3.7.1 Bakgrund och frågorna
Intervjusubjekten fick besvara fem stycken frågor, varpå den första handlade om deras yrkesroll och hur den bekommer penningtvätt. Då flertalet vill vara anonyma tar jag således bort den frågan helt ifrån detta avsnitt men redovisar efterföljande frågor:
Fråga 2: Penningtvätt är ju som bekant numera en självständigt brott, återspeglas detta adekvat? Om Ja, varför och hur? Om Nej, varför inte och hur kan man komma tillrätta med detta?
Fråga 3: Är penningtvätt idag tillräckligt och adekvat brottsrättsligt kännbart för såväl de som begår brotten som de som möjliggör dem?
Fråga 4: Hur anser Du att svenska, och europeiska, banker bör ställas till svars för sin del som möjliggörare i den globala penningtvätten?
51 https://sv.wikipedia.org/wiki/Terminator
52 https://americandigitalnews.com/index.php/2019/02/23/rothschild-pyramid-how-it-controls-the-worlds-financial-system/ Se särskilt träd-skissen.
Fråga 5: Hur skulle Du vilja se svenska/europeiska banker vara en del utav lösningen av ett betydligt bättre mitigerande samt lagförande utav den globala penningtvättskriminaliteten, sett ur ett brottsrättsligt perspektiv framför ett förvaltningsrättsligt perspektiv?
Ett tiotal tillfrågades om medverkan och av dessa var det sju stycken som svarade. Ungefär häften arbetar inom akademin och arbetar således med doktrinen samt utgör densamma. Övriga arbetar dagligdags med penningtvätt på olika nivåer och i olika kapaciteter inom antingen brottsutredande kapacitet, lagstiftande/policyskapande/sakkunnig karaktär inom rättsväsendet eller andra adekvata myndigheter som har frågan i fokus.
Som kognitiv ansats har jag spelteori, rättskällorna inklusive doktrinen samt min egen personliga erfarenhet. Samhället kallar på lösning av problemet, men varför fungerar inte alla de åtgärder som de facto görs idag? Och, vad kan man göra för att mitigera penningtvätt? Svaren redovisas i bilagorna till uppsatsen.
3.7.2 Analys av intervjusvaren
Om vi först analyserar frågorna så är en första tanke att de är en tydlig flirt med spelteori. Risken att bli upptäckt antas vara försvinnande liten, detsamma görs gällande för att brottsbyten skulle återfinnas och konfiskeras.
Sedan har vi ett annat mycket symptomatiskt fenomen avseende just penningtvätt: lagarna, förarbetena, riktlinjerna, osv är bra, men de kommer inte till uttryck i domar. Det saknas prejudikat helt och hållet. De flesta domar i lägre instanser handlar dessutom om bedrägerier. Bevisläget är problematiskt, förbrott krävs, men en förklaring är också att de kriminella ligger flera steg före, särskilt iom digitaliseringen, vilket inte minst FATF vittnar om. Pandemin Covid-19 har fått ett särställt fokus utan motsvarighet, då de kriminella använder pandemin i kombination med digitaliseringens exponentiella uttryck, för att eskalera sina ansträngningar för stävjandet av problemen där ur sprungna.53
De förvaltningsrättsliga monetära sanktionerna blir tuffare, men uppenbarligen inte märkbart nog. Räknar man fel från myndigheternas sida?
Sedan konstateras avseende EU att arbetet är i sin linda men dock väldigt påtagligt, lite barnsjukdomar i regleringen sammantaget med grundfrågan kring en presumtivt utvidgad kompetens för EU-kommissionen. Här råder delade meningar om huruvida en striktare straffrättslig ansats kontra en skarpare förvaltningsrättslig ansats är vägen framåt, eller en mix
därom. Vi kan också se hur de som svarat anser att det behövs tydligare ansvarspåföljder samt att USA är långt före Europa i den här delen.
Slutligen ställs det viktiga väktaruppdragets integritet på sin spets. Hur mycket av det skall outsourcas till bankerna? Men också hur mycket fler dedikerade finansbrottsutredare skulle behövas? Inte heller att förglömma är den massiva kontroll och rapportapparatur som vi idag har på den globala finansbranschens scen. Missar vi träden för skogen? En centralisering på europeisk nivå föreslås och ligger i startgroparna, om än som en gemensam regulator, inte en unionsmyndighet med karaktär och mandat som efterliknar medlemsstaternas justitiedepartements. USA, i jämförelse, har ju både FBI och SEC. Snabbare informationsdelning och uppluckrande av rådande sekretess mellan banker och mellan banker och myndigheter skulle göra förundersökningsarbetet mycket mer iterativt. Vi har JMLIT,54 i Storbritannien och numera SAMLIT,55 i Sverige. Organet infördes på prov 2019, men kommer nu göras permanent som vi ser i fotnoten ovan.
Oavsett angreppssätt så är det tydligt att försöken med att genom arbetsmetoder få bukt med denna grova, globala, digitala tillika organiserade brottslighet inte är adekvat nog. Det verkar saknas kausalitet hos brottsbekämpningen. Ändock fortsätts detta in ad absurdum, se bara EBAs dagsfärskt nya finala riktlinjer56 och FATFs lika dagsfärska Outcome of 2021
Plenary.57 Alltså betyder det att vi dagsfärskt ser att samma metoder och angreppssätt fortsätter. Ingenting nytt trots att det konstateras att det som görs inte fungerar och att penningtvätten ökar. Människans natur behöver en tydligare riskbild för att stämma i bäcken. Det man istället skapar är attityder utan ansvar. Att jämföras med exempelvis en läkares ansvar som spänner alltifrån moraliskt till straffrättsligt och allt däremellan. Dessutom presumeras detta snsvarsavkrävande av en läkare, men på intet vis av en banktjänsteman. Regeringen har sedan länge mandat att stänga börser och marknadsplatser för att skydda samhällets ekonomiska välfärd, exempelvis vid terrorattentat eller naturkatastrofer. Varför kan inte de unika möjliggörarna stängas när de brister i sina åtaganden? Detta skulle vara en förvaltningsrättslig åtgärd i linje med intervjusvaren. En motsvarande straffrättslig insats skulle vara att faktiskt åtala hela kedjan av tjänstemän och ledning inom exempelvis
54 https://www.nationalcrimeagency.gov.uk/what-we-do/national-economic-crime-centre
55 https://polisen.se/aktuellt/nyheter/2021/januari/samarbete-mot-penningtvatt-permanentas/
56 https://amlintelligence.com/2021/03/eba-releases-final-guidelines-for-money-laundering-and-terror-financing-risk-says-feedback-has-brought-changes-around-kyc-and-risk-assessment/
bankerna. Sedan har vi såklart den politiska ansatsen: varför kommer de stora fiskarna med inflytande i globala dammarna undan? Vilka ligger bakom exempelvis FATF?
När Pavlov så berömt betingade sina hundar, så var det just Pavlov som betingade sina hundar. Vad, varför och hur samt av vem och med vilka mottagare skall här betingas?
3.7.3 Sammanfattning
Då i huvudsak två olika kategorier varit intervjusubjekt: de som tillämpar lagar, regler, förordningar, osv i sin profession, samt de som granskar rättskällorna och således genererar såväl en metaanalys av doktrinen samt utgör doktrinen.58 59 Detta skapar en intressant dynamik där å ena sidan en viss prestige hos yrkesutövarna föreligger, vilket är bra anser jag ty det visar på hjärta och mod, medan å andra sidan, doktrinen, har ett mer stringent tillika nyktert angreppssätt. Jag som kan räknas in i bägge delarna landar nog i en ”röd-grön-röra”,60
då jag brinner för frågan och är tämligen trött på och tillika erfar en vanmakt inför problemet ifråga. Å andra sidan vet jag att ingen vill låta problemet ifråga obeaktat. En algoritm för en agil lösning är inte det enklaste utav många skäl, däribland nya och spridda lagar, regler, förordningar och goda seder, men också att incitament med verklig kraft saknas. Okunskap då detta är nytt, en slags naivitet råder alltjämt. Dessutom råder stor diskrepans mellan doktrinen och vardagen i yrkesutövande. Primärt anser jag ledarskap, mod, handlingskraft och inte minst en reformering utav såväl banken som unik spelare på området, men också som en unik lösningsarkitekt och verkställare därom, skulle vara ett bra steg på vägen liksom ett FEBI alternativt ett ESEC (European SEC). Här kan jag delvis luta mig mot BRÅ:s utredning om polisens utredningsmöjligheter.61