Kulturella hot

Under kategorin kulturella hot analyseras de aspekter som påverkar skogsägarföreningarna negativt och som de har mindre möjlighet att påverka.

4.4.1 Politisk inblandning

Under intervjuerna framkommer en stor oro för hur det politiska systemet hanterar frågor som rör skogsbruket. Politiker anses traditionellt ha varit oberäkneliga i sin inställning till hur skogen ska skötas. Informanterna hänvisar ofta till de stora förändringar som skett i

skogsbrukets historia där produktivitetskrav varit politiskt viktiga under vissa årtionden och miljökrav under andra. Snabba förändringar i de politiska besluten anses av representanterna vara ett problem och det uttrycks ett missnöje över att politiker saknar förståelse för

34 Informant B utrycker det som att:

Skogen har som en förmåga att slå så jädra mycket från ena sidan till den andra. Ena årtiondet ska det vara enbart max produktion och effektivitet och nästa år ska det vara miljö till tusen och alla kutar åt det hållet. Det är svårt att hitta den här nyanserade bilden; okej, det här är liksom en linje som vi i Sverige kan enas kring. (Informant B).

En frustration finns i skogsägarföreningarna över att inte kunna lita på det politiska systemet. Skogsbruket kräver planeringstider som följer trädens tillväxtperioder på 80-100 år. Politiska systemet upplevs av informanterna följa planeringstider på 4 år där vikten av att vinna val är viktigare än ett stabilt skogsbruk. Möten mellan olika kulturer skapar erfarenheter i form av normer och värderingar som påverkar hur kulturen hanterar liknande situationer i framtiden (Hatch, 1993). Upprepade möten och erfarenhetsutbyten med den politiska kulturen har skapat en misstänksamhet mot politiker hos skogsägarföreningarna. Skogsägarföreningarna uttrycker tydliga normer och värderingar att politiker inte bör ägna sig åt att försöka kontrollera utan lita på att skogsägarföreningarna har den kompetens som krävs för att fatta bra beslut på egen hand.

Jag tolkar resultaten som att politiska beslut uppfattas som negativa därför att de hotar skogsägarföreningarnas möjligheter att försöka öka den sjunkande produktiviteten. Restriktioner i skogsbruket utgör en begränsning och utmanar skogsägarföreningarnas världsbild där de behöver agera fritt för att utveckla de metoder som krävs för att utnyttja energin i skogsråvaran. Skogsägarföreningarnas strävan efter att vid förändrad tillgång till energi utnyttja sina styrkor och öka uttaget av skogsråvara för att utveckla nya produkter som biodrivmedel blir hotad. Miljön som skogsägarföreningarna försöker forma efter sina behov kan inte formas fullt ut eftersom det politiska systemet sätter gränser för vad som är tillåtet:

Idag tycker jag vi har motsvarande diskussion, då kommer ju staten med idéer om miljöhänsyn och kanske sociala hänsyn men med samma instrument som man gjorde på 1970- och 80- talet. […] Vi känner ju igen metodiken men domen blev ganska hård över det sättet man gjorde då på

produktionssidan. Man får passa sig nu så att man inte gör om samma misstag.(Informant C).

Skadan som skogsägarföreningarna upplever att politikerna kan tillfoga skogsbruket uttrycks även i ett uttalande kopplat till energipriserna:

35 Det var på tal för några år sedan att man skulle påföra ökade kilometerskatter på transporter, men det där förslaget. […] skulle i princip rita vita fläckar på kartan. Det slår ut lönsamheten totalt där transporterna blir för långa. Det är någonting som vi är väldigt rädda för och någonting som vi också jobbar ganska mycket med närpolitiskt. Att öka förståelsen hos beslutsfattarna.(Informant A).

Uttalandet ger en tydlig bild av hur viktig tillgången till energi är för förutsättningarna att bedriva skogsbruk. Uppfattningen att energipriserna påverkar lönsamheten kraftigt kan tyckas avvika från de tidigare identifierade styrkorna där höjda energipriser ansågs innebära

möjligheter snarare än hot. Hotet består av att politisk inblandning kommer leda till höjda energikostnader enbart för skogsbruket i Sverige vilket påverkar den internationella

konkurrenskraften. Politisk inblandning i förutsättningarna för att bedriva skogsbruk anses av informanterna utgöra ett hot mot skogsägarföreningarnas förmåga att vid förändrad tillgång till energi använda sina styrkor och öka uttaget av skogsråvara.

4.4.2 Leta inte skalbaggar när klimatet skenar

Under intervjuerna framkommer att miljörörelsen uppfattas som ett hot. Vid följdfrågor för att förstå varför framkommer att skogsägarföreningarna upplever att de är missförstådda. I miljö- och klimatdebatten upplever dem att de ofta utpekas som miljöbovar, vilket anses vara en snedvriden bild. Informant B hävdar att de i själva verket försöker erbjuda miljövänliga produkter och ta fram lösningar för att kunna ersätta fossil energi som olja:

Diskussionen är väldigt konservativ från miljörörelsen där man inte vill släppa in nya trädslag, man är rädd för att de ska bli invasiva, aggressiva. Man förstår varandras argument och de kan vara olika starka och olika viktiga. Jag blir lite frustrerande när man tänker framåt, vilka är utmaningarna i framtiden och om klimatet förändras? (Informant C).

Skogsägarföreningarnas representanter har normer och värderingar om att skog är en miljövänlig energikälla. Produktionen bör därför öka istället för att minska. Argumenten försvinner däremot enligt informant C i en debatt om att leta arter i skogarna och bevara en orörd natur:

Det tycker jag gäller upp till skogliga myndigheter också, skogsstyrelse och naturvårdsverket. Man borde se skogen som den källa som den är och nu tycker jag att man är alldeles för insnöad i att leta knappnålslavar eller skalbaggar och då missar man att skogen är ett nödvändigt alternativ. Skogsbruk är ett nödvändigt alternativ för att klar de globala utmaningarna. (Informant B).

36 Jag anser att i grunden är det två olika sätt att se på miljö som möts och skapar en konflikt. Miljörörelser har i tidigare forskning konstaterats ha en syn på natur och resurser som ligger nära den egalitära (Dake & Wildavsky, 1990). Miljön bör inte försöka formas och ska hanteras med försiktighet för att inte hota de gränser som de anser måste respekteras.

Oåterkalleliga negativa effekter riskerar annars att utlösas. Skogsägarföreningarna har istället en mer individualistisk syn där miljön inte har några klara gränser utan är formbar.

Miljörörelsernas syn på naturen uppfattas därför av skogsägarföreningarna som konservativ och begränsande. Kravet på att inte plantera in nya träd och bevara delar av skogen blir ett hot när det begränsar skogsägarföreningarnas förmåga att öka uttaget av skogsråvara. Informant B anser samtidigt att miljörörelsen är en alltför stark aktör att strunta i eftersom deras uttalanden ofta skapar medial uppmärksamhet:

Men det är klart här finns ju liksom en miljöopinion nu som propagerar för det här och vi måste väl vara någorlunda öppen mot den och se i vilka lägen kan vi göra det med godtagbart resultat. (Informant B).

Åsiktskiljaktigheterna mellan skogsägarföreningarnas individualistiska syn och miljörörelsens egalitära kretsar enligt mig inte kring om hänsyn till miljön behöver beaktas utan kring vilka aspekter som är mest centrala. Skogsägarföreningarna anser att ökad produktion av förnybar energi är viktigast medan miljörörelserna hävdar att det inte kan ske på bekostnad av den biologiska mångfalden.

37