Vi har gjort en kvalitativ analys på de 17 inslag där personer med funktionsnedsättning förekom på något sätt. Detta gjorde vi för att få svar på vår andra frågeställning om hur personer med funktionsnedsättning gestaltas i nyhetssändningarna. Inslagen från Rapport och TV4 Nyheterna har analyserats på samma sätt med hjälp av analysschemat där vi bland annat har undersökt vilka roller, identiteter och stereotyper som finns i inslagen. Först tar vi upp analysen av inslagen i Rapport och därefter inslagen i TV4 Nyheterna
Rapport
I Rapport förekom det under februari månad fem nyhetsinslag, tre telegram och ett featureinslag som innehöll personer med funktionsnedsättning på något sätt. Hälften av inslagen var runt två och en halv minuter medan resterande var betydligt kortare. Namnen på
inslagen är de namn som Rapport har angett. Telegrammen har inte namngivits av Rapport och vi har därför angett egna namn på dem.
Nyhetsinslag 070204: Antalet hemlösa i USA, längd: 210 sekunder (ID 1)
Inslaget utgår från en social diskurs och handlar om situationen för hemlösa i ett slumområde i Los Angeles. Med social diskurs menar vi en diskurs som utgår från sociala myndigheter och handlar om sociala problem. Bland de hemlösa finns personer med funktionsnedsättning. Reportern nämner personer med funktionsnedsättning i inslaget:
” ….I misären blandas handikappade, hemlösa, kriminella och sjuka…”
Personer med funktionsnedsättning nämns bara den här gången men de ses som offer och det är samhällets problem att de lever i misär, alltså ligger tonvikten i inslaget på annat än
funktionsnedsättning och funktionshinder.
Telegram 070205: Kritik mot psykiatrivård efter mord på Öland, längd: 21 sekunder (ID 2)
Telegrammet som läses upp av en reporter handlar om att psykiatrivården kritiserats eftersom man inte har gett en psykiskt sjuk man tillräckligt med vård. Mannen som var paranoid och led av schizofreni (psykisk funktionsnedsättning) mördade en kvinna på Öland. Diskursen i telegrammet är medicinsk vilket innebär att den utgår från medicinsk verksamhet och
vetenskap. Tonvikten ligger på funktionshindret som psykiatrin inte har behandlat tillräckligt. Telegrammet vinklas på det sätt att problemet ligger hos samhället. Mannen representeras som patient och psykiskt sjuk och det berättas om honom. Genom mannens brott kritiseras psykiatrin i Värmland. Den identitet som förekommer i inslaget är mannen som är patient hos psykiatrin och mördare. Vår relation till den upplästa texten i telegrammet blir att man som publik undrar varför mannen inte gavs rätt vård. Hade han fått det hade mordet kanske kunnat förhindras? Det visas bilder från brottsplatsen och från en kontorsmiljö. Vi associerar
brottsplatsen med vad som har hänt (mordet). Kontorsmiljön står för psykiatrin.
Telegram 070207: Speciella plåster för sitt- och liggsår, längd: 22 sekunder (ID3)
Telegrammet handlar om att speciella plåster för svåra sår inte längre kan köpas på Apoteket utan måste skrivas ut av läkare. Telegrammet utgår från en medicinsk diskurs. Det är
reportern som pratar och en person med fysisk funktionsnedsättning syns endast i bild, vilket blir en utestängning eftersom ingen person med funktionsnedsättning får uttala sig om
diskriminerade och osynliggjorda (Boréus, 2005). Tonvikten i telegrammet ligger inte på funktionshindret eller funktionsnedsättningen utan på plåstren.
Mannen med funktionsnedsättning har en biroll vars funktion är att vara en representant för en grupp som har problem. En relation som syns är den mellan en vårdare och mannen med funktionsnedsättning. Som publik tycker vi synd om mannen. Han blir ett offer och ett objekt. Tidigare forskning visar att personer med funktionsnedsättning ofta gestaltas stereotypt, till exempel som offer, i nyhetssändningar (Ghersetti, 2006; Ljuslinder, 2002). Vi ser att mannen sitter i rullstol och vi förstår direkt att han är rörelsehindrad. Vårdaren sätter på mannen glasögon och klappar honom på huvudet vilket gör att mannen kan uppfattas som infantil. Det känns som om han inte ens klarar av att ta på sig glasögonen och är hjälplös som ett litet barn. Att personer med funktionsnedsättning gestaltas som infantiler är en stereotyp som man även har sett i tidigare forskning (Ljuslinder, 2002).
Nyhetsinslag 070215: En ny del av den mänskliga hjärnan har upptäckts, längd: 149 sekunder (ID4)
Inslaget handlar om att forskare har upptäckt en ny del av hjärnan som är viktig för att reparera skador i hjärnan som till exempel MS och Alzheimers sjukdom. Diskursen är medicinsk och det är en forskare och en reporter som pratar. Forskaren får stort talutrymme medan ingen patient får uttala sig vilket blir en utestängning. I diskursanalys handlar
diskurser ofta om makt och i detta inslag är det forskaren som har makten. I inslaget ser man också personer som utövar sjukgymnastik vilka blir representanter för gruppen personer med funktionsnedsättning som har behov av sjukgymnastik och rehabilitering. Det är forskarens möjligheter som betonas i inslaget. Stereotyper i inslaget är forskaren som blir en hjälte för den hjälplösa massan eftersom han är den enda personen som uttalar sig om upptäckten som kan hjälpa personer med funktionsnedsättning. Forskaren är representant för gruppen forskare på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Som publik tycker man det är en svår nyhet att förstå och det är svårt att få en relation till personerna i inslaget. Vi ser patienter som tränar i en bassäng samt i ett rum men vi får inte höra någon prata vilket gör att vi ser dem som objekt och inte som individer.
Nyhetsinslag 070215: Länsstyrelsen i Västerbottens län ställer krav på särskilda boenden för äldre och dementa, längd: 46 sekunder (ID 5)
Inslaget handlar om att det inte finns tillräckligt med särskilda boenden för äldre och dementa i en kommun. Diskursen i inslaget är en vårdpolitisk diskurs och handlar om olika typer av vård för sjuka och äldre. De som får talutrymme i inslaget är reporter, kommunalråd och en anhörig till en person som väntar på ett boende. Talutrymmet är ungefär lika stor för alla personer i inslaget men ingen direkt drabbad blir intervjuad vilket är en utestängning. Problemen som betonas i inslaget är att det inte finns tillräckligt med boenden för äldre och dementa. Tonvikten ligger på att det inte finns några boenden. Det berättas om personer med funktionsnedsättning och man ser en äldre kvinna som blir representant för gruppen äldre och dementa.
I Ljuslinders undersökning från 2002 kom hon fram till att nyheterna ofta använde sig av en traditionell berättarstruktur, som förekommer i sagor, där roller som hjälte, skurk och offer ingår. Detta kan man se tydligt i inslaget då de äldre och dementa blir offer för skurken som är kommunalrådet och kommunen. Vi som publik tycker synd om den som inte har fått något boende. Den anhörige pratar för sin mamma vilket gör att hon behandlas som en infantil då hon inte får vara med i inslaget överhuvudtaget. Vi vet inte anledningen till varför hon inte får vara med. Vi ser en person som sitter i rullstol vilket associerar till en person som är
rörelsehindrad och inte klarar sig själv. Man ser även en äldre kvinna bakifrån som sitter ner vid ett bord. En vårdare syns framifrån och pratar med kvinnan och tar henne på axeln. Det förstärker bilden av att de äldre och dementa behöver bli omhändertagna.
Featureinslag 070219: Tvångssteriliseringar i Sverige 1935-1975, längd: 178 sekunder (ID6)
Inslag/Intervju: Inslaget handlar om en ny film av Kjell Sundstedt som handlar om
tvångssterilisering av personer som på något sätt sågs som en last för dåtidens samhälle. Diskursen i inslaget är en medicinsk diskurs som utspelar sig i dåtid och nutid. Kjell
Sundstedt, som själv är synskadad, får stort talutrymme och definierar själv vad det innebär att ha en funktionsnedsättning. Filmen i sig handlar om diskriminering i dåtidens samhälle men tonvikten i inslaget ligger på att det har gjorts en film. Inslaget är vinklat på det sättet att Kjell Sundstedts synskada får en biroll och inte blir hans identitet. Det förekommer flera personer med funktionsnedsättning som både deltar i och berättas om i inslaget. Kjell
Sundstedt har huvudrollen. Hans funktion är att berätta om filmen och de problem som fanns med syftet att folk ska uppmärksamma problemet.
Filmklipp: Karaktärerna i filmen blir representanter för gruppen personer med
funktionsnedsättning som blev tvångssteriliserade medan Kjell Sundstedt själv framställs som en egen individ. Författaren blir kämpen och i filmen ser man både offer och skurkar. Till exempel blir dåtidens samhälle en skurk då de tillät tvångssterilisering. I inslaget får man se klipp från filmen som en journalist har valt ut. Det visas bland annat ett klipp där en läkare pratar nedlåtande till en intagen tjej som ska tvångssteriliseras. Som tittare blir man upprörd över vad läkaren säger till tjejen vilket gör att vi berörs av filmen och ämnet.
Nyhetsinslag 070221: Superdator ska förklara hjärnans mysterier, längd: 116 sekunder (ID 7)
Inslaget som införlivar en medicinsk diskurs handlar om en speciell sorts dator som gör det möjligt att kartlägga hjärnan och då kan läkare komma underfund med hur ADHD,
Alzheimers sjukdom och schizofreni uppkommer. I inslaget får en professor och reportern lika mycket talutrymme. Tonvikten ligger på superdatorn och förmågan att kunna hjälpa personer med funktionsnedsättning men inga personer med funktionsnedsättning deltar utan de ses endast som en grupp. Identiteter som förekommer i inslaget är professorn som är hjälten och gruppen är vinnare men samtidigt hjälplösa eftersom professorn säger att de behöver hjälp. Ingen person med funktionsnedsättning syns i bild.
Telegram 070223: Brand i hem för handikappade i Lettland, längd: 25 sekunder (ID 8)
Telegrammet handlar om att 25 personer har omkommit i en brand i ett hem för handikappade i Lettland. Diskursen i telegrammet är en typisk nyhetsdiskurs som i det här fallet handlar om olyckor. I inslaget nämner man endast handikappade och visar bilder på när brandmän eftersläcker byggnaden. Det här var den enda nyhet som förekom i både Rapport och TV4 Nyheterna. TV4 valde att göra ett längre nyhetsinslag. Det faktum att SVT valde att göra ett telegram visar att de inte värderade nyheten lika högt som TV4. Enligt teorier om
nyhetsvärdering berörs vi mer av händelser som utspelar sig nära oss (McQuail, 2005). Det faktum att branden utspelade sig i Lettland kan vara en anledning till att SVT valde att rapportera händelsen med ett kort telegram istället för ett nyhetsinslag.
Nyhetsinslag 070225: Lille Edvin kyldes ner direkt efter födseln och räddades från hjärnskador, längd: 205 sekunder (ID 9)
Inslaget utgår från en medicinsk diskurs och handlar om en ny kylmetod för nyfödda barn som har fått syrebrist under förlossningen. Kylmetoden kan göra att barnen inte får
hjärnskador. I inslaget tar man upp ett fall där kylmetoden användes på en nyfödd som heter Edvin som i dag inte har några hjärnskador. De som uttalar sig om personer med
funktionsnedsättning är läkaren och reportern. Föräldrarna till Edvin uttalar sig också i inslaget och är de som får mest talutrymme. Inslaget betonar samhällets möjlighet att kunna rädda fler nyfödda och tonvikten ligger på att den nya kylmetoden fungerat för Edvin. Ingen i inslaget har någon funktionsnedsättning. I inslaget blir läkaren hjälten och Edvin och hans föräldrar är vinnare. Det finns en relation i inslaget mellan läkaren och familjen som man uppfattar som god. Vi som tittare tycker om att det har gått bra för Edvin. Vi får se många bebisbilder som gör att vi får intrycket att det är gulligt och mysigt. Personifiering, som när vi får se Edvin i hans hemmiljö, gör att vi behåller vårt intresse för nyheten. Personifiering är en teknik i nyhetsberättande som används för att vi ska kunna ta till oss nyheten på ett lättare sätt (McQuail, 2005).
TV4 Nyheterna
TV4 Nyheterna innehöll åtta nyhetsinslag där personer med funktionsnedsättning på något
sätt framträdde.Sex av inslagen är runt två och en halv minut medan ett är cirka 50 sekunder
och ett är cirka en minut. Namnen på inslagen är de namn TV4 Nyheterna har angett.
Nyhetsinslag 070201: Turberkulosmedicinerna gjorde henne gravt synskadad, längd: 173 sekunder (ID 10)
Inslaget handlar om Inger som blev smittad av tuberkulos vid en arbetskonferens och medicinerna gav henne en grav synskada. Hon får ingen ersättning av sitt försäkringsbolag eftersom man inte anser att det är en arbetsskada. Tvisten med försäkringsbolaget beskrivs en juridisk diskurs. De som uttalar sig i inslaget är den synskadade kvinnan, juridikchefen på försäkringsbolaget och reportern. Inger får mest talutrymme och definierar vad det innebär att ha en synskada för henne. Hon säger bland annat att hon inte kan se färgen på sina barns ögon. Inslaget betonar individens problem och tonvikten ligger på att hon inte får ersättning från försäkringsbolaget. Hennes funktion i inslaget är att uppmärksamma det som har hänt henne och att hon blir orättvist behandlad.
Identiteter i inslaget är den synskadade kvinnan som är offret och försäkringsbolaget som är skurken. Vi som publik tycker synd om kvinnan. Ett av nyhetslogikens sätt att behålla vår uppmärksamhet för en nyhet är att man använder sig av konflikter och dramaturgiska spänningar (Hvitfeldt & Nygren, 2005). I detta fall står konflikten mellan Inger och
försäkringsbolaget. Vi ser när Inger sitter vid datorn som förstorar texten när hon ska läsa, vi ser henne läsa på sina medicinburkar som hon håller extremt nära för att kunna läsa vilket gör att vi förstår att hon har det svårt. Det är många bilder från Ingers hem vilket gör att vi känner oss nära henne medan skurken (mannen från försäkringsbolaget) befinner sig i en neutral och steril miljö. När mannen från försäkringsbolaget pratar ser vi en affisch med en person som står och håller i ett hjärta, under står texten ” vi försäkrar för ett bra arbetsliv” vilket gör att vi uppfattar försäkringsbolaget som lögnaktigt eftersom de inte tar hand om Inger.
Nyhetsinslag 0270201: I Sverige saknas riktlinjer över åtgärder för extremt tidigt födda, längd: 211 sekunder (ID 11)
Inslaget handlar om att för tidigt födda barn kan räddas och vi får följa ett fall där Flora, som föddes för tidigt vid Umeås sjukhus, har klarat sig utan handikapp. Diskursen i inslaget är en medicinsk diskurs. De som uttalar sig om personer med funktionsnedsättning i inslaget är en professor och en barnläkare. Det betonas att det är samhällets problem att alla sjukhus inte ger för tidigt födda samma möjligheter. Tonvikten ligger på att Flora klarade sig utan
funktionsnedsättning på grund av behandlingen vid Umeå sjukhus. Det är abstrakt varför just Umeå sjukhus är bra, man får inget grepp om vad det är som skiljer sig mellan sjukhusen. Inslaget handlar om intellektuell funktionsnedsättning och det berättas om personer som har en intellektuell funktionsnedsättning men ingen person med funktionsnedsättning finns med i inslaget. Umeå sjukhus är hjälten i inslaget och Flora är vinnare. Vi som publik tycker att det är bra att Flora har klarat sig. Vi får se små för tidigt födda bebisar och de ser hjälplösa ut. Det visas även bilder från Floras hem vilket gör att vi känner oss nära Flora.
Nyhetsinslag 070208: Föräldrar får inte vårda dödssjuk tvååring, längd: 158 sekunder (ID 12)
Inslaget handlar om 2-åriga Tuva som har en dödlig sjukdom som heter Leighs syndrom. Hennes föräldrar vill bli personliga assistenter till Tuva men kommunen säger nej. Det finns både en vårddiskurs och en medicinsk diskurs i inslaget. Vårddiskursen handlar om att Tuvas föräldrar vill vara personliga assistenter men inte får det och den medicinska handlar om Tuvas sjukdom. Personer som uttalar sig är Tuvas föräldrar, reportern, ordföranden för
förbundet för utvecklingsstörda och vård- och omsorgschefen i Hedemora kommun.
Föräldrarna är de som får mest talutrymme och de definierar vad det innebär för Tuva att ha en funktionsnedsättning. Individens problem betonas och tonvikten ligger på Tuvas
funktionsnedsättning och de hinder den medför. Leighs syndrom är en intellektuell funktionsnedsättning och Tuva deltar genom att synas i bild men annars berättas det om henne.
Tuva har huvudrollen i inslaget och framställs som en individ. Hennes funktion i inslaget är att vi ska uppmärksamma hennes och föräldrarnas situation. Relationen som finns i inslaget är en familjerelation. Som publik tycker vi synd om Tuva, hon är ett offer, och vi tycker illa om kommunen som är skurken. Vi vill att föräldrarna ska få stanna hemma med Tuva den tid hon har kvar. Man får ett starkt intryckt av att föräldrarnas sida är den rätta sidan. I inslaget ser vi att Tuva har en slang i näsan vilket gör att vi som publik uppfattar henne som hjälplös och sjuk. En metafor som journalisten använder i sin upplästa text är att säga att föräldrarna inte har gett upp kampen vilket man associerar direkt till orättvisa. Journalisten säger också i sin text ”…tiden hon har kvar i livet….” vilket ger oss intrycket att Tuva har nära till döden vilket gör att vi tar inslaget på större allvar. Man känner att journalisten vill säga att Tuvas och hennes föräldrars situation är orättvis.
Nyhetsinslag 070209: Hedemora kommun på väg att backa om Tuva, längd: 138 sekunder (ID 13)
Inslaget är en uppföljning på föregående nyhet om Tuva. Vi får höra vad personer på stan tycker om Tuvas situation samt att kommunen nu ska ha ett möte med familjen och
inblandade parter. TV4 visar att tack vare dem så blir det nu ett möte. Diskursen i inslaget är en social diskurs. De som uttalar sig i inslaget är två kvinnor på stan och föräldrarna.
Föräldrarna får störst talutrymme. I inslaget betonas att människor runtomkring bryr sig. Inslaget handlar inte i första hand om Tuva utan tonvikten ligger på uppmärksamheten som Tuva och hennes familj har fått efter TV4 Nyheternas inslag.
Det finns en familjerelation i inslaget samt det har skapats nya relationer med okända människor som har hört av sig till familjen. Tuva och hennes föräldrar har gått från offer till kämpar. Som publik känner man ett hopp då familjen nu ska ha ett möte med skurken (kommunen). Vi ser många närbilder på Tuvas ansikte när hon ler vilket gör att vi känner
hopp. Eftersom det är andra gången vi får se Tuva och hennes familj känns det som om man har lärt känna dem mer och vi får mer sympati för dem.
Nyhetsinslag 070216: Ungdomar: ”Vi blev misshandlade på flyktingförläggningen”, längd: 122 sekunder (ID 14)
Inslaget handlar om att ungdomar på en flyktingförläggning har blivit misshandlade av personalen och andra personer som bodde på anläggningen. Diskursen i inslaget är en nyhetsdiskurs. En av killarna i inslaget har en fysisk funktionsnedsättning då han saknar den nedersta delen av armen. Han syns i bild flera gånger men får aldrig uttala sig. Vi får även se en närbild på armen utan att bilden motiveras vilket gör att han pekas ut som annorlunda. Bilden av armen gör att vi tycker synd om killen och han blir ett offer. När man ser närbilden på armen associerar man till krig vilket inslaget överhuvudtaget inte handlar om.
Nyhetsinslag 070221: Tuva, 2 år, nekas fortsatt personlig assistent, längd: 44 sekunder (ID 15)
Inslaget handlar om att Tuva nekas personlig assistans och att föräldrarnas överklagan tar lång tid för politikerna att behandla. Endast Tuvas mamma uttalar sig i inslaget. Man betonar föräldrarnas problem då de känner att de går miste om viktig tid med Tuva. Tonvikten ligger på tiden. Inslaget är kort, tillför inte mycket nytt och sänds kanske för att TV4 har tagit på sig rollen som Tuvas beskyddare. Identiteter i inslaget är Tuva och hennes mamma som är kämpar och kommunen är skurken som tar ifrån familjen det enda de inte har vilket är tid.
Nyhetsinslag 070223: ”Värsta branden i Lettlands historia”, längd: 99 sekunder (ID 16)
Inslaget handlar om att det har brunnit i ett hem för handikappade i Lettland. Diskursen i inslaget är en nyhetsdiskurs. Föreståndaren för hemmet och reportern talar om personerna med funktionsnedsättning. Reportern är den som får mest talutrymme. Tonvikten i inslaget ligger på branden. Det berättas om personer med funktionsnedsättning och de deltar genom att synas i bild. Personerna som syns i bild har inte räknats i den kvantitativa undersökningen eftersom de syns i en grupp och det inte går att se vilka i gruppen som har en