Ja, med motiveringen
att… Delvis, med motiveringen att… Nej, med motiveringen att… Går ej att bedöma, med motiveringen att… Syfte
1. Är den granskade studiens syfte tydligt formulerat?
Metod
2. Är designen lämplig utifrån studiens syfte?
3. Är metodavsnittet tydligt beskrivet?
4. Är deltagarna relevanta i förhållande till studiens syfte?
5. Är inklusionskriterier och eventuella exklusionskriterier beskrivna?
3 6. Är det sammanhang (kontext) i vilket
forskningen genomförs beskrivet?
7. Är metoden för datainsamling relevant?
8. Är analysmetoden redovisad och tydligt beskriven?
9. Görs relevanta etiska reflektioner?
Resultat
10.
Är det resultat som redovisas tydligt och relevant i förhållande till studiens syfte?
Diskussion
11. Diskuteras den kliniska betydelse som studiens resultat kan ha?
4 12.
Finns en kritisk diskussion om den använda metoden och genomförandet av studien?
13. Är trovärdighetsaspekter för studien diskuterade?
5
Bilaga 3. Tabell 2:Metodtabell
Författare Syfte Resultat
Carol Ho, S-W. Chien, W-T & Wang,
L-Q (2011) Att utforska kinesiska föräldrars erfarenheter av att vara vårdnadshavare till ett barn med ADHD hemma.
4 Huvudteman:
ADHD som begrepp, Barriärer för barnomsorg vid ADHD, Psykologiska effekter vid vårdgivande och positiva aspekter av vårdgivande
11 Subteman:
Begränsad förståelse för ADHD Källor till kunskap om ADHD Stora svårigheter i barnomsorgen Vårdbördan.
Begränsade resurser eller medel för att få stöd. Ambivalens att följa läkemedelsregimen En bunt negativa känslor
Känslor av ilska och fientlighet
Känslor av övergivande och diskriminering. Vinster från vårdgivande upplevelser
Personlig tillväxt genom vårdgivande process.
Carr-Fanning, K. & Mc Guckin, C. (2018)
Att utforska stress och hantering bland föräldrar, barn och ungdomar med ADHD, för att bidra till kunskap om vad som fungerar och vad som behöver förändras i praktiken utifrån föräldrarnas perspektiv.
2 Huvudteman:
Förstå resan till och genom diagnos och erfarenhet av behandling
6 Subteman:
utmaningar, empowerment, frustration och maktlöshet, förståelsen för diagnosen, medicinering.
Dauman, N. Haza, M. & Erlandsson, S. (2019)
Att studera hur föräldrar som påverkas av deras barns uppförande presenterar sina dagliga svårigheter för andra föräldrar och yrkesverksamma på Internet.
3 Huvudteman: Befria föräldrar från skuld, Främja beteendekompetens,
Föräldrar som kämpar
Subtema: underdiagnostik av ADHD, otillräckligt utbildad personal -
6 barnet, skulden för sitt barns störning, barns uppförande är inte en brist på viljestyrka eller provokation
DosReis, S. Ph.D. Barksdale, C-L Ph.D. Sherman, A. B.A. Maloney, K. B.A. &Charach, A. M.D. (2010)
Att få en rik beskrivning av hur stigma kan påverka föräldrar som söker vård för sitt barn med ADHD. Hur upplever föräldrar och deras barn mental stigmatisering?
2 Huvudteman: tematiska konstruktionerna av stigma och
stigmatiserande upplevelser
7 Subteman: oro för märkning, känslor av social isolering och avstötning,
uppfattningar om ett förkastande samhälle, påverkan av negativa offentliga åsikter, exponering för negativa medier och misstro mot medicinska bedömningar.
Moen, L. Hall-Lord, M. L. & Hedelin, B. (2011)
Att få en djupare förståelse för föräldrarnas upplevda erfarenheter av att ha ett barn med ADHD-diagnos.
2 Huvudteman: Att upprätthålla självet och föräldraskapet och interagera
med det sociala nätverket
4 Subteman: Förtvivlan, sorg, Coping, hopp, att vara förälder i andras
ögon och att hantera människor som är tänkta att hjälpa.
Moen,L. Hall-Lord, M-L. & Hedelin, B. (2014)
Att beskriva upplevelser av vardagen i familjer med barn med ADHD
2 Huvudteman: Att skydda en fungerande familj och kämpa för acceptans
och inkludering
4 Subteman: familjelivet, konflikter, Coping, hjälp från yrkesverksamma Leitch, S. Sciberras, E. Post, B.
Gerner, B. Rinehart, N. Nicholson, J. M. & Evans, S. (2019)
Att utforska stressen hos föräldrar till barn med ADHD
4 Huvudteman: Barnets beteende, att hantera kriget hemma, en
uppdelad familjen, begäran om stöd.
9 Subteman:
Okontrollerbara utbrott, barns frånvaro, självavsky för barn, föräldrars levande erfarenhet av stress i nästan konstant tillstånd av övervakning, föräldrarnas motståndskraft och hantering genom stressen, familjenivåns inverkan av deras barns beteende, föräldrars ouppfyllda behov av stöd, social stress och stigma.
McIntyre, R. & Hennessy, E (2012) Att utforska erfarenheterna från föräldrar till barn
med ADHD i Irland. 6 Huvudteman Att få kläm på ADHD, barnet tar över, emotionell påverkan, inkonsekvens av strukturella stöd, okunnighet och diskriminering, det är inte så illa.
7
Mofokeng, M. & Van Der Wath,
A. (2017) Att utforska föräldrars erfarenheter av att leva med ett barn med ADHD. 5 Huvudteman: Vård bördan, Känslomässiga effekter, Sociala effekter, Påverkan av utbildnings utmaningar och Försök att klara vårdbördan.
8 Subteman: Stress, stigmatiserande attityder, nedsatt social yrkesmässig
funktion, sjukvård måste visa hänsyn, utmaningar, stödja och stärka föräldrar.
Ringer, N. Wilder, J. Scheja, M &
Gustavsson, A (2019) Att utforska föräldrars meningsskapande processer i förhållande till deras barns ADHD med fokus på att förstå vilken inverkan diagnosen fick på
föräldrarnas uppfattning om och sätt att hantera sina barns utmanande beteende.
5 Huvudteman: Föräldrarnas upplevelser av barnets beteende som
utmanande och svåra att förstå och hantera, Att ha en förklaring och förstå barnets behov, Anpassa sig själv, Bearbeta känslor och Förhandla om en integration av ADHD med vardagen.
8 Subteman: Integrera ADHD-diagnosen, förändra känslor, svårigheter
att hantera barnet, hjälpa föräldrar hjälpa sitt barn, föräldrars betydelse, långsiktig process, utveckla initiativ, utmanande beteende.
8
Bilaga 4. Tabell 3: Resultattabell
Författare Titel Design
och eventuel lt ansats
Undersökningsgrupp Datainsamlingsmetod Dataanalysmetod
Carol Ho, S-W. Chien, W-T & Wang, L-Q (2011)
Parents’ perceptions of care-giving to a child with attention deficit hyperactivity disorder: An exploratory study. Kvalitativ ansats. Deskriptiv design.
Ett medvetet urval av 12 stycken. föräldrar som tar hand om ett barn med ADHD bosatt hemma rekryterades.
Informationen samlades genom semistrukturerade intervjuer som varade cirka en timme.
För att analysera data använde de sig av innehållsanalys. Alla intervjuer
transkriberades till kantonesiska och sedan översatt till engelska på ett kontrollerat sätt.
Carr-Fanning, K. & Mc Guckin, C. (2018)
The powerless or the empowered?
Stakeholders’
experiences of diagnosis and treatment for attention-deficit hyperactivity disorder in Ireland. Kvalitativ ansats. Deskriptiv design.
Totalt deltog 32 stycken 7 till 18 åringar med ADHD och deras föräldrar. För att få ett homogent resultat var placering i specialskola ett uteslutningskriterium.
Informationen samlades via semistrukturerade intervjuer.
Transkriberade intervjuer analyserades med hjälp av ett deduktivt tillvägagångssätt för tematisk analys som informerades av teoretiska ramverk för stress- och coping-teori, även Bronfenbrenners bioekologiska modell användes.
Dauman, N. Haza, M. &
Erlandsson, S. (2019) Liberating parents from guilt: a grounded theory study of parents’ internet communities for the recognition of ADHD. Kvalitativ ansats. Deskriptiv design.
Denna studie presenterar en kvalitativ analys av
information som publicerades på internet av två grupper av franska föräldrar som främjar erkännandet av ADHD i samband med nuvarande hälso- och skolpraxis.
Grounded Theory tillämpades på de publicerade meddelandena.
Teorimetoden användes för att få ut en systematisk analys av data som syftar till att generera en teori som avslöjar den största oro för individer involverad i studien.
9 DosReis, S. Ph.D. Barksdale, C-L Ph.D. Sherman, A. B.A. Maloney, K. B.A. Charach, A. M.D. (2010) Stigmatizing experiences of parents of
children With a new diagnosis of ADHD. Kvalitativ ansats. Deskriptiv design. Föräldrar rekryterades från primärvårds- kliniker för denna studie, om de hade ett barn mellan 6 och 18 år som nyligen diagnostiserats med ADHD.
Fyrtioåtta föräldrar intervjuades.
En kvalitativ tematisk innehållsanalys
Moen, L. Hall-Lord, M.
L. & Hedelin, B. (2011) Contending and Adapting Every Day: Norwegian Parents’ Lived Experience of Having a Child With ADHD. Kvalitativ ansats. Deskriptiv design.
Deltagarna skulle vara medlemmar i den norska ADHD-föreningen i Norge med ett barn som
diagnostiserats före 12 års ålder som bodde på
landsbygden eller i städerna.
Informationen samlades genom individuella kvalitativa intervjuer med nio föräldrar.
Intervjuerna analyserades enligt Colaizzis metod.
Moen,L. Hall-Lord,
M-L. & Hedelin, B. (2014) Living in a family with a child with attention deficit hyperactivity disorder: a phenomenographic study. Kvalitativ ansats. Deskriptiv design.
Sex familjer från två olika norska län rekryterades av en ledare för en lokal norsk ADHD-förening. Dessa familjer skulle vara
heterogena och skulle kunna beskriva fenomenet på olika kvalitativa sätt.
Data samlades in genom att genomföra en kvalitativ intervju med var och en av deltagarna, alla
familjemedlemmar.
För att analysera data använde de sig av innehållsanalys, inspirerad av stegen från Dahlgren och Falls-berg (1991).
Leitch, S. Sciberras, E. Post, B. Gerner, B. Rinehart, N. Nicholson, J. M. & Evans, S.(2019) Experience of stress in parents of children with ADHD: A qualitative study. Kvalitativ ansats. Deskriptiv design.
13 stycken föräldrar till barn med ADHD deltog i två fokusgrupper.
Informationen samlades in genom “öppna- avslutade” frågor där de utforskade föräldrarnas upplevelser av stress.
Fokusgruppernas diskussioner spelades in. Sedan transkriberades och kodades informationen med tematisk analys.
10
McIntyre, R. & Hennessy, E. (2012)
‘He’s just enthusiastic. Is that such a bad thing?’ Experiences of parents of children with Attention Deficit Hyperactivity Disorder. Kvalitativ ansats. Deskriptiv design.
Endast föräldrar till pojkar med ADHD fick vara med i denna studie.
Åldersintervallet för deras barn var 7–12 år. Totalt deltog 18 föräldrar / vårdgivare i denna studie.
Informationen samlades in genom öppna intervjuer som varade mellan 40 min - 1,5 timme.
Alla intervjuer transkriberades ordagrant och analyserades med tematiska principer analyser.
Mofokeng, M. & Van
Der Wath, A. (2017) Challenges experienced
by parents living with a child with attention deficit hyperactivity disorder. Kvalitativ ansats. Deskriptiv design.
Endast föräldrar till barn mellan 6 år och 12 år, som bedömdes av en psykiater och diagnostiserades med ADHD enligt DSM IV-kriterier övervägdes att vara med i studien.
Informationen var samlad genom ostrukturerade individuella intervjuer.
Dataanalysprocessen genomfördes med hjälp av öppen kodning.
Ringer, N. Wilder, J. Scheja, M. &
Gustavsson, A. (2019)
Managing children with challenging behaviours. Parents’ meaning-making processes in relation to their children’s ADHD diagnosis. Kvalitativ ansats. Deskriptiv design.
Deltagarna rekryterades via skolpsykologer som arbetar i offentliga skolor i Stockholm. Alla barn vars föräldrar intervjuades gick på vanliga skolor och hade inga ytterligare psykiatriska störningar. Alla föräldrar hade bara ett barn diagnostiserat med ADHD.
Data samlades in genom semistrukturerade, individuella intervjuer med 12st föräldrar.
Dataanalysprocessen var att induktivt utveckla abstrakt analytiska koder och kategorier från data och föreslå en teoretisk modell att förklara processer relaterade till föräldrarnas uppfattning om sig själv i förhållande till deras barns diagnos.