Kursplanernas utformning

De lokala kursplanerna skiljer sig i ganska stor utsträckning från var-andra vad gäller omfång och ingående delar, vilket är viktigt att veta innan man läser beskrivningen av dem. Några lokala dokument består av över tjugo sidor medan andra innehåller bara några få. Merparten utgör bearbetningar av Svenska A och B men bara vissa lokala planer omfattar en kursplan för Svenska C. Likaså varierar det i hög grad vilka delar som ingår i de lokala kursplanerna. Inte alla kursplaner innehåller en beskrivning av ämnets syfte, utan många börjar istället med upp-nåendemålen eller en momentbeskrivning, dvs. ett slags uppräkning av de olika delar som ingår i ämnet. På samma sätt varierar det om de lokala kursplanerna innehåller betygskriterier. Ytterligare en faktor som gör att kursplanerna skiljer sig från varandra är att skolorna ibland hämtar delar ur de nationella kursplanerna, t.ex. uppnåendemål eller betygskriterier. De delar som är vanligast förekommande i de lokala kursplanerna är förmodligen betygskriterier och momentbeskrivningar.

Vi såg i citatet ur SKOLFS ovan att ett av syftena med de lokala ut-tolkningarna av de nationella kursplanerna är att tydliggöra för föräldrar och elever vad som ingår i ett ämne liksom att förklara syften, mål och kriterier. Inte bara innehållsligt och dispositionsmässigt varierar de lokala kursplanerna utan även vad gäller tilltal och konkretion. Vissa lokala kursplaner är utförliga texter som beskriver ämnet ur många aspekter. En skola anger i sin kursplan allmänna mål och syften med svenskundervisningen och vad eleverna ska studera. I en särskild del om arbetssätt beskriver man hur studierna går till och berättar bl.a. att pro-blembaserade arbetssätt och självständigt arbete är viktiga inslag i svenskundervisningen på skolan. Man beskriver också gemensamma

riktlinjer för närvaro, redovisningsformer och betygsättning och tar upp principer för elevinflytande och elevansvar under särskilda rubriker liksom betygskriterier och utvärdering. Dokumentet ger således en beskrivning av ämnet på flera sätt och är den mest utförliga i så måtto. Det kan därmed också anses ha ett tydligt föräldra- och elevperspektiv, i det att det ger så bred information och besvarar många frågor som kan tänkas uppstå när olika målgrupper läser om svenska. Därutöver är det lättläst och inte särskilt fackspråkligt. Följande är likaså ett exempel på en kursplan som tycks vända sig till en läsekrets av elever på så sätt att ett nationellt mål omformuleras i konkreta och vardagliga termer. I ex-emplet, en beskrivning av de moment som ingår i Svenska A, beskrivs olika typer av text som eleverna ska skriva:

Skriva. Du skall använda dig av det skrivna språket i olika syften samt anpassa det efter situationen och mottagaren: skriva en insändare där du klagar på något eller talar om vad du tycker och argumenterar för detta återge intryck från omvärlden i form av referat eller reportage

skriva en fackuppsats knuten till studieinriktningen

skriva en reflekterande essä där du förmedlar personliga tankar och känslor

tillämpa dina språkkunskaper i praktiska skrivelser, t.ex. i en stipendie-ansökan eller en meritförteckning.

Det finns lokala kursplaner som är mycket konkreta. En handfull anger till och med läromedel som motsvarar den kunskapsnivå man vill att eleverna ska nå för ett visst betygssteg. Några ger också exempel på skönlitterära texter som eleverna kan läsa för att få ett betyg. På lik-nande sätt kan exempelvis antalet lästa verk anges i momentbeskriv-ningen eller i betygskriterierna.

Andra skolor intar en mer tolkande hållning och tycks kanske snarare ge exempel på hur mål kan konkretiseras i undervisning. Följande skola illustrerar på ett mycket konkret sätt hur ett nationellt betygskriterium kan tolkas och manifesteras. I citatet föregår de nationella betygs-kriterierna skolans egna formuleringar, som rubriceras ”uppgift” och ”resultat”. De nationella kriterierna gäller i detta fall elevernas läsning och reflektioner kring texten. Temat utvecklas i de högre betygsstegen så att läsningen kopplas till elevernas egna erfarenheter och förmåga att jämföra och reflektera. Detta tycks skolan ha tolkat som att uppgiften för varje steg blir mer och mer komplicerad, då fler och fler texter ska ingå och föras samman:

Kriterium för G: Eleven läser skönlitterära texter, sammanfattar inne-hållet och formulerar egna tankar och iakttagelser kring läsningen.

Uppgift: Du skall läsa Jan Guillous Ondskan. Därefter skall du skriva en sammanhängande text, som kort sammanfattar handlingen, tydligt be-skriver de viktigaste personerna och miljön samt återger dina tankar. Resultat: Elevtexten måste återge handlingen korrekt. Texten måste innehålla trovärdiga person- och miljöbeskrivningar. Minst två egna tankar måste framgå tydligt.

VG: Eleven läser även mer avancerade texter av olika slag, relaterar det lästa till sina kunskaper och erfarenheter och reflekterar över innehåll och form.

Uppgift: För VG skall du, utöver kraven för G, läsa en recension av boken från en dagstidning, kommentera recensentens åsikter om bokens innehåll och form och jämföra med dina egna.

Resultat: Recensentens tankar måste återges rättvisande och sättas i relation till elevens tankar, t.ex. vad gäller romanens person- och miljö-skildringar och språk.

MVG: Eleven gör jämförelser mellan olika tiders sätt att skildra olika motiv i skilda kulturer och relaterar dem till sin egen tid och sin egen livssituation.

Uppgift: Du skall läsa två–tre texter som från olika tider och olika kulturer behandlar ondska och jämföra dem med Guillous text.

Resultat: Eleven skall kunna redogöra för hur ondskan beskrivs i de olika texterna och se vilka likheter och olikheter som finns samt kunna koppla det lästa till sina egna erfarenheter.

Det varierar om skolor förklarar begrepp eller om de använder sig av dem som finns i den nationella kursplanen. Ett exempel på hur en lokal kursplan förklarar mål och begrepp i den nationella kursplanen är följande (det nationella målet föregår nedan skolans formulering):

[Eleven skall] kunna tillämpa grundläggande regler för språkets bruk och byggnad samt vara medveten om skillnader mellan talat och skrivet språk (Mål att uppnå, Svenska A)

Målet är att du ska kunna använda språket som ett så effektivt redskap som möjligt för kommunikation. Du får leka och laborera med ord och meningar i dina egna texter och utveckla dessa med utgångspunkt i reglerna för skriftspråket. Det kan vara enkla saker som att skilja mellan subjektsform och objektsform av ett personligt pronomen – de eller dem – men också att undersöka mer öppna möjligheter som t.ex. olika sätt att binda samman led i en mening. Du får kanske också fundera på när tal-språksformen av pronomenet de – ”dom” – även kan accepteras då du skriver, men också göra mer allmänna reflektioner kring vad som ut-märker talspråk.

Formuleringen ger konkreta och relativt fylliga exempel på hur man kan tolka den generella målbeskrivningen i den nationella kursplanen. Många lokala kursplaner är emellertid mycket allmänt hållna.

Kon-kretionen är i många fall inte mycket högre än i de nationella dokument-en. Ofta hänger detta ihop just med deras närhet till de nationella dokumenten.

Sammanfattningsvis utgör de lokala kursplanerna ett heterogent och skiftande material på flera sätt. Olika skolor lägger olika tyngdpunkt på olika aspekter, de förhåller sig på olika sätt till de centrala dokumenten och ger med olika detaljrikedom och konkretion exempel på undervis-ningsformer och innehåll. Det är förstås viktigt att ha det i åtanke inför den fortsatta läsningen.