Malmö Högskola institutionen för Urbana studier Handledare: Kjell Mårtensson Kandidatuppsats i Miljövetenskap III 15hp, VT 2013 Examinator: Ebba Lisberg Jensen
Kurskod: Mv109a
När oljan inte längre finns tillgänglig
- en studie om hur Sveriges skogsägarföreningar
påverkas av förändrad tillgång till energi
When the oil is no longer available
- A study about how the Swedish forest owners' associations is affected by changes in access to energy
Förord
Att skriva ett examensarbete om Sveriges skogsägarföreningar har varit en spännande uppgift som inneburit att många olika frågor har dykt upp längs vägen och skapat en nyfikenhet kring skogsbrukets utveckling. Tidigt i uppsatsen kom jag i kontakt med Whites (1959)
termodynamiska perspektiv och jag började intressera mig för energifrågor. Jag vill rikta ett stort tack till de personer på Norra Skogsägarna, Skogsägarna Norrskog, Skogsägarna Mellanskog, Södra skogsägarna och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) Skog som ställt upp på intervjuer. Ett tack riktas även till min handledare Kjell Mårtensson och till de andra lärare på miljövetenskapliga programmet som bidragit med kloka synpunkter och uppmuntran.
Sammanfattning
Energi i form av olja möjliggjorde under 1950- talet en mekanisering av skogsbruket. Accelererande klimatförändringar ställer nu krav på att den fossila energin som skogsmaskinerna är beroende av måste ersättas. Syftet med uppsatsen är att utifrån ett kulturperspektiv undersöka hur Sveriges skogsägarföreningar kommer att påverkas av den förändrade tillgången till energi. För att besvara syftet genomfördes fem djupintervjuer. Studien visar att skogsägarföreningarna har en kulturellt präglad bilda av miljön som formbar och att förändringen främst ses som en möjlighet att framställa bioenergi för att bryta den sjunkande produktiviteten. Kulturkrockar uppstår därför med miljörörelser som har en annan syn på hur skog ska användas. Skogsmaskinernas dieselberoende utgör samtidigt en stor svaghet som kan komma att hindra en fortsatt expansionen eftersom skogsägarföreningarna är termodynamiskt bundna.
Abstract
Energy in the form of oil allowed a mechanization process to take place during the 1950:s. Accelerating climate changes is now demanding that the fossil fuels in the forestry machines must be replaced. The purpose of this paper is that from a cultural perspective; examine how the Swedish forest owners' associations will be affected by the change in access to energy. To answer the question five in depth interviews were conducted. The study shows that the forest owners' associations have a culturally imprinted picture of the environment as malleable and the change is mainly seen as an opportunity to produce bioenergy in order to reverse the declining productivity. Cultural clashes therefore occur with the environmental movements which have a different vision on how forests should be used. The diesel depending forestry machines also constitutes a major weakness that may impede the continued expansion as the forest owners' associations are thermodynamically bound.
Innehållsförteckning
1. Skogsbrukets behov av energi ... 4
1.1 Från muskelkraft till oljekraft ... 4
1.2 Problemformulering, syfte och frågeställningar ... 7
2.1 Kultur som teoretisk utgångspunkt ... 8
2.1.1 Materiella perspektiv på kultur ... 8
2.1.2 Kultur som social konstruktion ... 9
2.2 Förändringar som möjligheter eller hot ... 13
2.2.1 Möjligheter och hot ur ett organisationsperspektiv ... 13
2.2.2 Omgivningens begränsningar ... 14
3. Hur jag närmade mig skogsägarföreningarna ... 17
3.1 Min förförståelse i ämnet ... 17
3.2 Att uppnå ökad kunskap ... 17
3.3 Hur informanterna valdes ... 17
3.4 Etiskt förhållningssätt ... 18
3.5 Förberedelser och intervjuer ... 19
3.6 Bearbetning av intervjumaterialet genom SWOT ... 20
4. Förändrad tillgång till energi ... 22
4.1 Kulturella styrkor ... 22
4.1.1 Förnybar råvara ... 22
4.1.2 Skogen kan producera mer ... 24
4.2 Kulturella svagheter ... 25
4.2.2 Teknikens under ... 28
4.2.3 Sjunkande produktivitet ... 29
4.2.4 Traditionerna styr produktionen ... 30
4.3 Kulturella möjligheter ... 31
4.3.1 Nya produkter ... 32
4.4 Kulturella hot ... 33
4.4.1 Politisk inblandning ... 33
4.4.2 Leta inte skalbaggar när klimatet skenar ... 35
4.5 Sammanfattning av resultat och analys ... 37
5. När oljan inte längre finns tillgänglig ... 39
4
1. Skogsbrukets behov av energi
Skogsnäringen i Sverige består av två huvudsakliga delar: skogsbruket som avverkar och återplanterar skog och industrin som står för förädling. Ägarförhållandena i skogen är i sin tur uppdelade mellan enskilda skogsägare, privata och statliga bolag. Enskilda skogsägare
förvaltar cirka 50 % av skogsinnehavet i Sverige idag (Skogsstyrelsen, 2013a). De flesta enskilda skogsägare är antingen anslutna till någon av Sveriges skogsägarföreningar eller säljer skogsråvaran direkt till något av skogsbolagen. Skogsägarföreningarna ägs kooperativt och representerar tillsammans ungefär en tredjedel av Sveriges enskilda skogsägare
(Skogsstyrelsen, 2012; LRF, 2013). Studien har avgränsats till att fokusera på skogsbruket hos skogsägarföreningarna.
1.1 Från muskelkraft till oljekraft
Skogsbrukets tillgång till energi var från början begränsad till den muskelkraft som arbetare kunde uppbåda för att med enkel teknik i form av såg och yxa fälla träd (Lundgren, 2011). Tekniken var lokalt bunden och arbetarnas kunskap om den specifika skogen var det som avgjorde hur avverkning gick till. Avverkningen var huvudsakligen selektiv där de största träden fälldes medan de mindre lämnades för att fortsätta att växa. Skogen fick en variation i ålder och artbestånd men föryngring skedde ofta inte i samma takt som avverkning, vilket resulterade i att skogarna ofta blev glesa med en låg återväxt (Josefsson & Östlund, 2011). För att timret sedan skulle kunna flyttas från avverkningsplatsen var arbetet beroende av vattnets rörelseenergi genom tekniker som flottning (Törnlund & Östlund, 2006). Flottning kunde inte ske året runt eftersom vattendragen frös till is och transporterna fick följa årstidernas växlingar. Skogsbruk var ett tungt jobb som krävde många människors samlade energi för att fungera.
När energi i form av olja gjorde ett intåg under 1950- talet innebar det en revolutionerande förändring i förutsättningarna för att bedriva skogsbruk (Lundgren, 2011). Ny teknik som motorsågar utvecklades och en mekaniseringsperiod inleddes. Ett talande exempel är att det i Sverige 1950 såldes cirka 2 000 motorsågar per år och 1956 cirka 30 000 (Hjelm, 1991). Motorsågen och senare mer avancerade skogsbruksmaskiner som skotare och skördare innebar att småskalig lokalt bunden teknik ersattes med storskalig enhetlig teknik
5 som var tillämpbar över hela landet (Lundgren, 2011). Teknikskiftet förändrade samtidigt skogslandskapet när den selektiva avverkningen ersattes mer och mer av trakthyggesbruk i och med att tekniken möjliggjorde att större arealer kunde avverkas i en allt snabbare takt (Josefsson & Östlund, 2011). Även infrastrukturen förändrades när förflyttning av timmer med lastbil succesivt ökade och till slut kunde ersätta flottningen. Skogsbrukets bundenhet till årstidernas växlingar minskade i betydelse när energiflödena jämnades ut och det blev möjligt att transportera timmer under hela året (Ekelund & Hamilton, 2001). Framväxten av ett mekaniserat skogsbruk hade tagit sin början.
Förändringen i tillgången till energi under mekaniseringen märktes även i mängden arbetande människor. Innan oljans genomslag som energikälla arbetade 1945 ungefär 92 000 människor i skogsbruket, vilket motsvarade ca 3 % av Sveriges arbetsföra befolkning (Skogsstyrelsen, 1951). Idag sysselsätter skogsbruket cirka 30 000 människor vilket motsvarar ungefär 0,6 % av Sveriges sysselsatta befolkning (Skogsstyrelsen, 2013b; Statistiska centralbyrån [SCB], 2013). Mängden avverkad skogsråvara har genomgått en motsatt trend. År 1951 avverkades i snitt 52 miljoner m3 jämfört med ca 90 miljoner m3 2010 (Skogsstyrelsen, 1951; Skogsstyrelsen, 2010). Skogsbruket har sedan oljans intåg som
energikälla under 1950- talet ökat uttaget av skogsråvara parallellt med att antalet arbetande i skogsbruket har minskat.
Samtidigt som mängden avverkad skogsråvara ökat, har även den absoluta förbrukningen av energi i form av främst oljebaserade produkter som diesel stigit
(Skogsstyrelsen, 2012). Exakta uppgifter kring skogsbrukets energikonsumtion är osäkra då främst branschdata finns att tillgå men 89 % av drivmedlen beräknas vara fossil energi (Statens energimyndighet, 2010; Brunberg, 2009). Skogsnäringen hävdar att omfattande energieffektivisering har skett de senaste åren genom att arbetsfordonen har minskat sin relativa bränsleförbrukning genom effektivare motorer (Löfroth & Rådström, 2006).
Effektiviseringen har däremot inte varit tillräcklig för att minska den absoluta konsumtionen (Statens energimyndighet, 2010).
Oljans framgångssaga som energikälla har på senare tid börjat utmanas och varningar höjs för att oljan börjar bli allt för svår att utvinna och produktionen har snart nått en topp; peak oil (Bardi, 2009). Peak oil definieras av Graefe (2009, s.1) som: ” the inevitable point at which the world’s energy output [of oil] can no longer increase, and production begins to level off or decline”. Upptäckten av nya oljekällor nådde sin topp redan på
1960-6 talet och sedan dess har inga oljefyndigheter som varit tillräckligt stora för att öka världens totala tillgång till olja påträffats (Bardi, 2009). Åsikterna om när toppen för utvinning
inträffar, det vill säga när efterfrågan på olja är större än utvinningstakten, varierar. De flesta bedömningar visar att peak oil troligtvis inträffar någon gång mellan 2010- 2015 (De Almeida & Silva, 2009). Under de senare åren har utvinningen av oljesand och skiffergas ökat med stora miljökonsekvenser som följd (Hughes & Rudolph, 2011). Oljesand och skiffergas förväntas kunna förskjuta toppen för oljeproduktionen till 2025-2030. Samtidigt är oljesand och skiffergas inte helt jämförbara med konventionell olja eftersom de har lägre energivärden och är dyrare att utvinna.
Tillgången till energi styrs inte enbart av marknadskrafter och fysiska
begränsningar utan påverkas även av politiska beslut och styrmedel (Verbruggen & Marchoci, 2010). Om FN:s mål om att begränsa den globala uppvärmningen vid två grader ska nås måste konsumtionen av olja upphöra innan all tillgänglig olja är extraherad (IPCC, 2007). Tillgången till energi är därmed inte enbart en fråga om fysiska resurser utan även om hur stor del av den fossila energin som kommer att vara politiskt möjlig att utvinna (Verbruggen & Marchoci, 2010).
Förändringarna i tillgången till energi globalt kommer påverka energipriserna och därmed även energikostnaderna för skogsägarföreningarna. Förändringar hanteras olika beroende på vilka tidigare erfarenheter en organisation har (Schein, 1990). Erfarenheterna leder med tiden till att organisationen utvecklar kulturella mönster som styr hur de uppfattar och reagerar på förändringar. Alla organisationer är också termodynamiskt bundna och beroende av energi för att existera (White, 1959). Hur Sveriges skogsägarföreningar hanterar förändrad tillgång till energi är därför högst relevant för skogsbrukets framtid.
7
1.2 Problemformulering, syfte och frågeställningar
Fossil energi i form av olja har spelat en stor roll i utformningen av dagens skogsbruk. Sedan 1950-talet har Sveriges skogsbruk genomgått en omfattande mekanisering och energiåtgången består idag huvudsakligen av fossila bränslen. En stadig ström av forskningsrapporter om hur klimatförändringarna accelererar ställer samtidigt krav på att avveckla den fossila energin som skogsmaskinerna är beroende av. Jag syftar i uppsatsen till att undersöka hur Sveriges
skogsägarföreningar kommer att påverkas av den förändrade tillgången till energi.
Min utgångspunkt är att organisationer uppfattar förändringar i omvärlden som möjligheter eller hot beroende på vilken organisationskultur som har utvecklats genom tidigare erfarenheter. De frågor jag kommer använda för att närma mig syftet är: Vilka kulturella styrkor och svagheter har Sveriges skogsägarföreningar vid förändrad tillgång till energi? Är förändrad tillgång till energi en möjlighet för Sveriges skogsägarföreningar att expandera eller ett hot?
8
2.1 Kultur som teoretisk utgångspunkt
Kultur är inget begrepp som har en entydig definition utan kan användas utifrån en rad olika utgångspunkter (Alvesson, 1992; Mahler, 1988) och definieras på flera olika sätt (Smirchich, 1983). Under början av 1900- talet användes begreppet inom antropologisk forskning för att studera hur människor främst utanför forskarens eget land agerade och interagerade
(Alvesson, 1992). Under 1950 talet uppstod ett nytt fält när det applicerades på
organisationer. Debatten har stundtals varit het angående hur kulturbegreppet ska definieras och användas (Alvesson, 1992). Vissa forskare hävdar att kultur och organisation är
synonymer, medan andra hävdar att kultur är något som uppstår inom en organisation.
Skillnaden ligger i att om organisationer är samma sak som kultur blir det är svårt att förändra den, om kultur istället är något som uppstår inom organisationer kan den förändras med styrning. (Alvesson, ibid.). Begreppet har därför ofta haft en normativ karaktär och fokuserat på hur ledningen i en organisation kan förändra kulturen för att röra företaget i en viss riktning (Wright, 1994). Gemensamt för de olika synsätten är att kultur utgör medlemmarnas gemensamma ”glasögon” som påverkar hur de agerar och uppfattar omvärlden. Min
utgångspunkt i kulturbegreppet är att kultur både är något som organisationer har och är. Med det hävdar jag att en organisation uppvisar kulturella mönstren som det går att förändra även om det ofta kan vara svårt med mer djupgående föreställningar. Samtidigt har organisationer även en materiell kulturaspekt som inte är förhandlingsbar, vilket jag kommer att presentera härnäst.
2.1.1 Materiella perspektiv på kultur
Skogsägarföreningarna och deras förhållande till förändrad tillgång till energi går inte att förstå som två separata företeelser utan måste förstås i dess kulturella kontext. White (1959, s. 139) definierar kultur som:
A culture, or sociocultural system, is a material, and therefore a thermodynamic, system. Culture is an organization of things in motion, a process of energy transformations. Culture is but the name of the form in which life forces of man as a human being find expression. White (1959) hävdar att energi behövs för att utföra alla former av handlingar och genom att energi riktas mot gemensamma mål skapas kulturella uttryck. Behovet av energi för att agera
9 grundar sig i termodynamikens första huvudsats som fastslår att ”Energi kan inte förintas eller nyskapas; den kan endast omvandlas mellan olika energiformer” (NE, 2013). Organisationer kan inte skapa energi själva utan enbart utnyttja den existerande mängden. I dess enklaste form är det medlemmarnas gemensamma energi i form av kroppsarbete som utgör kulturen (White, 1959). Desto fler medlemmar som tillkommer desto mer tillgänglig energi.
Energikällorna har historiskt utökats efterhand med djur och senare med de fossila bränslen som finns lagrade i marken där olja och kol har spelat den största rollen (McNeill, 2003). Ingen kultur i mänsklighetens historia har därmed kunnat expandera mer än vad mängden tillgänglig energi har tillåtit.
Gemensamt för alla kulturer är deras strävan efter att expandera (White, 1959). Kulturer med god tillgång till energi har på grund av den termodynamiska bundenheten bättre förutsättning för expansion än kulturer med låg tillgång.Skogsbruket var exempelvis länge bundet till den energi som kunde ackumuleras genom arbetarnas muskler och vattnets rörelseenergi. Oljans intåg utgjorde ett enormt energitillskott som innebar att en ökad avverkning kunde ske (Lundgren, 2011).
Ytterligare två faktorer behövs för att framgångsrikt kunna expandera (White, 1959). Faktorerna kan uttryckas med formeln: E x T x V ->P där E står för energy (energi) T för tools (teknik), V för environment (miljö) och P för the total product (slutsumman). Resultaten av Whites (ibid.) formel blir att möjligheten till expansion utöver energi även är beroende av teknik för att bearbeta omvärlden. Tekniken kan utgöras av både människors kunskap, yxor för att hugga ner träd eller mer avancerade innovationer som
skogsbruksmaskiner. Slutligen kan en kultur inte expandera mer än vad den omgivande miljön tillåter. Skogsägarföreningarna kan exempelvis inte utvinna mer träråvara än det finns träd. Kulturer förändrar därmed miljön efter sina behov med hjälp av teknik men har samtidigt en naturlig gräns i möjligheten till expansion som utgörs av termodynamiska begränsningar och naturresursers knapphet.
2.1.2 Kultur som social konstruktion
Efter Whites (1959) forskning om kulturens materiella förutsättningar redogör jag här för vad som utgör en organisations socialt skapade kultur, de ”glasögon” genom vilka medlemmarna uppfattar omvärlden.
10 Bland de mest inflytelserika teorierna kring vad som utgör en organisations kultur är Scheins (1990) teori om att kultur kan studeras på tre nivåer: artefakter(artifacts), normer och värderingar (values) och grundläggande antaganden (assumptions). Schein (1990, s. 111) definierar kultur som:
” (a) a pattern of basic assumptions, (b) invented, discovered, or developed by a given group, (c) as it learns to cope with its problems of external adaption and internal integration, (d) that has worked well enough to be considered valid and, therefore (e) is to be taught to new members as the (f) correct way to perceive, think, and feel in relation to those problems”
Kulturella uttryck är inte ett fenomen som omedelbart uppstår utan skapas över tid i takt med att organisationens medlemmar utvecklar gemensamma normer och värderingar och
grundläggande antaganden baserade på deras erfarenheter. Nya medlemmar fostras in i de kulturella antagandena och får lära sig hur de ska se på och hantera omvärlden. Organisationer kan ha olika stark kultur beroende på hur lång tid de har existerarat. Organisationer som har funnits under en lång tid har haft möjlighet att hinna utveckla gemensamma erfarenheter som sedan har förts vidare till de medlemmar som tillkommit. Unga organisationer har däremot inte stått inför utmaningar tillsammans i samma utsträckning. Teorin har med tiden utvecklats av bl.a. Hatch (1993) och Kondra & Hurst (2009) för att visa att kulturnivåerna även
samspelar med varandra. Förändringar i en av nivåerna ger även förändringar i de andra.
Värderingar Artefakter
Antaganden
Symboler
Grundläggande antaganden Normer och värderingar
Artefakter
Figur 1. Kulturyttringar kan enligt Schein (1990) analyseras på tre olika nivåer. Artefakter är de fysiska uttrycken, normer och värderingar uttrycker regler medan grundläggande antaganden är omedvetna processer.
Figur 2. Hatch (1993) och Kondra & Hurst (2009) har senare utvecklat Scheins (1990) teori för att belysa dynamikens roll och särskiljer symboler från artefakter.
11 Grunden för de kulturella uttrycken är enligt Schein (1990) grundläggande antaganden som är icke ifrågasatta sanningar om hur världen är konstruerad och fungerar. Det är inte enstaka åsiktsyttringar utan etablerade mönster av beteenden som organisationens medlemmar ofta är omedvetna om. Grundläggande antaganden styr normer och värderingar och artefakter genom att avgöra vad organisationen uppmärksammar. Ett grundläggande antagande kan exempelvis vara att en skog består av granar. Ingen i organisationen är därför medveten om att det på andra platser kan finnas tallar eftersom de bara har sett en sorts träd. De äldre medlemmarna lär genom sina ageranden de nya medlemmarna att en skog består av granar. Om det plötsligt skulle komma någon och påstå att de sett tallar kommer det
grundläggande antagandet att utmanas. Organisationer reagerar ofta med olika former av försvarsmekanismer för att upprätthålla den världsbild som de har skapats (Schein, 1990). Medlemmarna skulle kunna hävda att de som sett tallar har sett fel för att försvara sin bild av vad som utgör en skog. Eftersom grundläggande antaganden fungerar som omedvetna försvarsmekanismer är det därför svårt att med enkla lösningar förändra kulturella mönster (Hatch, 1993).
Normer och värderingar är de åsikter och principer som visar hur medlemmarna i organisationen tolkar omvärlden. Organisationen uttrycker dem genom sin syn på hur
världen borde vara organiserad, vilka regler som ska finnas och vad som är sant och riktigt. Normer och värderingar påverkas av vilka omedvetna grundläggande antaganden som styr vad organisationen uppmärksammar. Normer och värderingar är däremot inte statiska utan förändas genom åsiktsyttringar. Åsikterna kan komma inifrån organisationen eller utifrån när olika kulturer möts och erfarenheter utbyts (Hatch, 1993). Flera olika åsikter kan därmed finnas samtidigt och konkurrera. För att återigen ta exemplet med granarna: Medlemmarna kan gemensamt resonera kring om alla nya granar bör planteras samtidigt eller med några års mellanrum. Om åsikten att plantera alla granar samtidigt upprepade gånger visar sig ge vad organisationen anser vara ett önskvärt resultat, skapas normer och värderingar om vad som är sant och det etablerar sig som en naturlig del i organisationens sätt att agera. Normerna och värderingarna kan sedan genom upprepad bekräftelse över tid bli till ett grundläggande antaganden (Hatch, 1993). Alla granar sätts då samtidigt utan att någon funderar över varför. Medlemmarna i organisationen kan därmed på grund utav kulturellt skapade föreställningar vara medvetna om vad de anser vara sant (normer och värderingar) men inte alltid varför (grundläggande antaganden).
12 Kulturella uttryck är sällan helt homogena utan kan bestå av olika grupperingar som avviker från de normer och värderingar organisationen har (Slocum, Fry & Gaines, 1991). Om avvikelserna blir stora kan de rådande normerna och värderingarna utmanas och sub-kulturer uppstå. Anledningarna till att sub-kulturer uppstår kan vara flera och bero på individuella skillnader eller att medlemmar med andra kulturella erfarenheter kommer in i organisationen och utmanar de rådande normerna och värderingarna. Sub-kulturers påverkan har debatterats inom kulturforskningen (Hofstede, 1998). För många avvikande åsiktsyttringar kan resultera i splittringar i olika konkurrerande sub-kulturer om kompromisser inte kan ske mellan de olika grupperna. Alltför homogen kultur riskerar istället att försämra
organisationens möjlighet att möta nya situationer eftersom färre perspektiv på hur problem ska lösas finns att tillgå.
På toppen av analysnivån befinner sig artefakter som är de konkreta uttryck som organisationen antar på grund av underliggande grundläggande antaganden och normer och värderingar (Schein, 1990). White (1959) hävdar att kultur i grunden är energi, och att det är genom att rikta energin och uttrycka den som det uppstår en förändrande kraft. Artefakter är de kulturella uttryck som organisationen fysiskt antar. Artefakter kan vara produkter som maskiner och årsrapporter men även mer subtila företeelser som hur människor hälsar på varandra vid arbetsplatsen (Schein, 1990). I exemplet med granarna som jag tidigare använt utgör granen i det här fallet själva artefakten. Organisationens medlemmar riktar sin
gemensamma energi mot att plantera granar vilket är det första en person utifrån kulturen får se. Efter en stund kan sedan normer och värderingar och grundläggande antaganden bli iakttagbara. Hatch (1993) särskiljer till skillnad från Schein (1990) symboler från artefakter. Uppsatsen kommer inte att använda symboler som begrepp utan använder Hatch (1993) för att belysa vikten av att se dynamiken mellan de kulturella nivåerna.
Organisationers kultur är inte alltid tydligt åtskiljbar eftersom världen i och med globalisering har genomgått stora förändringar och människor idag kan tillhöra flera kulturer samtidigt (Milton, 1996). Kulturella uttryck är inte fastslagna utan de är kontextuella och till viss del överlappande sinsemellan (Wright, 1994; Kondra & Hurst, 2009).
Skogsägarföreningarna i Sverige kan ses om en organisation med en enskild kultur men samtidigt är de en del av en västerländsk kultur och en globaliserad värld.
Jag använder Whites (1959) materiella syn på kultur och Scheins (1990) tre faktorer; grundläggande antaganden, normer och värderingar samt artefakter för att närma
13 mig skogsägarföreningarna. Whites (1959) slutsats att kultur i grunden är termodynamiska flöden anser jag vara en viktig bit i förståelsen av skogsägarföreningarnas beroende av energi för att expandera. Whites (ibid.) teori räcker däremot inte för att förklara hur
skogsägarföreningarnas expansion även påverkas av deras socialt skapade strukturer. Jag anser att både fysiska flöden och sociala föreställningar är nödvändiga att studera för att förstå hur förändrad tillgång till energi kommer att påverka skogsägarföreningarna.
2.2 Förändringar som möjligheter eller hot
2.2.1 Möjligheter och hot ur ett organisationsperspektiv
Organisationer som utsätts för en förändrad omvärld reagerar på två huvudsakliga sätt (Chattopadhyay, Glick & Huber, 2001). Antingen uppfattas förändringen som ett hot eller som en möjlighet. Hot är för organisationen en negativ utveckling där det finns risk att förlora saker som värderas (Dutton & Jackson, 1987). Möjligheter är istället situationer där
organisationen kan gynnas av utvecklingen och skapa fördelar.
Två olika perspektiv angående vad som avgör om organisationer uppfattar förändringar i omvärlden som hotfulla eller som potentiella möjligheter har i tidigare forskning föreslagits (Chattopadhyay et al, 2001). Gemensamt för båda perspektiven är betydelsen av hur mycket kontroll som organisationen har över situationen. Graden av kontroll påverkar i sin tur om organisationen kommer att försöka förändra organisationens interna beteende eller rikta sina handlingar mot externa förhållanden.
Utifrån perspektiv ett innebär bristfällig kontroll över situationen att en känsla av hot uppstår och inåtriktade åtgärder förespråkas (Chattopadhyay et al, 2001). Om mängden granar som tidigare använts som exempel plötsligt skulle minska utan att organisationen kan styra över det kommer normerna och värderingarna om när granen ska planteras att följas ännu noggrannare. Om organisationen har kontroll över situationen och vet varför granarna minskar leder det istället till att risker blir mer acceptabla och att nya normer och värderingar om hur granen bäst kan planteras tillåts att uppstå. Förändringen blir en möjlighet att utveckla nya sätt att agera.
14 Tabell 1. Illustrerar perspektiv ett. Bristfällig kontroll leder till att förändringar upplevs som hot.
Intern konsekvens Extern konsekvens Låg kontroll Använder de traditionella
framgångsfaktorerna.
Omvärlden ses som hotfull.
Hög kontroll Normerna och värderingarna kan ifrågasättas
Omvärlden erbjuder möjligheter.
Utifrån perspektiv två är sambandet det motsatta. Känslan av låg kontroll skapar en möjlighet att prova nya lösningar eftersom organisationen inte har lika mycket att förlora. Känslan av hög kontroll leder istället till att organisationen inte har någon anledning att utsätta sig för risker utan väljer att förlita sig på traditionella framgångsfaktorer:
Tabell 2. Illustrerar perspektiv två. Låg kontroll leder till att möjligheter börjar undersökas.
Intern konsekvens Extern konsekvens Låg kontroll Normerna och värderingarna
ifrågasättas.
Inget att förlora, letar möjligheter.
Hög kontroll Använder de traditionella framgångsfaktorerna
Ingen anledning att utsätta organisationen för risker.
Vad som kommer att uppfattas som hot och möjligheter är därmed inte objektivt
kvantifierbart utan varierar från fall till fall (Morris, 2005). Vad som utgör ett hot eller en möjlighet är beroende av om skogsägarföreningarna uppfattar att de har kontroll över och kan påverka den förändring som sker i omgivningen.
2.2.2 Omgivningens begränsningar
Tidigare forskning har föreslagit att organisationer uppvisar fyra olika inställningar till vilka möjligheter det finns att kontrollera omgivningen (Douglas & Wildavsky, 1989);
15 individualistisk, hierarkisk, egalitär eller fatalistisk. Teorin har utvecklats med tiden i och med insikten att organisationer varierar i sin syn beroende på kontext och över tid (Marris,
Langford & O´Riordan, 1998; Swedlow, 2002). Skogsägarföreningarnas bild av omgivningen kan präglas av ett synsätt när det gäller förändringar i tillgången till energi men ha ett annat i andra frågor.
Organisationer med en individualistisk syn på omgivningen anser att risken att utlösa oåterkalleliga problem genom att överutnyttja jordens resurser är låg (Steg & Sievers, 2000). Resurser är inte oändliga i absolut mening, men människan har en särställning genom sin unika förmåga att forma, tänja och kontrollera gränserna (Hannigan, 2006). Individualister är starkt skeptiska till att hantera förändringar genom att instifta lagar för att öka kontrollen över organisationen (Dake, 1991). Organisationen kan istället med sin kreativitet utveckla ny teknik för att lösa de problem som uppstår och använda resurserna mer effektivt (Spaargaren & Mol, 1992). En viktig komponent i den utvecklingen är tilltron till marknadskrafternas förmåga att utveckla nya lösningar (Nordhaus & Schellenberger, 2007) och en ökad tillväxt (Szarka, 2012). Skogsägarföreningarna kan enligt en individualistisk syn hantera förändringar i omvärlden genom att utveckla ny teknik som kan forma den efter deras behov.
Organisationer med en hierarkisk syn hävdar att experter och auktoriteter har kunskap om hur omgivningen bör hanteras och vart gränserna för dess formbarhet går (Dake & Wildavsky, 1991). Experterna kan vid förändringar utveckla tekniska lösningar som kulturen sedan applicerar (Dake, 1991). Skogsägarföreningarna bör enligt en hierarkisk syn inte försöka ta egna initiativ utan anpassa sig till de lösningar som experter har utformat. Egalitärer har en uppfattning att försiktighet bör råda i hur omgivningen hanteras samt en skeptisk inställning till teknikens förmåga att hantera problem (Steg & Sievers, 2000). Miljörörelser är enligt Dake & Wildavsky (1990) exempel på egalitära grupper där medlemmarna uttrycker oro för att naturens gränser ska överträdas och förespråkar försiktighet i hur den hanteras. Omgivningens resurser anses vara begränsade och utnyttjandet av dem är nyckfullt och full av gränser som inte kan överträdas utan allvarliga konsekvenser. Försök att kontrollera omgivningen bör därför hanteras med försiktighet (Dake, 1991). En egalitär inställning innebär att skogsägarföreningarna inte bör försöka forma
omgivningen genom tekniska lösningar utan istället fördela skogsråvaran till de delar av samhället där behovet är störst. Egalitärer är därför beredda att begränsa sin egen expansion till förmån för andra.
16 Fatalister hävdar att organisationer inte kan påverka omgivningens utveckling utan får följa med i dess nycker bäst det går (Steg & Sievers, 2000). Fatalistisk syn innebär att skogsägarföreningarna inte kommer ägna förändringen i tillgången till energi någon större uppmärksamhet eftersom de ändå inte kan påverka hur den kommer att förändras.
Uppsatsen har hittills presenterat de begrepp som kommer att användas för att undersöka hur förändrad tillgång till energi kommer att påverka skogsägarföreningarna. Whites (1959) teori tydliggör termodynamikens begränsningar för skogsägarföreningarnas expansion. Ensam utgör teorin ingen möjlighet att analysera de kulturella reaktionerna på förändringen, vilket jag anser vara viktigt eftersom organisationer enligt Hatch (1993) inte är statiska utan i ständig förändring. Scheins (1990) begrepp grundläggande antaganden, normer och värderingar samt artefakter används därför för att undersöka vilka kulturella föreställningar som finns kring förändringen. Om förändringen är en möjlighet eller ett hot beror på graden av kontroll över situationen och till hur stor del omgivningen kan formas efter skogsägarföreningarnas behov.
17
3. Hur jag närmade mig skogsägarföreningarna
3.1 Min förförståelse i ämnet
Jag hade redan innan studien kunskaper och intresse för svenskt skogsbruk efter att ha skrivit ett mindre arbete om det svenska skogsbrukets historia. Jag hade även bekanta som var verksamma inom skogsbruket och var intresserad av hur framtiden för branschen såg ut. Ingen av dem jag kände var anställd på någon av organisationerna under tiden studien bedrevs. Tillgången till energi var ett fenomen som jag kommit i kontakt med under tidigare studier av klimatförändringar och litteratur kopplat till peak oil. Jag hade därmed ett
personligt intresse till ämnet som låg till grund för valet av studien.
3.2 Att uppnå ökad kunskap
För att närma mig skogsägarföreningarna från ett kulturperspektiv valdes kvalitativa
djupintervjuer som metod. Tidigare kulturstudier har huvudsakligen baserats på djupintervjuer eller observationer (Alvesson, 1992) men även på enkäter (Dake, 1991). Syftet med valet av kvalitativ metod var att komma nära de intervjuades livsvärld. Målet var att skapa en mångfacetterad bild av några strategiskt utvalda representanters uppfattningar för att se om det fanns någon samstämmighet i de intervjuades berättelser. Genom samstämmigheten hoppades jag kunna bilda mig en uppfattning om skogsägarföreningarnas kulturella yttringar som skulle vara till hjälp att besvara studiens forskningsfrågor.
3.3 Hur informanterna valdes
Studien avgränsades till representanter för Sveriges fyra skogsägarföreningar: Norra skogsägarna, Skogsägarna Norrskog, Södra skogsägarna och Mellanskog. Även en representant för LRF skog som är en samverkansorganisation för alla fyra intervjuades. Studien tog inte med åsikter från skogsindustri, skogsbolag eller enskilda skogsägare. Anledningen var att mängden människor ansågs vara alltför stor för att ett lämpligt urval skulle kunna ske. Kriterierna för urvalet var selektivt, samtliga informanter skulle ha en tillräckligt hög position i respektive organisation för att ha en inblick i och representera organisationen som helhet. Avgränsningen till de fyra organisationerna motiverades med att
18 de fyra skogsägarföreningarna och LRF skog hade motsvarande verksamheter.
Organisationerna befann sig på samma hierarki i skogsnäringen, mitt emellan de enskilda skogsägarna och industrin. Representanterna var därför tvungna att förhålla sig till båda två i sitt yrkesutövande. En inbördes skillnad fanns däremot då Södra skogsägarna även bedrev viss industriverksamhet. Urvalet bestod slutligen av fem chefer anställda på de fem
organisationerna. Urvalet ansågs vara tillräckligt stort för att fylla studiens syfte och uppnå en teoretisk mättnad.
Genom att välja flera olika skogsägarföreningar ansåg jag att möjligheterna att identifiera kulturella mönster och inte enbart åsikter specifika för någon av de enskilda
anställda i föreningarna skulle öka. Svårigheter med studier ur ett kulturperspektiv har tidigare varit att särskilja rent personliga åsikter och kultur eftersom de är sammankopplade genom att medlemmar socialiseras in i kulturen (Steg & Sievers, 2000). Studien var begränsad till att undersöka de kulturella yttringar som kunde spåras via skriftliga och muntliga utsagor.
3.4 Etiskt förhållningssätt
I samband med studien genomfördes en konsekvensanalys av etiska aspekter enligt Kvales (1997) rekommendationer. Alla deltagare i studien informerades innan intervjuerna om studiens syfte och att de när som helst under studiens gång hade rätt att meddela om de inte ville fortsätta att delta. Informationen delgavs informanterna via ett samtyckesavtal som först skickades ut via mail samt upprepades innan intervjutillfället där de intervjuade återigen fick ge sitt godkännande. Uppgifterna kring de intervjuade behandlades konfidentiellt och
avkodades för att inga personuppgifter skulle framträda. Samtliga deltagare godkände innan intervjuerna att materialet spelades in via diktafon. De intervjuade bekräftade därmed sitt deltagande varvid ett informerat samtycke uppnåddes.
Jag var inte bekant med någon i studien förutom den person som intervjuades under en pilotintervju. Bekantskapen ansågs inte påverka studiens tillförlitlighet då resultatet från pilotintervjun inte användes i resultat och analys.
Möjliga etiska problem bedömdes vara att informanterna arbetade inom samma bransch och riskerade att känna igen varandras och därmed dra slutsatser kring vilka de övriga intervjuade var. Studien bedömdes inte riskera att medföra några andra etiska dilemman.
19
3.5 Förberedelser och intervjuer
Inför intervjutillfällena skapades en semi-strukturerad intervjuguide utformad i enlighet med Kvales (2007) rekommendationer. Jag utformade intervjuguiden med öppna frågor och hade tre teman som syftade till att informanterna skulle reflektera över skogsägarföreningarnas historia, nutid och framtid (se bilaga 1). Syftet med de tre temana var att försöka få fram om representanterna delade en bild av ett gemensamt förflutet och hur det påverkade deras bild av nuet och framtiden. Frågorna kring framtiden fokuserade på vad representanterna fruktade, hoppades på och trodde skulle ske. Eftersom kultur formas över tid (Schein, 1990) ansåg jag att det var ett bra sätt att gå till väga. Några fasta frågor användes också under alla
intervjuerna (se bilaga 1).
Innan intervjuerna med skogsägarföreningarna genomfördes en pilotintervju för att testa intervjuguidens utformning och för att få en bättre överblick av fältet. Intervjun genomfördes med en skogskonsult med god inblick i både industri, skogsägarföreningar och skogsbolag. Intervjuguiden ansågs efter intervjun vara pålitlig och väl anpassad för att insamla den information som var relevant för studien.
Skogsägarföreningarna kontaktades först via telefon och senare via e-post för att uppnå ett informerat samtycke som tidigare beskrivits under etik. Jag ägnade under samtalet god tid åt att bygga upp ett förtroende hos informanterna genom att förklara studiens syfte och att materialet skulle användas för ett examensarbete. Jag var noga med att påpeka att valet av studie grundade sig i ett personligt intresse och att arbetet inte skedde i sammarbete med någon miljöorganisation vilket två av informanterna uttryckte frågor kring.
Samtliga intervjuer utfördes via telefon och var mellan 44 till 70 minuter långa. Samtalet spelades in via ett in inspelningsprogram som var kopplat till telefonen för att möjliggöra transkribering, Anteckningar fördes samtidigt för att skriva ner mina intryck och för att kunna återgå till intressanta frågeställningar som framkom under intervjutillfällena. Variationen i tid under intervjuerna berodde huvudsakligen på att informanterna varierade i hur snabbt de talade och om de svarade centrerat kring frågorna eller fyllde ut med nya tankar och infallsvinklar.
Under två av intervjuerna körde informanterna bil vilket kan ha påverkat
resultatet genom att deras uppmärksamhet eventuellt begränsades. Jag bedömde att materialet från de två intervjuerna inte hade sämre kvalitét än de andra intervjuerna.
20
3.6 Bearbetning av intervjumaterialet genom SWOT
Samtliga intervjuer transkriberades inom en vecka och anteckningar från intervjuerna beaktades under transkriberingen. Eftersom intervjuerna utfördes via telefon var mängden intryck begränsade jämfört med om intervjun hade genomförts ansikte mot ansikte. Pauser och förändringar i röstläge noterades därför för att öka förståelsen.
Efter att materialet transkriberats från inspelningsprogrammet till en ordbehandlare spelades materialet upp för att kontrollera samstämmigheten mellan den muntliga och skriftliga utsagan i enlighet med Dalens (2007) rekommendationer.
Resultaten från transkriberingen bearbetades genom kvalitativ textanalys enligt Graneheim & Lundmans (2004) metod. Intervjuerna som hade skrivits ned i ordbehandlaren kondenserades ner till meningsbärande enheter bestående av 2-5 meningar långa uttalanden. De meningsbärande enheterna tolkades på både manifest och latent nivå för att ingripa både direkta uttalanden och underförstådda budskap. Valet att även beakta den latenta nivån ansågs nödvändig för att under analysen kunna närma sig de kulturella yttringarna i form av
grundläggande antaganden samt normer och värderingar.
För att strukturera och analysera de meningsbärande enheterna användes SWOT som analysmetod. SWOT står för Strengths, Weakness, Opportunities and Threats (Valentin, 2001). Fortsättningsvis används i uppsatsen de svenska översättningarna styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Syftet med en SWOT kan beskrivas som:”The central focus of an SWOT analysis is to recognize opportunities and avoid threats while weighing an organization’s strengths and weaknesses” (Morris, 2005, s. 53).
Tabell 3. SWOT modellen, baserad på Valentin (2010, s.54)
Interna Externa
Faktorer som gynnar Styrkor Möjligheter
Faktorer som missgynnar Svagheter Hot
Verktyget kan användas på flertalet olika analysnivåer; från individ till kultur (Helms & Nixon, 2010). Kritik har riktats mot SWOT för dess brist som analysverktyg (Valentin, 2001). Kritikerna hävdar att SWOT enbart är en lista över organisatoriska egenskaper och inte fångar
21 de dynamiska förändringarna i organisationen. SWOT är däremot välanvänt inom
organisationsforskning och har en funktion framförallt som ett verktyg för att belysa och strukturera organisationens olika egenskaper (Helms & Nixon, 2010). Jag anser att SWOT utgjorde ett bra dynamiskt hjälpmedel för att skapa en tydlig koppling mellan de teoretiska begreppen och intervjuerna.
Med hjälp av SWOT som analysverktyg kategoriserades de meningsbärande enheterna. Varje enhet fick en bokstav från A till E för att jag skulle veta vilket uttalande som var kopplat till respektive representant. Alla meningsbärande enheter skrevs sedan ut som papperskopior och uttalandena sorterades i kategorier.
De meningsbärande enheter som berörde skogsägarföreningarnas interna förmågor kategoriserades i form av kulturella styrkor och svagheter. Under kategorin styrkor sorterades kulturella uttryck som kunde gynna skogsägarföreningarna vid förändrad tillgång till energi och som de själva hade möjlighet att påverka. Svagheter avsåg de kulturella yttranden som kunde utgöra en nackdel.
Skogsägarföreningarnas externa förhållanden kategorierades som kulturella möjligheter och hot. Med möjligheter avsågs de kulturella yttringar där skogsägarföreningarna hade mindre chans att påverka utgången men som gynnade dem. Hot var slutligen de
händelser skogsägarföreningarna hade svårare att påverka och som kunde utgöra en nackdel. Skogsägarföreningarnas uttalanden rörde oftast flera olika aspekter av huvudkategorierna. Underkategorier skapades för att underlätta en tolkning av materialet och undvika alltför förenklade bilder av informanternas uttalanden.
22
4. Förändrad tillgång till energi
Informanterna gavs innan studien löfte om konfidentialitet och betecknas i texten med varsin bokstav från A till E. Jag anser inte att resultaten eller analysen påverkas negativt av denna indelning utan att det viktiga är att läsaren kan bilda sig en uppfattning om alla citaten tillhör samma person eller olika informanter.
4.1 Kulturella styrkor
Kulturella styrkor avser i analysen de kulturella yttringar som kan utgöra en fördel vid
förändrad tillgång till energi och som skogsägarföreningarna själva har möjlighet att påverka. 4.1.1 Förnybar råvara
Under intervjuerna framkommer att skogen är en viktig resurs vid förändrad tillgång till energi:
Varje gång jag gräver i en gruva kommer det aldrig tillbaka, inte i den formen. Men jag kan hugga ner ett träd och hundra år senare står det ett träd där igen i samma storlek kanske t.o.m. större, kanske med andra barr, men det kommer ändå tillbaka. (Informant D).
Skogens ständiga återväxt möjliggör att energi kan utvinnas ur de avverkade träden och att nya planteras som återigen börjar ackumulera energi. Genom fotosyntesen från solen samlas energi som sedan kan sparas till den tidpunkt där det är dags att avverka träden. Vid
situationer där tillgången till energi minskar innebär det allt annat lika att förmågan att expandera begränsas eftersom alla kulturer är termodynamiskt bundna (White, 1959).Vid förändrad tillgång till energi i omvärlden innebär skogen en styrka när faktorn energi fortfarande finns att tillgå. Tillgången kan sedan användas för att expandera
skogsägarföreningarna och utgöra en konkurrensfördel genom att sälja energi till andra organisationer. Samtidigt är omloppstiderna för skogen idag uppemot 80-100 år vilket kräver en långsiktig planering för att energiflödet ska kunna nyttjas:
Det är väldigt långa omloppstider och det kräver en väldig långsiktighet att investera i något idag som ska skördas om hundra år. Det är ganska få utav oss som sätter 5000 kronor på en fond eller en bankbok och så säger vi att om hundra år löser vi ut de pengarna. Det är samma relation som idag att plantera en planta. (Informant E).
23 Långsiktigheten ställer krav på att planera när energin ska utvinnas. Politiska beslut för
att begränsa klimatförändringarna skulle kunna minska tillgången till fossil energi snabbt. För att styrkan ska kunna användas krävs att det finns en efterfrågan på energi från skogen. Under alla intervjuer framkommer att det finns en samstämmighet i att efterfrågan på skog kommer att öka i framtiden. Oavsett om tillgången till fossil energi minskar på grund av resursmässiga skäl eller på grund av politiska beslut för att klara klimatförändringarna:
Stigande energipriser, antingen via politiskt beslutade skatter eller direkta via marknaden kommer att öka priserna på fossilt bränsle och det kommer gynna oss och våra produkter. (Informant C).
Representanterna ser ljust på skogsprodukternas framtid. Högre energipriser kommer att leda till ökad efterfrågan på andra energiformer än fossil energi. Biobränslen från skogen skulle kunna få en större roll i den framtida energimixen. Representanterna för
skogsägarföreningarna tror därför att ökade energipriser kommer att mötas med ett ökat intresse från enskilda skogsägare att bedriva ett mer intensivt skogsbruk där träden avverkas i en snabbare takt. Samtidigt är timmertransporterna från skogen till fabrikerna också beroende av fossil olja. Framförallt priserna på skogsprodukter från inlandet kan komma att höjas när tillgången till energi förändras. Högre energipriser kan samtidigt mötas med ett intensifierat skogsbruk med större avverkningsvolymer för att kompensera de förhöjda
transportkostnaderna:
Börjar man från samhället sida signalera att nu ska vi betala mer för skogsråvara generellt och speciellt för att täcka energiomställningen, kommer det ju att leda till ett mer aktivt skogsbruk. (Informant A).
Det finns en hoppfullhet hos skogsägarföreningarnas representanter att skogens förnybara egenskap kommer att spela en ökad roll i den framtida energiförsörjningen. Förändrad tillgång till energi och högre energipriser ses främst som en möjlighet att sälja mer träråvara. Jag anser att skogsägarföreningarnas tillgång till en förnybar energikälla innebär en kulturell styrka. White (1959) faktor energi i form av skog kommer att finnas tillgänglig även när tillgången till energi förändas.
24 4.1.2 Skogen kan producera mer
Den identifierade styrkan bygger på att skogsbruket kan intensifieras. Som framgick präglas representanterna av en stor hoppfullhet till att skogen i framtiden kommer att kunna utnyttjas mer effektivt än idag. Om efterfrågan på skog ökar på grund av förändrad tillgång till energi kommer det enligt informant B att kunna mötas med ett större uttag:
Den svenska skogen kan producera mycket mer än vad den gör idag. Vi har beräkningar från
Skogforsk som säger att med rätt skötsel och rätt planttal skulle man nästan kunna nå 50 % ökning per år i de svenska skogarna. Så det finns en våldsam potential i det här. (Informant B).
Citatet visar att Whites (1959) faktor miljö inte är någon begränsande faktor. Miljön i form av skog är istället formbar efter organisationens behov. Skogen utgör inte någon fysisk
begränsning utan vid förändrad tillgång till energi kommer rätt metoder kunna öka skogens tillväxt med upp till 50 %. Synen att miljön inte utgör någon begränsning är kännetecknande för normer och värderingar hos en organisation med en individualistisk syn på resurser (Steg & Sievers, 2000). Informant B uttrycker i det ovanstående citatet vikten av ”rätt skötsel och rätt planttal”. Rätt och fel är starkt förknippat med graden av produktivitet och effektivitet. Målet med skogsbruket anses vara att avverka största möjliga mängd träråvara med minsta mängd resurser. Skogen blir därför underordnad det kulturella målet om största möjliga avkastning. Miljön utgör inte någon begränsning som White (1959) hävdar utan
skogsägarföreningarna kan själva forma gränserna för sitt eget expansionsutrymme. En stor hoppfullhet finns därför under alla intervjuerna kring vilka möjligheter framtiden kommer att erbjuda:
Vi har en tillväxt i skogen som ökar över tid och vi har även en outnyttjad potential av grenar och toppar som skulle kunna användas ännu mer. (Informant D).
Kravet på ökad tillväxt och avverkningsvolym får samtidigt inte gå ut över miljön i skogen: Jag ska vara tydlig med det också för att för oss så är ju miljöhänsyn i brukandet också ett fundament i detta, man kan inte bruka skogsekosystem och bryta ned det. (Informant C).
Vikten av att iaktta miljöhänsyn betonas flera gånger under intervjun med informant C. Synen att skogen inte kan brukas hur som helst motsäger delvis de tidigare normerna och
25 Vid en intervju med informant D förtydligades bilden av vad jag uppfattade som en
motsättning mellan de olika synsätten:
Det jobbar vi ju med i vår svenska modell: vi har reservat, nationalparker, rätt stora arealer icke produktiva impediment. Vi har en generell hänsyn som innebär att vi sparar 5-7 % av volymen i samband med avverkning. Detta totalt sett är det som löser behoven när det gäller biologisk mångfald. (Informant D).
Citatet visar att miljöhänsyn och anpassning till naturen krävs men att de åtgärder som sker idag anses vara tillräckliga för att säkerställa en frisk skog även i framtiden. Skogens arter kan bevaras på enskilda platser, men anses i de produktiva delarna av skogen enbart vara
nödvändiga i en begränsad utsträckning. Biologisk mångfald är något som kan existera vid sidan om skogsproduktionen och inte nödvändigtvis som en integrerad del. Miljön är formbar efter kulturens behov och naturens gränser kan manövreras utan att några negativa
konsekvenser riskerar att utlösas. Produktivitetsökningar med 50 % är därför enligt skogsägarföreningarna förenligt med en fortsatt god miljö.
Jag tolkar skogsägarföreningarnas normer och värderingar som att miljön kan formas men att det sätt som den formas inte äventyrar hänsynen till densamma. Möjligheten att öka mängden tillgänglig träråvara genom intensivare skogsbruk är därför enligt
skogsägarföreningarna förenligt med en god miljö. Skogen kommer kunna framställa en ökad mängd träråvara vilket innebär mer tillgänglig energi och vid förändrad tillgång en kulturell styrka.
4.2 Kulturella svagheter
Kulturella svagheter avser de kulturella föreställningar som kan komma att utgöra hinder vid förändrad tillgång till energi. Svagheter är interna aspekter som skogsägarföreningarna själva i varierande grad har möjlighet att påverka.
4.2.1 Skogsmaskineras beroende av energi
Entreprenörerna som sköter avverkningarna åt skogsägarföreningarna är väldigt beroende av fossil energi i form av olja för att driva skogsbruksmaskinerna och transportera träråvara från avverkningsområdena:
26 Hela vår transportflotta, alla våra maskiner går ju på diesel. Det finns väl enstaka [maskiner] som har någon variant av det, vi är ju mycket beroende av det. (Informant E).
Resultaten bekräftar tidigare studier av dieselberoende utförda av Statens energimyndighet (2010) och Brunberg (2009). Fluktuationer i oljepriserna påverkar skogsägarföreningarnas lönsamhet kraftigt och utan tillgång till energi i form av olja fungerar skogsbruksmaskinerna inte i dagsläget. Minskad tillgång till energi tenderar att höja energipriserna (Murphy & Hall, 2010) och drivmedel utgör redan idag ungefär 20 % av skogsägarföreningarnas kostnader. Bilden delades även av informant D:
Våra maskiner i skogen och lastbilarna kör vi ju på fossila bränslen. Även om man kan köra på miljödiesel är vi beroende av det. (Informant D).
Minskad tillgång till olja att driva skogsbruksmaskinerna med innebär allt annat lika att mängden tillgänglig energi sjunker och att skogsägarföreningarnas möjlighet att expandera begränsas på grund av deras termodynamiska bundenhet. Beroendet av dieselolja är en stor svaghet som riskerar att förhindra att styrkan i form av skogens förnybara råvara kan utnyttjas. Energin som skogsägarföreningarna har tillgång till är lagrad i träden men avverkningen av träden bygger idag på maskiner som kräver stora mängder fossil energi.
Figur 3. Ackumuleringen av bioenergi kräver idag fossil energi.
Fossil energi
Skogsmaskin
Avverkade träd
27 Skogsägarföreningarna är medvetna om beroendet men anser inte att dieselkonsumtionen kommer att begränsas inom den närmaste framtiden utan först om ett tiotal år:
Dem källor vi har idag räcker ett antal tiotals år till men förbrukningen har väl knappast avstannat någonting utan det är väl fortsatt en ökning[…]. Hittar man inte nya källor […] kommer ju oljan att ta slut eller i alla fall att bli en starkt begränsande faktor. (Informant B).
Förändrad tillgång till olja anses inte vara något problem utan nya alternativ kommer att kunna framställas för att fortsätta driva skogsmaskinerna. Representanterna för
skogsägarföreningarna anser att frågan främst är teknisk och kommer att kunna lösas genom att energin används mer effektivt:
En intressant utveckling är ju de här el- hybrid maskinerna […] där man jobbar med mera bränslesnåla dieselmotorer [---] Med någon form av mindre dieselmotor som sen genererar rörelse, som genererar laddning. (Informant A).
Informanterna är över lag inte oroade över om tillgången till olja kommer att förändras i en snabb takt utan anser att en effektivare energianvändning är det viktigaste steget för att komma bort från ett oljeberoende. Jag anser att hela mekaniseringen och det moderna
skogsbruket blev möjligt på grund av oljans introduktion. Skogsbruket som det ser ut idag är byggt på ett system med stora mängder fossil energi och energibrist har inte tidigare varit en fråga som varit aktuell för skogsägarföreningarna. Representanterna har därför
grundläggande antaganden om att energi alltid kommer att finnas och inte vara en begränsande faktor för verksamheten. Frågan om förändrad tillgång till energi uppfattas därför som en fråga om hur energi hanteras och inte om den kommer att finnas tillgänglig:
För att möta en sådan händelse kanske man redan 30 år eller 20 år innan i och med att vi jobbar med så långa omlopp, behöver titta på hur vi med dagens teknik eller med tänkt framtida teknik kan göra något för att ta tillvara på det ännu bättre. (Informant D).
Det saknas en beredskap för vad som kommer att hända om energitillgången minskar och verksamheten skulle behöva anpassas för ett scenario med lägre tillgång. Energi är avgörande för att kunna expandera (White, 1959) och ingen kultur i mänsklighetens historia har hittills kunnat växa sig större än den mängd energi den har kunnat ackumulera (McNeill, 2003). Energin behöver inte nödvändigtvis komma från skogsägarföreningarnas egna produkter i form av biobränslen utan kan kanske även i fortsättningen hämtas utifrån som i dagsläget sker med oljan. Beroendet av olja är däremot en svaghet eftersom stora mängder energi som
28 skogsägarföreningarna är termodynamiskt bundna vid behöver ersättas när tillgången
förändras. Skogsägarföreningars förmåga att använda den kulturella styrkan och ackumulera energi ur den förnybara skogen kan därför komma att hindras av den svaghet
skogsmaskinernas dieselberoende utgör.
4.2.2 Teknikens under
Eftersom frågan om energi till stor del uppfattades som en fråga om teknik är det intressant att analysera representanternas inställning till teknik. Inom skogsägarföreningarna finns en stark tilltro till teknikens möjligheter. Samtidigt finns också en oro för att teknikutvecklingen på senare tid har stannat upp. Representanterna tror inte att skogsägarföreningarna kommer utveckla ny teknik själva utan andra aktörer som fordonsbranschen pekas ut som viktiga aktörer. Skogsägarföreningarna behöver nu enligt informant A tekniksprång liknande det som skedde efter 1950-talets mekanisering:
Vi måste ta ett steg ungefär som man gjorde när man gick från motorsåg till processor eller vidare till tvågrepps eller engreppsskördare. Det har gått för lång tid med en relativt liknande teknik och metodik. (Informant A).
Jag anser att eftersom teknik tidigare i skogsbrukets historia har bidragit till en expansion i form av ökat uttag av skogsråvara uttrycks förhoppningar om att tekniken kommer erbjuda lösningar även i framtiden. Under en längre tid har tekniken bidragit till välstånd genom produktivitetsökningar. Små effektiviseringar anses inte längre räcka utan ett tekniksprång av historiska mått jämförbart med mekaniseringen ses som nödvändigt. Tekniken som en källa till framgång har precis som tillgången till energi med tiden blivit ett grundläggande antagande. Tekniken är däremot inte produktivitetsskapande i sig (Hornborg, 2010) utan kräver energi för att utvecklas och drivas. Tidigare teknikutveckling i skogsbruket under mekaniseringen på 1950- talet skedde samtidigt som stora mängder energi i form av olja blev tillgänglig (Ekelund & Hamilton, 2001). Vad som uppfattas som en historisk teknik revolution var möjlig eftersom det samtidigt skedde en energi revolution. För att tekniken återigen ska bli en möjlighet krävs därför enligt den första termodynamiska lagbundenheten tillgång till energiflöden för att upprepa mekaniseringens framgångar.
29 Representanterna ser framför sig hur den nya tekniken kommer att kunna bli effektivare och utföra ännu mer arbete än vad den gör idag:
Det pratas mycket om nya maskinkoncept, det finns en som kallas drivare där en maskin gör två maskiners arbete. (Informant D).
På grund av skogsägarföreningarnas historiska erfarenheter finns grundläggande antaganden om att ny teknik återigen kommer vara en möjlighet för att öka uttaget av träråvara. Jag anser att tekniken i form av skogsmaskinen utgör vad Schein (1990) beskriver som en artefakt. Skogsmaskinen utgör den centrala punkten i skogsägarföreningarnas kulturella föreställning och all uppmärksamhet fokuseras på att finna lösningar som kan förbättra artefakten. Bakom den fysiskt synliga artefakten finns däremot osynliga termodynamiska flöden av energi utan vars hjälp artefakten är verkningslös. Vad som uppfattas som ett behov av att hitta nya delar till maskinen med hjälp av teknik är i grunden en fråga om att hitta helt nya energiflöden att driva tekniken med. Som även tidigare påpekats har ingen kultur i mänsklighetens historia kunnat expandera mer än mängden tillgänglig energi (McNeill, 2003; White, 1959). Skogsmaskinens förmåga att vara en hjälp i utvinningen av den förnybara råvaran hänger därför på att nya energiflöden kan utnyttjas för att fortsätta driva artefakten framåt.
4.2.3 Sjunkande produktivitet
Under alla intervjuerna framträder en oro över att produktiviteten sjunker. Representanterna för skogsägarföreningarna är osäkra på vad som orsakar nedgången och upplever att de inte har kontroll över situationen. Minskad försäljning av traditionella produkter som pappermassa pekas ut som en möjlig faktor. Skogsägarföreningarna har en kollektiv bild av ett förflutet där produktiviteten alltid har ökat vilket anses vara ett signum och en absolut nödvändighet för deras överlevnad:
Det här kravet på ökad produktivitet är en ödesfråga för både skogsbruket och skogsindustrin och det har du säkert läst om att vi är starkt bekymrade, för vi har ju en tradition sedan 50-talet med en fantastisk utveckling på produktiviteten. (Informant A).
Jag anser att den långa traditionen av ökad produktivitet sedan 1950- talet påverkar hur skogsägarföreningarna förhåller sig till fenomenet. Eftersom produktiviteten har ökat genom skogsägarföreningarnas historia har det utvecklats normer och värderingar om att den
30 ständigt måste förbättras. Informant E reflekterar exempelvis inte under intervjuerna över om det är möjligt med ständiga produktivitetsökningar utan enbart i termer om att det kommer att ske:
Ja, produktiviteten kommer att utvecklas, det är jag övertygad om. Vad nästa steg är och hur stort det blir och vem som tar det, det kan jag inte uttala mig om. Näringen kommer inte sitta stilla tills man drar på sig orimliga kostnader utan på ett eller annat sätt kommer det att fortsätta utvecklas.(Informant E).
Produktiviteten anses inte ha några begräsningar utan kommer hela tiden fortsätta att utvecklas. Skogsägarföreningarnas normer och värderingar om en ständigt fortgående produktivitet stämmer väl överens med ett individualistiskt förhållande till resurser. Kulturer med en individualistisk syn anser att resurser är formbara och att lösningar hela tiden kan utvecklas för att övervinna begränsningarna (Hannigan, 2006). Produktiviten kommer ständigt att kunna fortsätta utvecklas eftersom det har skett under skogsnäringens historia ändan sedan 1950- talet. Jag anser att om skogsägarföreningarna planerar verksamheten efter ständigt stigande produktivitet finns en kulturell svaghet när förberedelser för scenarion med minskad eller oförändrad produktivitet saknas.
4.2.4 Traditionerna styr produktionen
Samtidigt som den förnybara skogsråvaran utgör en styrka framkommer att
skogsägarföreningarna anser att de är dåliga på att ta tillvara den. Informant B uttrycker att skogsnäringen präglas av en stark tradition kring vad som utgör en skogsprodukt och att branschen är alltför nöjd med att fortsätta i samma spår som den alltid gjort:
Jag tycker att man är så nöjd där man sitter och försöker bevara den metod som man liksom varit med att tagit fram och kanske inte alltid reflekterar över alternativen. (Informant B).
Här framkommer att det finns traditionella synsätt som präglar hur skogsråvaran används, en syn som delas av alla informanter utom A. Jag tolkar frustrationen hos skogsägarföreningarna representanter som att de upplever organisationerna som gammalmodiga:
[Det gäller att] inte titta bakåt för att finna lösningar utan att se framåt. Skogsbruket är ganska ska jag säga trögt och gammalmodigt. (Informant D).
Istället för att förlita sig på traditionella produkter vill de utnyttja styrkan i den förnybara råvaran till att utveckla nya produkter. Traditionella normer och värderingar om vad som
31 utgör skogsprodukter kan utgöra en tröghet i den processen.
Informant A har inte samma normer och värderingar som de andra utan anser att traditionellt beprövade produkter som kartong även är skogsägarföreningarnas framtid:
Mycket prylar ska tillverkas väldigt billigt och transporteras relativt långt, så mycket kartong tror jag kommer efterfrågas. (Informant A).
Samma informant avvek även från de andra i synen på hur förändrad energitillgång kommer att påverka skogsägarföreningarna. Oro uttrycktes av informanten kring att förändrad tillgång till energi kommer innebära högre transportkostnader och att delar av verksamheten riskerar att slås ut. Vid situationer där organisationer känner att de har brist på kontroll reagerar de ibland genom att bli försiktigare (Chattopadhyay, 2001). De inre förmågorna som de har större kontroll över stärks och välbeprövade arbetssätt får en viktig betydelse. Jag tolkar informant A:s oro för högre oljepriser som sammankopplade med normerna och värderingarna att skogsägarföreningarna ska fokusera ännu mer på de traditionella framgångsfaktorerna och producera vad de historiskt varit bra på.
Om de kulturella föreställningarna ifrågasätts inifrån under en längre tid kan konflikter uppstå när de rådande normerna och värderingarna ifrågasätts (Jermier et al, 1991). Jag tolkar resultaten som att normerna och värderingarna att traditioner styr produktionen för mycket är dominerande och delas av de flesta informanter. Resultaten tyder på att åsiktsyttringar ännu inte fått genomslag i skogsägarföreningarna eftersom missnöjet lever kvar. Konflikter kan ge upphov till splittringar inom kulturen om de växer sig tillräckligt starka för att utmana de rådande strukturerna (Jermier et al, 1991) Jag anser att avgörande för om konflikten blir stor och utmynnar i en svaghet eller övervinns hänger på skogsägarföreningarnas förmåga att internt hantera de olika normerna och värderingarna om vad som utgör framtidens skogsprodukter.
4.3 Kulturella möjligheter
Kulturella styrkor och svagheter beskrev de faktorer som berörde skogsägarföreningarnas interna aspekter och som de hade möjlighet att påverka själva. Möjligheter handlar istället om de positiva aspekter som påverkar skogsägarföreningarna utifrån.
32 4.3.1 Nya produkter
Tidigare konstaterades att det finns svagheter i form av gamla normer och värderingar som kan hindra utvecklingen av nya produkter. Under senare år har efterfrågan på papper minskat samtidigt som en förflyttning av produktionen har skett mot Asien (Brännlund, Lundmark & Söderström 2010). Papperstillverkning och sågtimmer pekas av informanterna ut som historiska framgångsvaror men de anses nu behöva kompletteras med nya former av produkter för att möta förändringar i omvärlden:
Vi måste hela tiden hitta nya användningsområden och nya marknader. Utveckla på samma sätt som att vi har utvecklat det från att det var en hel stock i ett hus till att det kanske är plankor, skivor andra material. (Informant C).
Biodrivmedel för fordon lyfts fram som en möjlighet att nå framgång vid förändrad tillgång till energi. Skogsägarföreningarna ser framför sig att biodrivmedel kommer att kunna användas dels till att driva skogsmaskinerna för att minska beroendet av fossil energi i skogsbruket men även säljas till andra marknader:
Dels måste vi försöka hitta alternativa bränslen att driva våra fordon med, men man bör ju också se den marknadsmöjlighet som finns i alternativa bränslen av skogsprodukter. (Informant B).
Jag tolkar resultaten som att nya former av skogsprodukter kan vara en möjlighet för skogsägarföreningarna att försöka bryta den nedåtgående produktiviteten. Vid förändrad tillgång till energi kan skogsråvara komma att öka i efterfrågan. Biodrivmedel bli då en möjlighet att tillföra energi till artefakten skogsmaskinen:
Figur 4. Bioenergi anses kunna spela en ökad roll i framtiden
I dagsläget har skogsägarföreningarna inte möjlighet att producera bränslena själva. För att starta en mer storskalig produktion krävs externa investeringar i fabriker. Kunskap om hur
Bioenergi Avverkade träd
33 träråvara kan förgasas till biogas finns men mer forskning efterlyses av representanterna för att göra processen mer energieffektiv. Biodrivmedel är i dagsläget en potentiell möjlighet men kräver handling utifrån för att realiseras.
Resultaten av intervjuerna verkar stärka den bild som framkommit i tidigare forskning av Chattopadhyay (2001) som visar att organisationer är mer benägna till att pröva nya koncept och produkter när de inte känner sig hotade. Minskad tillgång till energi uppfattas inte som något hot av skogsägarföreningarnas representanter utan de flesta upplever istället att det är ett tillfälle att ta chansen till att utveckla nya produkter. Informanterna uttrycker därför normer och värderingar om att förändrad tillgång till energi är en möjlighet. Förändringen innebär ett tillfälle att försöka expandera till marknader där de tidigare inte har agerat. En alternativ tolkning av resultaten är att det istället är rädslan för minskad produktivitet som driver på utvecklingen av nya produkter. Tolkningen skulle i sådana fall stödja Chattopadhyays (2001) andra perspektiv på vad som utgör ett hot eller en möjlighet. Utvecklingen av nya produkter är med det perspektiver ett sätt att försöka att bryta den produktivitetsnedgång som skogsägarföreningarna upplever som ett hot och som identifierats som en svaghet. Oavsett vilket perspektiv som är drivande framkommer att produkterna inte är helt färdiga för storskalig försäljning på marknaden utan att stora investeringar krävs.
4.4 Kulturella hot
Under kategorin kulturella hot analyseras de aspekter som påverkar skogsägarföreningarna negativt och som de har mindre möjlighet att påverka.
4.4.1 Politisk inblandning
Under intervjuerna framkommer en stor oro för hur det politiska systemet hanterar frågor som rör skogsbruket. Politiker anses traditionellt ha varit oberäkneliga i sin inställning till hur skogen ska skötas. Informanterna hänvisar ofta till de stora förändringar som skett i
skogsbrukets historia där produktivitetskrav varit politiskt viktiga under vissa årtionden och miljökrav under andra. Snabba förändringar i de politiska besluten anses av representanterna vara ett problem och det uttrycks ett missnöje över att politiker saknar förståelse för
