En kulturmiljöutredning har genomförts för Djupviksområdet (Lamke et al 2011). I den utredningen har sju olika kulturhistoriska karaktärsområden utkristalliserats och av-gränsats utifrån kulturhistoriskt innehåll, markens beskaffenhet och de element som uppfattats som mest karaktäristiska för del-området. Karaktärsområdenas geografiska utbredning illustreras i kartan på nästa sida och avgränsas med blå linjer. Även områ-den som inte bör bebyggas eller som be-döms som svåra att bebygga ur kulturmiljö och fornlämningssynpunkt har avgränsats med röda skrafferingar. Här beskrivs del-områdenas karaktär och värden. Numren nedan är kopplade till kartan på nästa sida.
1.Stenkusten
Kustområdet mellan Grönvik och Lofta stenbrott utgör en del av den för sina skön-hets-, rekreations- och kulturmiljövärden uppmärksammade kuststräckan mellan Äleklinta och Byerum. Kustvägen har sta-tus av allmän landsväg på kartor från 1600- talet men är sannolikt betydligt äldre. I Djupviksbuktens sänka ligger hamnen och i anslutning till den även flera sjöbodar, fis-kelämningar och lämningar av skurkvarnar.
Hela området har mycket höga kulturvär-den.
torisk tid främst utnyttjats som betesmark.
Områdets kulturmiljövärden är främst knut-na till förekomsten av fornlämningar och de utbredda lämningarna av stenhante-ring. Bland områdets byggnader finns även ett antal välbevarade sommarstugor från 50-talet med kulturhistoriskt värde.
3. Lofta och Lundebytorps jordbruks-marker
Lofta och Lundebytorps marker är till stor del jordbrukspräglade. Delområdets främ-sta kulturmiljövärden är knutna till den äld-re agrara bebyggelsen, där det omgivande
Kalmarsund
Djupviksvägen
Lundebytorpsvägen
I huvudsak alvarsmark
I huvudsak jordbruksmark
camping sjöbodar
badplats
Lofta mosse
Karta 17. Skogspartier, landmärken, överblick och utblickar
Område som är överblickbart från huvudvägar.
Viktiga utblickar mot vattnet.
Landmärken Skogspartier
2. Lofta kustmarker
Lofta kustmarker består av öppen höglänt alvarmark med utbredd buskvegetation inåt land och är idag till stora delar bebyggt med sommarstugor och villor. Vid sidan av stenverksamheten har markerna under
his-Karta 18. his-Karta över registrerade fornlämningar. Läs vidare om fornlämningar i Kulturmiljöutredning-en (Lamke et al, 2011) eller på Riksantikvarieämbetets hemsida, www.raa.se.
¯
Lofta mosse
Kalmarsund
0 500 1 000 1 500 2 000
Meter
Registrerade fornlämningar
Fornminne yta
!! Fornminne punkt Fornminne linje
småskaliga landskapet med kulturmark, stengärdesgårdar, vägar och lämningar av stenhantering samverkar till komplexa kul-turmiljöer. Särskilt den norra delen av del-området med Loftagården och småstället Karlsro, stenbrottsmarker och förmodade lämningar av Loftas skurplaner har höga värden. Vägen från Loftagården ned mot Djupvik har en ålderdomlig karaktär och återfinns på en karta från 1802. I den syd-västra delen av delområdet ligger fyra äldre agrara bebyggelseenheter, samt fornläm-ningen Djuplunds rör. Närheten till Lofta mosse gör området högintressant även när det gäller fornlämningar.
4. Lofta mosse
Lofta mosse är en obebyggd, utdikad och till stor del igenväxande mossmark. Lofta mosse sänktes på 1940-talet som ett av de sista större torrläggningsföretagen på Öland. I äldre tid har delområdet utgjort en utmark som nyttjats för bete, slåtter och sandtäkt (bl.a. för stenskurning). Kän-nedom om fornlämningar saknas för Lofta mosse men är ett typiskt område som är högintressant ur fornlämningssynpunkt.
5. Alvarmarkerna
Markerna utgör utmark till flera av områdets byar och har främst tjänat som betesmark.
Delområdets enda äldre agrara bebyggel-se finns vid Oxelvik och Robebyggel-senvik. Bebyg-gelsen består i övrigt av en stor samling modernare fritidshus i delområdets norra del. Mellan infarten och Oxelvik ligger en forntida grav i form av ett röse. I områdets centrala och södra delar finns upplevelse-värden där de öppna, karga alvarmarkerna förtydligar Djupvik och Oxelvik visuellt.
6. Centrala Djupvik
Delområdet består av den norra delen av Djupviks hamnplan, Delområdets mest framträdande kulturmiljö är den lilla går-den vid infarten, med mangårgår-den på går-den norra sidan av vägen och ekonomibygg-naderna på den södra. Bebyggelsebilden i detta centralt belägna delområde är myck-et varierad med myck-ett flertal småstugor äldre än 50-talet och förtätningar med senare byggda sommarstugor. Vid infarten ligger
en servicebutik och pizzeria med minigolf-bana. Bebyggelsens yttre begränsning mot hamnplanen med stenmurar och vägar, har ett högt kulturhistoriskt värde. Inom karak-tärsområdet finns resta stenar som marke-rar gravar.
7. Södra Djupvik med Grönvik
Ett delområde med småskalig struktur och sammansatt karaktär. Merparten av delom-rådet består av den södra delen av Djup-viks hamnplan, samt GrönDjup-viks kalkbrän-ningsplan, d.v.s. allmänningsmark som bebyggdes med småstugor på ofri grund decennierna omkring sekelskiftet 1900.
Delområdet har en mycket blandad men delvis kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.
I södra Djupvik finns många småställen från decennierna kring sekelskiftet 1900 bevarade. Trots att flera av dem byggts ut har många av dessa byggnader en i hu-vudsak bevarad karaktär, såväl stugor som sido-, ekonomibyggnader som uthus.
Fornlämningar
Inom utredningsområdet finns 16 kultur-historiska lämningar registrerade (FMIS), se karta 16. De består av sju förhistoriska gravar och ett område med skurvandringar, skurkvarn och sjöbodar av kalksten samt sju lämningar som är registrerade som öv-riga kulturhistoriska lämningar, varav fem är möjliga förhistoriska gravar, en fyndplats för flintdolk och en fornlämningsliknande lämning. Flera av de kända fornlämningar-na finns kring Djupvik och väster om Lofta mosse. Gravar är att betrakta som fasta fornlämningar och därmed skyddas de en-ligt 2 kap Kulturmiljölagen. Så kallade öv-riga fornlämningar skyddas först om Läns-styrelsen bedömer att de är att ses som fornlämningar.
Fornlämningsbilden är relativt komplex i området och omfattar järnålders- och med-eltida lämningar samt kulturhistoriska läm-ningar från nyare tid. Det finns indikationer på att det även kan finnas äldre lämningar än järnålder. Fornlämningsbilden i kombi-nation med de historiska kartorna ger en
Karta 19. Bebyggelsestruktur
¯
Lofta mosse
Kalmarsund
0 500 1 000 1 500 2 000
Meter
bild av att detta är ett kulturhistoriskt myck-et intressant landskap med stor kunskaps-potential.
Fornlämningsområdet avgörs först vid prövning av tillstånd till markingrepp intill fornlämning.
Landskapet
Vegetationsbilden är öppen med inslag av skogspartier. Alvarsmark dominerar i söder och norr samt längs med vattnet. I öster gränsar Djupvik till jordbruksmark. Trädpar-tier skapar rumslighet och vissa områden upplevs som lummiga medan andra är mer karga med i huvudsak enbuskar.
Topografin är förhållandevis flack, men om-rådet väster om vägen sluttar starkt mot Kalmarsund, vilket bidrar till de vackra ut-blickarna över sundet.