3. Omsorg i särskilt och ordinärt boende
3.13 Kvalitet inom äldreomsorgen
Kvalitet för brukarna i särskilt boende – Enkät
I arbetet med föregående årsnyckel-talsrapport togs kvalitetskriterier fram genom att arbeta med s.k. ”Fokus-grupper”, tillsammans med äldre bosatta i särskilt boende. En Fokus-grupp innebär att en Fokus-grupp män-niskor fokuserar på en och samma fråga. Det kan också beskrivas som en gruppintervju, med en gemensam frågeställning10. Frågan som ställdes till brukarna var: ”Vad är viktigt för dig för att du ska ha det bra, när du bor här?”11
Från dessa Fokusgrupper framkom ett antal kvalitetskriterier som sedan kunde grupperas in under de sju områdena: Personal, Mat, Aktiviteter, Trygghet, Boende och miljö, Vård och Personligt. Utifrån dessa kriterier sammanställdes inför årets rapport en
enkät för att på så sätt få fram i vil-ken omfattning kommunerna insatser inom särskilda boendeformer uppfyll-de brukarnas önskemål inom uppfyll-dessa kvalitetskriterier. Enkäten har genom-förts i en begränsad omfattning i år, som ett första försök till att ta fram ett gemensamt kvalitetsinstrument för kommunerna i Göteborgsregionen. Svaren redovisas därför gemensamt och inte kommunvis. Enkäten är besvarad av totalt nittio brukare i särskilt boende, tio brukare från var och en av kommunerna: Ale, Här-ryda, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Stenungsund, Tjörn, Tynnered, Öck-erö. Enkäten har i flera fall genomförts i form av en intervju med brukarna. Kommunerna Alingsås, Kungsbacka och Partille har inte haft möjlighet att
genomföra enkäten i år på grund av kommunens egna kvalitetsmät-ningar. De hoppas dock kunna vara med nästa år då enkäten kommer att genomföras i ett tidigare skede och mot ett bredare underlag av brukare i varje kommun. Även om kommu-nerna har andra kvalitetsmätnings-system så finns det ett stort värde i ett material där kommunerna kan jämföras och resultatet tolkas till-sammans med övrig information i nyckeltalsrapporten.
Sammanställningen av enkäten visas nedan i tabellen utifrån antal svarande på varje svarsalternativ, och i diagrammet visas den procentuella fördelningen mellan de positiva och de negativa svaren.
Enkät för ”Nyckeltal inom äldreomsorgen 2001” Svarsalternativ
1 2 3 4
Fråga Är du nöjd med... Nej, Nej, Ja, i stort Ja, absolut Ej svar Summa svar
nr inte alls inte helt och hållet sett
1 …boendemiljön i din lägenhet? 0 5 19 66 0 90
2 …miljön i de gemensamma utrymmena? 2 7 35 45 1 90
3 …utomhusmiljön kring ditt äldreboende? 2 6 34 47 1 90
4 …hur maten smakar? 3 14 27 46 0 90
5 …hur maten serveras? 1 5 33 50 1 90
6 …utbudet av gemensamma aktiviteter som finns tillgängligt? 3 12 29 40 6 90
7 …möjligheterna att få välja egna aktiviteter? 5 18 30 32 5 90
8 …omfattningen på den hjälp du får? 0 4 21 65 0 90
9 …hur omtänksam personalen är? 0 4 13 73 0 90
10 …personalens handlag och kunskaper? 0 3 31 56 0 90
11 …hur personalen bemöter dig? 0 4 11 75 0 90
12 …personalens sätt att respektera ditt privatliv? 1 5 17 66 1 90
13 …möjligheten att få tag på personal när du behöver det? 2 7 20 61 0 90
Summa svar 19 94 320 722 15 1170
De positiva svaren som är värt att notera extra är att brukarnas omdö-me om personalens bemötande, hand-lag, kunskaper och omtänksamhet har fått väldigt gott betyg. Resultatet är dock inte lika gott för möjlighet att få tag på personal vid behov. Enkä-tens totala resultat är övervägande positiv. De negativa svaren är relativt få men mycket viktiga att notera som förbättringsområden. De frågor som
fått mest negativa svar är de som handlar om hur maten smakar och aktiviteter. Det är dels utbudet av gemensamma aktiviteter men fram-förallt möjligheten att kunna välja individuella aktiviteter som får sämst betyg. Det är också på dessa frågor som flest vårdtagare har valt att inte svara, troligen p.g.a. att de inte kun-nat delta i de aktiviteter som erbju-dits. I det öppna svarsalternativet
har också de individuellt anpassade aktiviteterna fått stort utrymme. Det handlar både om aktiviteternas art men också att de behöver anpassas till en nivå som passar brukaren efter för-måga. Bristen på individuellt anpassa-de aktiviteter uppmärksammas även i ett par av Länsstyrelsens tillsynsrap-porter.12
10 Läs mer i ”Fokusgrupp – ett enkelt sätt att mäta kvalitet” av Christina Ober och Monica Forsell 11 Läs mer i ”Nyckeltal inom äldreomsorgen 2000”, från Göteborgsregionens kommunalförbund
12 ”Eget hem i äldreboende” – En sammanfattning av tillsyn i tolv äldreboenden i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Västra Götalands Län 2000:19 samt ”Enskild vård i Skåne - Kvalitet och säkerhet i särskilda boendeformer”, Länsstyrelsen i Skåne län 2001:27
0% 20% 40% 60% 80% 100% Ej svar Ja, absolut eller
i stort sett. Nej, inte alls eller
inte helt och hållet.
13. …möjligheten att få tag på personal när du behöver det? 12. …personalens sätt att respektera ditt privatliv? 11. …hur personalen bemöter dig? 10. …personalens handlag och kunskaper? 9. …hur omtänksam personalen är? 8. …omfattningen på den hjälp du får? 7. …möjligheterna att få välja egna aktiviteter? 6. …utbudet av gemensamma aktiviteter som finns tillgängligt? 5. …hur maten serveras? 4. …hur maten smakar? 3. …utomhusmiljön kring ditt äldreboende? 2. …miljön i de gemensamma utrymmena? 1. …boendemiljön i din lägenhet?
Är du nöjd med… 94% 89% 90% 81% 92% 77% 69% 96% 96% 97% 96% 92% 90% 1% 1% 1% 1% 7% 6% 6% 10% 9% 19% 7% 17% 26% 4% 4% 3% 4% 7% 10%
Enkätens öppna svarsalternativ:
Personal• Mycket vikarier.
• Vill ha mer tid av personalen till samtal.
• Jag tycker att det är för lite nal, de hinner inte sitta ner och prata.
• Väldigt nöjd med personalens tande och respekt för mig som person.
Mat
• För litet och enahanda grönsaker.
Aktiviteter
• Orkar inte vara med på några viteter.
• Aktiviteter mycket eftersatt! tigt!
• Det finns inte så mycket ter.
• Gärna mer personliga teter och mer information från tikerna.
• Önskar aktivitet från lingar – andliga aktiviteter.
• På grund av brist på krafter ej deltagit i några aktiviteter.
Trygghet
• Jag tycker att det är något otryggt när det inte finns någon personal, t.ex. vid kaffepausen. Även då finns det boende som behöver hjälp med t.ex. toalettbesök.
Boende och miljö
• Det är kallt i lägenheten.
• Jag tycker att mitt boende är et bra att bo och vara på.
• Jag tycker det är alldeles för dyrt för ett litet rum, hyran bör sänkas. • Väldigt nöjd. Det är svårt att ma ut på balkongen.
• Det saknas men.
Vård
• Önskar mer rehabiliterande insatser.
Personligt
• Vill gärna ha ett större utbud av tv-kanaler.
• Har blivit tvungen att flytta från min gamla avdelning och det känns svårt att komma in i det nya gänget på den nya avdelningen.
Kvalitetsarbete inom äldreomsorgen
I kommunerna pågår en uppsjö av olika sätt att arbeta med ökad kvalitet i verksamheten. Nedan sammanfattas kort det arbetet som sker inom äldre-omsorgen i varje kommun.Ale
Enkätundersökningar till brukare, anhöriga och personal skall utföras årligen, vartannat år till hemvården och vartannat år till äldreboenden. Äldreomsorgen mäts årligen enligt ÄSIM-metoden avseende vårdbero-ende. Statistiskt material tas fram månadsvis för att visa beläggning på boenden, vikarietillsättning, hem-tjänsttimmar m.m. Vård- och omsorg-förvaltningen arbetar med kvali-tetssäkring och kommunen har en kvalitetschef anställd.
Alingsås
Alingsås arbetar med systematisk utveckling och uppföljning av kla-gomålshantering och avvikelsehante-ring. Riktlinjerna och organisationen för biståndshanteringen har setts över. Under 2001 planerades också igång-sättandet av årliga brukarundersök-ningar som ett led i det fortsatta kvalitetsarbetet.
Härryda
Socialtjänstens kvalitetsarbete under 2001 innefattade bl.a. arbete kring gemensamma visioner för socialtjäns-ten. Detta kommer att följas av arbete kring gemensamma värderingar. Ett system för klagomålshantering kom-mer att arbetas fram under 2002. Under de senaste tio åren har äld-reomsorgen oregelbundet utvärderat verksamheten inom hemtjänst och särskilda boenden genom enkäter till brukare och personal. Från och med 2002 kommer brukarundersökningar att genomföras systematiskt inom två av äldreomsorgens verksamheter var-je år. Kommunen ingår i Kommunför-bundets ”Kvalitetsnätverk Västkust” som under 2001 genomförde den andra jämförande kvalitetsmätningen inom äldreomsorgen. Kommunen samverkar med Kungsbacka, Mölndal och Partille kring funktionen ombuds-man för äldre som en del i kom-munens kvalitetsarbete.
Kungsbacka
I Kungsbacka kommun betonas kvali-tetsarbetet och stora centrala
satsning-ar sker med utbildning inom området. Inom äldreomsorgen görs från och med år 2001 en systematisk uppföljning. Modellen för kvalitets-uppföljningen består av fem delar: • Enkel intervju med boende/enkät till personer med hemtjänst
• Attitydundersökningar till medar-betare (enkät)
• Telefonintervjuer med anhöriga/ närstående
• Rapportering av olika vårdindika-torer
• Attitydundersökningar till uppdrags-givare
Frågorna i uppföljningen handlar bl.a om bemötande, sysselsättning och aktiviteter. Svaren visar att boende/ vårdtagare och anhöriga i stort anser sig väl bemötta, medan svaren ger sämre resultat avseende sysselsättning/ aktiviteter. Tyngdpunkten i kvalitets-arbetet ligger på den enskilda arbets-platsen och varje medarbetare ansva-rar för kvaliteten i det egna arbetet.
Lerum
I kommunen används olika metoder för kvalitetsuppföljning av: månatliga ekonomiska prognoser, kö till särskilt boende, hemtjänsttimmar, sjukfrån-varokartläggning. Verksamhetsberät-telser skrivs årligen. På de särskilda boendena görs också vårdtyngdsmät-ningar. Målet är att vård och omsorg ska präglas av självbestämmande och integritet samt utgå från en helhetssyn på människan. På en del boenden finns boenderåd där de boende får ge sina synpunkter på verksamheten och sin boendesituation.
Lilla Edet
Vårdberoendemätning sker fyra gång-er pgång-er år enligt ÄSIM-modellen. En enkätundersökning till brukare och anhöriga har utförts under 2001. Resultaten har redovisats till social-nämnden och ligger till grund för resursfördelning. Läkemedelstillbud och fallskador rapporteras och sam-manställs en gång per år. Kvaliteten följs även upp genom nyckeltal för hemtjänst och särskilt boende som varje månad rapporteras till nämn-den. Som grund för den enskildes avgift rapporterar hemtjänsten varje månad antal faktiskt utförda timmar. Till nämnden rapporteras även en jämförelse mellan utförda och
avlö-nade timmar. Rapporten innehåller också antal vårdtagare i gruppering enligt SCB-statistiken. Alla vårdta-gare inom äldreomsorgen har egen kontaktperson och ett projekt pågår för att öka vårdtagarnas och anhöri-gas inflytande. Biståndshandläggarna ingår i ett projekt rörande kollegial granskning.
Mölndal
I arbetet med kvalitetsfrågor används olika metoder. Statistiskt material tas fram månadsvis för Hemtjänsttim-mar, kö till särskilt boende och betal-ningsansvar för medicinskt färdigbe-handlade. Arbetsskador och tillbud sammanställs och följs upp tillsam-mans med de fackliga organisationer-na. Arbetet med kvalitetsfrågor intar en allt viktigare roll inom äldreomsor-gen och ett kontinuerligt utvecklings-arbete pågår inom området. Som ett redskap i verksamheten används en kvalitetshandbok för att under-lätta och synliggöra kvalitetsarbetet. ”Fokusgrupp” används som en metod i arbetet med kvalitetsfrågor. Uppfölj-ning görs årligen inom varje het och rapporteras in via verksam-hetsberättelsen för sammanställning på avdelnings- och förvaltningsnivå. I en särskild granskning följs ca åtta verksamheter upp per år då omsorg, medicinsk omvårdnad, biståndshand-läggning och säkerhetsrutiner utvär-deras. Ytterligare ett redskap som används i kvalitetsarbetet är handbo-ken ”Riktlinjer för hälso- och sjukvård samt läkemedelshantering i Mölndals kommun”. Avvikelser, negativ hän-delse, klagomål och synpunkter rap-porteras och utreds. En viktig metod för att kunna uppfylla detta ansvar i verksamheten är att avvikelserna analyseras och diskuteras på arbets-platsträffar. Rutinerna för lokal avvi-kelsehantering ingår som en del i kva-litetssystemet och ligger till grund för att identifiera avvikelser och brister på respektive arbetsplats och utgöra underlag för enhetens kvalitetssäk-ringsarbete. En strävan finns i verk-samheten att utveckla och förbättra arbetet med individuellt synsätt och ökade individuella aktiviteter för vård-tagare.
Partille
Återkommande enkätundersökningar görs både på särskilt boende och inom
hemtjänsten. Mätning av vårdbero-ende enligt ÄSIM-metoden genom-förs två gånger per år. I Partille görs också avvikelserapportering enligt Lex Maria samt fallskaderapporte-ring. Dokumentation av verkställig-heten håller på att utvecklas enligt en metod som kallas hjulet. Målet med dokumentations-hjulet är att möjliggöra kontinuerlig uppföljning, värdering och analys av mål, medel/arbetsmetoder och resultat samt att främja kompetensutveckling hos personalen. En rutin för kla-gomålshantering har utarbetats och träder i kraft 2002 i samband med att omsorgsgarantier införs.
Stenungsund
En månadsrapport med verksamhets-statstik kopplad till ekonomi produ-ceras av förvaltningen. Syftet med uppföljningen är att kunna följa utvecklingen inom enheten när det gäller den serviceverksamheten utförs samt kostnader för densamma. Rap-porten tjänar dels som internt uppfölj-ningsinstrument, dels som ett verktyg för att lättbegripligt kunna presen-tera verksamheten för de politiska instanser som ansvarar för enhetens budget. Mätpunkter i rapporten är bland annat: antal dagar med betal-ningsansvar, tillbudsrapportering, hur många insatser som har utförts på sjuksköterskenivå, antal patienter per sjuksköterska, antal utlösta trygghets-larm, antal dagar i korttidsboende samt antalet biståndsbedömda tim-mar i hemtjänst. Utöver
månadsrap-porten utförs även en vårdberoen-demätning enligt ADL-trappan två gånger per år. Även denna är tänkt att användas som underlag i den interna resursfördelningsmodellen.
Tjörn
En enkätundersökning görs varje år, (vartannat år till särskilda boenden och vartannat år till hemtjänsten). Kommunen har sedan år 2000 ett team för de personer som vårdas vid livets slut. Personalen ”lyfts” ur sina scheman när så behövs. Teamet har kontinuerliga träffar och utbildningar med kommundoktor, sjuksköterska, präst etc. Inom kommunen finns ock-så en lägenhet där man kan vistas med sin/sina anhöriga om man så önskar. Boendestödsgrupp för psykiskt svaga finns och även här kan personal ”lyf-tas ur” scheman efter behov. Under år 2001 har ett demensteam startats för att bättre kunna bemöta den sju-ke men framförallt dennes anhöriga. Teamet kan också hjälpa till med handledning av personal. Alla vårdta-gare inom äldreomsorgen har egen kontaktman.
Tynnered SDN
För att få struktur på kvalitetsarbetet i vård och omsorg finns en kvalitets-samordnare, med uppdrag att leda kvalitetsarbetet. Enhetschefer går en kvalitetsutbildning i ett chefsutveck-lingsprogram i stadsdelen. På varje enhet i vård och omsorg utbildas två personer till kvalitetsombud. Kva-litetsombuden får en utbildning på
nio dagar i syfte att tillsammans med enhetschefen leda kvalitetsarbetet på sin arbetsplats. Kvalitetsarbetet utgår från resultat från utvärderingsin-strumentet ”Balanced Scorecard/ Balanserade styrkort” som används inom Göteborgs stad. Vårdtagare, anhöriga och medarbetare svarar på frågor i en enkät en gång per år vad det gäller upplevd kvalitet i verksam-heten.
Öckerö
Kvalitetsuppföljning sker sedan tidi-gare bl.a. i form av avvikelsehante-ring, klagomålshanteavvikelsehante-ring, brukaren-käter samt genom utförande av s.k. ”Fokusgrupper”. Som ett led i kvalitetsarbetet har måldokument/ uppdragshandlingar arbetats fram för de olika enheterna, som skall ligga till grund för det fortsatta arbetet med kvalitetsuppföljning. Under senare del av år 2000 påbörjades arbetet med att ta fram ett kvalitetssystem för soci-alnämndens verksamheter som har sin utgångspunkt i uppdragshandling-arna. Detta arbete slutfördes dock inte under 2001.