4. DISKUSSION:
4.6 SLUTSATS
Denna studie visade föräldrars erfarenheter av att leva med ett barn med ADHD. Detta visade sig vara en tuff och utmanande resa med hög stress, stigmatisering, dagliga kamper både mot samhället och hanteringen av barnets symtom, som i sig ofta gav psykisk ohälsa för föräldrarna. Resultatet har tydligt visat att alla i samhället och speciellt vården och skolorna behöver mer resurser, utbildning och forskning för att kunna ge familjer den hjälp de behöver. Okunskap kan leda till många skador, både för familjerna i hemmet, inom vården och framförallt barnen som lider av denna funktionsnedsättning. Med rätt professionell hjälp kan familjerna få en fungerande vardag. Information om ADHD behöver komma ut i världen för att förhoppningsvis kunna successivt minska stigmatiseringen. För att sjuksköterskan ska kunna ge den bästa
25 möjliga omvårdnad måste rätt förutsättningar och verktyg tillhandahållas som sedan kan föras vidare till familjerna. Denna studie kan ge en betydelse för den kliniska omvårdnaden genom att få samhället, vårdpersonal och skolpersonal att öppna ögonen för att vilja lära sig mer om ADHD. Samt belysa att mer professionell personal behövs inom området så att även föräldrarna får det stöd de behöver.
26
Referenser:
* Artiklar som inkluderas i litteraturstudiens resultat
Atladottir, H., Gyllenberg, D., Langridge, A., Sandin, S., Hansen, S. N., Leonard, H., Gissler, M., Reichenberg, A., Schendel, D.E., Bourke, J., Hultman, C.M., Grice, D.E., Buxbaum, J.D. & Parner, E.T. (2015). The increasing prevalence of reported diagnoses of childhood
psychiatric disorders: a descriptive multinational comparison. Europeiskt barn
och ungdomspsykiatri, 24 ss. 173-183.
Aveyard, H. (2014). Doing a Literature Review in Health and Social Care. A Practical Guide. 3rd Edition, Open University Press, London.
Butt, C. M. (2020). The Middle-Range Theory of the Adapting Family: From Theory to Practice. Nursing Science Quarterly (NURS SCI Q), Apr2020; 33(2): 136-142. (7p). DOI: 10.1177/0894318419898163.
Callista, R. (2011). Extending the Roy Adaptation Model to Meet Changing Global Needs.
Nursing Science Quarterly, 24(4) ss. 345–351. DOI: 10.1177/0894318411419210
http://nsq.sagepub.com .
*Carr-Fanning, K. & Mc Guckin, C. (2018). The powerless or the empowered? Stakeholders’ experiences of diagnosis and treatment for attention-deficit hyperactivity disorder in Ireland.
Irish Journal of Psychological Medicine, Vol 35(3), Sep, 2018. pp. 203-212. DOI:
http://dx.doi.org/10.1017/ipm.2018.13.
Chien, I.C., Lin, C.H., Chou, Y.J. & Chou, P. (2012). Förekomst, incidens och stimulant användning av hyperaktivitetsstörning med uppmärksamhetsunderskott i Taiwan, 1996-2005: en nationell befolkningsbaserad studie. Socialpsykiatri och psykiatrisk
epidemiologi, 47 , 1885-1890.
Coussens, M., Van Driessen, E., De Baets, S., Van Regenmortel, J., Desoete, A., Oostra, A., Vanderstraeten, G., Van Waelvelde, H. & Van de Velde, D. (2020). Parents' perspectives on participation of young children with attention deficit hyperactivity disorder, developmental coordination disorder, and/ or autism spectrum disorder: A systematic scoping review. Child:
27
Care, Health and Development. March 2020, Vol. 46 Issue 2, p232, 12 p. DOI:
10.1111/cch.12735.
*Dauman, N., Haza, M. & Erlandsson, S. (2019). Liberating parents from guilt: a grounded theory study of parents’ internet communities for the recognition of ADHD. International
Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being. 14(1):1-12. DOI:
10.1080/17482631.2018.1564520.
Denham, S. (2002). Family routines: a structural perspective for viewing family health.
Advances in Nursing Science 24. ss. 60– 74. DOI: 10.1097/00012272-200206000-00010
*DosReis, S., Barksdale, C. L., Sherman, A., Maloney, K.. & Charach, M. D. (2010). Stigmatizing Experiences of Parents of Children With a New Diagnosis of ADHD.
Psychiatric Services, Vol 61(8), Aug, 2010. pp. 811-816. DOI:
http://dx.doi.org/10.1176/appi.ps.61.8.811.
Foster, K., O'Brien, L, & Korhonen, T. (2012). Developing resilient children and families when parents have mental illness: a family‐focused approach. International Journal of Mental
Health Nursing 21(1) ss. 3–11. DOI: 10.1111/j.1447-0349.2011.00754.x
Giacobini, M., Medin, E., Ahnemark, E., Russo, L.J. & Carlqvist, P (2014).
Prevalens, patientegenskaper och farmakologiska Behandling av barn, ungdomar och vuxna diagnostiserade med ADHD i Sverige. J Atten Disord. DOI: 10.1177 / 1087054714554617.
Gershy, N. & Gray, S. (2018). Parental Emotion Regulation and Mentalization in Families of Children With ADHD. Journal of Attention Disorders 24(14) ss. 2084 - 2099 DOI: 110.11 77 / 1 0 8 70 5 4 71 8 7 6 2 4 8 6.
*Ho, S-W. C. Chien, W. T. & Wang, L-Q. (2011). Parents’ perceptions of care-giving to a child with attention deficit hyperactivity disorder: An exploratory study. Contemporary
Nurse. Dec 2011, Vol. 40 Issue 1, p41, 16 p. DOI: 10.5172/conu.2011.40.1.41.
Laugusen, B., Lauritsen, M-B., Jorgensen, R., Sorensen, E-E., Gronkjaer, M. & Rasmussen, P. (2017). ADHD and Everyday Life: Healthcare as a Significant Lifeline. Journal of
28 *Leitch, S., Sciberras, E., Post, B., Gerner, B., Rinehart, N., Nicholson, J. M. & Evans, S. (2019). Experience of stress in parents of children with ADHD: International Journal of
Qualitative Studies on Health and Well-being, 14:1, 1690091. DOI:
10.1080/17482631.2019.1690091.
Läkemedelsverket. (2016):27(2). Läkemedel vid ADHD: behandlingsrekommendation. https://www.lakemedelsverket.se/globalassets/dokument/publikationer/information-fran-lakemedelsverket/information-fran-lakemedelsverket-nr-2-2016.pdf [2020-04-29]
Matthews, M., Nigg, J-T. & Fair, D.A. (2014). Attention Deficit Hyperactivity Disorder. Curr
Top Behav Neurosci, (16) ss. 235-266. doi: 10.1007 / 7854_2013_249.
*McIntyre, R. & Hennessy, E. (2012). ‘He's just enthusiastic. Is that such a bad thing?’ Experiences of parents of children with Attention Deficit Hyperactivity Disorder. Emotional
& Behavioural Difficulties, v17 n1 p65-82 2012. 18 pp. DOI:
10.1080/13632752.2012.652428.
*Moen, O-L., Hall-Lord, M-L. & Hedelin, B. (2011). Contending and Adapting Every Day: Norwegian Parents’ Lived Experience of Having a Child With ADHD. Journal of Family Nursing. 17:441-462. DOI: 10.1177/1074840711423924.
*Moen, O-L., Hall-Lord, M-L. & Hedelin, B. (2014a). Living in a family with a child with attention deficit hyperactivity disorder: a phenomenographic study. Journal of clinical nursing, (23) 21-22. ss. 3166-3176 https://doi.org/10.1111/jocn.12559.
Moen, O-L., Hall-Lord, M-L. & Hedelin, B. (2014b). Public health nurses' conceptions of their role related to families with a child having attention‐deficit/hyperactivity disorder. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 28(3), 515-522. DOI: 10.1111/scs.12076. *Mofokeng, M. & Van Der Wath, A. E. (2017). Challenges experienced by parents living with a child with attention deficit hyperactivity disorder. Journal of Child and Adolescent
Mental Health, Vol 29(2), May, 2017. pp. 137-145. DOI: 10.2989/17280583.2017.1364253.
Nursing theory (2016). Roy adaption model.
29 Pellow, J., Solomon, E-M. & Barnard, C-N. (2011). Complementary and Alternative Medical Therapies for Children With Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD). A journal of
clinical therapeutic,16(4) ss. 323-37.
Polit, D. & Beck, C.T. (2017). Nursing Research - Generating and Assessing Evidence for
Nursing Practice. 10 uppl. Philadelphia: J. B. Lippincott Company.
Regeringen (2015). Föräldrar och barn: Vårdnad. https://www.regeringen.se/regeringens-politik/familjeratt/foraldrar-och-barn/ [2020-05-29].
*Ringer, N., Wilder, J., Scheja, M. & Gustavsson, A. (2019). Managing children with challenging behaviours. Parents’ meaning-making processes in relation to their children’s ADHD diagnosis. International Journal of Disability, Development and Education.
(International Journal of Disability, Development and Education, 3 July 2020, 67(4):376-392). DOI: 10.1080/1034912X.2019.1596228.
Räddabarnen (2020). Barnkonventionen: Kort version. https://www.raddabarnen.se/rad-och-kunskap/skolmaterial/barnkonventionen/barnkonventionen-kort-version/ [2020-05-25].
Shechtman, Z., Baram, T., Barak, A. & Danino, M. (2019). Coaching Vs. Self-Help for Parents of Children with ADHD: Outcomes and Processes. Journal of Creativity in
Mental Health, Apr-Jun2019, 14(2): 138-151 (14p)
https://doi.org/10.1080/15401383.2019.1566040.
Socialstyrelsen (2014). Stöd till barn, ungdomar och vuxna med adhd- Ett kunskapsstöd.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2014-10-42.pdf [2020-04-29].
Socialstyrelsen (2019). Geografiska skillnader i förskrivningen av adhd- läkemedel till barn. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-6-6219.pdf [2020-10-27].
Souza, T., Correa, J., Santana, M., Pimentel, I. & Carvalho, J. (2020). Experiences of family members of children with cystic fibrosis under the light of Callista Roy, Revista
30 Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri (2016). Riktlinje ADHD 2016.
http://www.sfbup.se/wp-content/uploads/2016/11/Riktlinjer-adhdwebb-ny-logga-82-2018.pdf [2020-04-29].
Swenurse (2014). Omvårdnad och god vård. https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-publikationer/om.omvardnad.och.god.vard_april_2014.pdf [2020-05-13].
Swenurse (2015). Familjefokuserad omvårdnad https://www.swenurse.se/globalassets/01-
svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-publikationer/ssf.om.familjefokuserad.omvardnad.webb.pdf [2020-05-26].
Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2011). Litteratursökning. Evidensbaserad
omvårdnad - En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. 3. Uppl., Studentlitteratur AB,
Lund.
Wong, I. Y.T., Hawes, D., Clarke, S., Kohn, M. R. & Dar-Nimrod, I. (2017). Perceptions of ADHD Among Diagnosed Children and Their Parents: A Systematic Review Using the Common-Sense Model of Illness Representations. Clinical Child and Family Psychology Review. :1-37. DOI: 10.1007/s10567-017-0245-2.
1