Kritisk reflektion och förslag på vidare forskning

I detta sista kapitel kommer vi att kritiskt granska vår undersöknings genomförande, för att se om vi kunde gjort något annorlunda. Vi kommer också att ge förslag på vidare forskning inom området.

När det gäller urvalet av lärare insåg vi att vi kunde ha valt fyra lärare med samma erfarenhet, dvs. erfarenhet från de båda olika skolformerna. Detta för att i vissa frågor hade lärarna från den åldershomogena skolan inte något att tillföra, då frågan inte var aktuell för dem. De båda lärarna i den åldersintegrerade skolan hade precis börjat arbeta åldersintegrerat och var inte så välvilligt inställda till detta, då detta var ett beslut från rektorn på skolan. Tidigare forskning menar att detta spelar stor roll till vilken inställning lärare får till att arbeta i denna skolform (Andrae Thelin, 1991, s.87). Därför kunde vi valt att intervjua lärare som frivilligt valt att arbeta åldersintegrerat.

Även eleverna kunde vi ha valt annorlunda. Av de fyra elever vi intervjuade var en elev ett år yngre än de andra. Vi märkte att den eleven hade åldersintegrerade klasser mer färskt i minnet än de andra. Vi fick därför mer utförliga svar av den eleven än av övriga elever. Vi tror också att det hade varit bra om vi intervjuat elever ifrån just de klasser som lärarna i den åldersintegrerade skolan arbetade i för tillfället. Då hade vi kunnat jämföra deras svar med elevernas svar. Om vi dessutom hade intervjuat lärarna först och eleverna sedan hade vi kunnat ställa frågor till eleverna utifrån de svar vi fått av lärarna för att stämma av deras olika uppfattningar.

Förutom att en av eleverna var ett år yngre var skillnaden på den intervjun också att den skedde i elevens hem. Detta kan ha gjort att eleven kände sig mer trygg än övriga elever. Just detta att eleverna kände sig blyga var ett problem, tyckte vi. Svaren blev inte så utförliga som vi hoppats på.

Som vi nämnde under avsnittet urval påverkas vår undersöknings validitet negativt av att skolornas upptagningsområde inte är likvärdiga. Kanske hade vi fått ett annat resultat om förutsättningarna varit likvärdiga?

8.1 Förslag på vidare forskning

Efter att vi gjort denna undersökning inser vi att detta är ett väldigt stort och komplext område och vidare forskning inom området skulle behöva göras. För att kunna dra generella slutsatser hade en större undersökning krävts med fler medverkande skolor. Hänsyn till upptagningsområde bör tas för att jämförelser ska kunna ske.

Vidare hade det varit intressant att ta reda på hur många skolor som arbetar åldersintegrerat idag. Är det ekonomiska eller pedagogiska skäl som är anledningen till att skolor arbetar åldersintegrerat?

Med utgångspunkt från vår undersökning visade det sig att framför allt eleverna inte såg åldern som den avgörande faktorn för trivsel/framgång i skolan. Vilka faktorer är av betydelse i denna fråga? Vidare forskning inom detta område hade varit intressant för att kunna utveckla skolor in i framtiden.

Referenser

Andrae Thelin, A (1991). Undervisning i åldersblandade grupper. Stockholm: Skolöverstyrelsen.

Bergqvist, K (1993). Åldersblandat skolarbete i lokalsamhället. Linköping: Universitetet i Linköping.

Kylén, J-A (2004). Att få svar. Stockholm: Bonniers utbildning.

Lpo 94, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet

(1994). Stockholm: CE Fritzes AB.

Sandqvist, K (1994). Åldersintegrerad undervisning - en kunskapsöversikt. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm.

Smidt, S (2010). Vygotskij och de små och yngre barnens lärande. Lund: Studentlitteratur.

Stukát, S (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Sundell, K (1993). Åldersindelat eller åldersblandat? Lund: Studentlitteratur.

Trost, J (1997). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Vinterek, M (2003). Åldersblandade klasser: Lärares föreställningar och elevers

Vygotskij, L (1999). Vygotskij och skolan. (Red. Lindqvist Gunilla). Lund: Studentlitteratur.

Williams, P, Sheridan, S & Pramling Samuelsson, I (2000). Barns samlärande- En

forskningsöversikt. Stockholm: Liber.

Östmar, J-E (1981). Årskursintegrerade klasser på lågstadiet. Stockholm: Liber Utbildningsförlag.

Bilaga 1

Övergripande frågeställningar till lärarna

Antal lärare/klass Antal elever/klass

Lärarens utbildning/antal verksamma år (och i vilken slags organisation) Sociala samspelet:

 Gruppkänsla och kompisrelationer

 Trygghet – äldre o yngre på skolan samt inom gruppen  Acceptans av olikheter/konkurrens

 Individuellt arbete  Hjälp i klassrummet  Konkurrens

 Sociala positioner/elevers positioner och roller i gruppen  Ansvarstagande/mottagare eller givare av hjälp

 Regler/normer – hur görs de upp?

Pedagogiska möjligheter/lärande i skolämnen  Positiva aspekter  Negativa aspekter  Skolstart/övergångar  Individuellt arbete/grupparbete  Genomgång i helklass  Eget ansvar  Mognadsspridning  Att stimulera/utmana alla  självkänsla

 Tematiskt arbete  Planeringstid

 Anledning till klassformen  Elever med särskilda behov

Bilaga 2

Intervjufrågor till lärarna

(Organisation: antal pedagoger/ klass etc.)

1. Vad anser ni är mest fördelaktigt med åldersintegrerade/homogena klasser? 2. Vilka fler positiva aspekter ser ni? (Pedagogiskt, socialt och kunskapsmässigt) 3. Vilka nackdelar upplever ni i åldersintegrerade/homogena klasser?

4. Vad är positivt/negativt vid skolstart/övergångar?

5. Hur implementeras regler och normer i klassen? (Hur tas det emot av eleverna?) 6. Hur arbetar ni med olikheterna som finns i klassen? (Kunskaps- och sociala

skillnader, s.k. svaga elever, individualiserat arbete?)

7. Anser ni att tiden räcker till för planering av varierande undervisning för att kunna tillgodose alla elevers behov?

8. Är alla elever med vid introduktioner av nya kunskapsområden, även om eleven kan området redan? (Hur fungerar genomgång i helklass?)

9. Förekommer grupparbeten i klassen? (Hur delas i så fall klassen upp?) Arbetar ni tematiskt?

10. Hur stort ansvar tar eleverna för eget arbete?

11. Hjälper eleverna varandra i klassen? (Anser ni att ni hinner hjälpa alla elever i klassen?)

12. Förekommer konkurrens mellan eleverna?

13. Tolereras skillnader bland eleverna? (Förekommer mobbing? Ge exempel.) 14. Upplever ni att alla elever i klassen har en kamrat att ty sig till?

15. Är det ett tillåtande klimat i klassrummet? Vågar alla elever prata inför sina klasskamrater?

16. Hur är gruppkänslan i klassen?

17. Vilken är anledningen att den här skolan valt att arbeta med åldersintegrerade/homogena klasser? (Finns ekonomiska motiv?)

Bilaga 3

Intervjufrågor till eleverna

1. Hur har din skolgång sett ut fram till nu? (Åldersintegrerad/homogen klass) 2. Hur trivdes du på lågstadiet respektive mellanstadiet (decimalen och midimalen)? 3. Vad fungerade bra? Varför?

4. Vad fungerade mindre bra? Varför?

5. Ser du några skillnader mellan åldersintegrerade/homogena klasser? (Hur fungerar respektive klass?)

6. Hur var det att vara yngst/äldst i den åldersintegrerade klassen?

7. Förekom genomgångar av nya kunskapsområden i helklass, även när de äldre eleverna redan haft liknande genomgångar?

8. Fick ni ta eget ansvar för eget arbete i den åldersintegrerade klassen? Hur fungerade det i så fall? Och hur är det idag i den homogena klassen?

9. Hjälper/hjälpte ni elever varandra i klassen? (Då och nu)

10. Tycker ni att ni får och har fått tillräckligt mycket hjälp av pedagogerna?

11. Förekom konkurrens mellan er elever i den åldersintegrerade klassen? Tolererades skillnader (kunskaps- och sociala skillnader) mellan er elever? Förekom mobbing? Hur är det idag?

12. Vågade ni prata inför alla i den åldersintegrerade klassen? Hur är det idag? Upplevdes rädsla för äldre elever?

13. Förekom grupparbeten i den åldersintegrerade klassen? Hur delades grupperna i så fall upp? Förekommer grupparbeten idag?

14. Hur upplevde ni övergångarna i den åldersintegrerade klassen – när de äldre eleverna gick vidare och de yngre kom till?

15. Fanns någon gruppkänsla i den åldersintegrerade klassen – hur i så fall? Och om ni jämför med er klass idag – är det någon skillnad?

16. Var det lätt att hitta kompisar i den åldersintegrerade klassen? Och hur är det idag? 17. Bestod kompisrelationer även när den åldersintegrerade klassen delades varje år? 18. Vilken sorts klass skulle du välja att gå i om du själv får välja? Varför?