Kunskapsutvecklingen i kontrollgruppen, jämförelse

Resultaten visar att det skett en tydlig utveckling av försöksgruppens förmåga att uttrycka sig i skrift mellan de båda textuppgifterna. Men har denna utveckling med de formativa arbetsmetoderna att göra? Eller är den istället en frukt av att skriva varit fokusområde under perioden mellan de båda bedömningsuppgifterna? Kanske var det också så att eleverna tog den senare uppgiften på större allvar då en upplevdes som mer avgörande – sista chansen att visa vad man går för innan slutbetyget. För att söka svar på i vilken mån kunskapsutvecklingen är ett resultat av det formativa arbetet ska vi nedan jämföra försöksgruppens resultat med kontrollgruppens, på båda bedömningsuppgifterna (SKRIVA 1 och SKRIVA 2).

5.3.1 Betyg

Tabellen nedan visar kontrollgruppens och försöksgruppens resultat uttryckt i betyg på SKRIVA 1:

Tabell 6, kontrollgruppens och försöksgruppens resultat uttryckt i betyg på SKRIVA 1

Betyg F E D C B A Kontrollgruppen: antal texter i % 5 20 30 35 10 0 Försöksgruppen: antal texter i % 5 25 35 30 5 0

Innan undersökningsperioden påbörjades genomfördes ett s.k. förtest (SKRIVA 1) för att säkerställa att kunskapsnivån i grupperna ungefär motsvarade varandra. Provet visade att så är fallet. Som tabell 5 visar ligger 45 % av texterna i kontrollgruppen i övre halvan av betygsskalan, medan 55 % ligger i undre. Motsvarande siffror för försöksgruppen är 35 % mot 65 %. Liksom i försöksgruppen bedöms 65 % av texterna som medelprestationer. I kontrollgruppen når något fler texter bedömningen höga prestationer (10 % jämfört med 5 % för försöksgruppen), och något färre texter bedöms som svaga prestationer (25 % mot 30 % i försöksgruppen). Sammantaget har texterna i kontrollgruppen alltså bedömts till ett något

35

högre betyg, men skillnaderna är relativt små. Om man räknar om resultatet till siffror där A motsvarar 5 och F motsvarar 0 motsvarar texterna tillsammans 45. Motsvarande siffra för försöksgruppen var 41.

Tabellen nedan visar kontrollgruppens och försöksgruppens resultat uttryckt i betyg på SKRIVA 2:

Tabell 7, kontrollgruppens och försöksgruppens resultat uttryckt i betyg på SKRIVA 2

Betyg F E D C B A Kontrollgruppen: antal texter i % 0 20 35 25 10 10 Försöksgruppen: antal texter i % 5 5 20 45 20 5

Hur utvecklades betygen i kontrollgruppen mellan SKRIVA 1 och SKRIVA 2? Precis som i försöksgruppen utvecklades resultaten positivt från SKRIVA 1 till SKRIVA 2, som tabell 7 (ovan) visar. Vid en jämförelse ser man dock att den positiva utvecklingen inte varit lika kraftig. Tabell 7 visar detta. I kontrollgruppen ligger 45 % av texterna i övre halvan av betygsskalan (precis som på SKRIVA 1), medan motsvarande siffra försöksgruppen är 70 %. Antalet höga prestationer (A/B) har ökat med 10 % i kontrollgruppen, och med 20 % i försöksgruppen. Antalet medelprestationer (C/D) är ungefär lika mellan försöksgrupp och kontrollgrupp (65 % resp. 60 %), men om man tittar närmre finns även här en skillnad. I försöksgruppen är 45 % av texterna C-texter och 20 % D-texter. I kontrollgruppen är motsvarande siffror 25 % resp. 35 %. Antalet E-texter i kontrollgruppen var oförändrat, medan de i försöksgruppen minskade från 25 % till 5 %. Dock nådde alla texter i kontrollgruppen godkänt resultat, medan en text i försöksgruppen fick betyget F.

Om man räknar om resultatet till siffror där A motsvarar 5 och F motsvarar 0 motsvarar texterna i kontrollgruppen tillsammans 51. Motsvarande siffra för försöksgruppen var 57. Om man jämför de båda gruppernas utveckling har kontrollgruppen alltså höjt sitt resultat mellan SKRIVA 1 och SKRIVA 2 från 45 till 51, dvs en ökning med 13 %. Försöksgruppen har höjt sitt gemensamma resultat från 41 till 57, dvs. en ökning med 39 %.

5.3.2 Matris

Eftersom resultaten uttryckt i betyg visar en utveckling av texterna i båda grupperna (om än i olika grad) kan det också vara intressant att titta på vilket sätt texterna har utvecklats. Vilka

36

aspekter har stärkts mest, i försöksgruppen och i kontrollgruppen? Finns det några tydliga skillnader? Tabellen nedan visar kontrollgruppens och försöksgruppens resultat uttryckt i matris på SKRIVA 2:

Tabell 8, kontrollgruppens och försöksgruppens resultat uttryckt i matris på SKRIVA 2

Betyg: F E C A F E C A Uppgift: SKRIVA 2 Und.- gr Unders.- grupp Unders.- grupp Unders.- grupp Kontroll- grupp Kontroll- grupp Kontroll- grupp Kontroll- grupp Innehåll --- 10 % 70 % 20 % --- 20 % 55 % 25 % Anpassning --- 10 % 50 % 40 % --- 20 % 55 % 25 % Uttrycks- förmåga 5 % 5 % 50 % 40 % --- 35 % 45 % 20 % Samman- hang 5 % 5 % 65% 25 % --- 30 % 55% 15 % Ord/uttryck 5% 25 % 55% 15 % --- 45 % 40 % 15 % Grammatiska strukturer 5% 25 % 65% 5 % --- 40 % 50 % 10 %

Det man främst slås av när man tittar på matrissammanställningen för de båda grupperna är att försöksgruppen totalt sett har mycket färre kryss till vänster (dvs på F eller E-nivå). Om man summerar kryssen på respektive nivå visar det sig att en knapp sjundedel (13 %) av kryssen i försöksgruppen är på E-nivå, men ungefär en tredjedel (32 %) i kontrollgruppen. I försöksgruppen finns dock ett litet antal kryss på F-nivå (3 %), men i kontrollgruppen finns inga kryss alls på F-nivå. I såväl försöksgruppen som kontrollgruppen dominerar kryssen på C-nivå, med 60 % av det totala antalet i försöksgruppen och 50 % i kontrollgruppen. En knapp fjärdedel av kryssen i försöksgruppen (24 %) var på A-nivå, medan motsvarande i kontrollgruppen var en knapp femtedel (18 %).

De största skillnaderna mellan grupperna finns inom kriterierna uttrycksförmåga och sammanhang. Uttrycksförmåga kan sägas vara det mest centrala av kunskapskraven. Det handlar om tydlighet, dvs kommunicerar texten det den vill kommunicera? I försöksgruppen bedöms 90 % av alla texter som ”relativt tydliga” (C-nivå) eller ”tydliga och relativt varierade” (A-nivå) och bara 10 % får den lägre värderingen ”begripliga” (E-nivå). I kontrollgruppen är motsvarande siffror 65 % respektive 35 %. En tydlig skillnad mellan grupperna är också att dubbelt så många texter i försöksgruppen jämfört med kontrollgruppen når kriterierna för A (40 % resp. 20 %) vad gäller uttrycksförmåga.

37

Vad gäller kriteriet sammanhang bedömdes en stor majoritet av texterna (90 %) i försöksgruppen vara ”relativt sammanhängande” (C och A-nivå), mot 70 % i kontrollgruppen. 10 % av texterna i försöksgruppen bedöms som ”till viss del sammanhängande” (E) eller inte tillräckligt sammanhängande (F), mot 30 % i kontrollgruppen.

Innehållsmässigt bedömdes 70 % av texterna i försöksgruppen ”relativt fylliga och väldisponerade” (C-nivå), mot 55 % i kontrollgruppen. Däremot ligger något färre i försöksgruppen på A-nivå, 20 % jämfört med 25 % i kontrollgruppen. Detta svarar dock mot förväntningarna från förtestet (SKRIVA 1) där kontrollgruppen visade en något högre nivå med ett par texter på A-nivå.

Det kriterium som handlar om textanpassning fick som vi tidigare sett stort genomslag i försöksgruppen. Hela 40 % av texterna bedöms nå kunskapskravet för A-nivån (”med viss anpassning till sammanhang/syfte/mottagare”). Även i kontrollgruppen nådde en hel del elever (25 %) A-nivån vad gäller anpassning.

Kriterierna ord & uttryck samt grammatiska strukturer är särskilt intressanta. Här kan man notera att det är ingen eller liten skillnad mellan grupperna bland de höga prestationerna (A- nivå för 15 % av texterna i båda grupperna för ord/uttryck, och 5 % resp. 10 % för grammatiska strukturer). Tittar man på medelprestationer är skillnaderna dock tydliga. Vad gäller båda kriterierna är 15 % fler av texterna på C-nivå i försöksgruppen jämfört med kontrollgruppen – 65 % resp. 50 % C på ord/uttryck, och 55 % resp. 40. % C på grammatiska strukturer. I försöksgruppen ligger E-prestationerna inom båda områdena på 25 %, medan de i kontrollgruppen ligger på 40-45 %.