Den kvalitativa delen av utvärderingen har under hösten 2016 bestått av en diskursanalys (textanalys) av det huvudsakliga arbetsmaterialet i Star for Life, klassrumsobservationer av arbetet med Star for Life samt intervjuer med skolledning och enskilda mentorer.
Diskursanalys
Diskursanalysen är en metod för att granska texter. Analysmetoden kan fokusera både på den rent språkliga/semantiska nivån i texten och på den innehållsliga, eller både och. Mer tekniskt formulerat innebär en central del av analysarbetet att fokusera på
18 Wilcoxan signed-rank test är ett icke prametriskt test som undersöker i detta fallet en förändring över tid. Det vill säga tittar man på två relaterade grupper (dvs SFL för- och eftermätning samt kontroll före- och
hur innehållsliga element förbinds eller separeras för att organisera yttranden/fakta/uppmaningar/påståenden. Diskursanalysen belyser hur det som tänks eller skrivs i ett sammanhang i sin tur är avhängigt av logiker utanför själva texten och att texten som sådan bygger på tankemönster som bestämmer vad som kan sägas eller inte sägas, vilka uttalanden som har auktoritet och vilka som kan avfärdas (Hjälmeskog, 1999). Diskursanalysen är frukten av ett socialkonstruktivistiskt perspektiv där själva begreppet diskurs ska förstås som ”ett bestämt sätt att tala om och förstå världen, eller ett utsnitt av den” (Winther Jörgensen & Philips, 2000: 7).
För analys av arbetsmaterialet Drömboken har tonvikten legat mot en mer övergripande innehållslig analys i syfte att få kunskap om vilka idéer som programmet uttalat eller underliggande bygger på eller verkar ta för givna. Det betyder att materialet undersökts utifrån de givna frågeställningarna, för att sedermera tematiseras. Den huvudsakliga analytiska ingången vid studiet av arbetsmaterialet har varit att i vid mening söka efter modaliseringshierarker (Potter 1996/2012: 112). Detta betyder att forskaren frilägger med vilken kraft olika uttalanden lanseras, alltså vilka ”sociala fakta” i texten som presenteras som oomtvistade och vilka som istället återges som möjliga, troliga, tveksamma eller inte säkerställda. Vissa uttalanden i en text förefaller alldeles oproblematiska och separerade från den person som uttalar dem, eller från den eller de personer som skrivit uttalandena. Analysen fokuserar också på
retorisk organisering eller det som ibland kallas för fact construction (ibid.: 121), det
vill säga hur somliga antaganden för sin organisering bygger på att andra antaganden avvisas eller framställs som osannolika, omöjliga, orimliga, problematiska på olika vis; eller bygger på att vissa andra antaganden helt enkelt aldrig artikuleras. Ett sätt att beskriva retorisk organisering på som blivit berömt återfinns hos George Lakoff och Mark Johnson (1980). De exemplifierar retorisk organisering med det fenomenet att beskriva olja som ”det svarta guldet” (med andra ord att framhålla dess monetära värde) och författarna argumenterar för att en sådan metafor bygger på att olja inte beskrivs för sina egenskaper att smutsa ner. En egenskap hos materien lyfts fram, medan en annan tonas ner.
Deltagande observationer
En fråga som inte kan besvaras på annat sätt än genom observationer av arbetet är hur Star for Life kan förstås i ett klassrumsperspektiv: hur äger arbetet rum i den konkreta undervisningsmiljön? Genom att närvara på Star for Life-passen kan kunskapen om
vad som händer på lektionerna och hur programmets pedagogiska metoder tas emot av eleverna fördjupas. Den grundläggande tanken med klassrumsobservationer var att bekanta sig med programmet, Star for Life-coacher och elever som deltar i det, samt att få tillfälle att studera omständigheter i det praktiska genomförandet som riskerar att underkommuniceras och/eller glömmas bort i en intervju eller enkät.
Den deltagande observationen är en undersökningsmetod med hemvist i det etnografiska fältarbetet – det vill säga en metodtradition som kräver av forskaren att hen befinner sig i det fält som hen studerar. All forskning som innebär observationer av handlingar i så kallade naturliga situationer bör enligt David Silverman (1985) etiketteras etnografiska. Den deltagande observationen kan i sitt utförande vara mer eller mindre deltagande och kan röra sig mellan två ytterpunkter: att endast delta eller att endast observera (Fangen, 2005: 30). Den observation som genomförts i interventionsskolorna har till sin karaktär varit enkom observerande.
Efter varje etnografisk observation skrivs fältanteckningar på detaljnivå. Fältanteckningar innehåller inte information som kan knytas till enskilda individer; inga namn eller andra specifika kännetecken finns alltså registrerade. Det betyder att samtidigt som den information som kan fås av denna typ av observationer är detaljerad och har kapacitet att fånga nyanser i ett socialt skeende är den etiskt mindre känslig. Även fältanteckningar kan vara sinsemellan mycket olika till sin karaktär och genomföras både som kortare stickordspräglade korta notiser och som mer detaljerade och längre redogörelser (ibid.: 91). Fältanteckningarna från klassrumsobservationerna är till större delen utförda som mer detaljspecifika fylliga redogörelser.
Forskarguppen hade sedan tidigare, genom olika dokument skrivna om Star for Life och samtal med aktörer knutna till programmet, en bild av programmets idé, mål och metoder. Arbetet med klassrumsobservationer påbörjades av forskarassistent Lejla Mesinovic redan 2014 men då Star for Life modifierats sedan observationerna startade, bedömdes gemensamt mellan forskargruppen och ansvariga för Star for Life att observationer skulle fortsätta under hösten 2016 och våren 2017, för att förändringar i programmet och eventuellt i mottagandet ska kunna uppmärksammas.
Intervjuer
Elevintervjuerna som används i denna rapport är genomförda 2014 och 2015 medan intervjuer med skolledning och lärare huvudsakligen genomförts 2015 och 2016. Intervjuerna som genomförts har efter inspelning transkriberats och kodats. Med
kodning menas här en reducering av materialet där man söker efter mönster eller
möjligheter att sammanfatta materialet under färre rubriker. Kodningen under utvärderingen har varit induktiv, vilket betyder att koder har skapats efter insamlingen, (istället för att som exempel före insamlingen ha med sig en lista med koder genom vilka data ska kodas; det som brukar kallas för deduktiv kodning). I den första kodningen av utskrifter undersöktes det som brukar kallas manifesta koder – alltså att man urskiljer specifika termer som återkommer i textdatan. Därefter genomfördes en öppen kodning – det vill säga sökandet efter särskilda teman i intervjuerna som föreföll ge preliminära svar på studiens frågeställningar (Layder, 2005: 53). Delar av kodningen av intervjuerna gav sedermera upphov till specifika undersökningsteman inför klassrumsobservationerna. Exempel på sådana teman är aspekter av kontroll och motstånd i klassrummen (se resultatkapitel). Under intervjuerna redogjorde elever för en ovilja inför att delta i Star for Life-övningar; ett fynd som forskargruppen beslutade sig för att gå vidare med och frilägga genom observationer. Detsamma kan sägas för temat om det dolda klassrummet (se resultatkapitel). Eftersom eleverna i intervjuerna gav uttryck för att det finns grupper i klassen med mer socialt inflytande än andra grupper och att de förhåller sig med viss försiktighet till dessa med avseende på hur öppna de menar sig kunna vara under Star for Life-sessionerna, fattades beslutet att undersöka om och i så fall på vilket sätt sådana fenomen kunde skönjas i klassrummet. Det här betyder att resultatet från intervjuerna i viss mån har påverkat klassrumsobservationerna, medan det motsatta inte gäller; resultat från observationernas har inte påverkat intervjufrågorna.
Resultat
När vi nedan redogör för studiens resultat kommer det göras under tre breda teman:
grundläggande idéer, praktik och elevskattningar. Under rubriken grundläggande
idéer behandlas först och främst undervisningsmaterialet från Drömboken men rubriken kommer också innehålla klassrumsexempel på hur materialet hanteras i undervisningssituationer eller tas emot av deltagarna. Praktik beskriver arbetet i klassrummen och hur lärare och elever förstår detta, (med andra ord adresseras här också frågan om implementering) medan elevskattningar beskriver vad eleverna markerade kring programmet och sig själva i enkätsvaren.