Det första jag vill lyfta fram är benämningen. Selwyn väljer att kalla kapi- talet för technological capital. Eftersom det svenska begreppet teknologi främst syftar till vetenskapen om teknik har jag valt att använda mig av översättningen tekniskt kapital. English och Howell (2011) kritiserar dock Selwyns begrepp för att vara för smalt och föreslår istället begreppet digi- tal capital. Jag instämmer i kritiken från English och Howell, begreppet tekniskt riskerar att rikta fokus mot tekniken i sig och åsidosätta använd- ningen och produkten av användningen. Samtidigt kan begreppet tek- niskt kapital även betraktas som för brett eftersom det finns teknik som inte är digital. English och Howells förslag att ersätta Selwyns ursprung- liga begrepp med digitalt kapital speglar bättre de olika benämningar som i övrigt används. Vi använder redan begrepp som digital kompetens, digi- tala medier och till och med digital teknik. Genom ett begreppsskifte skulle relation bli tydligare till digital kompetens. På så vis kan begreppet bidra till en ökad förståelse för vikten av den fördjupade synen på digital kompetens som presenterats tidigare i kappan (se s. 14). Det finns anled- ning att överväga om begreppet tekniskt kapital bör ersättas, ett alterna- tiv vore då digitalt kapital.
Den andra kritiska aspekten som jag vill ta upp är den brist på process- tänkande som finns i Selwyns teori. När Selwyn (2004) själv beskriver sin utveckling av teorin konstaterar han att den för hans del väckt mer frågor än svar, dock i positiv bemärkelse. De frågor som Selwyn lyfter fram ut- går helt från de olika aspekter av tekniskt kapital som tas upp i teorin och belyser vikten av att få en fördjupad kunskap om dem. Däremot berör Selwyn inte vad som kan förändra dessa olika aspekter och i förlängning- en det tekniska kapitalet. Vilka processer kan påverka individer och grupper till att förändra värdet i olika riktningar?
I avhandlingens fjärde artikel blir det tydligt att samtliga elevers ekono- miska kapital höjs när de får tillgång till en egen dator i skolan. Vilket det egentliga värdet blir går däremot inte att uttala sig om utan att studera de
processer som sker i samband med detta. Det sker förändringar både på individnivå och på kollektiv nivå som bidrar till att kapitalet förskjuts. Det krävs även ett processtänkande för att förstå vad som påverkar det tekniska kapitalet, och i förlängningen digital (o)jämlikhet, utifrån olika politiska och ideologiska perspektiv.
Det behövs följaktligen en utveckling av teorin som kan förklara vad som ger upphov till förändring i det tekniska kapitalet. Ett sätt att tillföra en högre grad av processtänkande är att lyfta in Bourdieus begrepp habi- tus. Begreppet beskrevs i teorikapitalet som att ha ett praktiskt sinne för vad som bör göras, samt vad som är mest ändamålsenligt, i en given situ- ation. ”En människas habitus grundlägges genom de vanor hon införli- var i familjen och skolan och fungerar sedan som ett seglivat och ofta omedvetet handlingsmönster” (Broady, 1998, s. 3). Även om en individs habitus beskrivs av Broady som seglivat, ska det inte ses som determin- istiskt. Individer, grupper och institutioner ändrar sina investeringar och kan på så vis ändra habitus. Genom att tillföra begreppet habitus till teo- rin om tekniskt kapital skapas en möjlighet att studera de processer som bidrar till habitusförändring.
Avslutningsvis ser jag det som problematiskt att Selwyn (2004) använder sig av kulturellt men inte symboliskt kapital i sin teori. Symboliskt kapital är det mest grundläggande kapitalbegrepp hos Bourdieu och definieras som ”det som av sociala grupper igenkännes som värdefullt och tiller- kännes värde” (Broady, 1991, s. 169). Det symboliska kapitalet har såle- des olika värde i olika sociala grupper. Detta blir exempelvis tydligt vid de kulturkrockar som ibland uppstår när den digitala kulturen möter sko- lans traditionella kultur. Det som elever uppfattar och upplever som hög digital kompetens i andra kontexter kan i skolkontexten tillerkännas ett väldigt lågt värde. Genom att tillföra begreppet symboliskt kapital poäng- teras vikten av att första undersöka vad som erkänns som tekniskt kapital i den aktuella gruppen eller kontexten och därefter studera hur individer- nas tekniska kapital förhåller sig till detta. På så vis kan även en större
tyngd läggas vid att problematisera vad som erkänns eller inte erkänns som ett kapital.
Det kulturella kapitalet bygger på ett allmänt erkännande och är tydligt kopplat till samhällets makthierarkier (se s. 42). Det kulturella kapitalet blir därför i sin grund förhållandevis normativt och det finns en risk att det tekniska kapitalet enbart bedöms utifrån normativa tankar om vad som är bra respektive dålig användning av digital teknik. Inte minst har jag i kapitlet om tidigare forskning visat att olika användningsmönster värderas olika högt. Genom att lyfta in begreppet symboliskt kapital kan en större tyngd läggas vid de olika värden som det tekniska kapitalet kan tillerkännas i olika grupper och kontexter.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis har Selwyns teori om teknisk kapital bidragit med en begreppsappart som har möjliggjort en fördjupad analys av avhandling- ens empiri. Samtidigt öppnar den kritik som framförts, främst i form av avsaknaden av processtänkande och symboliskt kapital, för en vidare teoritutveckling.