I samband med att eleverna är ute på APU händer det ofta mycket. De mognar mycket och de får en tydligare bild av vad yrket innebär. En del erfarenheter som kommer fram under denna tid vill ofta lärarna att eleverna ska dela med sig till sina klasskamrater när de åter ses i skolan. En del elever med religiös uppfostran kan ibland ha problem att möta kraven från praktikplatserna. Jenny berättade om en situation där hon fick rycka ut på akut APU besök för att hjälpa eleven i en konflikt.
Jenny: ”Då var det en muslimsk flicka som har tyckt att det varit mycket obehagligt
att hjälpa män med omvårdnad. Det kan tillexempel vara svårt att för första gången se en naken man. De är uppfostrade med att de inte får se nakna män och hon vägrade hjälpa till. Kanske har de lyckats slingra sig i ettan och sen i tvåan så blir det ofrånkomligt. Och ofta är de förtvivlade.”
Jenny har flera liknande erfarenheter och menar att det ofta löser sig på ett bra sätt.
Jenny: ”Det kan kännas obehagligt de första gångerna men sen förstår de att det inte
finns någon sexuell laddning i det. Det är ett jobb som de behöver kunna göra. Sen har flickorna hanterat det olika men det brukar lösa sig. Någon tjej valde att inte berätta hemma i detalj vad hon gör. Andra kan förklara och rättfärdiga det genom koranen. Det finns olika sätt.”
35
Att detta är något som eleverna upplever som mycket jobbigt har Jenny full respekt för men erfarenheten är värdefull för de andra eleverna. Alla ställs vi förr eller senare inför uppgifter som är svåra för oss och då kan det vara bra om man tidigare fått höra om hur någon annan löst en situation som de upplevt som svår.
Jenny: ”När det gäller sådana saker så vill jag ibland att de ska berätta det för
klassen. Men då pratar jag med dem om det först så inte jag lägger dem i klassen. Det måste vara utifrån att de vill berätta det men jag tycker att det är bra om de berättar om saker som har känts svåra under praktiken. Det kan vara andra saker som andra elever tycker är svåra och då kan det bli lättare. Det blir också tydligt hur olika vi är.”
Det intressanta i Jennys historia är hon visar att det som ser ut som ett kulturellt problem i själva verket är ett allmänmänskligt problem. Hur ska man göra när man ställs inför en svår och ny situation. Det finns många olika möjliga vägar beroende på problemet. Det Jenny såg som det värdefulla i det hela var att få personen att berätta om hur hon kom vidare. Oavsett kulturell bakgrund så kommer vi någon gång i livet hamna i positioner där vi inte känner oss bekväma. Om eleverna kan se likheterna och skillnaderna istället för bara kulturen skulle man i detta exempel kunna se fas IV i Lorentz (2004) modell nämligen Mångkulturell integrering. De intellektuella ämneskunskaperna kombineras med det personliga engagemanget och det personliga sättet att reagera.
36
III Sammanfattning och slutdiskussion
Mitt syfte var att undersöka om den kunskapen som eleverna besitter i form av olika kulturer kommer fram i undervisningen på omvårdnadsprogrammet. Jag ville veta hur väl lärarna tar till vara den mångkulturella gruppens erfarenheter i undervisningen. Jag har använt mig av en kvalitativ metod och intervjuat åtta karaktärsämnes lärare verksamma på fyra olika skolor i Skåne. Jag kom fram till att lärarna hade liknande syn på elevernas kulturella kompetens. Alla lärarna var överens om att alla elever hade något att bidra med till undervisningen. Flera lärare betonade vikten av olikheter representerade i en och samma klass. De såg då att eleverna blev mer fria i sina tankar och kunde reflektera bredare än i en klass där alla hade liknande erfarenheter. Lärarna var också eniga om att kulturell kompetens är något som ses som attraktivt på arbetsmarknaden. Med en åldrande mångkulturell befolkning ställs nya krav på sjukvård och äldrevård. Detta är något som både lärare och elevernas framtida arbetsgivare ser och därför värdesätts de kulturella kunskaperna. Jag såg också att lärarna tar väl vara på elevernas bakgrunder i undervisningen. Lärarna använder sig av en mängd olika metoder för att få eleverna att prata med varandra och dela med sig av sina värderingar, känslor och kunskaper. Lärarnas erfarenheter är att eleverna gärna delar med sig och att de tycker om att prata om sig själv och få höra historier om andra.
Interkulturellt lärande är ett sätt att rusta eleverna för en mångkulturell kompetens och det finns inget bättre ställe att göra det än i en mångkulturell lärande miljö (Lorentz 2004). Den mångkulturella skolan ger möjligheter för möten och samtal i en utvecklande miljö. När jag analyserade mitt material mot Lorentz modell i interkulturellt lärande kunde jag i lärarnas citat utläsa att de är medvetna om vikten av interkulturellt lärande. Citaten tyder på att lärarna har ambitionen att få eleverna att se omvårdnad med mångkulturell sensitivitet. Jag kunde hitta exempel som kunde dras till alla fyra faserna i Lorentz modell. Jag tyckta att Lorentz modell var användbar som
37
analysverktyg för att se på i vilken utsträckning lärarna upplevde att de använde sig av elevernas kulturella kunskaper i utbildningen. Men det fanns också begränsningar i modellen. Modellen visade inte vilka svårigheter som kan finnas för enskilda elever i gruppsammanhang. Som analysverktyg var det också svårt att se det mellanmänskliga. Vi kan bara se det lärarna säger inte hur det fungerar i klassrummet. Hur kunskaperna tas emot och vad som sker mellan eleverna kan vi inte veta.
Lorentz (2004) menar att oavsett vilket skolämne man har så kan man alltid använda sig av interkulturellt lärande. Lärarna på omvårdnadsprogrammet menade däremot att de såg att vissa ämnen var det lättare att använd sig av elevernas erfarenheter och svårare i andra. De kurser som är mer faktabaserade var svårare medan kurser som handlar om kultur, människosyn och etik var lättare. Kanske är det där utmaningen ligger. Den odelade positiva syn jag fått från lärarna kan bero på att de lärare jag intervjuat ofta håller i vissa av dessa kurser. Det är troligt att dessa lärare är mer medvetna och reflekterande kring kultur och vikten av kultur i sina ämnen. Det är inte säkert att andra lärare i andra ämnen använder sig av elevernas bakgrunder i lika hög grad. Omfattningen av min studie är begränsad och det går inte att dra några långtgående slutsatser eller generaliseringar utifrån mitt material. Det hade varit intressant att se om andra ämneslärare ser lika positivt på elevernas kulturella bakgrund. Det hade också varit intressant att titta på nationella skillnader eller likheter i lärares tankegångar. Jag har i min studie inte heller fokuserat på skillnaderna mellan skolorna även om jag tycker att man kan se vissa skillnader informanternas resonemang. Det hade varit intressant att också få detta mer samhällsvetenskapliga perspektiv. Det får ses som ett uppslag till fortsatt forskning i ett senare sammanhang.
Jag är glad att jag tagit tillfälle att via denna uppsats förkovra mig i interkulturellt lärande. Detta arbete har inneburit att jag fått många tankar kring min egen kultur och uppväxt och reflekterat kring hur detta kommer påverka mig i min framtida arbetsroll som lärare. Jag tror att vi (som lärare) med mer kunskap om oss själva lättare kan se förbi olikheter och kulturella skillnader och hitta det som är kärnan i att vara människa. Hitta det som är äkta och allmänmänskligt och ha förståelse och acceptans för det som ses som annorlunda. Det jag känner mig lite tveksam till är hur väl lärarna är medvetna om sin egen kulturella bakgrund och hur väl de använder sig av den. Citaten visar att lärarna inte i någon större utsträckning reflekterar över sin egen bakgrund eller vad de bär med sig. Jag tror att om lärarna är medvetna om vad de själva bär med sig och är
38
tillräckligt trygga och modiga för att använda sig själv som exempel i klassrummen så kommer också andra att våga se och ifrågasätta sina egna värderingar. Obearbetad etnocentrism kan stå i vägen för läraren att utarbeta en genuin förståelse av kulturella olikheter (Lahdenperä 2010). Jag skulle vilja se att lärare skulle få möjlighet till att träna sig i detta för att sen använda sig av dessa kunskaper i klassrummet för; ”läraren kan inte heller göra mer än vad hans eller hennes kulturella horisont tillåter” (Lahdenperä 2010 s.18)
39
10 Referenslista
Bell, Judith (1995). Introduktion till forskningsmetodik. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Bergstedt, Bosse & Lorentz, Hans (red.) (2006). Interkulturella perspektiv:
pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer. Lund: Studentlitteratur
Bergstedt, Bosse & Lorentz, Hans (red.) (2004). Lärandets skilda vägar: om
kunskapsbildning i mångkulturella kontexter. Lund: Pedagogiska inst., Lunds univ.
Tillgänglig på Internet: http://gem.sam.lu.se/ped/forskning/skrifter/rapport83.pdf Halvorsen, Knut (1992). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur Lahdenperä, Pirjo (2008). Interkulturellt ledarskap: förändring i mångfald. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Lahdenperä, Pirjo (red.) (2004). Interkulturell pedagogik i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur
Lahdenperä, Pirjo & Lorentz, Hans (red.) (2010). Möten i mångfaldens skola:
interkulturella arbetsformer och nya pedagogiska utmaningar. 1. uppl. Lund:
Studentlitteratur
Ljungberg, Caroline (2005). Den svenska skolan och det mångkulturella - en paradox?. Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2005
Segerberg-Odent, Kari (2010) Interkulturellt ledarskap. Examensarbete MUEP Repstad, Pål (1999). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. 3., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Stier, Jonas & Sandström Kjellin, Margareta (2009). Interkulturellt samspel i skolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Stier, Jonas (2009). Kulturmöten: en introduktion till interkulturella studier. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Lärarens handbok: läroplaner, skollag, yrkesetiska principer, FN:s barnkonvention.
8., rev. uppl. (2008). Lund: Studentlitteratur
Svenska skrivregler. 2., [utök.] uppl. (2000). Stockholm: Liber
Omvårdnadsprogrammet: http://www.skolverket.se/sb/d/607/a/7758 (2011-03-09) Vård och omsorgsprogrammet: http://www.skolverket.se/sb/d/3009 (2011-03-09) Omvårdnadsprogrammet statistik:
http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common_nc¬geo&report=gyele ver&p_session=683374083992254207910832068001476612&p_ar=2010&p_lan_kod= 12 (2011-03-09)
40