Nedan följer ett utdrag från intervjun med fokusgruppen efter linjeorienteringen:
Susanne: Vilka faktorer tror ni bidrar till att man är duktig eller inte duktig på att orientera? Vad är det man behöver kunna för att vara duktig?
Anton: Läsa kartan
Susanne: Vad menar du med att läsa kartan?
Anton: Läsa rätt väg. Hålla den rätt, veta hur det ser ut.
Evelina: Vissa följer ju med på kartan såhär. När dem vänder så vänder dom så och så och så
fortsätter dom.
Intervjun före linjeorienteringen visade att eleverna hade olika idéer om vad man behöver lära sig för att kunna orientera. Det som kom upp under intervjun var att man ska kunna lägga kartan rätt, kunna färgerna på kartan, kunna kartans symboler, höjdskillnader och ha kunskap om väderstreck.
Reflektionerna och elevernas kartor från linjeorienteringen gav oss mycket information om de kritiska aspekterna som finns i klassen. En sammanställning av alla kartor visar att mer än varannan elev har svårigheter med kartans färger och inte använder dem för positionering. De kunde till exempel inte förstå var de befann sig genom att avläsa när ängen övergick i skog (kontroll 7 bilaga 5). Eleverna hade även problem med kartans tecken och symboler. Eleverna lyckades bäst med stigkorsning och stängsel där 16 av 25 respektive 15 av 23 elever lyckats uttyda dessa karttecken. Hälften av alla elever hade förståelse för kartans sätt att uttrycka höjdskillnader. Endast 10 av 25 elever lyckades placera kontrollen vid bäcken vid en bäck och ännu färre klarade av karttecknet för träd, 6 av 20 elever. 19 av 26 elever hade problem med att översätta avstånd i verkligheten till avstånd på kartan. Den första fokusgruppintervjun tyder på att eleverna inte har förståelse för att kartans skala är konsekvent. Med det menar vi
40
att de förstår att kartan är en förminskning av verkligheten men till exempel inte förstår att man genom att titta på kartan kan avläsa hur stor en sjö är eller hur lång en stig är. Vi kunde se att många elever någon gång gått fel på kartan men att ungefär hälften av eleverna ändå har en känsla för vilket område de har rört sig i och i vilken form de rört sig på kartan. Vi anser att detta beror på att eleverna har svårigheter med att passa och följa med på kartan. Det fanns en del kartor där eleverna från början hade en korrekt väg men där de sedan tappar bort sig helt. En elev skrev i frågeformuläret: ”Från början så gick det bra men sen glömde jag vart
jag var för jag råkade släppa min hand och så sprang jag”. 8 av 26 elever uttryckte i frågeformuläret att de ville bli bättre på att hänga med på kartan. Några elever skrev:
”Hålla sin tumme eller finger på kartan där man är” ”Kolla noggrannare på kartan”
”Följa hur jag gick med fingret” ”Att kolla på kartan på varje sväng jag gör”
Frågan hur eleverna hade tänkt när de kom fram till en kontroll och skulle sätta ut ett kryss visade att vissa elever hade en relativt utvecklad strategi för att placera krysset på kartan medan vissa inte kunde förklara hur de gått till väga. Kommentarer som visar att elever hade en strategi är:
”Jag höll först kartan åt norr. Sen repeterade jag för mig själv hur jag
gått och vart jag var. Sen letade jag runt omkring mig och såg om det passade in på kartan” ”Jag kollade noga på kartan och jämförde det med området jag var i”
”Jag kollade på kartan och jämförde med verkligheten” ”Jag följde hela tiden med på kartan var jag gick så att jag hade koll”
Kommentarerna tyder på att eleverna tittade på omgivningen och jämfört med kartan och att de försökt följa med på kartan när de gick längs slingan. Även intervjun med fokusgruppen efter linjeorienteringen bekräftade att en strategi för att veta vart man befann sig var att kolla på omgivningen och jämföra med kartan. Några kommentarer tyder på att eleverna inte hade någon utarbetad strategi:
”Jag blev lite osäker när jag skulle sätta ut krysset” ”Undrar var jag är”
”Var är jag nu och vart ska jag kryssa”
Det är endast några få elever som lyckats placera ut kryssen på kartan med god precision. Kartorna ger en tydlig bild av att eleverna behöver få syn på fler kritiska aspekter för att kunna få en bättre strategi när de ska positionera sig med hjälp av kartan. När vi cyklade runt
41
vid linjeorienteringen kunde vi se att det var stora skillnader i hur mycket eleverna tittade och försökte hänga med på kartan mellan kontrollerna. Det var fler elever som mest använde kartan när de kom fram till en kontroll än som följde med på kartan hela tiden.
Att öppna upp fler dimensioner av variation kanske leder till att fler elever hänger med på kartan men vi anser också att ”hänga med på kartan” kan vara en kritisk aspekt i sig. Elevernas svar på en fråga i formuläret tyder även på detta. På fråga 3 ville vi veta vad eleverna ansåg sig behöva bli bättre på för att kunna sätta ut krysset med större säkerhet. Det var många elever som svarade att de behövde bli bättre på att använda kartan men de hade svårt att precisera det mer än så. Några elevsvar på fråga 3 var:
”Ibland stanna upp och faktiskt kolla hur jag sprungit och var jag var” ”Att kolla på kartan varje sväng jag gör”
”Kolla oftare på kartan var jag var” ”Bli bättre på att läsa kartan mer exakt”
De kritiska aspekter vi hittat hänger alla ihop med att eleverna har problem med att översätta kartan till verkligheten och hur kartan beskriver verkligheten. I samtliga kritiska aspekter finns en dimension av variation och ett antal kritiska drag. Nedan presenteras en tabell över vad eleverna behöver få syn på för att kunna positionera sig med hjälp av kartan.
Tabell 1: Kritiska aspekter och drag i förmågan att positionera sig med hjälp av en karta
Kritiska aspekter Kritiska drag
Strategi för positionering med hjälp av kartan
Referenspunkter, övriga kritiska drag och aspekter
Förhållande mellan karta och verklighet Rumsuppfattning, naturens föremål, kartans symboler, övriga kritiska aspekter Passa kartan Tumgreppet (hänga med på kartan),
väderstrecken, övriga kritiska aspekter Kartans tecken T.ex. stig, väg, bäck, hus, stängsel
Kartans färger Färgerna gult, vit, grönt och blått Höjdskillnader Ekvidistans, avstånd mellan kurvor, form
Avstånd/skala matematiska kunskaper,
42
Kategorisering
Kategori 1
Nedan följer ett exempel på hur en elev i kategori 1 placerat sina kryss vid linjeorienteringen. Den röda linjen motsvarar hur eleverna gick och de röda kryssen var kontrollerna satt i verkligheten.
I Kategori 1 fanns det två kartor. När vi tittar på kartorna såg vi att dessa elever helt verkar sakna strategier för hur man positionerar sig med hjälp av kartan. Vi upplever att kryssen är utsatta helt på måfå och vid platser som inte motsvarar de karttecken där kontrollerna hängde. Observationen av Karolina från kategori 1 visade att hon hade mycket svårt att passa kartan. När Karolina skulle starta klarade hon inte av att passa kartan utan hjälp och hade under hela promenaden mycket svårt med att följa med på kartan. Hon använde inte kartan mellan kontrollerna utan följde endast snitseln och tittade enbart på kartan när hon kom fram till en kontroll. När hon stannade vid en kontroll berättade hon att hon tittade på omgivningen och jämförde med kartan. En kommentar från intervjun efter linjeorienteringen visar att hon var väldigt osäker. Vi frågade vad hon skulle kunna bli bättre på för att sätta ut kryssen med större säkerhet, hon funderar länge sen svarar hon:
43
Karolina: Ehmm…typ…att kunna exakt var man alltså, man ska liksom kryssa i.
Susanne: Hur ska du kunna veta det?
Karolina: Kolla på kartan, alltså… liksom…kolla på kartan var sakerna ligger, alltså ha liksom…
Det var tydligt att hon inte visste hur hon skulle använda sig av omgivningen, då hon inte följt med på kartan under promenaden visste hon inte vart på kartan hon skulle titta. När Karolina skulle sätta ut kryssen under observationen tittade hon mer på kartan än omgivningen och kunde inte koppla ihop karta och verklighet. Hon hoppade mellan områden på kartan som låg långt ifrån varandra och hur kryssen är placerade i förhållande till varandra följer ingen logik. Detta visar på en svag förståelse för avstånd och riktningsförändringar och en oförmåga att förstå sambandet mellan karta och natur.
Elin frågade Karolina om hon kunde några karttecken och hon sa att hon använde sig av teckenförklaringen på kartan. Under observationen såg Elin att Evelina visste hur hus såg ut på kartan men det hjälpte henne inte nämnvärt då hon inte hade koll på grundläggande tecken som vägar och stigar. Elin frågade även om Evelina använde sig av färgförklaringen på kartan men då svarade hon nej. I detta sammanhang bör det nämnas att karttecken var något eleverna tränat på under lektionerna mellan linjeorienteringen och observationen. Kartorna från Kategori 1 från linjeorienteringen visar att dessa elever inte hade någon förståelse för karttecken.
Kategori 2
Nedan följer ett exempel på hur en elev i Kategori 2 placerat sina kryss vid linjeorienteringen. Den röda linjen motsvarar hur eleverna gick och de röda kryssen var kontrollerna satt i verkligheten.
44
Kartorna från Kategori 2 visar att eleverna har en relativt god känsla för vilken runda de har gått och i vilket område de rört sig på kartan. Det som karaktäriserar denna grupp är att samtliga av eleverna vid ett eller flera tillfällen trott att de gått på en annan stig än den verkliga. I vissa fall har detta komplicerat fortsättningen av rundan för eleven och lett till ytterligare misstag. Detta tror vi beror på svårigheter att passa kartan. Dessa svårigheter kan hänga ihop med att eleverna främst använder sig av stigar och vägar för positionering och att eleverna har begränsad förmåga att använda kartans övriga tecken och färger. Detta resulterar i att eleverna har få referenspunkter för att passa karta. Kryssen är utsatta längs rätt rutt men eleverna lyckas inte helt, till exempel på plan mark mitt i skogen istället för uppe på höjden. Alla kartor utom en har fler kryss än kontrollen eller överstrukna kryss. Detta tyder på osäkerhet. Kartorna visar att nio av tio elever saknade förståelse för kartans färger. Nio av tio hade inte heller någon kunskap om karttecknet för bäck eller hur höjdskillnader avläses på kartan. Sju av tio kunde inte placera kontrollen vid trädet vid ett träd. De hade bättre förståelse för karttecknet för stängsel och stigkorsning, sex av åtta respektive fem av tio. Två personer hade helt gått förbi kontrollen som satt i stängslet. Eleverna i Kategori 2 hade mellan noll och två rätt av totalt åtta kontroller. Det var varierande kunskaper i elevernas förmåga att förstå kartans skala, sex av tio hade stora svårigheter medan resterande hade lite mindre svårigheter.
Observationen visade att Malin förbättrat sin kunskap sen linjeorienteringen. På frågan vad hon ville bli bättre på som hon svarade på efter första linjeorienteringen sa Malin: ”Att kolla
45
på kartan mer. Alltså att man liksom följer liksom med medan man går”. En förmåga som
observationen visade att hon utvecklats i. Susanne kunde se att Malin hela tiden försökte följa med på kartan. Malin sa själv att hon blivit bättre på att titta på omgivningen för att veta vart hon befinner sig på kartan. Hon tyckte också att hon blivit bättre på karttecken och lärt sig fler sen sist. Malin höll ibland kartan lite snett men visste ändå hela tiden vart hon befann sig. Detta indikerar att hon hade vissa svårigheter att passa kartan. När vi tittar på Malins karta från den första linjeorienteringen och utifrån vad hon berättar att hon blivit bättre på får vi anta att hon tidigare hade svårigheter med att passa kartan och förstå dess tecken och färger, vilket även övriga kartor i kategorin visar.
Kategori 3
Nedan följer ett exempel på hur en elev i Kategori 3 placerat sina kryss vid linjeorienteringen. Den röda linjen motsvarar hur eleverna gick och de röda kryssen var kontrollerna satt i verkligheten.
Eleverna i Kategori 3 har en relativt god förmåga att passa kartan och har bra koll på rundan. Antons kommentar vid observationen visar att han hade en klar utarbetad strategi över hur han skulle gå tillväga och att han följer med på kartan. När han kom till en korsning sa Anton en gång: ”Nu svänger vi, då vrider vi på kartan”.
Kartorna visar att fem av åtta har rört sig längs rätt rutt men gjort en mindre avvikelse någon gång längs vägen. Tre av åtta har rört sig längs rutten men gjort en större avvikelse. I
46
genomsnitt hade eleverna två till fyra rätt men även många av övriga kryss ligger i närområdet, en till två centimeter fel på kartan (50-100 meter i verkligheten). Avvikelserna från rutten och brist vid placering av kryssen kan hänga ihop med att några av eleverna har dålig färgförståelse och saknar kunskap om vissa tecken. Fyra av åtta har bristande färgförståelse. Tre av åtta har inte satt krysset vid kontrollen på höjden på en höjd och tre av åtta har missat bäcken och stigkorsningen. På hälften av kartorna har de satt ut kryss som de sedan ångrat. Detta tyder på osäkerhet och brist på koncentration. Två av eleverna i Kategori 3 uttrycker att de behöver bättre koncentration:
Susanne: Vad vill du bli bättre på?
Anton: Att koncentrera sig stenhårt hela rundan.
Pontus: Samma som Anton.
Susanne: Vad innebär det att koncentrera sig?
Pontus: Att titta hela tiden…
Anton: Kolla omgivningen hela tiden. Inte tänka på något annat.
Eleverna i Kategori 3 verkar ha en utarbetad strategi för hur de skall positionera sig med hjälp av kartan men strategierna har vissa brister. Ett tydligt exempel på detta är kartan från en elev som inte bara satt ut kryssen utan även markerat vilken väg hen gått längs hela rutten. Vid kontrollen som sitter på höjden har eleven placerat krysset på en höjd, dock på en höjd som ligger i skogen och inte på öppen mark och på fel sida av cykelvägen. Eleven förstår att det är viktigt att följa med på kartan men svårigheter med att passa kartan gör att hen gör detta misstag. Skala var något som eleverna hade relativt god känsla för men fem av åtta kartor visade på mindre god förståelse.
Kategori 4
Nedan följer ett exempel på hur en elev i Kategori 4 placerat sina kryss vid linjeorienteringen. Den röda linjen motsvarar hur eleverna gick och de röda kryssen var kontrollerna satt i verkligheten.
47
Figur 6: Ett exempel på en karta från Kategori 4.
Eleverna i Kategori 4 har lyckats bra med att positionera sig på kartan och hade mellan fem och sju rätt. De kontroller vi inte gett rätt för sitter inom tre till åtta millimeter (15-40 meter i verkligheten) ifrån kontrollen vilket visar att de är bra på att följa med på kartan. Observationen av Evelina bekräftar detta. Evelina var noga med att hålla kartan mot norr direkt från start och passa kartan vid varje sväng. Evelina använde sig även av "tumgreppet" genom att hålla pekfingret där hon var på kartan. När Evelina kom fram till en kontroll tittade hon på omgivningen och jämförde med kartan. Eleverna i Kategori 4 har en god förståelse för kartans tecken och färger. Eftersom eleverna i Kategori 4 är duktiga på att följa med på kartan och positionera sig med hjälp av kartans färger och tecken är det svårt att kommentera deras förmåga att förstå kartans skala utifrån ett helhetsintryck av kartan. Tittar vi på kontroll 7 där eleverna behövde använda sig av avstånd för att placera krysset rätt kan vi se att endast två av sex elever har klarat av detta. Detta tyder på att eleverna behöver tydliga symboler och referenspunkter i anslutning till kontrollen för att veta var de befinner sig.
Vad mer hade dessa personer kunnat bli bättre på? I en tänkt Kategori 5 skulle precisionen av kryssen behövt vara mer exakta för att kartorna skulle hamna här. Några kartor i Kategori 4 tyder även på att de behöver bli ännu bättre på att passa kartan. Till exempel sitter krysset på fel sida om stängslet (kontroll 8) på en karta och vid observationen satte Evelina ut alla kryss korrekt förutom kontroll 4 (beståndsgräns mellan svårframkomlig skog och äng). Evelina missade att följa med på kartan från kontrollen innan och när vi kom fram till kontroll 4 fick
48
hon inte ihop vägen vi gått och hur omgivningen såg ut kring kontroll 4. Evelina valde tillslut att sätt sitt kryss ute i tätt skog, cirka 30 meter från kontrollen. I detta sammanhang bör också nämnas att linjeorienteringen genomfördes i känd terräng för eleverna. Nästa steg för eleverna i kategori fyra kan vara att kunna använda sina kunskaper i okänd terräng.
Evelina hade god kartförståelse och kunde läsa av kartans färger och tecken. När vi till exempel kom till bäcken såg Evelina att det fanns böjningar på bäcken på kartan och försökte förstå hur bäcken böjde sig där vi var och satte sitt kryss på kartan exakt där kontrollen var i verkligheten. På intervjun efter linjeorienteringen tillfrågades eleverna om vad de behövde bli bättre på, Evelina pekar då på symbolförteckningen i kanten på kartan och säger: ”Om inte
dem skulle funnits där, för jag är inte så säker på alla symboler.” Evelina är ett tydligt
elevexempel på Kategori 4, eleverna i denna kategori har olika strategier för att följa med på kartan men har ibland svårigheter när de tolkar kartan utifrån verkligheten.