Krossar

För att minska utsläppen av material från krossarna och för att höja effektiviteten behöver samtliga krossar bytas ut eller byggas om. De krossar som används idag generar för mycket avfall som går till förbränning istället för att användas till att producera ny matta. I de krossar där krossen är vänd åt fel håll kan det räcka med att bygga om och vända krossen åt rätt håll för att minska avfallet. I andra fall kan krossen byggas om enligt ritning nedan för att förhindra material från att åka ut igen från

materialintaget efter att det har krossats. De krossar som är föråldrade bör istället bytas ut helt mot nya krossar med bättre effektivitet där inget material går till spillo.

Genom denna förkonstruktion kan materialet falla ner till krossen men inte spruta upp igen när det har krossats. Detta är på grund av de vinklade överlappande plåtarna om gör att materialet enbart kan gå åt ett håll. I de fall där mattan krossas direkt från rulle behövs ett försteg där mattan klipps ner i kortare bitar innan den når denna förkonstruktion för att minska risken för att mattan fastnar. Detta är dock en enkel lösning som lätt går att implementera.

Figur 132. Förkonstruktion innan kross

4.4.4 Vattenkylning

Ett alternativ för att minska utsläppen av mikroplaster från Tarkett är att filtrera allt eller delar av de vattnet som förbrukas. Genom att göra detta på rätt sätt försäkrar sig Tarkett om att en minimal andel mikroplaster sprids ut från fabriken via avloppsvattnet. Genom att filtrera vattnet på rätt sätt kan delar av det vatten som redan använts ledas tillbaka och på så vis minska vattenförbrukning och då också spara pengar. Tarkett förbrukar idag mellan 100 – 200 m³ vatten per dygn (vanligt kranvatten från vattenverk) där stora delar av vattnet används enbart för kylning av diverse processer. Detta vatten behöver därför inte ha samma kvalité som dricksvatten. Tarkett kan istället rena allt eller stora delar av de vatten de använder och återinföra det i deras processer. Detta hade även lett till att Tarkett inte behöver vara lika beroende av kommunens vatten (framförallt under sommarhalvåret då vatten kan vara en bristvara) samt att spridningen av mikroplaster ut till miljön hade minskat ytterligare då vattnet inte lämnar fabriken i samma utsträckning.

Ett problem som idag kan uppstå vid kylkaren är att det bildas Legionella. För att förhindra detta får vattnet inte stå still och vattnet bör värmas upp till över 50 gracer Celsius med jämna mellanrum för att döda bakterien. Vid återanvändning av vattnet är det därför viktigt att implementera en process där vattnet kontinuerligt värms upp till dessa temperaturer samt att vattnet har ett bra flöde.

4.4.4.1 Rena allt vatten innan reningsverket

Det första alternativet är att rena antingen allt vatten eller enbart industrivattnet från fabriken på Tarkett innan den släpps ut i avloppet och går till Ronnebys reningsverk. Vattnet kan då filtreras på Tarkett och renas från bland annat mikroplaster men även andra farliga kemikalier som annars hade kunnat nå avloppet. Detta skulle endast vara en filtrering av vattnet som innebär att vattnet fortfarande måste genomgå biologisk rening på reningsverket i Ronneby då farliga bakterier och virus inte filtreras bort i detta steg. Fördelen med detta alternativ är att det är den billigaste lösningen att implementera och säkerställer att Tarkett Ronneby släpper ut en minimal mängd mikroplaster till reningsverket.

4.4.4.2 Rena allt vatten och återanvänd det i fabriken

Alternativ nummer två är att rena och filtrera allt vatten som Tarkett Ronneby förbrukar med hjälp av en MBR (membranbioreaktor) anläggning. En MBR anläggning kan både rena industrivatten och avloppsvatten till dricksvatten och kan på så vis rena allt vatten Tarkett Ronneby förbrukar som sedan kan återanvändas på företaget. Fördelen med denna lösningen är att Tarkett Ronneby kan minska sin förbrukning av vatten från vattenverken drastiskt och kan på så vis spara mycket pengar. Det minskar även risken för att mikroplaster sprids ut till avlopp och yttermiljön då Tarkett Ronneby själva tillhandahåller reningen/ filtreringen. Ytterligare en fördel med denna lösning är att Tarkett inte behöver bygga om ledningar och maskiner inne i fabriken utan kan bibehålla samma system som används idag.

4.4.4.3 Rena industrivattnet och återanvänd det för kylning

Det tredje alternativet är att endast rena det vatten som används för kylning i fabriken och låta vatten från toaletter och handfat med mera gå till Ronnebys reningsverk. Vattnet är då enklare att rena jämfört med alternativ två då enbart industrivatten renas och inte avloppsvatten från toaletter. Vattnet behöver inte heller vara av lika hög kvalitet efter reningen då det endast kommer användas för kylning och inte till dricksvatten.

4.4.4.4 Kylning av vatten i havet

För att minska miljöpåverkan ytterligare kan vattnet som används i ett slutet system även kylas med hjälp av havsvatten. Detta görs redan i kärnkraftverk där havsvatten pumpas in och används för att kyla ner vattnet i det slutna systemet. Eftersom detta fungerar i kärnkraftverk bör det även vara möjligt på Tarkett Ronneby. För att detta ska fungera måste det dock vara tillräckligt djupt och strömt vatten i hamnen samt måste kommunen godkänna denna typ av kylningsanläggning. Om detta är möjligt i förlängningen kan det resultera i en stor besparing på uteblivna kostnader för elektricitet till värmeväxlare samt ett mer hållbart alternativ med lägre miljöpåverkan.

4.4.5 Kantklipp

För att minska mängden mikroplaster som potentiellt kan genereras vid kantklippning ska mattan tillverkas med större noggrannhet i de tidigare stegen. Om mattan har högre tolerans innan kantklippen behöver inte lika mycket material klippas bort och potentiellt spridas ut i fabriken. Maskinen blir även mer effektiv då en större andel av det material som används blir till matta direkt istället för att krossas ner på nytt och återanvändas i produktionen. För varje återvinning försvinner även en viss del av materialet i olika steg (klippning, transport, kross) och bidrar därför till att materialet inte utnyttjas till max. För varje millimeter på var sida av mattan som toleransen ökar och därmed inte behöver klippas bort produceras 1 m² / 1 000 m² mer matta, alltså 0,1 procent mer (beräknat på en matta som ska vara två meter bred). Idag klipps upp till 10 mm bort vid kantklippen vilket ger en potentiell effektivisering på 1 procent vid tillverkning av mattor som är två meter breda. Vid tillverkning av smalare mattor kan denna procent öka ytterligare (dubbleras om samma mängd matta klipps bort på en matta som endast är en meter bred) vilket genererar i en ännu större besparing och högre effektivitet.

På ett långsiktigt perspektiv kan en tillräckligt hög tolerans uppnås i de tidigare stegen vilket skulle leda till att kantklippen kan elimineras helt och att mattan kan slipas ner till rätt bredd direkt. Detta skulle leda till ett mindre processteg vilket har positiva effekter på effektivitet, ekonomi, säkerhet, utsläpp av mikroplaster med mera.