Du tillfrågas härmed om att delta i en studie genom att medverka i en intervju.
Syftet med studien är att utifrån ett hälsomässigt, estetiskt och skötselmässigt perspektiv, beskriva vilken
betydelse trädgårdarna har för medlemmar i bostadsrättsföreningar (BRF). Syftet är också att beskriva hur de ser på utformningen av sin trädgårdsmiljö samt beskriva hur de valt att lösa skötseln av trädgården.
Studien är ett examensarbete på grundnivå vid Högskolan i Gävle och beräknas vara klart i december 2012. Gröna miljöers betydelse för boendet i staden, är ett begrepp som studerats allt mer på senare år. Ofta handlar då studierna om boende i hyresrätt (t ex ”miljonprogramområden”), eller om möjligheten till egen odling på balkong eller på kolonilott. Sällan undersöks föreningars gemensamma trädgårdsmiljöer. Bostadsrättsföreningar är medlemsorganisationer som i demokratisk anda ansvarar för sin ekonomi och fattar sina egna beslut. Hur resonerar medlemmarna kring frågor som rör trädgårdsmiljöerna.
- Hur används trädgårdsmiljöerna av medlemmar i bostadsrättsföreningar och hur mår de när de vistas där? - För vem och i vilket syfte har trädgårdsmiljöerna skapats och stämmer det med medlemmarnas förväntningar? - Vilken uppfattning har medlemmarna rörande skötseln av trädgårdarna?
Min förhoppning att kunna ge en samlad blid av hur föreningar upplever sina trädgårdsmiljöer och vilken betydelse de spelar för dem.
Datainsamlingen kommer att ske genom intervjuer och beräknas pågå i ca 45 minuter. Intervjufrågorna kommer att handla om din samlade uppfattning om vad medlemmarna tycker om sin trädgård, utifrån ett hälsomässigt, estetiskt och skötselmässigt perspektiv. Intervjuerna kommer att spelas in och skrivas ut ordagrant. Du kommer att få ta del av utskriften.
Du som har tillfrågats om att delta i studien har kontaktats i egenskap av medlem och representant för en BRF, för att du är med i styrelsen eller har ett annat ansvar inom föreningen. Totalt kommer fem representanter från olika föreningar att intervjuas. Valet av vilka föreningar som ska delta, har skett av mig, via mitt kontaktnät eller genom sökning på nätet. Jag har strävat efter att nå så stor variation i föreningarnas kriterier som möjligt. Bland annat har jag tittat på föreningens ålder, storlek, trädgårdsmiljö och vald skötselmetod.
Det är frivilligt att delta i studien och du kan avbryta deltagandet när som helst utan särskild förklaring. Allt datamaterial kommer att behandlas konfidentiellt, dvs, allt material kommer att avidentifieras och förvaras inlåst i ett värdeskåp så att inte obehöriga har tillgång till materialet. Handledaren för studien kommer att ta del av det avidentifierade materialet.
Ytterligare information kan du få av nedanstående ansvariga. Gävle den 12 oktober 2012
Emma Bohlin
Studerande: Handledare:
Emma Bohlin Annika Nilsson. Lektor, Fil.Dr. Akademin för teknik och miljö Akademin för hälsa och arbetsliv Högskolan i Gävle Högskolan i Gävle
Bilaga 3
Trädgårdens betydelse för medlemmar i bostadsrättsföreningar - ur ett hälsomässigt, estetiskt och skötselmässigt perspektiv
Examensarbete Emma Bohlin 2012
Intervjusammanfattningar
BRF 1
Fastigheten är över hundra år gammal ligger centralt i Stockholms innerstad. Under åren har man bytt förvaltare och förvaltningsform och föreningen blev BRF först 1996. Totalt finns det 19 lägenheter fördelat på tre portar varav samtliga upplåts med bostadsrätt. Bara två av lägenheterna har balkonger. Föreningen har byggt om vinden och skapat två lägenheter som avyttrats.
På den lilla innergården finns en asfalterad yta och i ett hörn finns en grönyta med en stor alm (hamlad) i fokus. Trädgården har också några buskar och klätterväxter. Resterande del av ytan består av gräs. Trädgårdsytan upptar inte många kvadrat. Jag uppskattar att den är ungefär tio meter lång och ca sju och en halv meter djup. Därtill har gräsmattan en svagt rundad kant och sedan ska det dras ifrån ytterligare lite yta för en cykeluppställningsplats som angränsar. Totalt handlar det om runt 40-50 kvm trädgårdsyta.
Gårdsytans asfalt ska brytas upp, underliggande bjälklag ska förstärkas och isoleras. Därefter ska ytan stenbeläggas. En liten stenlagd gång fram till almen kommer också att läggas. Arbetet kommer att utföras under vintern 2012 och under våren 2013. I samband med att detta förstärkningsarbete görs, har diskussioner förts om att göra viss modifiering av gårdens gröna yta, (bland annat tillföra växter) men det är ännu inte beslutat. Den gröna ytan på gården sköts helt av föreningen själva. Viss hjälp tas in via entreprenad för
arbetsuppgifter som hamling av almen och fönsterputs av trapphusfönstren. Sammandrag av intervjun
HÄLSA – Gården och trädgårdsytan, en liten grön oas, används i mycket hög grad av
medlemmarna, kan ses från alla lägenheter. De har ett gott umgänge där alla respekterar varandras närvaro på gården. Den är en naturlig samlingsplats och passage till både
cykeluppställning, soprum och källarförråd och tvättstuga nås via gården. Deras inställning är att det är viktigt att gården finns där för alla. Här fikar, solar, äter och grillar de. De har också en årlig, gemensam gårdsfest och en årlig skötseldag. Det är positivt att alla lägenheter i föreningen fått vy mot gården. Att kunna blicka ner mot gården uppskattas och värdesätts högt. De anser att de får vara ifred och kan sitta i avskildhet på gården, framförallt då på bänken runt trädet. Den största negativa faktorn är buller orsakat av kringliggande grannars fläktar. En utredning för att komma till rätta med detta pågår. Den dåliga asfalten på gården upplevs också som ett problem nu, men ska alltså snart bytas. Alla medlemmar är inte aktiva med just själva trädgårdsarbetet, men att det finns en möjlighet för de som vill, upplevs positivt. Gården används och uppskattas av alla och uppslutningen på årliga
föreningsaktiviteter är förhållandevis hög.
ESTETIK – Trädgården tillkom i sitt nuvarande skick i samband med den omfattande
hamlas med jämna mellanrum för att inte ta över och förmörka gården. Utöver det finns en schersmin buske, ett nyplanterat fruktträd (av okänd art) samt en murgröna (och ev. något mer). I samband med att gårdsbjälklaget måste förstärkas kommer med alla sannolikhet gården att upprustas enligt markingenjörens förslag. Gräsytan att få en stenlagd gång in till almen. Rabattens form blir något mer rundad och omgärdas av en låg mur där det idag bara finns en låg kantsten. Om det ska vara en mur och i så fall hur hög den ska vara, har
diskuterats i föreningen som också vill dra ut el till denna plats för att exempelvis kunna belysa trädgården.
Utöver detta förslag finns det en lite mer detaljerad växtförteckning som ritats ned på en vacker handmålad teckning av en föreningsmedlem. Det förslaget har utgått i från
markarkitektens förslag och sedan i princip bara lagt till kompletterande växter och tillåter att befintliga växter finns kvar. Ett litet vattenblänk i form av ett fågelbad i betong finns också med. Detta förslag är ännu inte beslutat. Några tycker trädgården är fin som den är och andra vill inte har en muren. Det största estetiska problemet med gårdens utformning är asfalten och att de inte lyckats lösa cykelparkeringsfrågan. (Staden tillåter inte att tak till cykelställ byggs). Det bästa med trädgården är egentligen att alla har utblick från sina fönster och att den är bra som den är (och som den blir efter bjälklagsrenoveringen). Kostnaden för trädgårdsdelen (stensättning in mot träd, mur och el) har inte varit ett problem i
diskussionerna.
SKÖTSEL – medlemmarna själva sköter uppgifterna i föreningen och detta anses fungera
bra. Någon brukar utses som får ha ett mer övergripande ansvar för just gården under en period och någon brukar också på sig gräsklippningen. Ansvaret för den gröna ytan
innefattar vattning och se till att det finns något grönt (typ sommarblommor i kruka). Det finns uttalat att ytan ska se ”skött och hållen” ut. Även om inte alla vill engagera sig, med rädsla för att tilldelas någon uppgift, brukar det vara god uppslutning på de städdagar som föreningen anordnar. Då är det en rad olika sysslor som genomförs, främst städning av allmänna utrymmen i olika former. Vid lite mer exceptionella insatser inkallas externa entreprenörer, exempelvis vid hamling av almen. Föreningen verkar inte uppleva några problem alls
beträffande skötseln, förutom möjligen då med snön. De har problem med skottning och kan inte forsla bort snön från gården. Soporna bärs under sådana omständigheter runt huset med access till soprum därifrån.
Övrigt
- De upplever inga problem med ifrågasättande av kostnaden för trädgården.
- De upplever att deras trädgård är en värdehöjande faktor som påverkar lägenheternas värde. Även balkong anses visserligen vara en sådan faktor, men idag har bara två av lägenheterna detta.
- Vid en obegränsad trädgårdsbudget skulle de helst av allt velat bli av med asfalten (vilket de nu blir) och lösa cykeluppställningsfrågan. Sedan är förstås även bullret något de vill bli av med.
BRF 2
Föreningen är en HSB-förening som byggdes och bildades år 1956. Den är en av Stor-Stockholms största med över 500 lägenheter och ligger i direkt anslutning till ett
förortscentrum. Området är stort och fastigheterna består av fyra tiovånings höghus samt elva trevånings låghus. Trädgårdsstilen är tidstypisk med ambition att vara anpassad efter naturens förutsättningar och har inte ändrats nämnvärt annat än inne på vissa gårdar. Totalt
Hela området ligger i stark sluttning medan två av gårdarna har något mer kuperad mark än de andra två som kan anses mer plana.
I föreningen finns idag fyra separata trädgårdsgrupper som agerar på sina respektive gårdar utan organiserat samröre. De har inga representanter i styrelsen för närvarande. Två av grupperna är väldigt aktiva och arbetar mycket med sina gårdar. Den finns en trädgårdsbod med redskap som kan användas av alla trädgårdsgrupperna.
De har just upphandlat allmän trädgårdsskötsel på entreprenad för de större allmänna ytorna medan gårdarna i första hand sköts av respektive trädgårdsgrupp. I föreningen finns en heltidsanställd fastighetsskötare som bland annat sköter snöröjning och gräsklippning. Han assisterar också trädgårdsgrupperna exempelvis vid inköp av jord (tillgång till traktor och gräsklippare finns).
Sammandrag av intervjun
HÄLSA – Fyra gårdar med varsin trädgårdsgrupp varav två av dem är mycket aktiva och en
tredje som är välskött av en person och den fjärde där det inte är någon aktivitet. De gårdar som har en grupp med eldsjälar anses ha ökat aktiviteten och trivseln på sina respektive gårdar. Inom den aktiva gruppen delar de kunskap eller byter växtmaterial med varandra och möblerar om i rabatten. På dessa gårdar är det generellt högre gemenskap de hejar eller ansluter om någon grillar. De solar, äter fikar och leker på gårdarna. Det är fler som känner varandra på de aktiva gårdarna är på de mindre aktiva gårdarna, där det är lite mer anonym stämning och lägre social aktivitet. Möjlighet till avskildhet anses inte kunna fås här pga. de höga tiovåningshusen, vissa störs bara av att sitta på sin balkong. En del som inte vill hjälpa till på föreningens städdagar har dåligt samvete och smiter undan. Medlemmarna känner sig trygga i sin förening och det händer mycket sällan incidenter här. Som förklaring till detta ges att föreningens styrelse är aktiv och på alerten om det händer något. De har också en
heltidsanställd fastighetsskötare som ibland ger dygnet runt service, vilket upplevs som en trygghet bland de boende.
ESTETIK – grönytorna har anlagts i HSB:s regi i samband med byggnation. Trädgården
uppskattas för att den är vacker och trevlig, har stora ytor och träd. De gårdar som idag är aktiva har utvecklats åt olika håll. En har en ganska väl sammanhållen och planerad design som ändå anpassats till gårdens naturliga förutsättningar, exempelvis höjdskillnader. Här finns också en pergola, en boulebana samt två lövkomposter. Den andra har en lite mer blandad växtkompott som planterats i ganska nyetablerade murade etagerabatter. Denna gård domineras av en lekparkmiljö, men här finns också odlingslådor (med hemmabyggda tak) samt en hallonrabatt. Den tredje som i princip sköts av en ensam person, är visserligen välskött och har bara svagt utökats med något träd eller några buskar under årens lopp. Här finns mycket av de ursprungliga planeringarna kvar, exempelvis ölandstok. Den fjärde är inte längre speciellt välskött, vilket den tidigare var och kommer framöver att skötas av
trädgårdsentreprenören. Föreningen upplever inte att det är några problem med hur de är formgivna och de flesta av gårdarna uppskattas just för att de är en vacker utblick. Det enda medlemmarna kan bli upprörda över är om något träd av någon anledning måste fällas. Detta kan bli föremål för diskussioner även om föreningen erbjuder nyplanering av ett nytt träd som ersättning. En del blir också upprörda om det flyttas runt för mycket i rabatterna. De tycker att det är bra som det är.
SKÖTSEL – Föreningens fastighetsskötare klipper gräs och röjer snö. Tidigare fanns en heltidsanställd person som skötte trädgårdarna, men som nu gått i pension. Föreningen beslutade då om att upphandla en trädgårdsentreprenör. De ska sköta allt det som
separat, vid sidan av det skötselavtal som finns. Som nämnts tidigare är uppslutningen inte total vid årliga städdagar och städdagarna behövs egentligen, men trots det är de fortfarande kvar. Föreningen har också årliga gårdsträffar då det finns möjlighet att tycka till om sin gård. Skötsel upplevs inte vara något problem, utom möjlighen på den fjärde gården. Hittills är föreningen nöjda med den upphandlade entreprenören. Föreningens äppelträd utnyttjas dåligt av medlemmarna trots uppmaningar i nyhetsbrev om att det går bra att plocka av dem. Föreningens har några träd på innegårdarna som befaras ha dött. Som en extraordinär insats har de beslutat att några träd (lindar) och tallar som blivit för stora ska tas ner eller beskäras och nya kommer att planteras i dess ställe.
Övrigt
- de upplever inte att kostnaden för trädgård och trädgårdsskötsel ifrågasatts av medlemmarna.
- De välskötta gårdarna anses påverka lägenheternas värde positivt av både säljare och köpare, då detta är det första intrycket av föreningen.
- Om föreningen haft en obegränsad budget önskar de fler blommor och ytterligare beskärning av träd för att släppa in ljuset.
BRF 3
Husen var med i ”ByggaBo-98” och skapades under devisen ”ekologiskt byggande och energieffektiva hus”. Husen är byggda kring ett gammalt sjukhem från tidigt 1900-tal och har anpassats efter den stilen. Arkitekten Ola Nylander har skrivit en bok om ”Husen på höjden” (förlag Stockholmia). Husen byggdes alltså 1998 och föreningen har 48 lägenheter fördelat på tre huskroppar.
Hälften av lägenheterna har ”radhuskänsla” med en liten tillhörande trädgårdsyta vid
entrésidans framsida samt en lite större på baksidan. De övre lägenheterna ligger en trappa upp har en liten balkong/uteplats i anslutning till sin entrédörr. Framför respektive entré, delar två lägenheter (den i markplan och den en trappa upp) på ansvaret för en liten, gemensam rabatt framför huset mot gatan. Föreningen ansvarar också för marken på och kring
bostadshusen, medan de större parkområdena förvaltas av en samfällighetsförening där flera kringliggande föreningar ingår, bland annat denna BRF. Föreningen ligger väldigt naturskönt, angränsar till skogsallmänning men ändå nära ett förortscentrum.
Föreningen har en aktiv trädgårdsgrupp med för närvarande fem medlemmar, varav minst en är representerad i styrelsen. Gruppens uppgift är att driva medlemmarnas trädgårdsfrågor till styrelsen och försöka påverka dem till trädgårdsfrämjande beslut. Trädgårdsgruppen finns också som en resurs för de som behöver hjälp och stöd vid exempelvis planering, råd och växtval avseende sin egen trädgårdsyta.
Sammandrag av intervjun
HÄLSA – Medlemmarna är mycket nöjda och ser positivt sina gröna miljöer och den
naturnära känsla som finns här och det anses vara en av anledningarna till varför
medlemmar väljer att bo här. Det är barnvänligt och idealiskt för barn att vistas här. Viss del av trädgården sköts helt av de boende själva (de som har lägenhet i markplan), viss del ansvarar det par som delar entréyta (under och över våning) och ytterligare en del förvaltas
skog), men det utnyttjas inte speciellt mycket. Vissa av lägenheternas placering gör att de upplever mer problem med trafikbuller från X-leden som ligger precis bredvid, än andra. Trädgårdsintresset är ganska stort och det finns en aktiv trädgårdsförening som har minst en representant i styrelsen. Gemenskapen i trädgårdsgruppen positiv. De driver opinion för trädgårdsfrågor mot samfälligheten, samordnar trädgårdsarbete och tillhandahåller viss hjälp till medlemmarna. Dock har detta inte utnyttjats i den grad som trädgårdsgruppen
ursprungligen hade hoppats på. Bland föreningens medlemmar varierar intresset lite. I vissa av husen finns de som är aktiva, medan de i andra har ett svagare intresse. Både äldre och unga trivs och tycker om att umgås i utemiljön. Även om det finns trafik utanför området upplevs trafiken inne i området ändå som lugn. Den lugna, gröna lilla oasen är stor anledning till varför folk vill bo här. Det bästa med föreningen anses vara lugnet som råder i området och som gör att det känns skönt att komma hem. Trots att det är ganska mycket öppna ytor, upplever de sin miljö som trygg och de känner sig delaktiga i den sociala gemenskapen. Att vara synlig i sin naturliga miljö upplevs tryggt. Att kunna följa naturen, dess uttryck genom årstiderna, djurlivet och känna sig naturlig i den miljön, bidrar också. Det som upplevs som problematiskt är huvudsakligen den tunga trafiken, föroreningsrisken och i viss mån staden som växer närmare (från Liljeholm och Årsta sidan). Trafikproblemet har diskuterats i föreningen och trädgårdsgruppen som varit oroliga ur odlingssynpunkt, har försökt att ta del av utredningar och rapporter angående föroreningar och partikelhalter i luften som
kommunen gjort. Under den mörkare delen av året kan också mörkret i själva området, till viss del uppfattas lite otryggt bland en del medlemmar.
ESTETIK – Trädgårdsmiljön upplevs som grön, lummig liten lunga mitt i trafikstråket och har
inslag av djurliv (fåglar, rådjur, harar och höns!). En lantlig oas mitt i staden. Framför allt äppelträden är mycket uppskattade av medlemmarna. Medlemmarna är stolta över arkitekturen som har lite engelska influenser, är byggda i rött tegel (precis som det gamla sjukhemmet som området byggts kring). När de byggdes -98 planterades en slags grund framför samtliga fastigheter. Bland annat var det äppelträd, något plommonträd, hortensior och rosentry som planterades då. Sedan dess har trädgårdarna till viss del förändrats och fått lite mer personliga uttryck, beroende på engagemangsnivå och nytillkommande hyresgäster. Det finns vissa som gärna stämmer av sina växtval med grannarna medan andra inte gör det. Det verkar också finnas en slags outtalad regel, eller en önskan om att medlemmarna bör hålla sig inom vissa ramar på sin egen yta. Dessa ramar beskrivs som lite ”bulligt” med buskar som är hyfsat välskött. På något sätt verkar alla anpassa sig till det och ingen har i dagsläget gjort några iögonfallande utfall från detta. De upplever att det finns en trend och en önskan bland föreningens medlemmar, inte minst bland barnfamiljerna, om att vilja odla mer. Utrymmet för detta uppfattas som för litet på de individuella trägårdsdelarna