Trädgårdens betydelse för medlemmar i bostadsrättsföreningar

Trädgårdens betydelse för medlemmar i bostadsrättsföreningar

– ur ett hälsomässigt, estetiskt och skötselmässigt perspektiv

– en intervjustudie

Emma Bohlin

2012

Examensarbete, högskolenivå B, 15 hp Biologi med inriktning mot trädgårdskunskap

Trädgårdsmästarprogrammet med inriktning på hälsa och design

Handledare: Annika Nilsson

Examinator: Anna Lindvall

SAMMANFATTNING

I Sverige bor en femtedel av befolkningen i lägenheter som upplåts med bostadsrätt.¹ Det finns väldigt få studier kring hur denna målgrupp upplever sin boendemiljö och sina gröna miljöer. Människor som bor i bostadsrätt äger ju inte bara rätten till sin lägenhet, utan också rätten att aktivt påverka beslut som rör deras boendemiljö och därmed även sin

trädgårdsmiljö. Bakgrundsbeskrivningen ger en inledande förklaring till vilken roll de hälsomässiga, estetiska och skötselmässiga perspektiven spelar i boendemiljön hos bostadsrättsföreningars medlemmar.

Syftet med studien handlar om att försöka förstå vilken betydelse trädgårdsmiljön har för människor som bor i bostadsrättslägenheter - ur ett hälsomässigt, estetiskt och

skötselmässigt perspektiv. Framför allt handlar studien om att ta reda på hur medlemmarna använder sin trädgård och om den har någon hälsomässig betydelse. Studien ska undersöka hur de ser på utformningen av trädgårdsmiljön i sitt bostadsområde, samt hur de skulle föredra att ha den. Den ska också undersöka vilken syn medlemmarna har på skötselfrågan och hur föreningen valt att lösa skötseln av trädgården.

Studien bygger på fem kvalitativa intervjuer med representanter från bostadsrättsföreningar som fått besvara frågor om medlemmarnas syn på sina trädgårdsmiljöer.

Studiens resultat visar att de tre perspektiven till stor del går hand i hand. En förening med en välskött trädgård – oavsett skötselmetod - har generellt ett högre socialt umgänge i trädgården. Dessa medlemmar uppskattar också trädgårdens formgivning i en högre grad samt upplever större hälsomässiga fördelar i sitt boende. Skötseln verkar vara den faktor som styr och som skapar förutsättning för de andra faktorerna – hälsa och estetik.

Resultatet visar också att trädgården har en mycket stor betydelse för människors vardag ur flera aspekter. Förhoppningsvis kan studien uppmuntra föreningar och dess medlemmar att vilja fortsätta utveckla sina trädgårdsmiljöer - med nöjdare medlemmar, mer välskötta trädgårdar, samt en trevligare och socialare bostadsrättsförening som en följd.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INTRODUKTION 4 !

Bakgrund 5 !

Fakta bostadsrättsföreningar 5!

Hälsobegreppet i boendemiljöer 5!

Formgivning av boendemiljöer 10!

Skötselaspekter av boendemiljöer 17!

Problemformulering 22!

Syfte & frågeställningar 22!

Avgränsningar 23!

METOD 23 !

Urval och undersökningsgrupp 23 !

Förtydliganden 24 !

Datainsamling 24 !

Tillvägagångssätt 24 !

Forskningsetiska överväganden 25 !

Dataanalys 25 !

RESULTAT 25 !

Hälsomässigt perspektiv 25 !

Estetiskt perspektiv 26 !

Skötselmässigt perspektiv 27 !

DISKUSSION 29 !

Huvudresultat 29 !

Metoddiskussion 31 !

FRAMÅTBLICK 32 !

KÄLLFÖRTECKNING OCH BILAGOR 33 !

Källhänvisningar 33 !

Bilagor

Bilaga 1 - Intervjuguide 36!

Bilaga 2 - Informationsbrev 39!

Bilaga 3 - Intervjusammanfattningar 40!

Bilaga 4 - Tabellsammanställning intervjusvar 49!

INTRODUKTION

Hälften av Sveriges befolkning bor i lägenhet, antingen i hyresrätt eller bostadsrätt. Närmare 20 % av Sveriges befolkning bor i en bostadsrättslägenhet.¹ Det motsvarar nästan var femte svensk. Trots det finns det överlag väldigt lite information och vetenskapliga undersökningar om hur denna målgrupp ser på de gemensamma gröna ytor de samäger och förvaltar.

Gröna miljöers betydelse för boende i staden, är ett ämne och ett intresse som ökat - inte minst det senaste decenniet. Fokus ligger då oftast på miljöer tillhörande allmännyttan och de kommunala bostadsbolagens hyreslägenheter och här finns en del studier att titta på.

Trenden där är tydlig. Flera av bolagen har numera anställda trädgårdsmästare med ansvar för de gröna miljöernas utformning och där trädgårdsmiljön ses som ett värdehöjande inslag i boendet.

De kommunala bostadsbolagen tar ut sin kostnad för bland annat trädgårdsanläggning och skötsel i hyresavgiften. De strävar ofta efter att skapa ett mervärde genom ett tryggare, snyggare och trivsammare boende för sina hyresgäster. Som ägare av en

bostadsrättslägenhet följer ett delägaransvar för föreningens fastigheter. Resonerar föreningarna likadant som de kommunala bolagen – att de vill skapa ett mervärde för sina medlemmar?

Det finns mycket forskning som visar på positiva resultat av den hälsomässiga nyttan av att vistas i gröna miljöer att framförallt att stress kan reduceras av att vistas i natur och trädgård.

Så en fråga är om BRF-medlemmar upplever de några hälsoeffekter av att vistas i föreningens trädgårdar?

Finns trädgårdsintresset hos medlemmarna och vilka förväntningar har de på sina gröna miljöers utformning? Lyckas de ena sina viljor kring hur miljön ska vara utformad och formgiven? Är de nöjda med hur trädgårdarna ser ut idag?

Att underhålla en trädgård kostar pengar. Är medlemmarna beredda att investera pengar genom månadsavgiften för att utveckla och underhålla sina trädgårdar? I vilken utsträckning vill de bidra till skötselgenom aktivt arbete på städdagar eller i trädgårdsgrupper?

Frågorna var alldeles för intressanta för att lämnas obesvarade och därför föll mitt val på att göra denna studie. Arbetet handlar om att se vilken betydelse trädgårdar har för boende i bostadsrättsrätter ur ett hälsomässigt, estetiskt och skötselmässigt perspektiv. En

intervjustudie har genomförts med medlemsrepresentanter i fem bostadsrättsföreningar, för att ta reda på hur det förhåller sig.

Bakgrund

Det finns omkring 1 miljon bostadsrättslägenheter i Sverige och något fler hyresrätter, ungefär 1,5 miljoner.²Nästan var femte svensk bor i en BRF. I en BRF är det medlemmarna själva som påverkar, bestämmer, bekostar och tar ansvar för sitt boende och sina

trädgårdsmiljöer. Det skiljer sig från hyresrättsboende, där fastighetsförvaltaren bestämmer vad som ska göras och inte, samt vad det får kosta. Flera studier och undersökningar av boendemiljöerna i hyresrätt har gjorts, inte minst när det gäller miljonprogrammens gröna miljöer. När det gäller motsvarande undersökningar för bostadsrättsboende är resultaten färre.

Medlemmarna i en BRF, har som delägare av fastigheten både en skyldighet och en rättighet att vara med och påverka beslut som rör fastighetens olika delar (huskroppar och mark). Det innebär att de också har en möjlighet att påverka utformning och skötsel av sina

trädgårdsmiljöer – men gör de det?

Fakta bostadsrättsföreningar

I Sverige finns idag 27 847 registrerade bostadsrättsföreningar, varav 22 346 är aktiva. Med aktiv menas en förening som äger och förvaltar en eller flera fastigheter. Totalt handlar det om ungefär en miljon lägenheter, varav drygt 900 000 är lägenheter i flerfamiljshus. De övriga förvaltar andra fastighetstyper som exempelvis radhus. Bostadsrättsföreningar representerar den största enskilda ägarkategorin av lägenheter i flerbostadshus, följt av allmännyttan med omkring 760 000 lägenheter. Nästan var femte svensk bor i en bostad som upplåts med bostadsrätt. Alltså närmare 20 % Sveriges befolkning.¹

I Stockholms stad finns det över 3 315 aktiva bostadsrättsföreningar som äger och förvaltar sina fastigheter. Där finns också ytterligare 1 079 registrerade bostadsrättsföreningar som väntar på att ombildas eller som väntar på att bli uppförda (nyproduktion). Den största ökningen har Stockholms stad stått för. Sedan år 2000 har fler än 1 200

bostadsrättsföreningar tillkommit genom ombildning, främst då i Stockholms stad. I hela Stockholms län finns det 10 526 föreningar varav 7773 är aktiva.²

Hälsobegreppet i boendemiljöer Vår vardag

Vår vardag består till stor del av hur vi väljer att disponera tiden. Vi reser och rör oss mer mellan platser än för bara några decennier sedan. Inte minst i vardagen. Det är tiden som styr våra aktiviteter och hur mycket vi väljer att vistas i utemiljöer. Nyttjandegraden varierar förstås och är individuellt styrt av våra prioriteringar, livssituationer, årstider och intressen.

Fler väljer att bo i städer och av de som bor i städer har allt fler tillgång till fritidshus.

Gissningsvis spelar en sådan plats en viktigare roll än den vanliga, dagliga boendemiljön när det handlar om intresse, prioritering och inte minst avkoppling. Men långt ifrån alla har förstås tillgång till ett sådant ställe.

Att människan har behov av att vara nära naturen och det gröna är ingen ny upptäckt. Vi vet också att grönska ger tid till eftertanke och avkoppling. Ändå tillbringar vi allt mer tid till att transportera oss till och från olika aktiviteter än vad vi lägger på friare, mindre styrda sysselsättningar utomhus, som en vanlig promenad eller en picnic i skogen.³ Vilka kontaktytor har vi med utemiljön i den hårt schemalagda vardagen, till och från arbeten,

möten och aktiviteter? För de som bor i flerfamiljsfastigeter blir förstås närmiljön och då kanske just bostadsgården, det första och sista man möter innan de går hem till sin lägenhet.

På dessa gårdar handlar det om att kunna förena ett behov av grönska men också ge plats för mänskliga möten. Själva platsen där gården ligger spelar en viktig roll, men är inte helt avgörande för hur den används. Bostadsområden kan ha helt olika förutsättningar och olika egenskaper. Bostadsgårdens viktigaste aspekter ställer krav på gårdsmiljö, serviceutbud, tillgång till lokala och sociala aktiviteter samt tillgång till gröna miljöer.³

Sveriges sjukvårdskostnader beträffande stressrelaterade sjukdomar ökar i allt högre grad.

Det handlar om diagnoser som utbrändhet (utmattningssyndrom), depression, panikångest och sömnstörningar. I en studie som Patrik Grahn och Ulrika Stigsdotter gjort,⁴ går det att statistiskt bevisa ett samband mellan användargraden av publika grönytor och människors egen uppfattning om grad av stressnivå. Det kanske är lätt att tro att vi vid brist på

trädgårdsmiljöer kring bostaden, oftare hellre utnyttjar närliggande parker. Studien visar att det är precis tvärtom. Vanligtvis kompenserar de inte bristen på en närliggande grönyta i bostadsmiljön med mer frekventa besök i naturen eller i en park. Undersökningen visar också att ju oftare en individ visas i gröna offentliga miljöer, desto lägre grad av stressnivåer upplever de.⁴ Det är alltså tydligt, att det finns en relation mellan att vistas i gröna miljöer och att vistelsen påverkar graden av vår upplevda stressnivå.

Hälsoteorier

En välkänd teori om hur människans förmåga att kunna koppla känslan av sitt sammanhang till företeelser som sker i våra liv, är utvecklad av Antanovsky, som var professor i medicinsk sociologi. Han kallar begreppet KASAM (känsla av sammanhang) och menar att de som i tidiga år utvecklat en hög KASAM, har stor självtillit och de litar också till sin egenförmåga att kunna hantera en situation. De som har en stark KASAM klarar av att tolka händelsen och göra den begriplig, vilket möjliggör att kunna se och lita på sina egna resurser och se utmaningen i en situation. Tvärtom ser en människa med svag KASAM på sig själv som ett offer för situationen, upplever sig drabbad och upplever omvärlden som orättvis. De som har en stark KASAM är bättre på att tackla problem och upplever inte stress i samma

utsträckning som en individ med svag KASAM. Antanovsky ansåg att människan inte är antingen sjuk eller frisk, utan att vi ständigt rör oss mellan dessa två poler beroende av vad vi stöter på för stressorer. Hans synsätt brukar också kallas för det salutogena (hälsans

ursprung på latin), där känslorna och ett hälsofrämjande synsätt står i fokus, istället för att bara se till det kroppsliga (patogena).⁵

Patrik Grahn, en svensk professor och landskapsarkitekt som arbetat mycket med trädgårdsterapi, menar att en god utemiljö innehåller en rad olika element som i sin tur, påverkar vår förmåga att öka kommunikationen med vårt känsloliv, vilket i sin tur, ger en starkare KASAM. Han menar också att vår kropp och själ är sammanlänkade och måste ses som en helhet. Våra känslor måste tas på största allvar och få tillåtelse att stå i fokus.³ Även han förespråkar alltså det hälsofrämjande salutogena framför det patogena synsättet.

Nyttoaspekt

Som människor vill vi gärna kombinera en vistelse utomhus eller förena en utomhusaktivitet med ett nyttotänkande. Detta är inget nytt beteende, utan något som finns med oss sedan långt tillbaka i tiden, då det ansågs lättjefyllt att bara sitta still utan att ha ”något för händer”.

Vi känner oss lite bättre tillmods om vi kan utföra en syssla samtidigt som vi vistas ute.

Pedagogiken talar också om att vi lär oss bättre i en utomhusmiljö då vi kan ta in kunskap med så mycket fler sinnen än bara genom att läsa en text. Det tillför en extra dimension att uppleva doften, känna strukturen eller helt enkelt utföra den syssla som beskrivs teoretiskt i

en text.⁶ Nu är visserligen boendemiljön inte en utpekad pedagogisk miljö i den aspekten som exempelvis en skola eller förskola är, men visar ändå att det finns stora fördelar med att kunna utföra sysslor utomhus. Att vistas ute stimulerar i vart fler av våra sinnen (t ex doft och ljud), jämfört med att bara titta på en utemiljö genom ett fönster. Sysslan behöver naturligtvis inte bara handla om trädgårdsarbete utomhus, utan det kan lika gärna handla om att virka, servera kaffe till grannarna eller sitta för sig själv och läsa en bok under ett träd.

Det finns trädgårdsprojekt som genomförts i låginkomstområden i USA. Programmet baseras på idén från en tävling som kallas Tenant Garden Contest (översatt: Hyresgästernas

Trädgårdstävling) och hade ursprungligen syftet att förbättra kommunikationen mellan hyresgäster och fastighetsägare. Hyresgästerna ansöker om att få delta och blir då anvisade ett stycke mark och får viss hjälp för att de ska komma igång. Det kan exempelvis handla om hjälp med att plöja jorden, erbjuda information, utbildning om odling och ibland ge ett

ekonomiskt startbidrag till inköp av frön och växter. Resultaten från programmet har visat att dessa odlingar ger så mycket mer än bara arbetsinsatsen med att odla blommor och

grönsaker. De resulterar i någonting mycket större. De knyter samman människor, ökar deras självförtroende och respekten för varandra. De boende känner stor glädje och stolthet över trädgården. Den positiva inställningen till bostadsområdet ökade och banden blev starkare mellan de boende. Som en bieffekt fick de också mindre skadegörelse och renare gator.⁷ Att utföra trädgårdsarbete tillsammans, förenar i det här fallet nytta med nöje och skapar ett högre värde för alla involverade parter. Inte minst för individerna som bor där.

Psykisk reaktion

Hur tolkar hjärnan det vi ser? Att utforma en trädgårdsmiljö handlar om att förstå hur människor ser sina miljöer och hur de upplever dem. Upplevelsegraden av vilka känslor en miljö skapar hos oss när de besöker en trädgård, måste förstås beaktas när en miljö ska utformas, även om det inte är helt lätt. Det finns några referat i Copper-Marcus och Barnes bok Healing Gardens ⁸, till ett par forskares uppfattningar av vad vi upplever när vi besöker en trädgård. Bland annat menar Lewis, (Lewis C.A, 1996, Green nature/Human nature: The meaning of plants in our life), att våra sinnen har en funktion att kunna överbrygga gapet mellan vår interna känsla och det externa vi upplever. Men, det är bara det första steget. För att sedan kunna omvandla det vi känner inombords, med det vi faktiskt ser tredimensionellt, så räcker det inte bara att titta på konkreta linjer, former, färger och strukturer och försöka koppla ihop det. Våra egna livserfarenheter, kulturella och sociala rötter, referensramar aktuella livssituationer, sjukdomar eller stress etc. ligger också till grund för hur vi tolkar det vi ser. Detta sker genom att vi först, med våra erfarenheter tar hänsyn till vad det är vi ser, och att vi därefter gör en ny tolkning av det hela.⁸

I samma bok, menar Miljöpsykologen William Ittelson, (Ittelson, W. m fl., 1974, An

introduction to environmental psycology), att vi tolkar och läser in symboliska värden i det vi ser. Våra sinnen fångar upp signaler, exempelvis dofter, smaker, ljud. När vi läser in

signalerna, fångas de inte upp medvetet av våra hjärnor. Sinnesintryck blir istället små signaler som tolkas av vårt psyke på en högre nivå. De omedvetna intrycken i dessa signaler påverkar oss starkare än de som skapats av vår medvetna tanke. Hur vi sedan upplever detta som individer påverkas förstås då av våra individuella erfarenheter, samt av vår förmåga att tolka de omedvetna signalerna. Exempelvis kan vi tolka en öppen eller stängd grind på väldigt olika sätt och betydelsen av vår tolkning påverkar oss som individer i olika låg eller hög grad.⁸

Kroppslig reaktion

Redan i antikens Grekland, hade Hippokrates uppfattningen att naturen hade läkande

egenskaper som utvecklades av att andas ren och sund luft så att kroppsrörelserna kom i fas

med naturens egen rytm. Detta gav resultatet att kroppsvätskorna blandades på ett bra sätt som gav stärkt hälsa. Han använde själv trädgårdsarbete som rehabiliteringsmetod och byggde bland annat sjukhus med intilliggande läkande trädgårdar.⁹

Det som händer i våra kroppar när stressnivån blir för hög visar sig inte alltid bara genom psykiska symtom. Ofta visar sig också en rad fysiska reaktioner i kroppen hos människor med stresskador. Bland annat; trötthet/utmattning (orkeslösa), sömnrubbningar,

minnesstörningar (glömska), koncentrationssvårigheter, ångest, depression, värk (ibland kronisk), magproblem, huvudvärk, yrsel, nedsatt immunförsvar och högt blodtryck.⁹Halterna av adrenalin och cortisol ökar till skadlig nivå i kroppen. Det finns många undersökningar som visar ett tydligt samband mellan utmattningssjukdomar, hög irritationsnivå och trötthet.⁴ Med all säkerhet är det många människor som bär runt på dessa symptom i sin vardag, även då de vistas i sina hemmiljöer.

När vi visats i gröna miljöer aktiveras vårt ”lugn-och-ro-system”. Detta har analyserats vid Alnarp i det som brukar kallas Alnarpsmodellen. Arbetet där syftar i första hand till att

rehabilitera människor med utmattningssymtom. Genom att vistas i trädgårdarna hittar de så småningom en väg tillbaka till ett normalt liv igen. De som kommer till Alnarp har haft

kroppen i ett maximalt ”kamp- och flyktsystem” utan återhämtning alldeles för länge. I trädgårdarna kan ”lugn-och-ro-systemet” aktiveras och kroppen börjar utsöndra ämnet oxytocin som frisätts av exempelvis; positiva relationer, närhet, intim beröring, behagliga minnen, lugna sinnesintryck, behagliga dofter, vackra vyer, behagliga ljud och när vi utför repetitiva rörelser med våra händer. Andra saker som också ökar utsöndringen är när vi känner oss trygga, blir bekräftade och när vi får ett psykologiskt stöd. I våra kroppar startar då en process som sänker blodtrycket och ångest dämpas. Smärttröskeln höjs och kroppen och psyket slappnar av. Vi blir mer sällskapliga och vågar vara lite mer riskbenägna. I kombination med detta ökar också kroppens näringsupptag vilket bidrar till en snabbare till läknings- och tillfriskningsprocess.⁹

Betydelsen av att vistas i en trädgård eller i naturen är dock inte det enda som hjälper kroppen att minska stress. Bland annat dämpar fysiska aktiviteter halterna av adrenalin och cortisol i kroppen. Att vistas i dagsljus påverkar våra hormonnivåer, och sänker halterna av framför allt cortisol och melatonin. Men, forskarna framhäver allt mer betydelsen av hur omgivningen är utformad och designad, som en faktor och indikation på hur vi mår.⁴ Grahn beskriver i en behovspyramid ett samspel mellan människor och natur och deras behov av att söka sig till platser med olika karaktär i naturen, beroende av hur de mår.

Längst ner är de som mår mycket psykiskt dåligt och har behov av att dra sig undan. Lite högre upp kommer de som vill vara för sig själva, men som kan visa på emotionellt

deltagande, t ex titta på fåglar. De som mår lite bättre klarar av miljöer där de kan delta aktivt själva och överst finns de som är friska och tycker om att umgås och interagera med andra människor. Arbetet i terapiträdgården i Alnarp har anpassats efter denna behovspyramid.⁹ I en nyligen genomförd studie av P. Grahn och U. Stigsdotter från 2011, ser de att individer som upplever en hög stressnivå återfinns i olika grupper. De tenderar att vara: unga vuxna, kvinnor, sjukskrivna, småbarnsföräldrar, missnöjda med sin hemmamiljö, har liten tillgång till närliggande gröna ytor eller önskar att besöka naturen oftare. Den komplexa studien

undersöker vidare vilka aktiviteter de utför när de vistas utomhus. De delar in aktiviteterna i 17 olika grupper och kommer bland annat fram till följande. De mest stressade individerna var de som ägnade sig åt de minst fysiskt och socialt krävande aktiviteterna som

hundpromenad, bara ”hänga” eller rena viloaktiviteter.¹⁰

Ur samma undersökning har Gran och Stigsdotter presenterat ytterligare en analys av sitt material. Studien bygger på en undersökning som gjorts bland 953 slumpmässigt utvalda personer i nio olika svenska städer som fått frågor om hur ofta de vistas i gröna miljöer och i vilken mån de upplever stress. Utifrån detta material har sedan en rad information lästs ut.

Bland annat visar den, att de som har en egen trädgård i direktanslutning till sin lägenhet, lider mindre av stress. Likaså visar undersökningen att frekventa vistelser i trädgård, natur eller parker, tydligt visar att de är stressförebyggande. Ju närmare en individ kommer sin trädgård eller grönområden, desto högre positiv effekt på stressreducering. Slutligen konstaterar de också att de som ha tillgång till en egen trädgård ger lägre stressnivåer än hos dem som bara har tillgång till allmänna grönområden och parker.⁴ Tiden i trädgården styrs inte av samma faktorer som det tidsstyrda industrisamhället. Här är det helt andra faktorer ihop med klockan som avgör och formar en egen ostrukturerad tid. Här är det solens upp- och nedgång som med väderlek, temperatur och årstid som styr, tillsammans med själva sysslans tidsåtgång. Det tar inte lika lång tid att vattna som det gör att skörda potatisen eller rensa ogräset. Varierande tidsåtgång i harmoni med årstiderna ger oss en friare och naturligare tidsuppfattning, där vi frigör oss från ett cykliskt och linjärt

tidräkningssystem.¹¹ Trygghetsaspekt

Människor har ett behov av att kunna känna sig trygga i sin hemmiljö. Även detta beteende är nedärvt genom generationers evolution och handlar om att vi ibland måste kunna släppa vår oro och slippa sitta på helspänn för hotande faror (fara-flykt-beteende). Att vistas i en stad under dagtid är för oss svenskar en ganska trygg och okomplicerad tillvaro, i alla fall om det ses ur en brottsstatistisk synvinkel. Visst finns det specifika områden som utpekas som problemområden, men för de allra flesta är vårt bostadsområde en trygg plats under dygnets ljusa timmar. Efter mörkrets inbrott ökar graden av oro och vi kanske undviker att vistas ute då.³

Men det finns också andra saker som påvekar vår uppfattning om trygghetsupplevelsen som inte får glömmas bort. Det kan handla om farlig trafik, störande lukt, störande ljud eller farliga naturliga miljöer (exempelvis vattendrag, stup, höga buskage, otillgängliga platser etc.).³ Så om människan uppfattar denna stressor negativt, skapas alltså en olustkänsla som i sin tur påverkar vår hälsa negativt, medan en trygg miljö, tvärtom är en positivt stimulerande hälsofaktor.

Otrygghet och säkerhet

I ett bostadsområde handlar otrygghet om upplevelser och om känslor och inte om de faktiska riskerna. Otrygghet är något vi utvecklar individuellt, genom vår uppfostran, våra erfarenheter och berättelser, menar Polismyndigheten. Ibland upplever vi vissa situationer eller miljöer som mer hotfulla än andra, trots att risken inte bedöms som stor.¹² Det är alltså vår individuella värdering som gör en tolkning av situationen eller miljön och utifrån det, graderar huruvida den upplevs som otrygg och hotfull eller inte.

Social aspekt

I ett bostadsområde är det många människor som delar på en gemensam yta. Det kan handla om människor med varierande ålder, intressen, livssituation. Då handlar det om att kunna ha en lagom grad av samvaro, som ändå ger möjlighet till distans. En slags samvaro under frihet. Detta bottnar i att alla människor har ett nedärvt behov av att bli sedda. I en studie gjord av forskare på uppdrag av Centrum för Byggnadskultur, pekar de på just denna faktor – en balans mellan kontakt och umgänge med grannar. De har intervjuat 99 boende i nio olika bostadsområden. Deras resultat visade att vi vill få viss uppmärksamhet av våra grannar, samtidigt som vi själva visar ett visst intresse för dem. Men det handlar om att inte

komma för nära eller hamna i en kravfylld beroendeställning, menar de. De hänvisar också till begreppet ”Weak ties” (översatt: svaga band), som myntades av den amerikanske sociologen Mark Granovetter (1982). Hans filosofi är att just svaga band hjälper oss att överbrygga informationsflöde och andra resurser mellan olika grupper av människor och sociala system. I ett litet lokalsamhälle menar han att det skapar en kapacitet att organisera sig och själva lösa sina problem istället för att andra måste göra det åt dem.¹³

Att kunna gå ut på en gård som är befolkad, tillfredställer behovet av att få bli sedd. Att trädgårdens uttryck växlar med årstiderna ger inte bara en variation av synintrycken utan kan också bli ett samtalsämne med grannarna. Framförallt barn har ett behov av att vara i

närheten av vuxna för att känna sig trygga. Det är dessutom både roligt och lärorikt för dem bra att få ta del av vuxnas trädgårdsarbete. På så sätt kan de lättare förstå naturens

biologiska kretslopp och förstå vikten av ekologiskt odlande.¹¹

Det finns alltså ett behov av att känna viss samvaro för att öka trygghetskänslan i sin närmiljö kring bostaden, som ska balanseras med önskan om viss distans. En bostadsgård måste därför tillgodose ett brett spektra av behovsperspektiv för att passa båda barn ungdomar och vuxna. Helst ska de förstås även anpassas efter olika livssituationer, intressen och erbjuda både möjlighet till samvaro så väl som avskildhet. Den ultimata bostadsgården bygger på en mångfald av alla dessa aspekter.¹³ En gemensam, trivsam trädgård kan många gånger hjälpa människor som annars kanske skulle fastnat i ensamhet och passivitet i sina

lägenheter, att komma ut. Pensionärer, arbetslösa, sjukskrivna, föräldralediga som inte har ett dagligt arbete, ges möjlighet till umgänge och sysselsättning i trädgården.¹¹

Formgivning av boendemiljöer

De äldsta kända hälsoinriktade bostadsträdgårdarna som utformats med ett högre syfte än att bara producera föda, är de gamla klosterträdgårdarna. Dess syfte var i allra högsta grad också att uppmuntra till meditation och eftertanke.⁸ Trädgårdarna byggde på innebörden av det latinska orden Hortus Conclusus, som betyder ”helt sluten trädgård” . Den kunde

uppföras oberoende av plats och kunde utformas på samma sätt på alla kloster. Här bad och arbetade munkarna dagligen i trädgårdarna, samtidigt som de bodde på klostret. Trädgården var deras bostadsgård. På köpet fick de förstås också goda kunskaper om medicinalväxter och hur de kunde förädlas. Klosterträdgårdarna härstammar från medeltiden (500-talet f.kr) och utvecklades fram till början av 1000-talet e.kr. Kunskaper och växter spreds mellan munkarna vid olika kloster när de besökte varandra. En naturlig utveckling blev ofta att vidga klostrets funktioner med sjukhus och andra konvalescensmöjligheter.¹⁴

Den kultur som startade under medeltiden, grundlade i sin tur utvecklingen av Spa-kulturen.

Nu hade tankarna om munkarnas hårda arbete tonats ner och istället sattes mer fokus till de symboliska attributen i trädgårdarna. Trädgården blev en symbol för hälsa och himmelrike.

Spa-trenderna har sedan fortsatt att vidareutvecklas. På 1300-talet efterfrågades vatten från brunnar med hög järnhalt ibland annat, Schweiz, då det visat sig lindra blodbrist. I Sverige gjorde Spa-kulturen sitt intåg genom den hälsobrunnstrend som startade i Medevi runt 1680 och som snabbt spred sig till andra orter där det fanns naturliga vattenkällor att dricka från, exempelvis Ramlösa, Loka och Ronneby brunn. På 1700- och 1800-talet började läkarna ordinera naturpromenader eller sysslor som skulle utföras utomhus. Ofta med ett väldigt gott resultat. Under 1800-talet var det Ernst Westerlund, en läkare från Eskilstuna som

förespråkade vistelser i naturen och arbete i trädgårdar som betydande för hälsan. Han brukar kallas arbetsterapins fader.⁹

Dagens hälsoträdgårdstrend är en utveckling av det koncept som utvecklades i USA efter världskrigen och som användes på krigsskadade soldater. Det kom att kallas ”Horicultural therapy” och utvecklades till att även omfatta patienter med skador som stroke och hjärt- och kärlsjukdomar. Men det var först 1984, då den stora banbrytande teorin kom med

miljöpsykologen Roger Ulrich genomförda studie. Den visade att patienter som har utsikt mot natur eller fröna miljöer, tillfrisknar snabbare än de som får titta på en tegelvägg.⁹

Bostadsgårdarnas historik

I början av 1900-talet var städerna hårt exploaterade och levnadsförhållandena dåliga. I städer runt om Europa började initiativ till grönare städer tas och dessa idéer vandrade snabbt över till Sverige. Flera skäl låg bakom denna trend. Barnen behövde vistas mer utomhus då flera sjukdomar härjade bland stadsbarnen, exempelvis rakitis och lungsot. Det var också så att många fattiga familjer helt enkelt behövde odla för att få mat på bordet och trädgården blev ett komplement till trånga bostäder. På 30-talet drev den tyska modernistiska arkitekturen ”funktionalismen” fram nya bostadsområden som ville göra det möjligt för alla invånare i staden att få en egen trädgård. Dessa trädgårdar skulle dock inte längre användas till odling eftersom det inte var tillåtet att arbeta på sin fritid. Odling skulle istället skötas professionellt och trädgårdarna skulle bara skänka skönhet och helst vara utformade efter ideal hämtade från de engelska landskapsparkerna. Natursynen blev mer distanserad och passiv. Teknologins framfart bidrog till att människor inte längre kände sig beroende av naturen och intog istället en mer överlägsen roll gentemot den.¹⁵

Även i Sverige byggdes de första funktionalistiska bostäderna under denna tid och

inställningen att spara att visst inslag av naturmark vid byggnation levde sedan kvar långt in på 50-talet.¹¹ Mellan 1930-1950 skapades det trädgårdsmiljöer som numera kan ses som lite tomma och tråkiga, då de ofta inte var lika hårt funktionsutformade som dagens

bostadsgårdar. Ofta handlade det om lekytor för barn och om en yta för mattpiskställningen.

Dessa placerades bara ut och omgärdades inte direkt med buskage eller grönska. Ett genomgående drag för dessa tidstypiska gårdar är att de präglas av rumslighet. Med det menades att de var behagligt tilltagna ytor med bra avstånd mellan husen. Miljön skulle upplevas som okonstlad och ofta var det stora träd som stod för inramningen av denna rumslighet. Trädens syfte var att balansera storleken på husen så att de inte uppfattades som att de tog över. Träden gav en rumsavgränsning som samtidigt medgav ljusgenomsläpp från himlen. Ofta har dessa gårdar också gräsmattor som gör att ytan känns

sammanhängande. Växtligheten var ofta välplacerad och genomtänkt. Väldigt sällan syns slentrianmässiga utfyllnadsplanteringar. Lite senare, på 50- och 60-talen blev

funktionsindelningen tydligare och fick ofta en inramning med buskar, träd eller staket, eller både häck och staket.¹⁵

När de så kallade miljonprogrammen fick sitt intåg runt 1965, slogs de naturbevarande tankarna ut och ersattes med ideal om att förstäderna skulle vara en tät stenstad (betong), med ett pulserade liv. Trädgårdsytorna ersattes av stora kringliggande gräsytor, buskage och några planterade träd. Perenna växter togs helt bort i dessa miljöer. Samhället präglades på 70-talet av oljekris, kärnkraftsmotstånd och en ”gröna-vågen-rörelse”. Detta bidrog till att pendeln snabbt slog tillbaka när det gällde utformningen av dessa områden. Staten bidrog till miljöförbättringsupprustning där bland annat bottenvåningarna försågs med uteplatser och ibland anlades undanskymda odlingslotter i området. Gräsmattorna börjar nu också uppfattas som anonyma och klassas som outnyttjad mark.¹¹ Det som brukar kallas för

”slentrianplanteringarna”, fick sitt stora genombrott under slutet av 70-talet, tack vare att staten subventionerade bostadsbolagens förbättring av dåliga bostadsmiljöer.¹⁶ De gräsytor som återstår efter upprustningarna, börjar på 80-talet ses som lämpliga för exploatering och nyproduktion.¹¹

Under 80-talet sker nästa förändring i flerfamiljshusens boendemiljöer. Bostadsstyrelsen ger ut riktlinjer där hela miljön är med i planeringen och kvarteren delas upp i en stomme med tak, väggar och golv. Inredningen med marken, byggnaderna, buskar och träd utgör nu en slags grundstomme i gårdens utemiljö. Även pergolor, plank, skärmtak och staket räknas tillhöra denna bas. Nu tillåts de boende att vara mer delaktiga och de får vara med att påverka inredningen i form av trädgårdsmöbler och annan utrustning. De får också ta ställning till hur de tycker att prydnadsrabatter ska utformas och om det ska finnas möjlighet till odling. Det är dessa detaljer som de boende anses ha mest intresse och kunskaper om.

Vid slutet av 80-talet, togs det fram en enormt komplex planeringsmodell som användes när utemiljöer skulle skapas. Enkelt kan den beskrivas så här. Utemiljön byggs upp med hjälp av tre faktorer. Det är uteplatserna, växtligheten och klimatet. Genom att sammanställa ett omdöme av de här tre faktorerna, ges en bedömning av om de grundläggande

förutsättningarna för en god utemiljö finns. Men metoden anses inte kunna bidra till att fånga helheten, skönheten eller karaktären i utemiljön. Detta uppnås genom att systematiskt gå igenom alla de mätbara beståndsdelar som har betydelse för utemiljöns användbarhet. Och så fortsätter det ner på mikronivå, men djupare än så går vi inte här.¹⁶

I dag finns framtagna processer för översyn och upprustning av de gamla slitna miljonprogramsområdena. Bland annat finns en modell som heter ”program och

projekteringsprocessen”, som är nyare initiativ som uppkom då Stockholms Stad sålde ut några av sina kommunala fastigheter i mindre attraktiva områden, till privata hyresvärdar.

Förhoppningen var att deras närvaro ihop med en upprustning av områdena skulle göra dem mer attraktiva att bo i. Projektet drevs av Skanska ihop med Wallenstam och Landskapslaget och resulterade i ett verktyg för gårdsupprustning. Processen innehåller olika steg och

bygger till stor del på de checklistor som projektet Bo Tryggt 05 i sin tur tog fram. Det börjar med en gårdsinventering och slutar med en färdig, besiktigad anläggning där de boende tillfrågas om vad de tycker utan att vara involverade i projektgruppen.¹⁷ Ett annat exempel är en lokalt framtagen process som stadsdelsförvaltningarna i Stockholm Stad tagit fram tillsammans med Huddinge Kommun. De var ett projekt som drevs mellan 1999 och 2001, där de arbetade efter en bestämd process för att göra kommunala bostadsgårdar grönare. I denna process hade de boende ett högre inflytande och var delaktiga i beslut och skötsel.¹⁸ Användargrupper

En bostadsgård brukar delas in i tre grupper. Aktiva och passiva brukare, samt ickebrukare.

Precis som det låter, så är det de aktiva som använder den mest, de passiva mindre och ickebrukare inte alls. Därmed inte sagt att de uppskattar den mindre för det. Den allra största aktiva användargruppen av en bostadsgård är barnen och dess föräldrar. Deras vistelse kräver att det finns en avgränsad yta för dem och gärna en viss lekutrustning. Ungdomarna däremot, söker sig snarare bort från gården, men i den mån de använder den, vill de gärna ha någonstans att kunna samlas vid. De vuxna jobbar mest och tillbringar inte så mycket tid i hemmet och deras närvaro är därför högst på deras fritid. De äldre har mer tid att vistas i den men kan inte alltid, antingen beroende av rörelsehinder eller på grund av andra svårigheter.

De upplever oftare att det saknas fina ställen med bra sittplatser. Men många av de pigga pensionärerna, brukar vara de som gärna hjälper till med trädgårdsskötseln.¹⁹

Planering av trädgården

Behovet av att markera revir, inhägna och utesluta andra, sträcker sig tillbaka till urminnes tider. Att utforma en bostadsgård eller en uteplats för ett flerfamiljsboende kräver sin analys, kunskap och planering. Det handlar inte bara om att se över de praktiska faktorerna, utan också om att ta hänsyn till en rad andra förutsättningar som platsens förutsättningar. Vilka är

de som bor där, hur rör de sig och vad de vill kunna använda trädgården till. Hur ligger väderstrecken, vilken växtzon gäller och vilka preferenser på växter eller stil har de? Var är det sol, var är det skugga och varifrån blåser vinden? Vad ska vara kvar och vilket ska tas bort?²⁰ Vilka sociala funktioner ska den offentliga trädgården och bostadsgården fylla? Den bör möjliggöra plats för möten, aktiviteter, men också för rekreation. Den bör skapa

identifikation genom att värna om trygghetsaspekter, skapa en hemkänsla och möjliggöra tillhörighet. Den bör också ge ett skönhetsvärde och något för ögat att kunna vila på, men gärna också skapa lite spänning. Det finns också en rad arkitektoniska funktioner som behöver uppfyllas i allmänna miljöer. Det handlar om att ta hänsyn till upplevelsen i betraktandet; skönhet, kontraster, dofter och färger. Besökarna måste kunna orientera sig genom att överblicka områden och orientera sig. Framförallt måste de boende ges möjlighet att känna grupptillhörighet och hemkänsla i sitt område. Präglas området av kulturhistoria bör viss hänsyn tas till detta, exempelvis genom hyllningsmonument såsom statyer eller

liknande. I grund och botten är det allra viktigaste att uppdragsgivaren och leverantören delar en gemensam målbild av vad det är som ska skapas.²¹

Själva gården bör ses som en strategisk resurs som främjar social, ekonomisk och ekologiskt hållbarhet. Ursprungligen har den haft en social funktion och fungerar som en naturlig

samlingsplats och mötesplats. Den är ett bostadsnära uterum som kan ses från

lägenheterna. Den är en lekplats för barn. Framtidens gårdar planeras i högre grad för att fylla ytterligare funktioner. Ett exempel är att de ska vara en plats för återhämtning och stress. De kan också fylla en funktion i integrationen mellan människor med olika bakgrund.

Ofta är de också planerade för att medvetet vara en mer utvecklande miljö för barn.²² Bostadsgårdens funktioner

En bostadsgård ska rymma många funktioner menar Kristensson (2003). I en studie av tre av miljonprogrammets bostadsgårdar, fann hon att bostadsgården fyller några viktiga funktioner. De boende framhöll att de ville ha platser för avskildhet, möjlighet till gemenskap och att bostadsgården skulle vara vacker. Det var också viktigt att det fanns plats för barnen att leka. Hon delar in de olika funktionerna i fyra kategorier:

- bostadsnära uterum, där trädgården blir en förlängning av lägenhetens bostadstyta - lekmiljö för barnen och med plats för föräldrar och möten med andra barnfamiljer - mötesplats för alla boende

- utsikt över grönska och folkliv från lägenheten ²³ Bostadsgårdens aktiviteter

Det offentliga trädgårdsrummet kan enligt Gehl (1996), delas in i tre kategorier. De

nödvändiga, de valfria och de sociala aktiviteterna. De nödvändiga, representeras ofta av det vi gör i vardagen som att gå till jobbet, skolan eller till affären. Dessa sysslor gör vi oavsett hur den fysiska miljön ser ut. De valfria, är mer beroende av hur vi upplever den fysiska utemiljön och de ska upplevas som attraktiva för den valfria aktivitet vi vill utföra, exempelvis gå en promenad, läsa en bok eller sola. Den tredje kategorin, den sociala, uppstår nästan bara under förutsättning av att de andra två finns. De aktiviteterna kan vara att vi samtalar med varandra, barn som leker eller vuxna som umgås tillsammans.²⁴

Utrustning

Sedan kan det behövas utrusningsmaterial för att få det hela att fungera. Exempelvis kan det behövas sittplatser, lekredskap, papperskorgar, staket, skyltar, pergolor, tak, grillar,

flaggstång etc.²⁵ Därtill kommer sedan estetiken och formgivningen. Trägården kan byggas kring ett tema eller ett koncept som får löpa som en röd tråd genom utformningen. Ibland kan också rena konstverk tillföras i miljön eller bara genom små detaljer på utvalda delar som gör

stilen sammanhållen. Det estetiska representeras eller förstärks genom de växter och grönska som används och av hur de sammansatts rent formmässigt.²⁰ Hänsyn måste självklart tas till gällande regelverk för utformning av offentliga miljöer när det handlar om exempelvis vatten och lekplatsutrustning. Barn har en underbar förmåga att kunna hitta sina egna lekplatser i naturen. Ofta på helt andra ställen än där vi vuxna föreställer oss dem.

Studier har visat att barn bara tillbringar mellan noll till två procent av lektiden på lekplatsen som utrustats med lekredskap, med sandlådan undantagen. De lekplatsredskap som utnyttjas mest, förutom sandlådan, är gungor och rutschbanor.²⁵

Säker och trygg boendemiljö

All otrygghet handlar inte om känslor utan det finns en viss koppling till att faktiska brott påverkar känslan av otrygghet. För att stärka känslan av att boendemiljön är säker och trygg kan tryggheten byggas in. När det gäller utformningen av boendemiljön kan exempel på inbyggd brottsprevention vara:

* Skapa överblickbarhet i området (ta bort skrymmande buskage, öka belysningen etc.).

* Öka orienteringsförmågan i området (överblick mellan olika rum, ha en logisk planstruktur, tydliga skyltar och gärna infoga orienterande landmärken).

* Skapa förutsättningar för befolkade bostadsgårdar (främja olika verksamheter, begränsa antalet gångvägar så att folk måste mötas).¹²

När det gäller växtlighet ur ett trygghets- och brottsförebyggande synsätt handlar det om att:

* Inte plantera buskar närmare än fem meter från cykel- eller gångstråk, undantaget där det finns fönsterfasader eller bra belysning, annars måste buskarna vara, eller inte hållas högre än en halvmeter.

* Välja lövträd av en art där kronan är minst två meter ovan mark för att medge möjlighet att överblicka omgivningen.

* Göra en ordentlig planering av belysningen i området, även belysning av växter.¹² Vegetation

Att växter i olika form förbättrar miljön är helt klarlagt. På 70-talets gjordes undersökningar som studerade miljövärdet i olika slags växtlighet. Exempelvis fick ett buskage ett sju gånger högre miljöförbättringsvärde än en gräsmatta.²⁵ Att välja rätt växter till en bostadsgård kräver därför sin eftertanke och kunskap. Vilken miljö ska de stå i - jordmån, klimatzon, väderstreck, övriga väderförhållanden t ex vindriktning råder. Vilka påfrestningar förväntas växterna klara måste alltså först och främst klaras ut och ställas i relation till växternas egenskaper.

Exempelvis är det dumt att välja träd med arter som savar på parkerade bilar, välja buskar som inte tål tyngden från vinterns snöröjning, välja växter eller bär som är giftiga eller

plantera träd för nära belysningsstolpar. Med dessa praktiska förutsättningar klara, blir nästa steg att titta på vilket syfte de ska ha och vad de ska representera estetiskt när det gäller färg- och form. Buskage kan utgöra utmärka skydd mot insyn, vara vindreducerande och skydda mot damm och buller. De kan också markera gångstråk. Avslutningsvis måste också hänsyn tas till hur skötselintensiva växterna får vara. Hur ska trädgården skötas, med

egenförvaltning eller med hjälp av extern entreprenör?

Formgivning av hälsofrämjande trädgårdar

En trädgård i ett bostadsområde bör uppfylla åtminstone några av kraven som en hälsofrämjande trädgård bör ha. Även om människor som bor i flerfamiljsbostäder i våra ögon inte betraktas som sjuka människor, bör vi fundera på om trädgårdarna ändå vinner på att innehålla hälsofrämjande element. Man måste inte vara klassad som sjuk, för att faktiskt må bra av att vistas i en trädgård som utformats med ett genomtänkt hälsofrämjande perspektiv? Olika forskningsresultat (som jag refererar till nedan), visar att de flesta av oss

barn, ungdomar, äldre, men också stressade, utbrända, deprimerade – generellt mår bättre av att vistas i en hälsofrämjande trädgård. Det beror på att de bidrar till att främja vår

känslokommunikation som hjälper oss att må bättre. De som trots allt är sjuka på något sätt, har en snabbare konvalescens än om de inte fått möjlighet att vistas i natur eller trädgård.

Anledningen till ett snabbare tillfrisknande beror på att vi genetiskt har en stark kärlek och respekt för naturen som miljö.³

Barn utvecklar sina relationer genom att utforska olika element som stimulerar deras utveckling. Ungdomar och vuxna upplever att en varierad utemiljö möter vår aktuella sinnestämning och därigenom bekräftar vår känsla. De äldre hittar tillbaka till sin identitet genom en förståelse för sin utveckling och mognad och får bekräftelse för vem de blivit. När det gäller kommunikationen mellan människa och natur, utvecklar och återskapar vi våra relationer i olika steg. Vi börjar med att bygga enkla relationer genom att knyta an till döda ting som stenar, för att sedan stegvis klara av lite större relationer som till djur eller växter, för att slutligen vara redo för relationer till andra människor. Människor som utsätts för mycket stressorer, har ett behov att återsöka sig till de enklare relationerna för att så småningom, i takt med att de bearbetar sina känslor, bygga upp sitt eget jag. Fördelen med att vistas i naturen eller i en trädgård är att det finns många element som möjliggör kommunikation i alla dessa faser. Vi har också möjligheten att välja det som passar oss bäst för stunden.³ Det finns alltså all anledning att integrera tankarna bakom hur en hälsofrämjande trädgårdsmiljö, med utformningen av bostadsgårdar.

Professor Patrik Grahn har spelat en betydande roll i utvecklingen av terapiträdgården i Alnarp. Han har genom studier bland annat arbetat fram åtta dimensioner på vilka kvaliteter en terapiträdgård bör innehålla. De åtta dimensionerna är:

- vara rofylld med lugn, tystnad i fridfull i naturlig stillhet - visa på fascination över naturens mäktiga skapelser - bjuda på rikligt med arter av både växter och djur - vara en vilsam rymd, en uttalad helhet i en annan värld

- ha en inbjudande öppning med utblick och plats för spontan aktivitet och lek - vara en skyddad ombonad tillflyktsoas

- vara en social arena, en mötesplats för samvaro och nöje - kulturellt hedra människors värde genom historien ⁹

I dessa terapiträdgårdar finns ett antal personer som fungerar som ett nav, där var och en bidrar med sin specialkompetens vid rehabiliteringen. Trädgårdsmästaren ansvarar för utformningen av trädgårdens omväxlingar och kontraster, åtskilda rumsindelningar, plats för vila och eftertanke och plats för arbete och gemenskap. En landskapsingenjör förstår behovet av både trädgård och människa och som läkepedagog utgår de från att det i varje människa finns en frisk kärna och ett friskt jag. Psykoterapeutens roll är att sätta igång de salutogena processerna för att kroppen ska starta sin självläkning med de inbyggda

mekanismer den har. Arbetsterapeutens roll är att bidra med meningsfulla aktiviteter som får människorna att känna belöning. Det viktiga är att kunna erbjuda aktiviteter som känns meningsfulla för deltagaren och som är anpassade efter rätt ambition. Sjukgymnasten gör först en kroppsavläsning för att förstå kroppens kondition. Därefter startar rehabilitering med djupavslappning både i grupp och individuellt. När spänningen släpper får individen kontakt med sina känslor och kan börja bearbeta de undantryckta känslorna. De får också successivt lättare att röra sig vid trädgårdsarbetet. De får också en gladare inställning och förbättrar sin koncentrationsförmåga.²⁶

Andra forskare som Jane Stoneham, konstaterar att det med hjälp av de senaste

decenniernas forskning om hälsofrämjande trädgårdar, som det nu finns belägg för hur de

påverkar oss. Samtidigt efterlyser hon mer undersökningar om hur natur och gröna miljöer påverkar vårt beteende, personlig utveckling och sociala interaktioner och hur detta i sin tur, påverkar oss i andra sammanhang som exempelvis i skolor, parker och i våra

bostadsmiljöer. Hon menar, att med den kunskap vi har idag blir en hälsofrämjande trädgård fördelaktig för vår hälsa om den uppfyller två grund krav. De måste vara tillgängliga och de måste vara värda att vistas i. Först och främst måste fysiska hinder reduceras, dvs. alla måste funktionsmässigt kunna ta sig fram och vistas i där. Den andra faktorn handlar om att skapa en organiserad miljö som är tydligt och överblickbar och som guidar oss fram dit vi ska. När de två kraven uppfylls, finns en tredje faktor, som handlar om hur vi står över

kulturella eller psykiska hinder. Det är kanske inte lika självklart att veta hur en trädgårdsmiljö kan bidra till att stärka en besökares låga självkänsla, minska rädsla för personlig otrygghet eller skapa motivation till den som saknar den. För att uppnå det, måste en hälsofrämjande trädgård innehålla ett par olika byggstenar.²⁷

1) Den ska utformas för att skapa en kontakt med den yttre världen för människor som normalt kanske inte vistas ute. Det kan handla om uterum eller ett gränsland mellan ute och inne.

2) Den måste erbjuda en yta för avkoppling och återhämtning då detta anses vara en av de största hälsovinsterna med trädgården.

3) Den bör erbjuda en variation av sinnestimulerade element (t ex vatten, konst, ljus och skugga, varierande former, växter med lugna färger och olika struktur).

4) Den ska stimulera och inbjuda till social kontakt.

5) Den ska skapa plats för att känna tillhörighet.

6) Den bör också kunna inrymma plats för terapi.

7) Den bör möjliggöra och bidra till att återskapa det förflutna.²⁷ Värdering av estetik

Går det att mäta det estetiska värdet av en formgiven trädgård? I boken ”Vägar till konsten”

som kom ut 1972, ville författarna hitta en pedagogisk modell för hur värdet av formgivningen påverkar det praktiska användandet och den sociala funktionen. De har utvecklat en grafisk metod för att sammanställa tre olika sätt för hur saker används. Metoden går ut på att objektet får en logisk klassificering, där tre olika värden samlas i en triangel. Varje spets har ett värde. I den översta spetsen på triangeln finns ”praktiskt”. Den högra spetsen i basen graderar ”estetik” och den vänstra dess ”symbolvärde” (social funktion). Objektet placeras sedan i triangeln efter vilka värderingar den representerar, ju tydligare värde, desto närmare just den värdespetsen. Ofta är det svårt att hitta saker som utvecklats eller formgivits med bara ett av hörnens värde representerade. Det är vanligare att de hamnar mellan två poler, exempelvis en ordförandeklubba är både praktisk och har ett symbolvärde.²⁸. Idealet ligger förmodligen i triangelns mitt, även om det inte finns något rätt och fel i denna värdering.

Omvandlat till att utforma en trädgårdsmiljö, skulle det kunna uttryckas i att exempelvis en kinesisk trädgård hamnar i basen av triangeln med fokus på symbolvärden och estetik, medan en hälsoträdgård kanske har större tyngd på att vara praktisk och symbolisk, men med dragning åt estetisk. Ingen bostadsgård är den andra lik och att klassificera en sådan, beror förstås på hur den planerades och anlades, samt om den funnits ett tag och om den har utvecklats genom åren.

Skötselaspekter av boendemiljöer

En bostadsgård kräver underhåll och måste skötas om på något sätt. Skötsel är en kostnad som måste betalas, antingen med pengar eller genom arbetstid. Antingen sköter föreningen sin trädgårdsyta själva, så kallad egenförvaltning, eller så de anlitar de en extern

entreprenör, eller också väljer de en kombination av båda delar.

Externa entreprenörer

De företag som erbjuder trädgårdstjänster till sina kunder måste ha en skötselplan som grund i alla sina upphandlingar. En skötselplan ska ses som ett verktyg som styr kvaliteten på uppdraget. Återigen handlar det om att ha samma målbild av vad uppdraget innebär. En ordentlig skötselplan ligger till grund för upphandlingen. En sådan ska omfatta tre

beståndsdelar. Funktionskrav, åtgärdskrav samt ritningar och mängdförteckningar.

Funktionskraven består egentligen av kundens målbild och beskriver ofta kvalitetsnivån på arbetsinsatsen. Kunden är bara nöjd då rätt kvalitet uppnås och därför blir det extra viktigt att nivån överstämmer med förväntningarna för respektive beståndsdel i trädgården.

Åtgärdskraven hjälper till att uppnå funktionskraven genom att de detaljerat säkerställer vad åtgärden ska vara vid speciella situationer, exempelvis hur en död buske ska hanteras. Ska de låta den stå eller ska den bytas ut av företaget. För att kunna göra rätt bedömning av vilket behov av arbetskraft som behövs, behöver leverantören tillgång till kartor och ritningar som tydligt visar vilka ytor som omfattas för att kunna lokalisera de uppdrag som står i

skötselbeskrivningen. Det är också bra om dessa ytor kan mängdas och exempelvis beskriva hur många kvadratmeter gräs ett område omfattar.²¹

Många föreningar använder sig av externa entreprenörer för att utföra viss, eller hel skötsel av sina gårdar. Ofta handlar det om ren trädgårdsskötsel, men kan också innefatta allt från städning, snöröjning till fönsterputs. Många gånger handlar det om kontakter när en

entreprenör ska väljas. Men ofta så upphandlas också denna tjänst. Ska det göras korrekt så sammanställs först en skötselplan, en slags detaljerad kravspecifikation över vad föreningen vill få utfört i sina trädgårdar. Denna blir sedan ett underlag för de företag som tillfrågas och som lämnar sin offert på uppdraget. Trädgårdsskötsel kan vara del i ett större

fastighetsskötselavtal som omfattar hela den tekniska drift- och underhållsdelen och ibland också ekonomisk förvaltning av föreningens fastigheter. Exempelvis HSB, Riksbyggen och

SYMBOLVÄRDE

PRAKTISK

ESTETISK

SBC erbjuder idag denna typ av totalförvaltning, men många flera liknande, ibland lokala aktörer finns. Föreningen kan fritt välja vilket upplägg de önskar och är inte hänvisade till LOU (Lagen om offentlig upphandling) som de kommunala fastighetsbolagen är.

Egenförvaltning

Att sköta en gård gemensamt, bygger på en viss ömsesidighet, alltså både förpliktelser och solidaritet inom gruppen och dess medlemmar. Gruppen består av den sociala enhet som människor upplever att de tillhör. Självklart finns det alltid också de som anser att de inte tillhör just den enheten eller gemenskapen. Inom gruppen finns ett samspel eller en

interaktion mellan människor, som bildar denna gemenskap. En gemenskap uppstår när vi samtycker i vår livssituation och i våra värderingar, exempelvis barnfamiljer med

förskolebarn, pensionärer, bastubadarna etc.). Det är väldigt sällan ett grannskap eller ett bostadsområde har en gemenskap som innefattar samtliga boende.¹³

En vanlig form av egenförvaltning i bostadsrättsföreningar är städdagar. Det finns också lösningar som bygger på att en trädgårdsgrupp tar på sig ansvaret och utför vissa

arbetsuppgifter. Ibland utgår viss ersättning eller en reducering av månadsavgiften för dessa individer. Det finns också exempel på det omvända där en straffavgift tas ut av föreningen för de som inte närvarar vid exempelvis vår- eller höstdagar.

Boendeinflytande

I ett examensarbete från S. Löfström (2006), lyfts den modell fram som används av

allmännyttan för att mäta boendeinflytande, presenterades av Bengtsson och Berger (2005).

Den bygger på ett antagande om att de boendes faktiska möjligheter att påverka

förhållandena i sitt område, hänger samman med deras formella inflytanderätt. Ofta går detta till så att de boende förhandlar via hyresgästföreningen, som i sin tur tecknar avtal med bostadsföretaget, som då överlåter viss del av ansvaret på de boende. Det finns, utöver den formella rätten, sedan fyra ytterligare faktorer som påverkar förutsättningen för ett samarbete och de är:

- vad de boende får besluta om

- de boendes insyn i beslutsprocessen - de boendes resurser

- risk för intressekonflikt med bostadsbolaget ²⁹

En viktig del i processen är mötena mellan projektör och de boende och ett mått på graden av boendemedverkan, kan mätas i omfattningen av antalet möten eller samråd. Det allra största problemet med brukarmedverkan, enligt Bengtsson och Berger, är när intresset hos brukarna inte finns. Ofta tas det för givet att det finns ett starkt intresse, men ofta visar det sig inte alls vara så starkt som de olika initiativtagarna kanske tror.²⁹

Allmännyttans trädgårdar

SABO (Sveriges Allmännyttiga Bostadsbolag), har tagit fram en beräkningsmodell för hur lång tid vissa skötselmoment beräknas ta när de sköter om sina anläggningar vid

kommunala bostadsgårdar. De har också samlat sina rekommendationer över hur trädgårdarna ska hanteras och listar några lämpliga växtval. Många gånger kan

allmännyttans bostadsgårdar jämföras storleksmässigt och ur skötselsynpunkt med de bostadsgårdar som föreningen förvaltar. Deras syn ses ofta som en slags norm för

bostadsgårdar i Sverige. Många gånger är det också så att kommunala fastigheter ombildas till bostadsrätter och trädgården, som tidigare då stått under kommunal förvaltning, följer så att säga med på köpet. Skriften har visserligen ett par år på nacken men sammanfattar ändå mycket av synen på det som grundlagt många bostadsgårdars utformning.²⁵

Kostnader för skötsel

Att underhålla en trädgård kostar som sagt antingen i form av investerad tid eller i pengar.

Någon måste göra det. Den allra största kostnaden på bostadsgårdar handlar om

ogräsbekämpning. Det är också det som prioriteras högst av arbetsuppgifterna, kanske för att det ofta ger trädgården det första intrycket av att vara skött eller ovårdat.

När det gäller skötsel av nyetablerade trädgårdsanläggningar och buskage så kräver de en intensiv skötsel de första 2-3 åren och då sker ogräsbekämpning med hjälp av skyffling och luckring. De menar att det är rimligt att avsätta 20-30 % mer resurser för skötseln under en ny anläggnings första år. Tidsbehovet ligger då sammantaget runt 10-15 minuter per

kvadratmeter plantering/buskage och år. Skötsel av äldre, etablerade trädgårdsanläggningar beräknas endast ta ungefär fem minuter per kvadratmeter och år. Enligt SABO var

kostnaden 1993 för detta ca 20 kronor, vilket omräknat till dagens värde skulle motsvara ungefär 25 kronor.³⁰

Misstag och lärdomar

Under 60- och 70-talen när miljonprogrammen byggdes, var det vanligt att plantera buskar närmast huset runt bottenvåningarna för att människor inte skulle gå för nära. Det ställer förstås till problem i form av att jorden binder grönska och växternas rötter skadar fasaden.

Fasadskador kan också orsakas då träd planterats för nära husfasaden. Rötterna skadar fasaden så att fukten tränger sig in. På många ställen har bottenvåningsbuskagen tagits bort och ersatts av andra lösningar men där de finns kvar, måste buskagen hållas nere i höjd för att inte täcka för fönstren för hyresgästerna. Vissa arter har kraftig tillväxt och kan kräva beskärning två gånger om året. Sedan 90-talet tillämpas en ny metod när buskage ska anläggas. Buskarna sätts medvetet för tätt och följer sedan en gallringsplan där den första gallringen sker redan efter tre-fyra år och påföljande gallring fem-sex år efter. Buskarna grävs då upp med spade och kan återvinnas och flyttas till andra ställen i området. Den sista gallringen görs mellan tolv till femton år efter plantering men sågas då ner vid marken

eftersom de inte klarar en flyttning. Denna metod används förstås för att buskaget eller planteringen inte ska upplevas för gles i början.²⁵ Ett annat misstag är att många av ytorna på en gård är belagda med marksten/gatusten eller grus, så kallade hårdgjorda ytor. Dessa ytor kräver ett stort underhåll och måste hållas ogräsfria för att inte vara ett hinder för barnvagnar, rullstolar eller för människor med funktionshinder. De måste bekämpas mekaniskt, antingen med rensjärn eller med borste. Ett alternativ till det är att välja rätt fogmaterial eller att renovera fogarna med ny fog. Om ytan sopas maskinellt, borstas fogen bort fortare och ogräset får snabbare fäste.²² Alternativ ogräsbekämpning i fogar kan också utföras med gasolbrännare eller kokande vatten. Dessa metoder kräver förstås höga krav på säkerhet vid arbetet.

Istället för stora, enformiga buskage som bildar en kompakt täckyta, rekommenderas att en mindre grupp buskar planteras som solitärer. Dels får de växa fritt och blir oftast vackrare i sin naturliga form än i en beskuren och dels kan skötselkostnaden hållas ner och arbetstid för beskärning och bortforsling försvinner.²⁵ När det gäller anläggning av buskar är det förstås inte bara gallringen att ta hänsyn till. Det är viktigt att tänka på hur

uppbyggnadsbeskärning ska utföras och att den kan vara lite mer tidsödande än vanlig underhållsbeskärning som kräver något mindre arbetsinsats. Vintergröna buskar är känsliga på våren och kan behöva täckas med säckväv eller liknande. Även häckar som önskas strikt formklippta, kräver lite extra insatser än en vanlig underhållsbeskärning.²¹ En gård som planerats dåligt får ofta en sämre funktionalitet och kräver dessutom onödigt mycket skötsel.

Summan av det blir, att värdefull mark är felutnyttjad och kräver onödiga kostnader. Exempel på detta är buskage som växer ut över gångytor och försvårar maskinell framkomlighet och

renhållning, eller vid gräsytor som försvårar för gräsklippning. Träd och buskar framför fönster som måste beskäras ofta är ett annat exempel.²²

Att tänka på vid växtval

Träd skapar rumslighet och ger skugga. Ibland är det önskvärt och ibland inte. Träd är något som människor genetiskt har starka relationer till. De representerar stabilitet och tidlöshet och många av oss har starka minneskopplingar till träd. Därför blir det extra känsligt när gamla träd måste avverkas. Dessvärre har alla träd en begränsad livslängd och ett bra sätt att i tid planera för en förnyelse av trädbeståndet och upprätta en trädplan.²²

Buskar rekommenderas genomgående och de med blommor framhålls ofta som trevligare än de som bara är gröna, exempelvis forsythia, spireor. Doft är också en viktig egenskap som bör bejakas. Därför har buskarter som schersmin och olika varianter av vildrosor fått så stort genomslag, exempelvis dockros, mandarinros och rotäkta landskapsros. Andra arter av rosor rekommenderas inte om skötselkostnaden ska hållas nere. Det kan också vara bra att i förväg försöka förebygga växttekniska fel genom att fråga sig, hur stora buskarna och träden blir när de är fullvuxna? Kommer de som fullvuxna att kräva beskärning i bredd eller höjd?

Kommer det att skapa skötselproblem t ex. för framkomlighet av maskinell utrustning eller kräva annat underhåll?²² Trädbeskärning eller nedtagning av stora träd kräver speciella kunskaper och säkerhetsutrusningar, exempel vid användande av skylift.

Lämpliga klätterväxter anses vara murgröna, klematis, kaprifol och vildvin som också rekommenderas mullrik, väldränerad jord. För klematis påpekas att de vill ha skugga vid roten.²⁵ Det finns många fördelar med att föra in klätterväxter i bostadsmiljön. Förutom traditionellt användande vid spaljéer etc. så kan de användas för att klä en vägg. Murgröna, klematis och vildvin (rådhusvin) fungerar bra till detta. Om det inte är lämpligt att klä in en fastighetsvägg finns numera också system för att skapa en grön vägg, ett så kallat växtsubstrat, som sköts med konstbevattning. Just bevattningssystemet gör det lite känsligare ur skötselsynpunkt, eftersom en störning i det kan leda till att växterna dör.²² När det gäller färgtillförsel, rekommenderas ett- och tvååriga annueller. De anses

symbolisera att förvaltaren bryr sig och visar omsorg och är ofta ett mycket uppskattat inslag.

Kostnaden för sommarblommor låg år 1994 på mellan 400-500 kr per kvadratmeter, idag motsvarande runt 500-600 kr.³⁰ För att hålla kostnaden nere, föreslås att hyresgästerna kan vara med och plantera ut dem och även hjälpa till att sköta dem. De menar att det inte är själva plantorna som är den stora kostnaden, utan skötselarbetet. Ett alternativ med ännu lägre kostnad är frösådder direkt på jorden med sorter som inte behöver förkultiveras. Ett förslag är att använda övergivna sandlådor och omvandla dem till sommarblomsodlingar.

Några arter som framhävs som säkra och tåliga är ringblomma. krasse, lin, lupin och malva.²⁵

Nu slår de också ett slag för perennerna. Efter att ha varit dominerande i trädgårdarna mellan 30- och 50-talet, försvann de helt i den sterila miljonprogramsmiljön. De kommunala

bostadsbolagen har med tiden kommit till insikt om att de faktiskt både är lättodlade och inte kräver så mycket skötsel och har därför fått ett välförtjänt uppsving igen. De bör planteras i väl dränerad jord om resultatet ska bli lyckat. Nyetablerade perenner har stora krav på en jämn närings- och vattentillförsel.²¹ Även fetbladsväxter rekommenderas exempelvis som marktäckare för att de konkurrerar ut ogräset. Där det är lämpligt kan takplanteringar som hjälper till att samla upp och renar regnvatten, anläggas med lämpliga kombinationer av sedum och svagväxande mossor rekommenderas. Jorddjupet bör inte vara större än 1,5 cm om inte ogräset ska få fäste.²⁵ Gröna tak bidrar både till biologisk mångfald och till att fördröja dagvatten. De passar speciellt bra där det råder brist på andra vegetationsytor. Det fungerar