Syftet med studien är att beskriva vilken syn medlemmarna har på skötselfrågan och hur föreningen valt att lösa skötseln av trädgården.
De tre välskötta föreningarna är nöjda med skötseln av sina trädgårdar oavsett om de har valt egenskötsel eller anlitar entreprenör, eller om de har en kombination av båda. Omvänd analys kan göras för de misskötta föreningarna. Den ena föreningen har entreprenör och den
andra har egenskötsel, men båda är missnöjda. Det verkar alltså inte spela någon roll vilken skötsellösning de valt. Det verkar vara viktigare att det görs.
De missnöjda föreningarna är uttalat kritiska kring skötseln och ser också väldigt negativt på sina trädgårdars utformning och hälsomässiga betydelse. Genomgående är de välskötta trädgårdarna, också de som uppskattas mest både hälsomässigt och estetiskt.
Ingen av de fem intervjuade föreningarna upplevde att trädgårdsrelaterade kostnader var föremål för diskussion eller behövde motiveras för medlemmarna på något sätt. En förening ansåg visserligen inte att de fick den tjänst de betalade för, men motsatte sig egentligen inte själva kostnaden för skötseln. Medlemmarna tyckte att skötselnivån av föreningens trädgård, påverkar värdet på deras lägenheter positivt eller negativt.
I de två föreningar var medlemmarna inte alls är nöjda med skötseln av trädgårdarna
- ” Jättedåligt! … det är inte rensat, att det inte är ordnat helt enkelt. Det är ingen som sköter om det.”
- ”… att det blir problem här har ju varit just därför att det inte har löpt på automatiskt utan vi har fått klaga gång på gång”.
- ”… de är ansvariga för hur det ska se ut och hur det ska skötas och så, så vi får helt enkelt inte sköta det själva. Om vi vill byta någon växt eller så, så får vi inte det – även om vi vill”.
I de tre nöjda föreningarna kommenterade de medlemmarnas uppslutning vid deras städdagar på här:
- ”Men, då är det lite pådrag, då är liksom hela huset igång och det brukar kombineras med annan skötsel…”.
- ”Vi har ju då vårstädning och höststädning… då är det ju både våra grönområden… och gemensamhetsrum… Nej, det tycker jag inte är svårt… och det brukar vara hälften ungefär…”
Medan de missnöjda föreningarna kommenterade sina städdagar så här:
- ” Man tvingar ner dem hit egentligen och de känner sig lite tvingade… på de här städdagarna så är det ju 80-90+ʼarna som kommer”.
- ” Förra gången var det fjorton som kom.”
Samtliga välskötta föreningar, ansåg att trädgårdsskötseln påverkade lägenhetens värde positivt. En av de misskötta ansåg att deras trädgård påverkade värdet negativt, den andra är så nyproducerad att det inte finns någon klar uppfattning om påverkansgraden ännu. En nöjd förenings kommentar.
- ”… både säljare/köpare och mäklare ser positivt på välskötta gårdar för det är alltid det första intrycket”.
En missnöjds förening ansåg att den dåliga skötseln påverkade värdet negativt.
- ”… det vet jag att en av de här (boende), att det påverkar försäljningen. Ska jag ut och köpa en lägenhet, det är klart jag tittar runt omkring mig först… då blir man ju lite negativt inställd”.
När det gällde frågan om föreningen har en skötselplan, svarade två av föreningarna att de ansåg sig ha det redan. Två andra hade det inte och tyckte sig inte heller behöva det. Den femte ville ha det och försökte förhandla fram det som ett tilläggsavtal med nuvarande entreprenör.
DISKUSSION
Huvudresultat
Mitt resultat visar att de tre perspektiven till stor del går hand i hand. En förening med en välskött trädgård – oavsett skötselmetod - har generellt ett högre socialt umgänge i
trädgården. Dessa medlemmar uppskattar också trädgårdens formgivning i en högre grad och tack vare den, så upplever de stora hälsomässiga fördelar i sitt boende. Skötseln verkar vara den avgörande faktor som styr och som skapar förutsättning för de andra faktorerna – hälsa och estetik.
Studien visade att i föreningar med välskötta trädgårdsmiljöer mådde medlemmarna bättre hälsomässigt. De uttryckte tydliga trygghetsaspekter som att de uppskattar den gröna miljön och att de har något att titta och blicka ut över. De hade också ett högre socialt umgänge på sina gårdar, än där medlemmarna inte var nöjda med trädgårdsskötseln.
Medlemmars uppfattning om trädgårdens estetiska värden var starkt sammankopplade med deras uppfattning om skötselnivån. Det är förstås lite svårt att påvisa om de bara upplevs så eller om de välskötta trädgårdarna helt enkelt är bättre formgivna eller faktiskt är vackrare rent estetiskt. I vart fall så upplever de att ”gräset är grönare” hemma hos sig än i andra föreningar. De uttryckte gärna de estetiska aspekterna i stolta termer och superlativ. Beträffande skötseln, så finns det inget i resultatet som visar ett den ena skötselmetoden skulle vara bättre än den andra. Medlemmarna ser framför allt vikten av att skötseln blir utförd och resultatet av det, oberoende av om de tillämpar egenskötsel eller anlitar en entreprenör. Detta gäller för båda grupperna, de missnöjda medlemmarna och de som är nöjda. På frågan om föreningarna har eller anser sig behöva en skötselplan, är min uppfattning (baserad på de svar jag fick), att alla inte riktigt vet vad en skötselplan är för något eller vad den innebär. Med tanke på att informationen i bakgrundsmaterialet visar på vikten av att ha en ordentlig sköteselplan, hade det varit intressant att titta närmare på uppfattning och användande av sköteselplaner i bostadsrättsföreningar.
Av studien framgår också att den kostnadsnivå som föreningarna har för trädgård och
trädgårdsskötsel, är accepterad av medlemmarna och inte behöver motiveras vidare till dem. Det kan då tolkas som att de tycker att trädgård och kostnaden för trädgård, är något de vill vara med och betala även om de kanske inte alltid vill vara med och utföra arbete i
föreningen. Medlemmarna upplever också att skötseln av föreningens trädgård direkt kan relateras till värdet på deras lägenheter. Både som ett positivt och ett negativt värde. Detta är en spännande faktor som borde göra att trädgårdens betydelse i en BRF, värderas högre av föreningar med skötselproblem. Kanske har denna koppling inte kunnat påvisas så tydligt tidigare.
Det är kanske rimligt att påpeka att, oavsett vilken skötselmetod en förening valt, är egenskötsel trots allt ett ekonomiskt mer fördelaktigt alternativ för en BRF. Det kan säkert också bidra till att upprätthålla nivån av det befintliga sociala umgänget och eller
arbetsengagemanget i föreningen. Eller i ännu bättre fall, öka både graden av umgänge och egenarbetsinsatsen.
Vad vet egentligen föreningarna själva om trädgårdens betydelse för sina medlemmar? Eftersom de inte har tillgång till en övergripande organisation på som kan förmedla ut information till sina föreningar, får de förlita sig på att deras tekniska förvaltare har den kunskapen. Nu är det långt ifrån alla föreningar som har ett så kallat totalavtal med en
förvaltningsfirma. Många föreningar har valt egna lösningar med en aktiv styrelse, där vissa tjänster ibland köps in från olika entreprenörer på stycktjänster, exempelvis trädgård, snöröjning och ekonomisk förvaltning.
Min känsla efter att ha träffat fem av deras representanter, är att de kanske inte alltid har kunskaper om fördelarna med en trädgårdsmijö. Ofta hamnar trädgårdsskötseln längre ner på deras prioriteringslistor, bland balkonginglasningar, avloppsproblem, stambyten, hissar och liknande. Det är förstås lite synd, eftersom många verkligen verkar uppskatta välskötta trädgårdar och mår bättre av att ha dem omkring sig. Ett fungerande avloppssystem i alla ära, men glöm inte bort att medlemmarna trivs och ökar umgängesgraden och
samhörighetskänslan i föreningen, tack vare trädgårdens utformning och skötsel. Så på sikt är en välskött trädgård verkligen en bra investering – inte minst för medlemmarnas hälsa. Hur kan då föreningarna och medlemmarna skaffa sig dessa kunskaper? Vem ska inspirera dem och bygga upp en erfarenhetsbank av kloka argument, inspiration och kanske verktyg så att de kan omsätta dem i praktiken? Hur ska de känna till och kunna föreslå att trädgården kan utformas efter några av professor Grahns åtta parametrar i en hälsoträdgård.
Hälsoperspektivet är förmodligen det allra svåraste för föreningar att ha kännedom om eftersom begreppet inte ses som ett traditionellt ”förvaltningsperspektiv”. Snarare kanske det ses som ett resonemang som bara hör hemma i hälsoterapiträdgårdar och som inte alls hör ihop med en bostadsgård? Men studien visar ju faktiskt på att det finns en hälsoeffekt bland medlemmarna när trädgården är välskött, så frågan lämnas obesvarad - hur når denna information och kunskap föreningarna?
Nu är som sagt inte syftet med denna studie på något sätt tänkt att jämföra de två
bostadsmodellerna - BRF och kommunala hyresbostäder. Men faktum är att de kommunala bostadsbolagen ända sedan tiden då upprustningen av miljonprogrammen började i slutet av 70-talet (och som pågår än idag), har skaffat sig mycket goda kunskaper och många
erfarenheter från trädgårdsaspekten av bostadsgården. Många av dem har numera också anställda chefsträdgårdsmästare, vilket vittnar om deras allt mer seriösa inställning till trädgårdsmiljön i bostadsområdet. En fundering blir då hur denna kunskap och erfarenhet egentligen ser ut hos bostadsrättsföreningarna. Det skulle vara intressant att sätta sig in i hur bostadsrättsföreningar tar till sig och samlar kunskap om hälsopåverkan, estetik och
formgivning av sina miljöer och inte minst om deras syn på skötselaspekten och på den ekonomiska aspekten av den.
Medlemmar i en bostadsrättsförening har ju trots allt en frihet att kunna fatta sina egna beslut, något som en hyresgäst inte har. Frihetsaspekten och rätten till självstyre, ställer också krav på hur föreningen sköts, men kan bli ett hinder om verksamheten inte sköts. Här finns ingen organisation som täcker upp. En lokal bostadsrättsförening, har inte har samma organisation att tillgå som allmännyttiga bolag har. Allmännyttan har ett uppbyggt ”know-how”, och en utbildad personal som de kan fördela ut kostnaden för, utslaget på en stor organisation. Bostadsrättsföreningar har inte samma struktur för att tillvarata kunskap och byta erfarenheter. De är också mer sårbara ekonomiskt. Många, men inte alla, har en totalförvaltare (HSB, Riksbyggen etc.) som sköter allt åt dem. De andra föreningarna sköter sig helt själva eller har förvaltningen uppdelad på många olika samarbetspartner. Många av de som sitter med i styrelsen har inte alltid tid att ägna sig åt styrelseuppdrag på heltid, då de flesta föreningar faktiskt består av lekmän. En annan faktor är att det kanske byts
Knäckfrågan för föreningarna handlar egentligen om hur de ska få kontinuitet i sin kunskap om trädgårdens betydelse för sina medlemmar och säkerställa att de beaktar den i sitt arbete. Det handlar om att kunna se trädgården som en del av ett större sammanhang. Det handlar framför allt om att kunna hålla kvar både kunskap och erfarenheter i föreningen, även då medlemmar lämnar styrelsen eller lämnar föreningen. Även om det finns ett starkt trädgårdsintresse i en förening så är det inte säkert att kontinuiteten i arbetet finns. Ett viktigt steg är att belysa vikten av att ha en ordentlig skötselplan. Alla föreningar borde ha en ordentlig problemformulering, definiera vad de vill ha gjort och hur de vill att det ska utföras. Detta är användbart oavsett om de ska utföra arbetet själva i föreningen eller om det ska läggas ut på entreprenad. En tydlig uppdragsbeskrivning gör det lättare att följa upp kvaliteten i arbetet.
En väl fungerande trädgård i en bostadsmiljö vid en flerfamiljsfastighet, är nog lätt att ta förgiven. När allt fungerar bra och medlemmarna är nöjda, så reflekterar de inte så mycket över det. Men i de fall det inte fungerar och medlemmarna är missnöjda, är det lätt att se bristerna i både utformning och skötsel.
Resultatet av studien visar att det svarar upp mot sitt syfte, men också att många
påståenden i bakgrundssammanställningen bekräftas. Det finns egentligen bara fördelar med en välskött trädgård. Det är en önskvärd situation för alla parter. Både för föreningen och för individerna i den – medlemmarna. Några av fördelarna med en välskött trädgård för dem är att den:
- är trevlig att titta på
- erbjuder dem en plats att kunna koppla av i - ger ett vackert blickfång vilket de mår bättre av - är välbesökt och får dem att känna social trygghet - skapar en attraktivare boendemiljö
- blir en plats där de gärna vistas
- blir en plats där de gärna vill umgås med varandra - blir något de är stolta över
- får sina medlemmars uppskattning - är roligare att sköta tillsammans
- uppskattas också av de som inte själva vill eller kan bidra - erbjuder sysselsättning åt de som är intresserade
- är mer ekonomisk att underhålla
- ses som något de gärna är med och betala för - höjer värdet på deras lägenheter
Metoddiskussion
Då efterforskningar efter tidigare genomförda undersökningar om just bostadsrättsboende inte gett något resultat, får denna studie ses som ett första försök till att studera denna målgrupp ur detta perspektiv. Då studien trots allt bara är genomförd på fem
bostadsrättsföreningar är det kanske viktigt att inte dra allt för långtgående slutsatser av dess resultat. Samtidigt var det intressant och lite oväntat, att kunna läsa ut ett så tydligt resultat som studien ändå gav.
Min känsla är att resultatet förmodligen blivit detsamma om studien gjorts någon annanstans i Sverige då jag inte ser några geografiska aspekter i resultatet. Det finns inte heller något som tyder på att resultatet bara finns i en viss kategori föreningar, eftersom jag intervjuat med föreningar med stor variation bland parametrarna. Vissa av frågorna kunde säkert ställts
annorlunda - i en annan ordning och varit lite mer konkreta - men i huvudsak tycker jag att frågorna har varit relevanta och väl besvarar studiens syfte.
Det hade naturligtvis varit intressant att få veta mer om medlemmarnas upplevda
hälsoeffekter. Inte minst med tanke på de ökade ohälsotalen i samhället. Likaså hade det varit intressant att försöka få fram faktiska siffror på hur mycket egenarbete som utförs i trädgårdarna och hur stor del av föreningens medlemmar som är aktiva där (inte bara på städdagar). Förmodligen är detta frågor som är mer lämpade för en enkätundersökning på medlemsnivå. Det finns all anledning att vidareutveckla tanken bakom studien och titta på olika möjligheter att fördjupa och förfina frågeunderlaget ytterligare, ur alla dess aspekter.