Vad som utgör möjligheter och hot är en komplex fråga där båda faktorerna samspelar. Studien visar att rädslan för den sjunkande produktiviteten skapar en vilja hos
skogsägarföreningarna att hitta nya lösningar och röra sig bort från den kulturella tryggheten där pappersprodukter historiskt varit viktig. Förändrad tillgång till energi uppfattas som en möjlighet att utveckla nya former av produkter som biobränslen för att bryta de senaste årens produktivitetsnedgång.
Förutsatt att skogsägarföreningarna kan flytta fokus från skogsmaskinens tekniska skal och förstå de utmaningar termodynamikens begränsning ställer på
verksamheten, kan förändrad tillgång till energi vara en framtida möjlighet att fortsätta expandera. Jag anser att miljörörelsernas krav om att bevara den biologiska mångfalden i skogen inte kommer att väga tyngre än den globala efterfrågan på energi. Jag finner det troligt att skogen kommer att öppnas upp för ett ökat uttag av träråvara i takt med att den fossila energin minskar och blir mindre gångbar när klimatförändringarna accelererar.
Studien har bidragit till den miljövetenskapliga forskningen genom att klargöra hur energi utgör både möjligheter och begränsningar för en organisations möjlighet till att expandera.
Jag anser att gränsen för vad som är kulturella föreställningar specifika för skogsägarföreningarna och kulturella föreställningar som speglar större samhällstrender ibland kan vara svårt att avgränsa. Tanken om ökade krav på produktivitet är återkommande i hela det ekonomiska systemet med ständig fixering på ökad tillväxt. Studiens avgränsning till Sveriges skogsägarföreningar och LRF skog innebär att vidare forskning inom området är önskvärd.
40
6. Referenser
Alvesson. (1992). Corporate Culture and Organizational Symbolism. Berlin: Walter de Gruyter.
Bardi, Ugo. (2009). Peak oil: The four stages of a new idea. Energy, 3 (2009), 323-326. Brunberg, Torbjörn. (2009). Bränsleförbrukningen i skogsbruket. Skogforsk.
Brännlund, Runar., Lundmark, Robert & Söderholm, Patrik. (2010). Kampen om skogen- koka såga eller bevara? Stockholm: SNS Förlag.
Chattopadhyay, Prithviraj., Glick, H. William & Huber, P.George. (2001). Organizational Actions in Response to Threats and Opportunities. The Academy of Management Journal, 44(5), 937-955.
Dake, Karl. (1991). Orienting Dispositions in the Perception of Risk: An Analysis of Contemporary Worldviews and Cultural Biases. Journal of Cross-Cultural Psychology, 22 (1991), 61-82.
Dake, Karl & Wildavsky, Aaron. (1990). Theories of Risk Perception: Who Fears What and Why? Daedalus, 119(4), 41-60.
De Almeida & Silva, D. Pedro. (2009). The peak oil production-Timings and market recognition. Energy Policy, 37(2009), 1267-1276.
Douglas, Marry & Wildavsky, Aaron. (1982). Risk and Culture: An Essay on the selection of Technological and Environmental Dangers. Berkeley and Los Angeles: University of
California Press.
Dutton, J., & Jackson, S. (1987). Categorizing strategic issues: Links to organizational action. Academy of Management Review, 12(1987), 76-90.
Ekelund, Hans & Hamilton, Gustaf. (2001). Skogspolitisk historia (Rapport 8a, 2001). Jönköping: Skogsstyrelsens förlag.
Esaiasson, P, Gilljam, M, Oscarsson, H & Wängnerud, L. (2012). Metodpraktikan. Stockholm: Nordstedts Juridik.
41 Graefe, Laurel. (2009). The Peak Oil Debate. Economic Review, 94(2), 1-13.
Hannigan, John. (2006). Environmental sociology. New York: Routledge.
Hatch, Mary. Jo. (1993). The Dynamics of Organizational Culture. The Academy of Management Review, 18 (4), 657-693.
Helms, M. Marilyn & Nixon, Judy. (2010). Exploring SWOT analysis – where are we now? A review of academic research from the last decade. Journal of Strategy and Management, 3(3), 215-251.
Hjelm, Jonny.(1991). Skogsarbetarna och motorsågen. En studie av arbetsliv och teknisk förändring. Lund: Studentlitteratur.
Hofstede, Geert. (1998). Identifying organizational subcultures: an empirical approach. Journal of Management Studies, 35(1), 1.12.
Hornborg, A. (2010). Myten om maskinen: essäer om makt, modernitet och miljö. Göteborg: Daidalos.
Hughes, Larry & Rudolph, Jacinda. (2011). Future world oil production: growth, plateau, or peak? Current opinion in Environmental Sustainability, 3(2011), 225-234.
IPCC. (2007). Summary for Policymakers. In: Climate Change 2007: The Physical Science Basis. Contribution of Working Group I to the Fourth Assessment Report of the
Intergovernmental Panel on Climate Change [Solomon, S., D. Qin, M. Manning,
Z. Chen, M. Marquis, K.B. Averyt, M.Tignor and H.L. Miller (eds.)]. Cambridge University Press, Cambridge, United Kingdom and New York, NY, USA.
John, M. Jermier., John W, Slocum Jr., Louis W. Fry & Jeannie Gaines. (1991).
Organizational Subcultures in a Soft Bureaucracy: Resistance behind the Myth and Facade of an Official Culture. Organization Science, 2(2), 170-194.
42 Josefsson, Torbjörn & Östlund, Lars (2011). Increased production and depletion: the impact of forestry on northern Sweden’s forest landscape. I Antonson, Hans & Jansson, Ulf. (Eds.), Agriculture and forestry in Sweden since 1900. (s.338-353). Kristianstad: The Royal Swedish Academy of Agriculture and Forestry.
Kvale, Steinar. (2007). Doing interviews. London: SAGE Publications Ltd. LRF (2013). Skogsägarföreningarna. Hämtad 2013-05-26, från
http://www.lrf.se/Medlem/Foretagande/Skogsbruk/Skogsfakta/Skogsagarforeningarna1/ Lundgren, Nils-Gustav (2011). Norbotten frontier: forestry work, technology and incomes. I Antonson, Hans & Jansson, Ulf. (Eds.), Agriculture and forestry in Sweden since 1900. (s.354-371). Kristianstad: The Royal Swedish Academy of Agriculture and Forestry.
Löfroth, Claes & Rådström, Lennart. (2006). Allt lägre bränsleförbrukning i skogsbruket. Resultat från Skogforsk. 2006 (3), 1-3.
Mahler, Julianne. (1988). The Quest for Organizational Meaning: Identifying and Interpreting the Symbolism in Organization Stories. Administration & Society, 20(3), 344-368.
Marris, Claire., Langford, H. Ian & O´Riordan Timothy. (1999). A Quantitative Test of the Cultural Theory of Risk Perceptions: Comparison with the Psychometric Paradigm. Risk Analysis, 18(5), 635-647.
McNeill, J.R. (2003). Någonting är nytt under solen. Nittonhundratalets miljöhistoria. Kristianstad: SNS förlag.
Milton, Kay. (1996). Cultural Theory and Environmentalism. I Haenn, N & Wilk, R.R. (Eds.), : A Reader in Ecology, Culture, and Sustainable Living. (s.139-1 ). New ork: New ork niversity ress.
Morris, Donald. (2005). A new tool for strategy analysis: the opportunity model. The Journal of Business Strategy, 26(3), 50-56.
Murphy, J. David & Hall, A.S. Charles. (2010). Year in review- EROEI or energy return on (energy) invested. Annual New York Academy of Science, 1885(2010), 102-118.
43 Neumann, B. Iver. (2003). Mening, materialitet, makt. En introduktion till diskursanalys. Lund: Studentlitteratur.
Nordhaus, Ted & Schellenberger, Michael. (2007). Break Through: From the Death of Environmentalism to the Politics of Possibility. New York: Houghton Miffin.
Schein, H. Edgar. (1990). Organizational Culture. American Psychologist, 45(2), 109-119.
Skogsstyrelsen. (2013a). Vem äger skogen? Hämtad 2013-05-26, från http://www.skogsstyrelsen.se/
Skogsstyrelsen. (2013b). Arbeta i skogen. Hämtad 2013-05-26, från http://www.skogsstyrelsen.se/
Skogsstyrelsen. (2012). Skogsstatistik årsbok 2010. Jönköping: Skogsstyrelsen. Skogsstyrelsen. (2010). Skogsstatistisk årsbok 2012. Jönköping: Skogsstyrelsen. Skogsstyrelsen. (1951). Skogsstatistisk årsbok 1951. Jönköping: Skogsstyrelsen.
Smirchich, Linda. (1983). Concepts of Culture and Organizational Analysis. Administrative Science Quarterly, 38(3), 339-358.
Spaargaren, G & Mol, A.P.J. (1992). Sociology, environment and modernity: ecological modernization as a theory of social change. Society and Natural Resources, 5 (1992), 323- 344.
Statens energimyndighet. (2010). Uppdrag energikartläggning av de areella näringarna. Stockholm: Statens energimyndighet.
Statistiska centralbyrån. (2013). Arbetskraftsundersökningarna, April 2013. Hämtad 2013-05- 26, från www.scb.se
44 Steg, Linda & Sievers, Inge. (2000). Cultural theory and individual perceptions of
environmental risks. Environment and behaviour, 2(32), 250-269.
Swedlow, Brendon. (2002). Toward cultural analysis in policy analysis: picking up where Aaron Wildavsky left off. Journal of Comparative Policy Analysis: Research and Practice. 4(3), 267-285.
Szarka, Joseph. (2012). Climate Challenges, Ecological Modernization, and Technological Forcing: Policy Lessons from a Comparative US-EU Analysis. Global Environmental Politics, 12(2), 87-109.
Trompenaars, Fons & Turner, H. Charles. (2012). Riding the waves of culture. Understanding diversity in global business. USA: McGraw-Hill Companies.
Törnlund, Erik & Östlund, Lars. (2006). Mobility without wheels. The economy and ecology of timber floating in Sweden 1850-1980. Journal of Transport History, 27(3), 48-70.
Verbruggen, Aviel & Marchohi, Al Mohammed. (2010). Views on peak oil and it’s relation to climate change policy. Energy Policy, 38 (2010), 5572-5581.
White, R. (1959). Energy and Tools. I Haenn, N & Wilk, R.R. (Eds), : A Reader in Ecology, Culture, and Sustainable Living. (s.139-1 ). New ork: New ork niversity ress.
45