Rapporten är framtagen i samarbete mellan kommunerna Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn, Öckerö och stadsdelen Tynnered i Göteborgs Stad samt Göteborgsregionens kommunalförbund.

(1)

(2)

(3)

Nyckeltal inom äldreomsorgen 2001

Sammanfattning . . . 3

1. Inledning . . . 4

1.1 Bakgrund . . . .4 1.2 Syfte . . . .4 1.3 Process . . . .4

2. Kommunbeskrivningar . . . 5

2.1 Ale . . . .5 2.2 Alingsås . . . .6 2.3 Härryda . . . .6 2.4 Kungsbacka . . . .7 2.5 Lerum . . . .8 2.6 Lilla Edet . . . .8 2.7 Mölndal . . . .9 2.8 Partille . . . .10 2.9 Stenungsund . . . .10 2.10 Tjörn . . . .11 2.11 Tynnered SDN . . . .12 2.12 Öckerö . . . .13

2.13 Befolkning 2001 och befolkningsprognos för 2009 . . . .14

2.14 Kostnad för äldreomsorg . . . .15

3. Omsorg i särskilt och ordinärt boende . . . 17

3.1 Personer med insatser enligt SOL . . . .17

3.2 Särskilda boenden . . . .18

3.3 Personalbemanning i särskilda boenden . . . .22

3.4 Nyckeltal för särskilda boenden . . . .23

3.5 Hemtjänst i ordinärt boende . . . .24

3.6 Hemtjänstens kostnader och beviljad tid . . . .25

3.7 Hemtjänsttimmen . . . .28

3.8 Kostnad för särskilt boende omräknat i hemtjänsttimmar . . . .29

3.9 Förebyggande verksamhet . . . .30

3.10 Hemtjänst – omsorg och service . . . .32

3.11 Hemsjukvård och Rehabilitering . . . .33

3.12 Köpta platser . . . .33

3.13 Kvalitet inom äldreomsorgen . . . .35

4. Personalförsörjning . . . 39

4.1 Personalbefrämjande aktiviteter . . . .39

4.2 Arbetsledning . . . .41

4.3 Kostnader och bemanning . . . .43

5. Prognos fram till år 2009 . . . 46

5.1 Prognos för behov av platser . . . .46

5.2 Prognos för personalbehov . . . .47

5.3 Prognos för framtida kostnader . . . .48

Bilagor . . . 49

Bilaga A: Personalbemanning i särskilt boende. Bilaga B: Nyckeltal för särskilda boenden. Bilaga C: Hemtjänsttimmen. Bilaga D: Prognos 2009

(4)

(5)

Sammanfattning

Här presenteras den sjunde generationens ”Nyckeltal inom äldreomsorgen”, som arbetats fram av kommuner i Göte-borgsregionen. Göteborgsregionen består av tretton kom-muner där den största är Göteborg, som i sin tur är uppdelad i tjugoen stadsdelar. I årets rapport, som avser verksamhetsåret 2001, deltar tolv kommuner (varav en stadsdel); Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn, Öckerö samt stadsdelen Tynnered i Göteborgs Stad. Arbetet syftar till att få fram nyckeltal och beskrivningar som möjliggör rättvisare jämförelser mellan kommunernas äldreomsorg. Syftet är också att sätta fokus på aktuella områden inom äldreomsorgen som är av speciellt intresse att utveckla och analysera djupare.

Kostnad för äldreomsorg

Kommuner strävar givetvis efter att hitta den kombination av insatser i äldreomsorgen som resulterar i den bästa balan-sen mellan kostnader, kvalitet och kvantitet. I avsnitt 2.14 analyseras kommunernas nettokostnad för äldreomsorg och dessa kostnader i relation till kommunens totala kostnader samt hur verksamheten fördelar sig på olika insatser. Det kan här konstateras att det finns vissa samband mellan vägvalen som görs mellan typen av insatser, äldreomsorgens storlek relaterat till kommunens övriga verksamhet och kostnader, men de är inte entydiga utan fler aspekter spelar troligen in.

Hemtjänsttimmen

Svenska kommunförbundet påbörjade under förra året ett projekt, ”Vad kostar en hemtjänsttimme?”, tillsammans med tjugotre kommuner i landet. Två GR kommuner har varit med i det arbetet. Syftet är att komma fram till en gemensam metod för att beräkna kostnaden för en hemtjänsttimme. För att kunna fastställa vad en hemtjänsttimme kostar måste först den tid klaras ut som går till annat än det direkta arbetet hos vårdtagare. Denna tid benämns ofta ”kringtid”. Tio av de tolv kommunerna som är med i årets arbete med nyckeltalen har genomfört manuella mätningar i hemtjänsten. Resultatet redovisas i avsnitt 3.7 och visar att kringtiden varierade i dessa kommuner mellan 37 till 45 procent, vilket stämmer väl överens med mätningarna inom Kommunförbundets projekt där kringtiden bedöms vara upp emot 40 procent.

Kvalitet inom äldreomsorgen

I arbetet med föregående års Nyckeltalsrapport togs ett antal kvalitetskriterier fram tillsammans med äldre bosatta i särskilt boende. Utifrån dessa kriterier sammanställdes inför årets rapport en enkät för att få fram i vilken omfatt-ning kommunernas insatser inom särskilda boendeformer uppfyllde brukarnas önskemål inom dessa områden. Enkätens resultat redovisas i avsnitt 3.13. De positiva svaren som är värt att notera särskilt är att de äldres omdöme om personalens bemötande, handlag, kunskaper och omtänksam-het har fått väldigt gott betyg. Enkätens totala resultat är övervägande positiv. De negativa svaren är relativt få

men mycket viktiga att notera som förbättringsområden. De frågor som fått flest negativa svar är de som handlar om hur maten smakar och aktiviteter. Det är dels utbudet av gemensamma aktiviteter men framförallt möjligheten att kunna välja individuella aktiviteter. I det öppna svarsalter-nativet har också de individuellt anpassade aktiviteterna fått stort utrymme. Det handlar både om aktiviteternas art men också att de behöver anpassas till en nivå som passar brukaren efter förmåga.

Personalförsörjning

I kommunerna bedrivs ett aktivt arbete för att skapa förut-sättningar för ett hälsosamt och hälsofrämjande arbetsliv. Satsningar på ledarskap, bättre arbetsorganisation, kom-petensutveckling och metoder för rehabilitering är några exempel på pågående utvecklingsarbete. I kapitel 4 beskrivs personalbefrämjande aktiviteter som pågår inom kommu-nernas äldreomsorg samt arbetsledningens personal- och verksamhetsansvar.

De flesta kommuner redovisar också att de aktivt arbetar med att öka tjänstgöringsgraden för de anställda inom äldreomsorgen.

I de senaste två nyckeltalsrapporterna har samband mellan personalkostnader och budgeterad grundbemanning i särskilt boende undersökts. Tidigare års jämförelser har visat på ett samband mellan höga personalkostnader och lågt budgeterad grundbemanning och att det följs åt av en hög andel av lönekostnaden som går till över-, fyllnadstid samt timanställ-ningar. Tidigare har personalkostnaden räknats om till en årsarbetare per boende för att kommunernas varierande omfattning på verksamhet inte ska ha någon betydelse vid jämförelse. I årets rapport har vi valt att göra jämförelsen utifrån de faktiska siffrorna för att materialet ska vara lättare att tolka för läsaren. Utifrån årets sammanställning kan utläsas att den budgeterade grundbemanningen inte har något tydligt samband med nivån på den faktiskt lönekostnaden eller på den andel av lönekostnaden som går till över-, fyllnadstid och timanställningar.

Prognos fram till år 2009

Prognosen som redovisas i kapitel 5 är en trendframskrivning baserad på befolkningsprognosen för 2009 samt dagens situa-tion avseende kostnader, personaltäthet och personer med insatser. Utifrån prognosen kan konstateras att en ökande äldre befolkning och ett ökat behov av platser kommer att finnas i samtliga kommuner. I några av kommunerna är den prognostiserade ökningen, jämfört med nuvarande verksam-het, anmärkningsvärt stor med tanke på att prognosen endast sträcker sig åtta år framåt i tiden. Nettorekryteringsbehovet som beräknas uppstå p.g.a. den ökande äldre befolkningen är totalt för kommunerna här 958 personer, bruttorekryterings-behovet betydligt större på ca 6 700 personer. Att finna bra lösningar för att kunna möta dessa kommande behov är en stor utmaning som kommunerna står inför.

(6)

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Att skapa förutsättningar för ett gott och innehållsrikt liv för äldre människor tillhör välfärdssamhällets kärnuppgifter. Kommunernas upp-drag inom vård och omsorg till äldre regleras i Socialtjänstlagen (SOL). Uppdraget är omfattande och hand-lingsutrymmet relativt stort. Kom-munerna kan själva bestämma inrikt-ningen och utforminrikt-ningen av verksamheten. Det medför att äld-reomsorgen i kommunerna kan se väldigt olika ut. Behovet av att beskri-va sin verksamhet och jämföra med andra blir därför allt större. Inte minst mot bakgrund av en ökande äldre befolkning samt ökade krav på kvalitet och valfrihet.

1.2 Syfte

Arbetet syftar till att få fram nyckel-tal och beskrivningar som möjliggör

rättvisande jämförelser mellan kom-munernas äldreomsorg. Dels för att lära om och jämföra med andra verk-samheter men också för att få en ökad förståelse för den egna och dess unika delar. Syftet är också att sätta fokus på aktuella områden inom äld-reomsorgen som är av speciellt intres-se att utveckla och analyintres-sera dju-pare.

1.3 Process

Arbetet med årets rapport, som avser verksamhetsåret 2001, har genom-förts i samarbete med kommunerna – Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn, Öckerö samt stadsdelen Tynnered i Göteborgs Stad. Samtliga kommuner i Göteborgsre-gionen och alla stadsdelarna inom Göteborgs Stad har bjudits in att anmäla sitt deltagande i arbetet med nyckeltalen. Arbetsgruppen har bestått av en till fyra representanter

från varje kommun, där deltagarna arbetar som ekonomer, utredare samt chefer på flera nivåer. Gruppen har träffats vid fem tillfällen från decem-ber 2001 till maj 2002 och har till-sammans arbetat fram vilka uppgifter som ska ingå i rapporten och tillvä-gagångssätt. Det inledandet arbetet bestod i två dagars internat där för-utsättningar, innehåll, arbetssätt och tidplan tillsammans bestämdes av de deltagande kommunerna. Efter insamlande och sammanställande av uppgifterna hölls först ett korri-geringsmöte följt av två analysmö-ten. Göteborgsregionens kommunal-förbund har svarat för att hålla samman projektet och ansvarar för sammanställningen.

Personer som deltagit i arbetet med nyckeltalen

Maki Almusawe Ale kommun Kersti Arvidsson Partille kommun Gullan Eriksson Ale kommun Maria Standar Partille kommun Eva B Andersson Ale kommun Anders Johansson Stenungsunds kommun Jesper Hederström Alingsås kommun Patrik Alexandersson Stenungsunds kommun Sonny Dahl Alingsås kommun Laila Erlandsson Stenungsunds kommun Ljubica Mrdja Härryda kommun Anita Bontell Stenungsunds kommun Maria Nielsen Härryda kommun Ann-Marie Nykvist Tjörns kommun Annika Andersson Härryda kommun Helena Stahre Tjörns kommun

Sixten Hallberg Kungsbacka kommun Lisbeth Sjöling Tynnered SDN, Göteborg Eva Djervbrant Jacobsson Kungsbacka kommun Gunilla Sundqvist Tynnered SDN, Göteborg Lars Wingfors Lerums kommun Inger Thalenius Tynnered SDN, Göteborg Bengt Johansson Lerums kommun Laila Bernå Öckerö kommun

Carina Särnblom Lerums kommun Cathrine Eriksson Öckerö kommun Ulla Börjesson Lilla Edets kommun

Mona-Lis Kärnstrand Lilla Edets kommun

Kaj Andréasson Mölndals kommun Projektledning och sammanställning Kai Rehdin Mölndals kommun Malin Johnsson GR Benkt Ohlson Mölndals kommun Lars-Göran Jansson GR

(7)

2.1 Ale

Kommunbeskrivning

Ale kommuns befolkning finns gan-ska jämnt fördelad i det pärlband av mindre orter som ligger i Göta Älv-dalen, Surte, Bohus, Nödinge, Nol, Älvängen och Skepplanda. Förutom Älvdalen består Ale till stora delar av ren landsbygd med stora sjörika naturområden, t.ex. Risveden. Kom-munen har som många andra för-ortskommuner en förhållandevis ung befolkning. Många Ale-bor pendlar till arbete i andra kommuner inom Göteborgsregionen.

Organisation

Vård och omsorgförvaltningen har tre verksamhetsgrenar; äldreomsorg, handikappomsorg och individ- och familjeomsorg. Arbetet har under 2001 varit organiserat så att tretton verksamhetschefer direkt under vård- och omsorgchefen haft ett fullt ansvar för sin del av verksamheten. Fr.o.m. maj 2001 infördes en tjänst som äldreomsorgschef. Inom förvaltning-en finns förvaltning-en särskild biståndsbedöm-ningsenhet som arbetar mot både äldre- och handikappomsorgen. För-delning av lediga platser inom sär-skilda boenden görs av en ”boen-degrupp” som består av 1:e biståndsbedömare, representant från demensboende, Palliativ enhet och Rehab enhet. Åtta av tretton verk-samhetschefer i förvaltningen arbetar med äldreomsorg: fyra boendechefer varav en ansvarar för både boende

2 Kommunbeskrivningar

och hemtjänst, tre hemvårdschefer samt en chef för den med primärvår-den samordnade rehabiliteringsenhe-ten. Ett äldreboende i Surte drivs på entreprenad. Hälso- och sjukvården inklusive nattpatrull finns samlad i en organisation som äldreomsorgs-chefen ansvarar för. Sjuksköterskor har ansvaret för hälso- och sjukvård, både i ordinärt och särskilt boende inom ett geografiskt område. Kvälls-tid, helger och på natten ansvarar två sjuksköterskor för hela kommunen. På natten ingår sjuksköterskorna i nattpatrullen. Organisationens ledord

är utveckling, samverkan och delak-tighet med individen i centrum, och för att förverkliga detta arbetar man med en lärande organisation och ett projektbaserat arbetssätt.

Nedan följer för varje kommun en beskrivning som omfattar geografi, demografi och organisation. För varje kommun finns också en faktaruta innehållande siffror från bokslut för år 2001 och andra fakta som t.ex. befolkning, årsarbetare och skattesats.

Fakta Ale kommun

Befolkning

Antal invånare 2001-12-31 ...25 593 varav andel personer 65-w år... 13%

Total kommunal skatt...32:25

varav primärkommunal skatt (exkl. försam-lingsskatt och begravningsavgift)...22:00

Bokslut 2001, Tkr Personalkostnader ...116 557 Lokalkostnader ...8 872 Övriga kostnader ...15 731 Bruttokostnad ...141 160 Intäkter ...14 731 Nettokostnad...126 429

Nettokostnad per inv, 65-w år ...38,1 Nettokostnad per inv, 80-w år ...143,3

Personal i äldreomsorgen

Antal årsarbetare ...293 Antal anställda...379 Genomsnittlig tjänstgöringsgrad ... 77%

Nettokostnad per verksamhet, Tkr

Särskilda boendeformer ...62 311 Stöd i ordinärt boende (inklusive servicehus och dagcentral) ...33 416 Rehab ...10 129 Hemsjukvård ...6 100 Färdtjänst ...1 805 Övrigt ...12 668

Nettokostnad...126 429

Kostnad för Äldreomsorgen i procent av kommunens totala kostnader ... 17,0 %

(8)

2.2 Alingsås

Kommunbeskrivning

Alingsås kommun ligger i Västra Götalands län, fyrtiofem km nordöst om Göteborg. Cirka sjuttio procent av befolkningen bor i centralorten. I övrigt är kommunen landsbygdspräg-lad med viss befolkningskoncentra-tion i den norra delen av kommunen.

Organisation

Under kommunfullmäktige och kom-munstyrelse lyder nio nämnder (inkl. valnämnd), bl.a. Vård & Äldre-omsorgsnämnden. Till sin hjälp för att utföra sitt arbete har nämnden Vård & äldreomsorgsförvaltningen. Förvaltningen är organiserad i Vård & Omsorg samt en administartiv enhet. Vård & Omsorg har en områdesin-delning baserad på fem hemtjänst/ hemsjukvårdsområden samt en reha-benhet och en enhet för fastigheter. Kommunens sjuksköterskor är place-rade inom respektive hemtjänstom-råde. Under förvaltningschefen finns en chef för varje område. Områdena

är i sin tur indelade i flera enheter, vil-ka leds av enhetschefer. Varje enhets-chef kan ansvara för upp till ca femtio anställda och har bl a ansvar för arbetsledning av arbetslagen. MAS ingår i ledningsorganisationen. För-valtningen har tre färdtjänsthandläg-gare centralt placerade under den administrativa chefen. För att minska behovet av färdtjänst med taxiresor startade 1999 en flex-linje (buss) för resor inom tätorten. Vård & Äld-reomsorgsnämnden ansvarar vidare för alla hälso- och sjukvårdsinsatser (exkl. läkarinsatser) i de särskilda boendeformerna och i det ordinära boendet för alla kommuninvånare från och med sju års ålder. Vårdinsat-serna är organiserade enligt inne/ute- modellen d.v.s. vårdpersonalen utför arbetsuppgifter både inom särskilda boendeformer och i ordinärt boende. Biståndsbedömning genomförs av sär-skilda biståndsbedömmare, som är centralt placerade inom administra-tionen.

Kommunbeskrivning

Härryda kommun ligger utmed riks-väg 40 mellan Göteborg och Borås. Hälften av ytan är täckt av skog och en tolftedel av sjöar. Företag med behov av goda kommunikatio-ner uppskattar Härryda kommun för närheten till de stora riksvägarna, järnvägen, Göteborgs hamn och till Göteborg och Landvetter flygplats, som ligger mitt i kommunen. I den största orten, Mölnlycke, bor unge-fär hälften av kommunens invånare. Närmast flygplatsen ligger Landvetter och den lilla orten Härryda, i öster Hindås, Rävlanda och Hällingsjö.

Organisation

Januari 1999 fick Härryda kommun en ny kommunorganisation med en enda förvaltning. Socialtjänsten är en av kommunens fem sektorer. Soci-altjänsten är i sin tur uppdelad i fyra verksamhetsområden: Ledning och administration, Äldreomsorg, Handi-kappomsorg och Individ och famil-jeomsorg. Sektorn har tre chefsnivå-er: sektorschef, verksamhetschef och enhetschef. Äldreomsorgen har ansva-ret för insatser till personer över 65 år i både de särskilda boendefor-merna och i det ordinära boendet. Äldreomsorgen är indelad i särskilda boenden, hemtjänst, hemsjukvård och rehabilitering. För kommunens sär-skilda boenden finns sex enhetschefer. De fem hemtjänstdistrikten leds var och en av en enhetschef som även utför biståndsbedömningen. Hälso- och sjukvården är indelad i två hem-sjukvårdsdistrikt och en rehabilite-ringsverksamhet. I hälso- och sjuk-vårdsansvaret ingår även ansvaret för personer under 65 år. Hemtjänst- och rehabiliterande insatser utförs även för personer under 65 år. Färdtjänsten har i början av 2000 flyttats över till sektorn för Samhällsbyggnad.

2.3 Härryda

Fakta Alingsås kommun

Befolkning

Antal invånare 2001-12-31 ...35 257 varav andel personer 65-w år... 17,6%

(9)

Fakta Kungsbacka kommun

Fakta Härryda kommun

2.4 Kungsbacka

Kommunbeskrivning

Kungsbacka i Norra Halland rym-mer ett flertal tätorter varav centrala Kungsbacka har den största andelen av befolkningen. Kommunens läge mellan ”hav och insjö” lockar till sig nya invånare och befolkningen ökar stadigt med ca. tusen personer årligen. En stor del av Kungsbackas invånare pendlar till arbete i andra kommuner, främst Göteborg.

Organisation

Äldreomsorgsförvaltningen arbetar under Äldreomsorgsnämnden och är en av kommunens tolv förvaltningar. Under förvaltningschefen är verksam-heten indelad i sjutton verksamhets-baser varav sexton innefattar någon

form av äldreboende och i sex av dessa ingår även hemtjänst i ordinärt boende. Den sjuttonde omfattar larm- och nattpatruller och pooltjänster för hela kommunen. Sju särskilda biståndshandläggare beslutar om hem-tjänstinsatser, anhörigvård och inflytt-ning på äldreboenden, även de är direkt underställda

förvaltningsche-Befolkning

Särskilda boendeformer ...83 478 Stöd i ordinärt boende (inklusive servicehus och dagcentral) ...28 120 Rehab ...4 345 Hemsjukvård ...15 077 Färdtjänst ... 2 824 Övrigt ...8 667

Befolkning

Särskilda boendeformer ...130 899 Stöd i ordinärt boende (inklusive servicehus och dagcentral) ...141 092 Rehab ...3 247 Hemsjukvård ...16 003 Färdtjänst ... 4 860 Övrigt ...24 165

Kostnad för Äldreomsorgen i procent av kommunens totala kostnader ... 13,0 % fen. Hemsjukvårdens sjuksköterskor är organisatoriskt placerade under två av verksamhetscheferna men arbetar i team med biståndshandläggare och verksamhetschef på respektive verk-samhetsbas. Äldreomsorgsnämndens och förvaltningens ansvarsområde omfattar personer 65 år och äldre.

(10)

2.6 Lilla Edet

2.5 Lerum

Kommunbeskrivning

Lerums kommun ligger nästan mitt i Göteborgsregionen och gränsar till Ale, Alingsås, Härryda, Partille och Göteborg. Större delen av kommu-nens invånare bor i tätorterna Lerum, Floda och Gråbo. Lerum är den störs-ta tätorten och räknas som central-ort. All övergripande kommunal för-valtning är lokaliserad hit. Varje dag pendlar ca tolvtusen personer in och ut ur kommunen.

Organisation

Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för omsorgen av både äldre och yngre funktionshindrade, samt färdtjänst. Från den 1 januari 2001 trädde en ny organisation i kraft. Handikap-pomsorgen (LSS och Socialpsykiatri) blev ett eget verksamhetsområde. Äld-reomsorgen delades upp i två verk-samheter, med varsin verksamhets-chef, med ansvar för både äldreboende och stöd i ordinärt boende. En annan viktig förändring var att all bistånds-bedömning enligt socialtjänsten görs av speciella biståndsbedömare. Tidiga-re svarade äldTidiga-reomsorgens enhetsche-fer för både biståndsbedömning och arbetsledning. Äldreboenden, hem-vård och sjuksköterskor är organise-rade under respektive enhetschefer.

Fakta Lerums kommun

Kommunbeskrivning

Lilla Edets kommun ligger i Göta älvs dalgång och gränsar till Ale, Kungälv, Trollhättan och Uddevalla. Större delen av befolkningen i kom-munen bor i tätorterna Lilla Edet, Ström och Lödöse. Lilla Edet är cen-tralorten där den övergripande kom-munala förvaltningen finns. Huvud-saklig boendestruktur är egna hem. Kommunen har stor utpendling till angränsande orter. Näringslivet är baserat på industri och jordbruk. Kommunen är mest känd för sin papperstillverkning.

Organisation

Socialnämnden är en av kommunens fem nämnder. Socialförvaltningen är indelad i tre verksamhetsområden; Individ- och Familjeomsorg, Vård & Omsorg samt LSS-verksamhet. Res-pektive verksamhetsområde leds av en områdeschef underställd social-chefen. Vård och omsorg omfattar fyra enheter: Särskilt boende, Tre hemtjänstdistrikt, Hemsjukvård samt Kostproduktion. Enheterna är upp-delade på sju enhetschefer underställ-da områdeschefen, som ansvarar för budget och personal. Det finns en särskild biståndsenhet som handläg-ger alla ansökningar om bistånd inom vård och omsorg. Hemsjukvården leds av en enhetschef som tillika är MAS. Hemsjukvården svarar för insatser dygnet runt i samtliga särskilda boen-den, utom ett, samt i ordinärt boende. I ett somatiskt boende finns sjukskö-terskor stationerade dygnet runt samt på ett demensboende under dagtid.

Befolkning

Antal invånare 2001-12-31 ...35 322 varav andel personer 65-w år... 12,8 %

Kostnad för Äldreomsorgen i procent av kommunens totala kostnader ... 16,5%

(11)

Fakta Lilla Edets kommun

2.7 Mölndal

Kommunbeskrivning

Mölndals kommun är belägen mellan Göteborg och Kungsbacka i Västra Götalands län. Befolkningen är i huvudsak koncentrerad till de tre tät-orterna Mölndal, Kållered och Lin-dome. De södra delarna av kommu-nen består framför allt av landsbygd.

Organisation

Vård och omsorgsförvaltningen i Mölndal är organiserad i fyra avdel-ningar: Administration, Handikapp-omsorg, Hemsjukvård och bistånd samt Äldreomsorg. Förvaltningen har tre chefsnivåer: förvaltningschef, avdelningschef och verksamhetschef. Äldreomsorgen har ansvar för insat-ser till personer över 65 år och är uppdelad i tjugofem områden med ansvarig verksamhetschef. Områdena består av hemtjänst/servicehus eller särskilt boende. Dessutom finns en verksamhetschef för kök. Biståndsbe-slut tas av äldreomsorgssekreterare, som tillhör avdelningen för hemsjuk-vård och bistånd. Äldreomsorgsse-kreterarna är organiserade under en

egen verksamhetschef. Sjukvårdsan-svaret finns organisatoriskt under avdelningen för hemsjukvård och bistånd. Sjuksköterskeorganisationen är indelad i två områden, med en verksamhetschef för varje. All

reha-Fakta Mölndals kommun

Befolkning

Antal årsarbetare ...840 Antal anställda...1 037 Genomsnittlig tjänstgöringsgrad ... 81%

biliteringsverksamhet är organiserad under en verksamhetschef och tillhör avdelningen för hemsjukvård och bistånd.

(12)

2.8 Partille

Kommunbeskrivning

Partille är en av Sveriges till ytan minsta kommuner och har koncen-trerad bebyggelse. Kommunen består av fyra geografiska delar, Partille, Sävedalen, Jonsered och Öjersjö. För-värvsfrekvensen bland de boende i Partille är högre än genomsnittet i regi-onen och i riket och andelen arbets-lösa är något lägre. De viktigaste näringsgrenarna är tillverkningsindu-stri och utvinning, handel och kom-munikationer samt vård och omsorg.

2.9 Stenungsund

Kommunbeskrivning

Stenungsund är en kustkommun belä-gen fem mil norr om Göteborg i Västra Götalands län. Större delen av befolkningen bor i tätorten Stenungsund. Övriga tätorter i kom-munen är Jörlanda, Spekeröd, Uck-lum, Stora Höga samt Ödsmål. Kom-munen har en förhållandevis ung befolkning. I kommunen finns jord-bruk, skogsbruk samt stora petroke-miska industrier.

Organisationsbeskrivning

Stenungsunds kommun tog 1997

ste-ledare. Enheterna är indelade efter funktion. Varje verksamhetschef har ledningsansvar för mellan fyrtiofem till åttifem anställda. På varje särskilt boende finns en eller flera sjukskö-terskor som också tillhör boendet organisatoriskt. De somatiska boen-dena med större vårdtyngd har högre sjukskötersketäthet än övriga boen-deformer. Där finns också en sjukskö-terska dygnet runt. Hemsjukvården och hemtjänsten i ordinärt boende samt hemsjukvård kvällar och nätter ingår i enheten för hemvård. Sär-skilda biståndshandläggare beslutar om insatserna och verksamhetsche-ferna ansvarar för verkställigheten. Socialförvaltningen ansvarar inte för färdtjänsten.

Organisation

Socialförvaltningen är indelad i fyra avdelningar: Handikappomsorg, Indi-vid- och Familjeomsorg, Rehab och Äldreomsorg. Äldreomsorgen ansva-rar för insatser till personer som är 65 år och äldre. De som är under 65 år får sina insatser från handikap-pomsorgen. All hemsjukvård, även till personer under 65 år, är organiserad inom äldreomsorgen. Äldreomsorgen är indelad i sex enheter med åtta verk-samhetschefer och fyra

verksamhets-Fakta Partille kommun

get bort från en traditionell orga-nisation med facknämnder och för-valtningar, som många kommuner tillämpar. Kommunen styrs av kom-munfullmäktige med nio beredningar, två myndighetsnämnder och en kom-munstyrelse med tre utskott. Kom-munstyrelsen ersätter alla tidigare verksamhetsdrivande nämnder och styrelser och leder den kommunge-mensamma förvaltningen. En gemen-sam förvaltning med fjorton resultat-enheter och ett stöd- och servicekontor leds av en förvaltningsledning på tre personer, en förvaltningschef, en

tek-nisk chef och en administrativ chef. I Stenungsund pågår dessutom ett så kallat Socsamförsök. Det innebär att kommunen enlig lag (1994:566) bedriver lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan social-försäkring, hälso- och sjukvård samt socialtjänst. Denna samordning, som utförs av beställarförbundet 4S, syftar till att använda samhällets resurser på ett bättre sätt och till större nytta för den enskilda invånaren. Äldre-omsorgen går under namnet Social omsorg och bedrivs med medel från 4S. Resultatenheten utför social

Befolkning

Antal invånare 2001-12-31 ...33 142 varav andel personer 65-w år... 14 %

Särskilda boendeformer ...80 682 Stöd i ordinärt boende (inklusive servicehus och dagcentral) ...54 401 Rehab ...5 429 Hemsjukvård ...13 497 Färdtjänst ...711 Övrigt ...13 378

(13)

omsorg, stöd, vård samt rehabili-tering. Social omsorg har ansvaret för insatser till personer över 65 år och hälso- och sjukvårdsansvaret i de särskilda boendeformerna samt i de ordinära boendet (exklusive läkare). I hälso- och sjukvårdsansvaret ingår även ansvaret för personer under 65 år. Biståndsbedömning, utförande samt arbetsledaransvar, ligger på områdes-cheferna i de fyra distrikten som tillsammans utgör det ordinära boen-dets organisation. För kommunens särskilda boenden finns fyra områ-deschefer med arbetsledaransvar samt uppdraget att utföra de biståndsbe-dömda insatserna i särskilt boende. Områdescheferna i särskilt och ordi-närt boende har även ansvar för sjuksköterskorna.

Fakta Stenungsunds kommun

2.10 Tjörn

Kommunbeskrivning

Tjörn är en skärgårdskommun och i storleksordning Sveriges sjätte störs-ta ö. Till kommunen hör också sju bebodda mindre öar och ett stort antal holmar och skär. Näringslivet är baserat på verksamheter knutna till havet såsom fisk- och konserv-industri, rederier, varv och hamnrö-relser. Ett strategiskt läge i Västra Götalandsregionen och närheten till Göteborg gör att många kommunin-vånare pendlar till arbeten utanför kommunen.

Organisation

Socialförvaltningen är indelad i fyra verksamheter: individ- och familjeom-sorg, kommunal hälso- och sjukvård, särskilda omsorger och äldreomsorg. En central stab är behjälplig med personal- och ekonomifrågor. Den kommunala hälso- och sjukvården och äldreomsorgen är indelad i sex verksamhetsområden, med en verk-samhetschef i varje som är direkt

Fakta Tjörns kommun

underställd socialchefen.

Hemsjukvår-den är indelad i distrikt, i varje distrikt finns det sjuksköterskor under dag-tid. Kvällstid finns två sjuksköterskor mobilt och nattetid finns en sjuk-sköterska. I kommunen finns också en psykiatrisjuksköterska som stöttar alla verksamheter. I samarbete med primärvården har kommen tillgång till en kommunläkare.

Befolkning

(14)

Fakta Tynnered SDN

Göteborgs Stad är indelad i tjugoen

stadsdelar i varierande storlek. Stads-delarna är indelade i regioner där Tynnered har sin tillhörighet i väster-regionen tillsammans med stadsde-larna Askim, Frölunda, Styrsö, Högs-bo och ÄlvsHögs-borg. Tynnered är en stadsdel med varierande bostadsbe-byggelse med villor, radhus och områ-den med hyreslägenheter. Stadsdelen ligger vid havet med kommunala bad-platser och småbåtshamnar. Tynnered har en förhållandevis ung befolkning och fjorton procent av befolkningen är personer med invandrarbakgrund. I Tynnered finns ingen industri eta-blerad men en stor del av de boende arbetar i den kommunala verksamhe-ten, främst inom skola, förskola och äldreomsorg. Två små affärscentra finns på Opaltorget och Smycketor-get men närhet finns till Frölunda torg som är ett stort affärscentrum i väster.

Organisationsbeskrivning

Stadsdelarna i Göteborg ansvarar för den kommunala verksamheten inom bibliotek, förskola, grundskola, indi-vid- och familjeomsorg, fritidsverk-samhet samt social omsorg för funktionshindrade och äldre. Äldre-omsorgen benämns vård och omsorg och ansvarar för särskilda boenden, hemtjänst och den kommunala hälso- och sjukvården i de särskilda boen-dena. Tynnered producerar mer plat-ser i särskilt boende än behovet för

2.11 Tynnered SDN

Kommunbeskrivning

stadsdelens invånare och säljer därför platser i väster. I väster finns en gemensam beläggningsenhet som för-delar platser på särskilda boenden. Varje år arbetas en ”västerplan” fram med spelregler för arbetet med boen-deplatser, internpriser, tomgångskost-nader m.m. På särskilda boenden finns sjuksköterskor i den egna orga-nisationen som också ansvarar för kommunal sjukvård för funktionshin-drade i stadsdelen. Den kommunala hälso- och sjukvården i det ordinära boendet administreras och utförs av resursverksamhet i Högsbo stadsdel för hela väster. I varje stadsdel finns

en medicinskt ansvarig sjuksköter-ska. Hemtjänsten är organiserad i en s.k. delad organisation och är indelad i tre geografiska områden. Trygghetslarm besvaras och fördelas av en organisation med trygghetsjour i Frölunda stadsdel. På kvällen finns personal som åtgärdar larm men på natten ansvarar trygghetsjouren för utförandet. I verksamheten finns, för-utom chef för vård och omsorg, fem-ton enhetschefer som arbetar i led-ningsgrupp tillsammans med MAS, resurs från ekonomiavdelning, utveck-lingssamordnare och planeringsleda-re.

Befolkning

Särskilda boendeformer ...116 907 Stöd i ordinärt boende (inklusive servicehus och dagcentral) ...25 534 Rehab ...1 745 Hemsjukvård ...753 Färdtjänst ...0 Övrigt ...5 109

(15)

2.12 Öckerö

Kommunbeskrivning

Öckerö är en av landets två kommu-ner som helt saknar landförbindelse. Kommunen består av tio bebodda öar varav fyra är sammanbunda med broar. Av befolkningen bor sexiosju procent på de två huvudöarna Hönö och Öckerö. Befolkningen i Öckerö kommun växer stadigt sedan 1950-talet. Öckerö kommuns s.k. egensysselsättning är låg och mer än hälften av de förvärvsarbetande har

sin försörjning utanför kommunens gränser. En stor del av innevånarna i kommunen bor i eget småhus.

Organisation

Socialnämnden ansvarar för all äldre-omsorg och kommunal hälso- och sjukvård i Öckerö kommun. Soci-alförvaltningen organiseras i kansli, rättsenhet (kallad socialkontor) samt utförarenheter. Varje enhet leds av verksamhetsansvariga som gentemot

socialchefen ansvarar för personal, budget samt verksamhetens kvalitet och utveckling. Organisationen med-för att socialtjänsten inte är organise-rad i enheter utifrån olika målgrup-per som äldre, handikappade o.s.v. All myndighetsutövning i form av utredning och beslut gällande enskild person sker på socialkontoret oavsett vilken målgrupp personen tillhör. Beslutet verkställs sedan i utföra-renheterna; hemtjänst, rehabilitering, behandling och särskilt boende. Den kommunala hälso- och sjukvården är organiserad på så sätt att hälso- och sjukvård i särskilt boende ligger under respektive verksamhetschef och hälso- och sjukvård i ordinärt boende i en separat enhet.

Fakta Öckerö kommun

Befolkning

(16)

0 25% 50% 75% Öckerö Tynne red SDN Tjörn Stenun gsund Parti lle Mölndal Lilla Ed et Lerum Kungsbacka Härryda Alings ås Ale 32,6% 2,6% 17,7% 3,5% 29,0% 28,8% 38,1% 34,7% 35,3% 30,6% 14,6% 12,1% 14,7% 12,2% 13,0% 29,1% 61,7% 56,3% 8,7% 13,2% 8,8% 36,3% 11,9% 19,5% 65–79 år 80–w år

2.13 Befolkning 2001 och befolkningsprognos för 2009

Nedan redovisas kommunernas befolkningssiffror för 2001-12-31, hämtade från SCB:s befolkningsstatistik, samt kommunernas egna befolkningsprognoser för 2009.

Befolkning 2001

0-64 år 0-64 år i % 65-79 år 65-79 år i % 80-w år 80-w år i % Total-av total- av total- av total- befolkning

befolkningen befolkningen befolkningen

Ale 22 274 87,0% 2 437 9,5% 882 3,4% 25 593 Alingsås 29 052 82,4% 4 208 11,9% 1 997 5,7% 35 257 Härryda 26 936 88,2% 2 704 8,9% 907 3,0% 30 547 Kungsbacka 56 748 86,1% 6 787 10,3% 2 342 3,6% 65 877 Lerum 30 798 87,2% 3 371 9,5% 1 153 3,3% 35 322 Lilla Edet 10 946 84,8% 1 430 11,1% 536 4,2% 12 912 Mölndal 48 444 85,4% 5 896 10,4% 2 403 4,2% 56 743 Partille 28 488 86,0% 3 466 10,5% 1 188 3,6% 33 142 Stenungsund 18 276 86,3% 2 252 10,6% 647 3,1% 21 175 Tjörn 12 245 82,8% 1 884 12,7% 668 4,5% 14 797 Tynnered SDN 23 455 85,2% 3 089 11,2% 987 3,6% 27 531 Öckerö 9 907 83,4% 1 421 12,0% 549 4,6% 11 877 Totalt 317 569 85,7% 38 945 10,5% 14 259 3,8% 370 773 Befolkningsprognos 2009 0-64 år 0-64 år i % 65-79 år 65-79 år i % 80-w år 80-w år i % Total-av total- av total- av total- befolkning

befolkningen befolkningen befolkningen

Ale 23 068 84,8% 3 232 11,9% 905 3,3% 27 205 Alingsås 29 415 80,7% 4 951 13,6% 2 066 5,7% 36 432 Härryda 27 916 85,7% 3 489 10,7% 1 168 3,6% 32 573 Kungsbacka 59 422 82,6% 9 372 13,0% 3 154 4,4% 71 948 Lerum 30 424 83,4% 4 560 12,5% 1 506 4,1% 36 490 Lilla Edet 10 329 82,2% 1 639 13,0% 601 4,8% 12 569 Mölndal 50 271 84,2% 6 761 11,3% 2 695 4,5% 59 727 Partille 28 750 84,1% 3 918 11,5% 1 534 4,5% 34 202 Stenungsund 19 030 80,4% 3 642 15,4% 1 011 4,3% 23 683 Tjörn 12 254 81,4% 2 047 13,6% 756 5,0% 15 057 Tynnered SDN 23 090 83,1% 3 361 12,1% 1 345 4,8% 27 796 Öckerö 10 126 81,8% 1 590 12,9% 656 5,3% 12 372 Totalt 324 095 83,1% 48 562 12,5% 17 397 4,5% 390 054

(17)

2.14 Kostnad för äldreomsorg

Här redovisas nettokostnad relaterat till invånare och personer med insat-ser från äldreomsorgen. Siffrorna i tabellen nedan är hämtade från kom-munernas faktarutor tidigare i kapit-let. Personer med insatser från äldre-omsorgen redovisas utförligt i kapitel 3.2.

Nettokostnad per Nettokostnad per Nettokostnad per person med insatser kommuninvånare, kommuninvånare, i form av hemtjänst eller särskilt boende, 65–w år, tkr 80–w år, tkr 80–w år, tkr Ale 38,1 143,3 367,5 Alingsås 46,2 143,5 407,8 Härryda 39,5 157,1 380,0 Kungsbacka 35,1 136,7 391,0 Lerum 38,9 152,8 409,6 Lilla Edet 45,2 165,6 457,6 Mölndal 43,0 148,6 326,0 Partille 36,1 141,5 356,9 Stenungsund 32,9 147,6 521,7 Tjörn 36,9 140,9 409,2 Tynnered SDN 36,8 152,0 513,9 Öckerö 37,9 136,1 491,4 Medel 38,9 147,1 419,4

På nästa sida följer tre diagram som på olika sätt visar kommunens kost-nader och de insatser som ges. I det första visas nettokostnaden per invånare, 80 år och äldre, tillsam-mans med andelen invånare i samma åldersgrupp som får insatser från äld-reomsorgen, i ordinärt eller särskilt boende. Nästa diagram visar hur kom-munens mix av insatser i ordinärt och särskilt boende ser ut för invånarna, 80 år och äldre, som får insatser. Båda diagrammen är sorterade efter andel av befolkningen som får insatser. Det sista diagrammet visar hur stor andel av kommunens totala kostnader för skattefinansierad verksamhet som äld-reomsorgen står för. Diagrammet kompletteras också med hur stor andel av kommunens invånare är i ålders-gruppen 65 år och äldre och därmed hör till äldreomsorgens ansvarsom-råde. Diagrammet är sorterat efter äldreomsorgens andel av kommunens totala kostnader.

Kommunerna strävar givetvis efter att hitta den kombination av insatser i äldreomsorgen som resulterar i den bästa balansen mellan kostnader, kva-litet och kvantitet. Ett sätt att analy-sera dessa bilder är att titta på några av de kommuner som har ungefär lika stor andel av den äldre befolkningen som får insatser; Härryda, Partille och Ale mellan 39-40%, Lerum, Lilla Edet, Alingsås och Kungsbacka mel-lan 35-37% och Stenungsund och Öckerö på 28%. Det som kan utläsas av en sådan analys är att Kungs-backa och Partille, som har en rela-tivt liten andel personer i särskilt boende, också har en lägre nettokost-nad jämfört med de övriga kommu-nerna. Man kan också se att i dessa två kommuner står äldreomsorgen för en relativt liten andel av kommunens totala kostnader. Stenungsund och Öckerö har en mycket snarlik fördel-ning på insatserna och lika stor andel av den äldre befolkningen som får

insatser. Stenungsunds nettokostnad är mycket högre och äldreomsorgen står för en liten andel av kommunens totala kostnader jämfört med Öck-erö. Alingsås och Lilla Edet har en liknande mix av insatser och liknande andel av befolkningen i insatser. Net-tokostnaden i Lilla Edet är mycket högre och äldreomsorgen står för en liten andel av kommunens totala kostnader jämfört med Alingsås. Det kan här konstateras att det finns vissa samband mellan vägvalen som görs mellan typen av insatser, äldreomsor-gens omfattning relaterat till kommu-nens övriga verksamheter och kostna-den. De är dock inte entydiga utan fler aspekter spelar troligen in.

(18)

Tkr 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 Öcker ö Stenun gsund Tynne red SDN Tjörn Kung sbacka Alings ås Lilla Ed et Lerum Ale Parti lle Härryda Mölndal 0% 10% 20% 30% 40% 50% Nettokostnad i Tkr per invånare 80–w år

Andel av befolkningen 80–w år, med insatser enligt SOL

148,6 157,1 141,5 143,3 152,8 165,6 143,5 136,7 140,9 152,0 147,6 136,1 46% 41% _40% 39% 37% _36% 35% 35% _34% 31% 28% 28% 0% 25% 50% Ordinärt boende Särskilt boende Öcker ö Stenun gsund Tynne red SDN Tjörn Kungsbac ka Alings ås Lilla Ed et Lerum Ale Parti lle Härry da Mölndal 29,8% 22,8% 27,3% _24,0% 17,3% 15,3% _15,9% 24,6% 18,0% 14,7% 13,8% _12,9% 15,7% 18,5% 12,4% 15,0% 20,0% 20,9% 19,3% 10,3% 16,5% 16,2% 14,5% 14,8% 0% 5% 10% 15% 20% 25% Kungsbacka Stenun gsund Parti lle Härryda Lerum Ale Tynne red SDN Lilla Ed et Mölndal Öcker ö Tjörn Alings ås 24,7% 22,0% 20,0% 18,2% 18,0% 17,0% 17,0% 16,5% 15,9% 15,6% 15,4% 13,0% 17,6% 17,2% 16,6% 14,6% 15,2% 14,8% 13,0% 12,8% 11,8% 14,0% _13,7% 13,9%

Äldreomsorgens andel av kommunens totala kostnader Andel invånare 65–w år

(19)

3 Omsorg i särskilt och ordinärt boende

Genom ädelreformen 1992 fick kom-munerna ett samlat ansvar för äldre-omsorgen. Kommunerna svarar sedan dess för hemtjänst, hemsjukvård och olika boendeformer för äldre med särskilda behov. I rapporten är äld-reomsorgen indelad efter insatser i särskilt och ordinärt boende. De sär-skilda boendena delas sedan upp i somatiskt boende (boenden som tidi-gare kallades för ålderdomshem och sjukhem) och demens- psykogeria-triskt boende (t.ex. gruppbostäder för åldersdementa eller psykiskt handi-kappade). I de särskilda boendena

finns tillgång till vårdpersonal dygnet runt, gemensamma utrymmen för mål-tider och annan service. På de soma-tiska boenden som har hög vårdtyngd finns dessutom ofta resurser för medi-cinsk vård.

Som ordinärt boende räknas det egna hemmet samt servicehus och servicelägenheter. Omsorg i ordinärt boende sker genom hemtjänst och vanligtvis trygghetslarm. I anslutning till servicehusen finns ofta en dag-central. I kommunerna består service-husen idag många gånger av flera kategorier av boenden. Efter hand

som de boende blir äldre och omvård-nadsbehovet ökar förändras karaktä-ren på servicehusen. Förutom ordinärt boende finns många gånger demens- och gruppboenden integrerade, vilket gör att exakta gränsdragningar mel-lan ordinärt och särskilt boende kan vara svåra att göra och schabloner får ibland användas i beräkningarna. Hemsjukvården utför sjukvårdande insatser i det egna hemmet och i de särskilda boendena (dock ej läkarin-satser).

3.1 Personer med insatser enligt SOL

Siffrorna nedan visar antalet perso-ner med biståndsbedömda insatser, enligt Socialtjänstlagen (SOL). Insat-ser i form av färdtjänst och hem-sjukvård ingår alltså inte. Insatserna

redovisas för samtliga personer 65-w år och uppdelat på åldersgrupperna 65-79 år samt 80-w1

år. Insatserna är också fördelade efter särskilt och ordinärt boende. I diagrammet, sist i

avsnittet, kan kommunerna jämföras avseende hur stor andel av kom-munernas äldre befolkning som får insatser i form av hemtjänst eller som en plats i särskilt boende.

Personer med Varav i särskilt Varav i ordinärt

insatser boende boende

Antal i % av bef. Antal i % av bef. Antal i % av bef.

Ale 481 14,5 169 5,1 312 9,4 Alingsås 902 14,5 473 7,6 429 6,9 Härryda 496 13,7 211 5,8 285 7,9 Kungsbacka 1 252 13,7 322 3,5 930 10,2 Lerum 540 11,9 265 5,9 275 6,1 Lilla Edet 254 12,9 134 6,8 120 6,1 Mölndal 1 514 18,2 495 6,0 1 019 12,3 Partille 661 14,2 194 4,2 467 10,0 Stenungsund 294 10,1 126 4,3 168 5,8 Tjörn 313 12,3 153 6,0 160 6,3 Tynnered SDN 454 11,1 218 5,3 236 5,8 Öckerö 211 10,7 105 5,3 106 5,4 Totalt 7 372 13,9 2 865 5,4 4 507 8,5 Befolkningen 65–w år

1 Underlaget är hämtat från kommunernas redovisning till SCB i Socialstyrelsen i blanketten ”Vård och omsorg om äldre och funktionshindrade enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen, 2001” och avser mättillfället den 1 oktober 2001.

(20)

Personer med insatser i procent av befolkningen 65-w år

Befolkningen 65-79 år Befolkningen 80-w år

Personer med Varav i särskilt Varav i ordinärt Personer med Varav i särskilt Varav i ordinärt

insatser boende boende insatser boende boende

Antal i % av bef. Antal i % av bef. Antal i % av bef. Antal i % av bef. Antal i % av bef. Antal i % av bef.

Ale 137 5,6 37 1,5 100 4,1 344 39,0 132 15,0 212 24,0 Alingsås 199 4,7 88 2,1 111 2,6 703 35,2 385 19,3 318 15,9 Härryda 121 4,5 43 1,6 78 2,9 375 41,3 168 18,5 207 22,8 Kungsbacka 433 6,4 80 1,2 353 5,2 819 35,0 242 10,3 577 24,6 Lerum 110 3,3 34 1,0 76 2,3 430 37,3 231 20,0 199 17,3 Lilla Edet 60 4,2 22 1,5 38 2,7 194 36,2 112 20,9 82 15,3 Mölndal 419 7,1 117 2,0 302 5,1 1 095 45,6 378 15,7 717 29,8 Partille 190 5,5 47 1,4 143 4,1 471 39,6 147 12,4 324 27,3 Stenungsund 111 4,9 32 1,4 79 3,5 183 28,3 94 14,5 89 13,8 Tjörn 83 4,4 43 2,3 40 2,1 230 34,4 110 16,5 120 18,0 Tynnered SDN 149 4,8 58 1,9 91 2,9 305 30,9 160 16,2 145 14,7 Öckerö 59 4,2 24 1,7 35 2,5 152 27,7 81 14,8 71 12,9 Totalt 2 071 5,3 625 1,6 1 446 3,7 5 301 37,1 2 240 15,7 3 061 21,5 0% 10% 20% Ordinärt boende Särskilt boende Stenun gsund Öcker ö Tynne red SDN Lerum Tjörn Lilla Ed et Kungsbacka Härryda Parti lle Ale Alings ås Mölndal 12,3% 6,9% 9,4% 10,0% _7,9% _10,2% 6,1% 6,3% 6,1% 5,8% _5,4% 5,8% 6% 7,6% 5,1% 4,2% 5,8% 3,5% 6,8% 6,0% 5,9% 5,3% 5,3% 4,3%

3.2 Särskilda boenden

Följande beskrivningar av kommu-nernas särskilda boenden syftar till att visa på vilken struktur och strategi respektive kommun har för sina sär-skilda boenden avseende den boende-standard och service som erbjuds. Flera olika faktorer har betydelse för utfallet av de ekonomiska nyckeltalen och det kan många gånger få sina förklaringar i de strategiska vägval kommunen gjort eller i strukturella förutsättningar som geografi, infra-struktur och bebyggelse. I slutet på detta avsnitt finns en sammanställ-ning över de särskilda boendena i kommunerna med fakta som antal enheter, antal platser och eventuell kö respektive lediga platser.

I texterna finns också beskrivet hur kommunerna arbetar med palliativ vård (benämns också hospisvård eller vård vid livets slut) inom äldreomsor-gen. Palliativ vård är, enligt WHO:s definition, ”en aktiv helhetsvård av patienter i ett skede när patienten inte längre svarar på botande behandling, med tonvikt på att lindra smärta och andra besvärande symtom. Det övergripande målet med palliativ vård är att uppnå bästa möjliga livskvalitet för patienten och dennes anhöriga. Det inbegriper en livssyn som bejakar livet och betraktar döendet som en normal process.”

Ale

Principen med kvarboende gäller i samtliga boenden och arbete pågår med att möta de vårdbehov som kan uppstå för varje kommuninnevånare som önskar bo kvar i det egna hem-met. Särskilda boenden i Ale håller en genomgående hög boendestandard. Flerbäddsrum förekommer inte i kom-munens boenden. Små boendeenhe-ter för dementa och trygghetsboende med somatisk inriktning finns och företrädesvis är de samlokaliserade med flera enheter intill för att erhålla ett effektivt nyttjande av personalre-surser. I Ale finns en enhet som drivs i privat regi. Första upphandlingen skedde 1999 med en avtalstid på tre

(21)

år. Förlängning av avtalet har gjorts för ytterligare två år. Erfarenheten hittills är att det är små skillnader i kostnad mellan privat och kom-munal regi, men det ger intressanta kunskaper och erfarenheter för båda parter. En tillkommande kostnad med entreprenad är att det krävs kompe-tens och resurser för upphandling och uppföljning. För personer som inte önskar vårdas hemma vid livets slut har kommunen en särskild enhet som ansvarar för palliativ vård. Enheten säljer också platser till närliggande kommuner. Vid behov av korttids-vård, växelvård eller avlastning finns en särskild enhet som är placerad i nära anslutning till rehabiliterings-verksamheten. Rehabverksamheten är bemannad med sjukgymnaster, arbets-terapeuter och sjuksköterskor för att kunna åstadkomma en sådan aktiv rehabilitering som möjligt, i syfte att möjligöra en återgång till eget boen-de. Det finns också möjlighet att få behovet av korttidsvård tillgodosett i någon av övriga boendeformer.

Alingsås

De flesta av kommunens särskilda boenden byggdes om och till under mitten av nittiotalet. Bostäderna är därför, i de flesta fall, rymliga och håller en hög standard. De särskilda boendena är koncentrerade till tätor-ten med undantag av ett boende i norra delen (Sollebrunn) och ett i södra delen (Hemsjö). Inom äldre-boendena så gäller kvarboendeprinci-pen. Det finns inget dubbelboende. De större särskilda boendena innehål-ler både servicelägenheter och grupp-boenden, med tillhörande dagcentraler. Ett fyrtiotal bostäder är korttid/ växelvårds-platser. Åtta av dessa är platser avsedda för så kallad aktiv rehabilitering, med syfte att skapa bästa möjliga förutsättningar för åter-gång till ordinärt boende. När det gäller gruppboende för dementa så är de, i de flesta fall, integrerade med övriga särskilda boende. Någon särskild enhet för palliativ vård finns inte.

Härryda

Härryda kommuns särskilda boende-former består av sju boenden. Av dessa är tre belägna i Mölnlycke, tre i Landvetter och ett i Rävlanda. Alla boenden betraktas som äldreboende med personalbemanning dygnet runt. På flertalet boenden finns en till två

gästplatser avsedda för växelvård för funktionsträning och/eller avlastning för anhöriga. Ett samlat korttids-/ rehabiliteringsboende finns i Möln-lycke i nära anslutning till rehabilite-ringsverksamheten. På alla boenden gäller kvarboendeprincipen. Samtliga äldreboenden har genomgående hög standard, alla är om- eller nybyggda sedan mitten av nittiotalet. Flerbädds-rum finns inte och flertalet av boen-denas lägenheter har egna pentryn. Inom varje boende finns möjlighet till fritidsaktivitet och social gemenskap genom att varje boende har en ansva-rig fritidsledare. Demensboende finns till största delen i form av grupp-boende och förekommer såväl inte-grerade i somatiska boenden som i samlat demensboende. För personer som vårdas i livets slutskede är inten-tionen att alla boendeenheter ska kun-na erbjuda vård för ett värdigt slut. Någon särskild enhet för palliativ vård finns inte. För dem som så öns-kar köper kommunen hospisplatser på enheter i andra kommuner.

Kungsbacka

För samtliga äldreboenden gäller gene-rellt kvarboendeprincipen utom i någ-ra undantagsfall då flyttning till en lämpligare vårdform kan övervägas i samråd med anhöriga. Gruppboenden för dementa finns i flera fall som små fristående enheter utspridda i kommunen. Vid ett av de två stora somatiska boendena finns en avdel-ning med korttids- och växelvårds-platser. I övrigt finns enstaka gäst-platser i servicehusen ute i de olika kommundelarna.

Idag är endast sex platser i grupp-boende utlagda på entreprenad och arton platser i somatiskt bodende. Arbetet med att lägga ut ett befintligt servicehus, samt ett servicehus som är under byggnation, på entreprenad har pågått under året. Förhoppnings-vis skall entreprenaddriften vid det nybyggda servicehuset vara igång i november 2002. Genom att alterantiv drift finns i kommunen förväntas den egna verksamheten stimuleras till en positiv verksamhetstveckling. Kungs-backas äldreboenden håller en genom-gående hög boendestandard med undantag av de gamla sjukhem som övertogs från landstinget i samband med Ädelreformen. Där finns fortfa-rande flerbäddsrum. Planer finns för avveckling, i alla fall av tre- och fyra-bäddsrummen. Någon särskild enhet

för palliativ vård finns inte i kom-munen.

Lerum

Kommunens särskilda boenden är belägna i kommundelarna Lerum, Stenkullen, Floda och Gråbo. Kvar-boendeprincipen gäller för kommu-nens äldreboenden och boendena för demenshandikappade. Kommu-nens målsättning är att ge de äldre en boendemiljö som är hemlik och inger trygghet. Äldreboendena och boendena för demenshandikappade varierar i storlek från arton till nittio boende. Kommunens mindre boen-den är generellt dyrare att driva än de större, på grund av att de små enheterna har svårigheter att finna lösningar för personaltäckning. De särskilda boendena har till allra störs-ta delen enkelrum men det finns ett fåtal flerbäddsrum. Hemvården i kom-munen har ett V. I. L. S-team (vård i livets slut) som består av ett antal undersköterskor från kommunens oli-ka hemvårdsgrupper. Teamets upp-drag är att vid behov frigöras från sina ordinarie arbetsuppgifter för att gemensamt ge vårdtagaren de insatser som behövs. På kommunens äldrebo-enden är det den ordinarie personalen som tillgodoser behovet av palliativ vård för den enskilde vårdtagaren.

Lilla Edet

Äldreomsorgen i Lilla Edets kommun är indelad i tre geografiska distrikt. I två av distrikten finns det tre boen-den med somatisk inriktning varav ett med integrerat demensboende. I det tredje distriktet finns ett nybyggt sepa-rat demensboende med egna lägen-heter i markplan. Huset består av tre mindre enheter. Alla permanenta boenden är enkelrum. Personalen på ett somatiskt boende och hemtjänsten har arbetat tillsammans inne och ute under några år. Under 2002 kommer detta att förändras på grund av att organisationsmodellen har visat sig vara ineffektiv. Nattbemanningen är organiserad så att samtliga boenden har egen nattpersonal (undersköter-skor). Hemsjukvårdspatrullens sjuk-sköterskor ambulerar efter behov. Ett boende för somatisk vård har sjuk-sköterskeresurser dygnet runt. Den huvudsakliga kostproduktionen inom vård och omsorg sker i ett nybyggt centralkök som ligger i anslutning till ett särskilt boende i centralorten. Kommunen har ingen särskild enhet

(22)

för palliativ vård utan alla platser inom särskilt boende används efter behov. På regionens sjukhus finns en palliativ enhet som ger hjälp och stöd, både i enskilt och särskilt boende, med vård vid livets slut.

Mölndal

Särskilda boenden i Mölndal håller en genomgående hög boendestan-dard. Flerbäddsrum förekommer inte. Små enheter har succesivt avvecklats. Demensboende finns både som fristå-ende enheter och som integrerade enheter i särskilda boenden med soma-tisk inriktning. Principen med kvar-boende gäller på samtliga kvar-boenden. Beträffande drift i alternativa former har Mölndal fr.o.m. 2001 två enheter som drivs på entreprenad. Arbete pågår med att möta behovet av en värdig vård i livets slutskede. Kom-munen har ingen särskild enhet för palliativ vård utan ambitionen är att klara vård i livets slut på samtliga enheter och även i det egna hemmet.

Partille

I Partilles särskilda boenden är samtliga permanenta boendeplatser i enbäddsrum. Några av platserna för kortidsboende finns i dubbelrum. I Partille finns förhållandevis många ser-vicehus med servicelägenheter. Anled-ningen till detta är antagligen att bebyggelsen i kommunen till stor del består av villor samt lägenheter i två- och treplanshus utan hiss. Det är brist på lägenheter som är tillgängliga för äldre och funktionshindrade. Sedan 1992 har kommunens ombyggnad av platser varit koncentrerad på boen-den med boen-den gamla sjukhemsstandar-den. Ett av dessa boenden har byggts om under 2000 och blev färdigt i mars 2001. Ombyggnaden har inneburit att boendestandarden höjdes. Grupp-bostäderna för dementa är belägna i samma hus som de somatiska boen-dena och i kommunen finns inga små fristående boenden. Partille har en särskild rehabavdelning. Platserna här är inte biståndsbedömda enligt socialtjänstlagen. Patienterna remitte-ras t ex från sjukhus, distriktsläkare, kommunens sjuksköterskor arbetste-ratpeuter och sjukgymnaster. Trettio platser i särskilt boende drivs på entre-prenad. Kommunen har ingen särskild enhet för palliativ vård. Hospisplatser köps vid behov. Huvudinriktningen när det gäller vård i livets slut är att den enskilde avgör om han/hon

vill vårdas i det egna hemmet/på det särskilda boendet där man bott innan. Som en av tjugo enheter i Sverige deltog hemsjukvården i Par-tille, tillsammans med primärvården, i projektet ”Genombrottet” som syf-tade till att utveckla vården i livets slutskede. Projektet innehöll frågor om bemötande, smärtlindring, informa-tion och hjälpmedel. Projektet inne-bär att frågorna om vård i livets slut kom i fokus och olika praktiska verktyg för att underlätta arbetet togs fram. Utbildning i bemötande plane-ras för all personal.

Stenungsund

Särskilda boenden i Stenungsunds kommun består av två stora äldrebo-enden Tallåsen och Hällebäck. Båda boendena består av mindre enheter i form av gruppboenden med sju till tretton boende i varje. Boendena är demensboende eller omvårdnads-boende. Alla har egna lägenheter med hyreskontrakt. Vissa lägenheter är tvårumslägenheter, men ingen bor i flerbäddsrum. Kvarboende livet ut gäller, på individens villkor i en hem-lik miljö med utsedd kontaktperson i personalgruppen. Social omsorgsper-sonal arbetar enbart inne på boen-det. Hälso- och sjukvård ges från gemensam sjuksköterskeresurs i huset alternativt på delegation av omsorgs-personalen. Nattbemanningen består av totalt sju social omsorgspersonal och två sjuksköterskor/natt. Den ordi-narie personalen har palliativ vård som en del av sitt arbete. Resurser kan snabbt omfördelas till den del i verksamheten där behov finns – i det ordinära boendet, på en permanent boendeplats eller korttidsplats. I ett av korttidsboendena finns en plats som primärt är avsedd för palliativa insatser – med bland annat möjlighet för anhöriga att bo i anslutning till vårdplatsen. Denna plats nyttjas även för övrig vård om behov av palliativ vård inte finns för tillfället. När behov av insatser för personer i livets slut-skede uppstår löses det med resurser från den ordinarie verksamheten.

Tjörn

Äldreomsorgen i Tjörns kommun är indelad i fyra distrikt, i samtliga distrikt finns boende med somatisk inriktning. En intention är att man ska kunna bo kvar i sin kommundel för att ha närheten till sin hemmiljö och att det skall vara lätt för anhöriga

och vänner att komma på besök. Demensvården är däremot koncen-trerad till den mest centralt belägna kommundelen. Inom detta distrikt finns även ett boende för personer med mycket stora medicinska och sociala omvårdnadsbehov. Platserna är där fördelade med tjugo i dub-belrum och nitton i enkelrum samt en rehabavdelning med tio platser. Boendet har även en lägenhet för vård i livets slutskede. Övriga boenden inom kommunen har egna rum eller lägenheter. Korttidsplatser är också belägna i samma distrikt, för att där finns närhet till sjukvård, arbetstera-peuter etc. Sedan 1996 har intentio-nen funnits att nivågruppera kom-munens boenden för att så långt det är möjligt kunna möta vårdtagarnas varierande behov. Detta innebär att personer med liknande behov av vård och omsorg bor i samma typ av boen-de, t.ex. att dementa verkligen bor i demensboende. De anställda inom vård- och omsorg arbetar antingen i sluten eller öppen vård.

Tynnered SDN

I Tynnered produceras fler boende-platser än behovet för invånarna i den egna stadsdelen. Dessa platser används och säljs till övriga stadsde-lar i västra Göteborg. De särskilda boendena är samlokaliserade i stora hus men uppdelade i små enheter. Övervägande delen av boendeplat-serna har egna lägenheter men ett boende har platser i flerbäddsrum. Kvarboendeprincipen gäller i samtliga boenden i Göteborg. På alla boenden i Tynnered finns enheter med inrikt-ning på demens eller somatik och det finns också en enhet för äldre med psykiska funktionshinder. Vård i livets slutskede ska erbjudas i samt-liga äldreboenden. Om personer öns-kar hospisvård erbjuds platser på etablerade enheter i Göteborg. De västra stadsdelarna ska tillsammans under nästa år se över behovet av att etablera en palliativ enhet i någon av stadsdelarna.

Öckerö

I Öckerö kommun gäller kvarboen-deprincipen. I kommunen finns bara ett somatiskt boende och det består av fem enheter och inom boendet finns ett eget kök. Där lagas maten till boendets enheter och till de vård-tagare i ordinärt boende som har mat-distribution. Det finns också eget