5. Prognos fram till år 2009
5.3 Prognos för framtida kostnader
60% Alings ås Ale Tjörn Mölndal Lilla Ed et Öckerö Partille Tynne red SDN Härryda Lerum Kungsbacka Stenun gsund 58% 36% 32% 29% 27% 25% 17% 13% 13% 12% 11% 7%
Prognostiserad förändring av nettokostnad/antal platser mellan 2001 och 2009
5.3 Prognos för framtida kostnader
Den prognostiserade nettokostnaden fram till 2009 är baserad på den beräknade ökningen av vårdtagare i avsnitt 5.1 ovan. Det som inte räknas med i prognosen, som bygger på prisnivå och löneläge för år 2001, är löneökningar. Personalkostnad är en stor del av nettokostnaden och det viktigt att det inte glöms bort i detta sammanhang. Med hänsyn till
kon-kurrens på arbetsmarknaden, brist på utbildad personal, svårigheter att rekrytera unga till att utbilda sig inom vården m.m. så är det svårt att prognostisera vilka löneökningar vi har att vänta framöver. Brister på personal inom vissa yrkesgrupper märks redan genom löneglidning för t.ex. sjuksköterskor. Den nedan prog-nostiserade nettokostnadsökningen är
mycket stor för flera av kommunerna. Räknas dessutom löneökningar, löne-glidningar och ev. befintlig underka-pacitet i dagens verksamhet till kan ökningarna bli betydligt större.
Nettokostnad 2001, Prognostiserad förändring Prognostiserad Förändring av i tkr av nettokostnad mellan nettokostnad nettokostnad i %
år 2001–2009, i tkr 2009, i tkr Ale 126 429 14 105 140 534 11% Alingsås 286 666 18 887 305 553 7% Härryda 142 511 41 098 183 609 29% Kungsbacka 320 266 114 824 435 090 36% Lerum 176 147 55 599 231 746 32% Lilla Edet 88 767 11 286 100 053 13% Mölndal 356 984 45 868 402 852 13% Partille 168 098 41 186 209 284 25% Stenungsund 95 465 55 677 151 142 58% Tjörn 94 111 11 269 105 380 12% Tynnered SDN 150 048 40 899 190 947 27% Öckerö 74 700 12 972 87 672 17% Totalt 2 080 192 41 905 215 254 22%
Bilaga A Personalbemanning i särskilt boende
(avsnitt 3.3)
Förutsättningar för beräkningar:
• Redovisning för årsarbetare är hämtade från personalbudget för respektive enhet.
• Personal som arbetar mot enheterna, men i annan organisation, (t.ex. sjuksköterskor, rehabiliteringspersonal), har schablonmässigt fördelats till respektive boendeenhet.
• Årsarbetare från verksamhet bedriven i entreprenadform har framräknats schablonmässigt utifrån andel av totalkostnaden.
• Årsarbetare från andra tjänsteköpta verksamheter, (t.ex. mat, vaktmästeri, städ m.m.), har likaså fram räknats utifrån andel av kostnaden för tjänsten.
• Avseende kök inom boendeenheten, som producerar mat även till andra enheter eller verksamheter, har årsarbetare schablonmässigt reducerats motsvarande del som inte avser den egna enheten.
• Antal personal redovisar separat dag och natt när arbete bedrivs dygnet runt. Kvällstjänst redovisar som dagarbete.
• Följande personalkategorier redovisas: - Arbetsledning (första linjen)
- Sjusköterskor - Kökspersonal - Vårdpersonal
- Rehabiliteringspersonal (arbetsterapeuter/sjukgymnast) - Övrig personal (städ, vaktmästare, terapisjukgymnastbiträde) • Personal som inte ingår i redovisningen:
- Administrativ personal - Lönebidragsanställda - MAS
- Biståndsbedömare
Bilaga B Nyckeltal för särskilda boenden
(avsnitt 3.4)
Förutsättningar:
• Kostnader/intäkter hämtade från bokslut 2001 • Po-påslag = 40 %
Kostnader för verksamheter som arbetar mot enheterna, men i annan organisation, har schablonmässigt fördelats tillrespektive boendeenhet (jfr personalbemanning i bilaga A).
• Kostnader för verksamhet driven i entreprenadform/andra tjänsteköp har schablonmässigt uppdelats på personalkostnader respektive övriga kostnader (jfr personalbemanning i bilaga A).
• Avseende kök inom boendeenheten, som producerar mat även till andra enheter eller verksamheter, har årsarbetare schablonmässigt reducerats motsvarande del som inte avser den egna enheten. (jfr personalbemanning i bilaga A).
• Lokalkostnad omfattar samtliga hänförliga lokaler avsett var de redovisas
• Övriga kostnader ingår alla resterande kostnader som inte är personal- eller lokalkostnader. T.ex. mat, inkontinenshjälpmedel m.m.
• Eventuella inäktshyror från boende eller andra hyresgäster redovisas som en minskning av lokalkostnaden. • Kostnader för utbildningsvikarier och dyl. ingår inte.
• Som intäkter redovisas vård/service- och kostavgifter samt ev. övriga intäkter (t.ex. intäkter från personalkost, försäljning terapi och dyl.
Bilaga C Hemtjänsttimmen
(avsnitt 3.7)
Definitioner för mätning av tid inom hemtjänsten enligt Svenska kommunförbundets modell:
Vårdtagartid
• Personlig hygien, uppstigning/läggning • Måltider
• Svara på /åka ut vid larm • Promenader/rekreation • Assistans vid besök
• Samtal med vårdtagare/närstående • Tvätta
• Städa • Handla
• Post- och bankärenden
• Hämtning av läkemedel på apotek • Andra uppgifter enl. Sol
• Matdistribution • Väntetid • Annat arbete
HSL-tid
• Läkemedelshantering • Insulingivning med penna • Provtagning
• Sondmatning
• Såromläggning, lindning • Stomiskötsel
• Spolning och sättning av kateter • Ordinerade stödstrumpor • Trycksårsprofylax
• Andra av ssk delegerade uppgifter • Uppgift på delegation av arbetsterapeut • Uppgift på delegation av sjukgymnast
Kringtid
• Gång/cykeltid • Arbetsplanering/administration • Vårdplanering • Rapporter • Vårddokumentation• Samtal relaterade till vårdtagare • Övriga samtal
• Arbetsplatsträffar
• Kvalitetsuppföljning/utvecklingsarbete • Introduktion av personal/student • Vård av lokal och material • Egen utbildning/projektmedverkan • Fackligt arbete
• Personlig tid
Bilaga D Prognos 2009
(avsnitt 5.1–5.3)
Underlag och förutsättningar
• Befolkningssiffror för 2001-12-31 och befolkningsprognos för 2009.
• Varje kommun har redovisat: ”Antal personer i ordinärt boende som var beviljad hemtjänst den 1 oktober 2001” samt ”Antal personer som bodde permanent i särskilda boendeformer den 1 oktober 2001”. Dessa uppgifter rapporteras till SCB varje år i blanketten ”Vård och omsorg om äldre och funktionshindrade enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen”. De uppgifter som vi är intresserade av här är första kolumnen i tabellerna 1.1 samt 1.4. Kommunerna har redovisat siffrorna med uppdelning på åldersgrupperna –64 år, 65-79 år och 80-w. För att hemtjänst i på servicehus inte ska räknas in under personer med insatser i särskilda boenden har personer med insatser i form av hemtjänst och boende i servicehus reducerats från tabell 4.1 och adderats till tabell 1.1.
• I prognosen är enbart åldrar 65-w medräknade.
• Prognosen förutsätter också att ingen förändring sker fram till 2008 i synen på vilken typ av boendeformer och biståndsbedömning vi har jämfört med idag. Brister eller överkapacitet som eventuellt finns i dag ökar resp. minskar det prognostiserade behovet. Kostnadsprognosen är räknad i 2000 års penningvärde och förutsätter att kostnader och personaltäthet per plats kommer vara densamma 2009 som år 2001.
Tabeller
Prognos för behov av platser
2001 års siffror för personer i särskilt boende och ordinärt boende, i åldrarna 65-w, har sedan relaterats till befolkningen i samma åldersgrupp för att få fram den procentuella andelen. Därefter har den procentuella andelen multiplicerats med samma åldersgrupp i befolkningsprognosen för 2009. För att får fram den prognostiserade förändringen av antal platser, för personer med insatser i särskilt boende respektive ordinärt boende, tas differensen mellan siffrorna för 2001 och prognosen för 2009 relaterat till varandra.
Prognos för personalbehov
Här används siffrorna för personaltätheten ”personal per plats” (från avsnitt 3.7) i de särskilda boendena 2001. Dessutom har antal årsarbetare inom hemtjänsten delats med antal personer med insatser för att få fram personal per plats för hemtjänsten. Beräkning av hur många som skulle behöva anställas för att samma personaltäthet skall uppnås görs genom: personaltätheten x prognostiserade ökningen av antal platser i särskilt boende som beräknats till 2009.
Prognos för framtida kostnader
Nettokostnaden från ”Faktarutan 2001” för respektive kommun delas med antal personer med insatser för att få fram Nettokostnad per vårdtagare. För att får fram Nettokostnadsökningen för 2009 räknar man Nettokostnad per vårdtagare multiplicerat med den beräknade ökningen av antalet platser för 2009. Den ökningen relateras sedan till Nettokostnaden för 2001 för att få fram den procentuella ökningen i kostnader.
GR är en samarbetsorganisation för tretton kommuner i Västsverige. Tillsammans har medlemskommunerna cirka 850 000 invånare.
Förbundets uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen. GR arbetar med frågor inom bl.a. följande områden: regionplanering, miljö, trafik, arbetsmarknad, välfärd och socialtjänst, kompetens-utveckling, utbildning och forskning.
GRs förbundsfullmäktige har 89 ledamöter och förbundsstyrelsen 22 ledamöter och 11 suppleanter.
Verksamheten vid GR finansieras dels genom årsavgifter från medlemskommunerna (cirka 30 %) och dels genom intäkter från konferens- och utbildningsarrangemang, utredningsarbete eller olika sambrukserbjudanden till medlemskommunerna.
Besök Gårdavägen 2
|
Post Box 5073, 402 22 GöteborgTel 031–335 50 35
|
Fax 031–335 51 19e-post gr@gr.to