• No results found

KVALITETSBEDÖMNING

ARTIKLAR MED KVANTITATIV ANSATS

Bylund m fl

(2007) Waever m fl (2009) Leivelle m fl (2009) Lorig m fl (2008) McGill m fl (2009) Davallius & Flensner (2009) Hanif m fl (2007) Fråga Provider- patient dialogue about internet health information: An exploration of strategies to improve the provider- patient relationship Healthcare non- adherence decisions and internet health information Health Coaching via an Internet Portal for Primary Care Patients With Chronic Conditions The expert patients programme online, a 1- year study of an Internet- based self- management programme for people with long- term conditions World wide what? The quality of information on parathyroid disease available on the internet Quality of some swedish websites on “Heart attack” assessed with the EU quality criteria The quality of information about kidney transplantaion on the Wolrd Wide Web 1 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 2 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 3 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 4 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 5 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 6 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 7 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 8 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 9 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 10 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 11 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 12 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 13 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 14 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 15 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 16 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 17 Ej aktuellt Ej aktuellt Ja Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt 18 Ej aktuellt Ja Ja Ja Ja Ej aktuellt Ej aktuellt 19 Ej aktuellt Ja Ja Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt

20 Nej Nej Nej Nej Ej aktuellt Ej

aktuellt Ej aktuellt 21 Ej

aktuellt Nej Nej Vet ej Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt 22 Nej Nej Vet ej Vet ej Ej

aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt 23 Ja Ja Ja Ja Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt

24 Ja Ja Ja Ja Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt 25 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 26 Ja Nej Ja Ja Ja Nej Nej 27 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 28 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 29 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Kvalitet Hög Hög Hög Hög Hög Hög Hög

Bilaga 7. Matris och kvalitetsbedömning Stevenson m fl (2007)

Fullständig Referens och Land

Stevenson, F.A et al (2007)

Information from the Internet and the doctor-patient relationship: the patient perspective – a qualitative study

BMC Family Practice, 8 (47): 1-8

Storbritannien

Syfte Att undersöka patienternas syn på hur Internet påverkar deras relation till läkare

Metod Tillstånd från etisk kommitté hade sökts.

Kvalitativ undersöknings-metod. Fokusgrupper

Diskussionerna spelades in på band och transkriberades

Undersökningsgrupp 34 patienter med kroniska sjukdomar fördelade på 8 fokusgrupper.

Patienterna hade diabetes mellitus, hjärtsjukdom eller hepatit C

Resultat Informationen uppfattades generellt som ett komplement till den information

som de fick vid läkarbesöken och därmed stödjande till den terapeutiska relationen. Eftersom läkarbesöken ofta är tidsmässigt korta ansågs Internet vara särskilt värdefullt för att konfirmera och utvidga information som de fått av läkaren utan att besvära honom. De kunde istället läsa vidare på nätet. Webbsidor som tillhandahöll möjliga frågor som de kunde fråga sin läkare var till hjälp när tiden var knapp vid läkarbesöket, och bidrog till att patienten engagerade sig.

Även där det fanns möjlighet att rådfråga en läkare på Internet, kände patienterna det som att de råd som de kunde få var begränsat eftersom det inte var baserat på deras sjukdomshistoria. Den som svarade hade inte tillgång till patientens hela sjukdomsbakgrund eller patientens journal. Patienterna framförde generellt att Internet var en tillgång/resurs till/ som stöd till den terapeutiska relationen och de tyckte att man ska ta upp den hälsoinformation som man finner med sin läkare. De uppskattade också den bredd av information som de hittade och lättåtkomligheten, men de var inte säkra på att informationen var trovärdig.

Bilaga 8. Matris och kvalitetsbedömning Sommerhalder m fl (2009)

Fullständig Referens och Land

Sommerhalder, K et al (2009)

Internet information and medical consultations: Experiences from patients´ and physicians´ perspectives

Patient Education and Counseling,

77: 266-271

Schweiz

Syfte Att undersöka hur Internet information påverkar den medicinska

konsultationen ur patienternas och läkarnas perspektiv.

Metod Tillstånd från etisk kommitté hade sökts.

Kvalitativ undersöknings-metod.

Semistrukturerade intervjuer som spelades in och transkriberades Datainsamling och analys enligt Grounded Theory

Undersökningsgrupp

32 patienter mellan 19-79 år och 20 allmänpraktiserande läkare eller specialister

Resultat 77 % av patienterna använde Internet varje dag. 65 % hade sökt hälsoinformation under den senaste veckan. Sökandet var ofta kopplat till

läkarkonsultationen. Det var viktigt att konfirmera informationen, men de upplevde svårigheter med tolkningen av Internet informationen och dess personliga relevans. Därför litade de på deras läkares tolkning och beskrivning av sådan information.

Patienterna använde olika strategier för att framföra den funna informationen.

Läkarna uppskattade att patienterna tog med sig hälsorelaterad information från Internet och att patienterna aktivt deltog i konsultationen. Samtidigt var det viktigt att diskutera den information som de hade funnit och svara på frågor för att åstadkomma klarhet.

Att diskutera Internet information med patienter uppskattades av de flesta läkare men vilseledande tolkning av patienter och motstridig syn jämfört med läkarna kunde orsaka konflikter under konsultationen.

Bilaga 9. Matris och kvalitetsbedömning Atack m fl (2008)

Fullständig Referens och Land

Atack, L et al (2008)

Evaluation of Patient satisfaction With Tailored Online Patient Education Information

Computers, Informatic, Nursing, 26 (5): 258-264

Canada

Syfte Ett Internet baserat patient utbildnings-och informationssystem hade utarbetats och syftet var att utvärdera Internetsidan

Metod Inget nämnt om någon ansökan till etisk kommitté hade gjorts. Eftersom det

var utvärdering av Internetsida behövs det troligtvis inte. Kvalitativ undersöknings-metod.

Metod med att låta patienterna tänka högt metoden (spelades in på band), enkätundersökning samt intervjuer.

Deskriptiv-, observerande och innehållsanalys

Undersökningsgrupp

8 patienter i åldern 40-69 år (3 med diabetes, 3 med bröstcancer och 2 med halscancer) som hade blivit tillfrågade på ett stort sjukhus

Resultat

Alla patienterna använde Internet för att söka hälsoinformation.

Patienterna var väldigt tillfreds med det webbsidan som hade utvecklats. Sidan har potential att bli en värdefull tillgång till patienternas hantering av sin egenvård.

De uppskattade att ha tillgång till all validerad hälsoinformation som de behövde 24 timmar om dygnet och att informationen som de behövde var samlad till en Internetsida.

Alla patienter utom en tyckte att PEPTalk sidan var ganska lätt att lära sig, men att designen och en del av terminologin behövde förbättras. Cirka hälften av deltagarna behövde viss handledning med navigeringen i programmet.

De tyckte att webbsidan skulle hjälpa dem att förbättra sin kunskap om hälsa och det skulle hjälpa dem. Det positiva var också att de hade tillgång till den alltid eftersom det var svårt att komma ihåg all information från sjukhuset då det ofta blev stressigt. De var väldigt positiva till videoklippen som de kunde titta på och vara till hjälp i deras utbildning av egenvård.

Bilaga 10. Matris och kvalitetsbedömning Schäfer- Keller m fl (2009)

Fullständig Referens och Land

Schäfer- Keller, P et al (2009)

Computerized patient education in kidney transplantation: Testing the content validity and usability of the Organ Transplant Information System (OTIS)

Patient Education and Counselling, 74: 110-117

Schweiz

Syfte

Att undersöka validiteten och användbarheten av OTIS programmet (organ transplantationsinformationssystemet) på ett systematiskt sätt, både ur sjukvårds-personalens och patienternas synvinkel

Metod Tillstånd från etisk kommitté hade sökts.

Kvalitativ undersöknings-metod.

Läkarna granskade om innehållet var relevant och överensstämde med klinisk praxis.

Metod med att låta patienterna tänka högt (spelades in på band) och strukturerade intervjuer.

Deskriptiv analys och innehållsanalys

Undersökningsgrupp

8 från professionen (4 nefrologer, 3 sjuksköterskor och en dietist) och 14 patienter. Patienterna skulle antingen bli njurtransplanterade eller redan vara transplanterade.

Resultat

Två av professionen avbröt granskningen av webbsidan för de tyckte att det var alldeles för dålig kvalitet och långa avsnitt.

Professionen identifierade avvikelser från aktuell klinisk praxis, angående innehållet, språket och designen. De tyckte att texten skulle vara enklare och kortare skrivet och skulle överensstämma med klinisk praxis.

Sju tyckte att webbsidan inte var relevant för implementering/genomförande i klinisk praxis. Fem tyckte att efter anpassning/ omarbetning av innehållet så var det viktig information för patienter.

Patienterna tyckte att det var bra som inlärningsmetod om den blev enklare att navigera mer lättförståelig språkmässigt. De tyckte att programmet skulle hjälpa dem att bättre förstå sin sjukdom, behandling och uppföljning. Många av patienterna tyckte att det var väldigt bra med videoklippen. Alla patienter stötte dock på problem i användbarheten. De hade problem med navigeringen och medicinska termer. De kunde också bli förvirrade om informationen i programmet inte överensstämde med läkarnas information.

Bilaga 11. Matris och kvalitetsbedömning Bylund m fl (2007) Fullständig Referens och Land Bylund, C.L et al (2007)

Provider-patient dialogue about internet health information: An exploration of strategies to improve the provider-patient relationship

Patient Education and Counseling, 66: 346-352

USA

Syfte Att undersöka om patienter diskuterade information som de hade hittat på Internets hälsorelaterade sidor med sina läkare eller hälsorådgivare.

Metod

Ansökan hos etisk kommitté hade gjorts Kvantitativ under-sökningsmetod.

Enkätundersökning online. Svaren kodades och för den statistiska analysen användes olika tester

Undersökningsgrupp 770 personer som använde Internet för sökning av hälsorelaterad

information och som hade diskuterat den funna informationen med en hälsorådgivare eller läkare

Resultat 87 % hade diskuterat den funna informationen med en läkare. De flesta läkarna/hälsorådgivarna rapporterade att de tog det på ett seriöst

sätt och visade respekt för det som patienten tog upp. Detta genom att svara på patientens frågor om informationen som de hade hittat, gav en förklaring till patienten om varför de eventuellt inte höll med om den information som patienten hade hittat, eller föreslog att de skulle titta närmare på frågan.

Patienterna kände sig mindre tillfredsställda när de kände att de inte togs på allvar i samband med att de lade fram den information som de hade funnit på Internet.

Framkom också att patienterna hade olika strategier för att ta upp den information som de hade hittat med läkaren. 56 % hade sagt att informationen kom från Internet, medan 44 % inte hade gjort det. Olika strategier användes för att presentera informationen till läkaren. 44 % hade sagt det som ren fakta. 28 % hade använt det som en direkt fråga, 4 % som en indirekt eller inbäddad fråga och 23 % varit bestämda i sina åsikter.

Bilaga 12. Matris och kvalitetsbedömning Weaver m fl (2009)

Fullständig Referens och Land

Weaver, J.B et al (2009)

Healthcare non-adherence decisions and internet health information

Computers in Human Behavior, 25: 1373-1380

USA

Syfte Att undersöka Internet användare som rapporterar non-adherence (icke-följsamhet) jämfört med andra Internet användare, baserat på personliga

faktorer och miljöbetingade faktorer

Metod Finns ingen uppgift om ansökan till etisk kommitté.

Kvantitativ undersöknings-metod.

Enkätundersökning (egen utarbetad) och olika mätskalor användes. ”Cross-sectional” studie

Undersökningsgrupp 562 personer över 18 år i Seattle/Tacoma området i USA. De flesta som svarade (48.4 %) var mellan 35-54 år

Resultat 96.4% av deltagarna använde Internet i genomsnitt 7.4 timmar/vecka.

51.4% svarade att söka efter hälsorelaterad information var en typisk veckoaktivitet. 11.2% rapporterade ett beteende av non-adherence (icke- följsamhet, i detta fall att vägra eller avbryta behandling som läkare eller tandläkare rekommenderat), beroende på/ på grund av information som de hade funnit på Internet.

Det var en signifikant skillnad på icke-följsamhet mellan könen. Sannolikheten att bli icke-följsam för Kvinnor var 2.5 gånger högre.

De som var icke-följsamhet rapporterade högre frekvens av depression, oro och bestämdhet. Icke-följsamhet gruppen rapporterade lägre hälsostatus, fler dagar där de kände sig dåliga och lägre livskvalitet. Det fanns en signifikant skillnad på dem som var icke-följsamma med andra användare. De som var icke-följsamma lade mer vikt i hälsoinformation som de fick via massmedia och lade ner mer tid per vecka för att söka hälsorelaterad information på Internet. Det kunde handla om mediciner, sjukdomar, behandlingar.

De icke-följsamma rapporterade att de fick mer stöd från personer på Internet än från familj eller vänner.

Bilaga 13. Matris och kvalitetsbedömning Leivelle m fl (2009)

Fullständig Referens och Land

Leivelle, S.G et al (2009)

Health Coaching via an Internet Portal for Primary Care Patients With Chronic Conditions

Medical Care, 47 (1): 41-47

USA

Syfte Att testa effekten av en Internet baserad handledning för att stödja patienter i deras diskussion om sina besvär med sina primärvårdsläkare, och se om

det blev skillnader i resultatet av vården.

De skulle se om det kunde förbättra patient- läkar kommunikationen.

Metod Tillstånd från etisk kommitté hade sökts.

Kvantitativ undersöknings-metod. Randomiserad kontrollerad studie

Fick fylla i enkät online efter en vecka och tre månader

Undersökningsgrupp 34 primärvårdsläkare och 241 patienter, 20 år eller äldre, som hade registrerat sig för en Internet portal för patienter där de kan kommunicera

med hälsovårdsteam genom e-mail och boka besök och begära recept eller remiss, och möjlighet att se delar av deras journal som t ex röntgen och provsvar, boka besök hos primärvårdsläkare.

Patienterna hade depression, kronisk smärta eller rörelsesvårigheter i nedre extremiteter.

Resultat En sjuksköterska skickade mail om olika tips till patienterna i interventionsgruppen om hur de ska ta upp och diskutera sina tillstånd med

sin läkare. Patienterna i kontrollgruppen fick bara hänvisning till andra allmänna statliga webbsidor.

99 av patienterna fyllde inte i enkäten vid tre månader.

I både interventionsgruppen (85 %) och kontrollgruppen (80 %) rapporterade patienterna att de hade diskuterat sitt tillstånd med sin primärvårdsläkare. Fler patienter i interventionsgruppen (94 % vs 84 %) rapporterade att deras läkare hade speciella råd om deras hälsa och hänvisade dem till en specialist (51% vs 28%). Patienterna i

interventionsgruppen rapporterade något högre tillfredsställelse. Ingen skillnad fanns mellan grupperna när det gäller upptäckt eller behandling av deras tillstånd, antal symtom och livskvalitet.

Internet baserad handledning gav en del positiva fördelar vid vård av patienter med kroniska tillstånd men utan någon signifikant skillnad i patienternas allmäntillstånd.

Bilaga 14. Matris och kvalitetsbedömning Lorig m fl (2008)

Fullständig Referens och Land

Lorig, K.R et al (2008)

The expert patients programme online, a 1-year study of an Internet-based self-management programme for people with long-term conditions

Chronic Illness,

4: 247-256

Storbritannien och USA

Syfte Att utvärdera effekten av ett egenvårdsprogram (EPP Online) online hos

patienter med kroniska sjukdomar eller tillstånd.

Metod Tillstånd från etisk kommitté hade sökts.

Kvantitativ undersöknings-metod.

Prospektiv studie online med hjälp av enkäter

Data samlades in online innan interventionen, efter 6 och 12 månader

Undersökningsgrupp 546 patienter över 18 år i England, med ett eller flera kroniska sjukdomar.

Resultat Patienterna följde programmet online under 6 veckor. Efter sex månader

fanns signifikant förbättring i fem av sju hälsoindikatorer som mäter, bl a oro för hälsan, smärta, andfåddhet och trötthet. Även för alla hälsobeteenden, som stresshantering, olika former av fysiska övningar förbättrades signifikant. Li8kaså ökade besöken hos sjukgymnast signifikant.

Självsäkerhet och tillfredsställelse med hälso- och sjukvården ökade också signifikant, medan det fanns en signifikant minskning av akut-, läkar- och apoteksbesök.

75 % av patienterna fyllde i enkäten ett år efter att de hade deltagit i egenvårdsprogrammet.

Ett år efter patienternas deltagande i egenvårdsprogrammet fortsatte förbättringarna. Att känna sig handikappad var den enda hälsoindikatorn som inte förbättrades.

Bilaga 15. Matris och kvalitetsbedömning Mc Gill m fl (2009)

Fullständig Referens och Land

Mc Gill, J.F et al (2009)

World wide what? The quality of information on parathyroid disease available on the Internet

Surgery, 146 (6): 1123-1129

USA och Frankrike

Syfte Att utvärdera kvalitén på webbsidor som innehåller information om hyperparatyroidism och även se om det fanns skillnader mellan franska och

amerikanska patienters Internet sökande

Metod Ansökan hos etisk kommitté hade gjorts

Kvantitativ undersöknings-metod.

Egen utarbetad enkätundersökning bland patienter med sjukdomen hyperpara-thyroidism.

Kirurger granskade webbsidor med hjälp av kvalitetsbedömningssystem

Prospektiv multicenterstudie

Undersökningsgrupp 62 patienter med primär hyperparathyroidism, som hade varit på en endokrinologisk klinik i USA eller Frankrike och sökt information på Internet

om deras sjukdom inför ett kirurgiskt ingrepp

En grupp bestående av amerikanska och franska kirurger (antal ej nämnt)

Resultat 75 % av den amerikanska gruppen och 53 % av den franska använde

Internet inför förberedelse av paratyroidkirurgi. Majoriteten sökte på mellan 2-4 webbsidor.

Majoriteten av patienterna rapporterade att de tyckte att informationen var från någorlunda till väldigt riktig.

Panelen av endokrinologer gav webbsidorna i genomsnitt 8.6 kvalitetspoäng av 16 möjliga.

Majoriteten av sidorna tog upp huvuddelen av ämnet men och indikationer för att genomgå kirurgi men endast cirka hälften av sidorna tog upp saker som fördelar, risker, återhämtning och om anestesi.

Det är skillnad på vad patienter tycker är högkvalitativa webbsidor jämfört med kirurgerna

Bilaga 16. Matris och kvalitetsbedömning Davallius, C-A & Flensner, G (2009)

Fullständig Referens och Land

Davallius, C-A & Flensner, G (2009)

Quality of some Swedish websites on “Heart attack” assessed with the EU quality criteria

Vård I Norden, 91 (29): 9-13

Sverige

Syfte Att utvärdera hälsoinformation på webbsidor som innehåller det svenska ordet hjärtinfarkt.

Svenska webbsidor skulle kvalitetsgranskas.

Metod Inget nämnt om någon ansökan till etisk kommitté hade gjorts. Eftersom det var utvärdering av Internetsida behövs det troligtvis inte.

Kvantitativ undersöknings-metod

En sökning på sök-motorn Google gjordes under februari 2006 med sökordet ”hjärtinfarkt” . Utvärdering gjordes med hjälp av EU:s kvalitetskriterier för webbsidor

Undersökningsgrupp 70 webbsidor med ordet hjärtinfarkt

Resultat Sökningen gav 332 000 träffar. Första 10 sidorna av träffar valdes att

kvalitetsgranskas (n=101 webbsidor). 33 sidor var mer relevanta, 37 mindre relevanta och övriga var repetitioner eller sidor som det inte fanns åtkomst till.

Ingen webbsida uppfyllde alla EU:s kvalitetskriterier, men de första sidorna som hittades vid sökningen täckte bäst kriterierna. Dessa sidors primära målsättning var att förmedla hälsoinformation till allmänheten och var utformade av statlig myndighet, kommunstyrelse, universitet och företag. De mindre relevanta var utformade av tidningsföretag, olika chatt forum och enskilda personer.

De flesta relevanta sidorna innehöll uppgifter om syftet med webbsidan och till vilken målgrupp man vände sig till, medan dessa uppgifter saknades på de mindre relevanta sidorna.

42 % av de relevanta sidorna hade någon form av kvalitetsmärkning. Datum för senaste uppdatering fanns på de flesta relevanta sidorna men i 30 % av dem var den uppgiften inkonsekvent.

Bilaga 17. Matris och kvalitetsbedömning Hanif m fl (2007)

Fullständig Referens och Land

Hanif, F et al (2007)

The quality of information about kidney transplantation on the World Wide Web

Clin Transplant, 21: 371-376

Storbritannien

Syfte Att utvärdera kvalitén på webbsidor som innehåller information om njurtransplantation

Metod Står inget om ansökan hos etisk kommitté – troligtvis inte aktuellt

Kvantitativ undersöknings-metod.

Internetsidor med ordet njurtransplantation granskades och poängsattes av fyra transplantations-läkare. De utarbetade ett eget kvalitets-utvärderings system med poängsättning

Undersökningsgrupp 94 webbsidor med information om njurtransplantation granskades

Resultat Undersökningen genomfördes i oktober 2005. 4 sökmotorer användes

Related documents