Kvinnor och deras roller i Habermas privata och offentliga

I de föregående avsnitt har jag behandlat de olika kapitalarterna som återfinns i

Herthas och Tidevarvets reklamannonser, samt den roll som genus, klass och etnicitet

spelade i skapandet och upprätthållandet av olika diskursordningar. I föreliggande sektion tänker jag definiera kvinnans olika roller i Habermas privata respektive offentliga sfären, utifrån de presenterade analyser och diskussioner. Innan jag påbörjar detta, vill jag dock men några ord sammanfatta den utveckling och de förändringar som den privata och den offentliga sfären har genomgått sedan 1700-talet. Uppdelningen av dessa sfärer i privata områden (det borgerliga samhället och kärnfamiljen) med offentliga motsvarigheter (en politisk respektive en litterär

121

Se Hertha 1934:3 (Riksföreningen för Svenskhetens bevarande i utlandet) samt Tidevarvet 1931:15 (Skansenföreningen)

offentlighet) förändras under 1700- talets andra hälft och 1800-talet. Offentligheten avpolitiseras så småningom, och pressen och reklam bidrar till att sudda ut skillnaderna mellan de olika områden, samt till att låta konsumtionen styra inträdet i offentligheten.

När det kommer till den intima sfären och kärnfamiljen, skapar den dominanta husmodersdiskurs kvinnans roll som ansvarige för hemmet, barn och familjen. Denna roll bekräftas även av andra varor som presenteras i Hertha och Tidevarvet, med syfte var att underlätta det nämnda ansvaret. Bland dessa kan vi nämna elektriska prylar som rivjärn, strykjärn, vridmaskiner, tvättmaskiner, dammsugare och symaskiner. Hemmets skötsel och renhet är andra teman som ofta presenteras i det analyserade materialet. 122 Med andra ord, tolkar jag dessa annonser och deras återkommande karaktär som ett bevis på att kvinnans husmodersroll var av stor vikt i de analyserade reklamannonsernas system . Även utbildningsväsendet verkar förbereda kvinnor till den kommande husmoderrollen. De flesta kurserna som erbjuds för kvinnor är av praktisk karaktär samt fokuserar på hemmets och barnens skötsel. Å andra sidan, kan de olika husmoderkurserna även användas för att tillträda i olika tjänster. Dessutom bör man inte glömma att utbildningen även gav möjligheten att bygga upp ett eget kulturellt, lingvistiskt och socialt kapital, något som redan har introducerats i de förgående avsnitten.. Innan jag fortsätter min diskussion kring olika kapitalarter och deras vikt i förhållande till olika offentligheter, önskar jag först fördjupa mig i ett av de nämnda offentliga områdena, nämligen det litterära.

I både Hertha och Tidevarvet publicerades reklamannonser om böcker, romaner och tidskrifter, annonser som med andra ord representerade varor som tillhör den litterära offentligheten. Dessa publikationer behandlade olika tematik och riktade sig till olika målgrupper. Några av de utannonserade tidningar fokuserade till exempel på aktuella nyheter, medan andra tidskrifter koncentrerade sig på barnens, skolans eller kvinnans värld. Vidare, hade några av dessa publikationer en politisk karaktär med fokus på både nationella och internationella politiska frågor, medan andra presenterade till exempel litteratur.125 Utifrån dessa exempel är det möjligt att säga att

122

. Här följer exempel på upplagor i vilka man kan hitta dessa annonser: Hertha 1932:4 (rivjärn)

Hertha 1932:5 (strykjärn) Hertha 1935:5 (vridmaskin) Hertha 1932:6 (tvättapparat) Tidevarvet 1930:5

(dammsugare) Tidevarvet 1930:9 Hertha 1933:10 samt Tidevarvet 1931:49 (desinfektion)

125 _{Här följer exempel på upplagor i vilka man kan hitta dessa annonser Tidevarvet 1933:5}

(Karlstadstidning) Tidevarvet 1930:1 (Stockholmstidning) Tidevarvet 1932:23 (Pikku Matti) Hertha 1935:7 (Lärartidning) Hertha 1932:3 (Hemmet och Familj) Hertha 1933:4 (Morgonbris) Tidevarvet 1935:14 (Svestija – Sovjetryska tidningen) Tidevarvet 1933:18 (Norges Kvinder)

den litterära offentligheten finns representerad i de undersökta reklamannonser på olika sätt.. Samtidigt, bör man även fråga sig vad denna kan berätta om kvinnans olika roller. Tidigare har jag beskrivit den dominanta husmoderdiskursen och husmoderrollen, vars vikt bekräfta av olika sorts annonser. Men vad kan några reklamannonser om olika tidningar och tidskrifter berätta om kvinnans roller? För att kunna svara på denna fråga, tänker jag återigen hänvisa till Habermas tankar angående den litterära offentligheten, samt dess förhållanden till de andra privata och offentliga områden. Den nämnda formen av offentlighet var en direkt motsvarighet till den (privata) intima sfären, och kärnfamilj. De känslor och förhållanden som återfanns inom den familjära sfären kunde med andra ord även behandlas inom den litterära offentligheten. Utifrån denna utgångspunkt, skulle det därför kunna påstås att samma kvinnoroller som återfanns inom den intima sfären skulle även kunna hittas i den litterära offentligheten, eftersom denna var knuten till kärnfamiljen. Med andra ord, skulle husmoderdiskurs och husmoderrollen var dominerande även inom reklamannonserna om tidningar, tidskrifter och böcker.

Resonemanget visar dock sina brister och begränsningar. Att påstå att reklamannonser om olika tidningar och tidskrifter nödvändigtvis fokuserar på kvinnans roll som hemmets föreståndarinna vore att dra förhastade slutsatser. Vikten av att den litterära offentligheten återfinns inom Herthas och Tidevarvets reklamannonser bör därför analyseras ur en annan synvinkel. Jürgen Habermas menar att vissa grupper kan finnas representerade inom ett område, och samtidigt vara frånvarande inom ett annat. Det är därför möjligt att analysera vilka grupper som finns representerade i Herthas och Tidevarvets reklamannonser om olika tidningar och tidskrifter. Bland dessa finns barn, som har en egen tidning (Pikku Matti) och kvinnor, som utgör fokus för några av de olika utannonserade publikationer. Dessa grupper skulle förmodligen inte representeras i samma utsträckning inom den politiska offentligheten Det är därför möjligt att påstå att dessa förekommer inom den litterära offentligheten på grund av detta områdes förhållande till den intima sfären. I förhållande till uppsatsens syfte och frågeställningar, kan denna analys av den litterära offentligheten sammanfattas på följande sätt. Herthas och Tidevarvets

reklamannonser om olika tidningar och tidskrifter verkar inte berätta om olika kvinnoroller inom den litterära offentligheten. Man skulle kunna påstå att eftersom

denna offentlighet är knuten till den intima sfären, är det husmodersrollen och kvinnans ansvar för hemmet och barnen som är det återkommande temat i den litterära världen. Å andra sidan, bör man inte heller dra förhastade slutsatser. Dessa reklamannonser visar att den fanns en litterär sfär, och att denna åtminstone teoretisk, var tillgänglig för olika grupper, bland vilka kvinnor och barn. I vilken utsträckning kvinnor hade möjligheten att skapa sig en egen plats inom det litterära området är dock omöjligt att säga utifrån dessa annonser. Jag kommer att återkomma till dessa resultat i det avslutande avsnittet, men låt mig nu först föra ett liknande resonemang kring möjligheten att delta i den politiska offentligheten, samt att använda sig av sina olika kapitaltillgångar.

Några av de utannonserade tidskrifter var knutna till olika förbund och föreningar, många av vilka hade olika sorters politiska och sociala syften. Fredrika- Bremer- Förbundet och De Frisinnade Kvinnorna Riksförbund är exempel på sådana organ,128 som även fungerade som mötesplatser där kvinnor kunde knyta värdefulla nätverk (socialt kapital), samt föras på detta sett ut i en sorts politisk offentlighet. Men reklamens möjligheter bör inte tolkas som självklara företeelse i det verkliga livet. Att läsa en annons om ett förbund eller organ innebar inte att den läsande individen automatiskt fick tillträde till det nätverket. På samma sätt, var det inte alla läsande kvinnor som fick möjligheten att använda sig av sitt kulturella, lingvistiska och sociala kapital på samma sätt. Reklamannonser är som sagt ett eget system som presenterar egna förslag om möjligheter, vilka inte nödvändigtvis behöver stämma överens med verkligheten.

Utifrån denna analys, kan man dra slutsatsen att Herthas och Tidevarvets reklamverksamheter fokuserade på den intima sfären, samt på en litterär respektive politisk offentlighet. Kvinnornas roller inom dessa områden var dock allt annat än självklara. Jag skulle vilja ansluta mig till Faircloughs diskursordningar en sista gång i detta arbete för att förklara mina tankar. Som jag tidigare påpekade i ett av de föregående avsnitten, var diskursen kring kvinnan som husmoder den dominanta. Vidare, kunde klass och etnicitet i vissa fall samverka med genus i att begränsa valet av olika utbildningar och tillträde till olika föreningar. Även om självförsörjande, studerande och arbetande kvinnor utgör målgruppen för några av de analyserade

128 _{Här följer exempel på upplagor i vilka man kan hitta dessa annonser: Hertha 1930:1 samt} Tidevarvet 1934:1 (Fredrika- Bremer- Förbundet) Hertha 1934:3 (KFUF) Tidevarvet 1935:17 (

Fogelstadsförbund Frisinnade Kvinnors Riksförbund) Tidevarvet 1935:1 (Svenska Kvinnors Vänsterförbund) Tidevarvet 1934:40 (Årsta Förening)

reklamannonserna, samtidigt som vissa utbildningar ibland görs tillgängliga för mindre bemedlade och utlänningar, vill jag hävda att dessa är enbart begränsade möjligheter som förekommer i en mindre utsträckning, särskilt om jämförda med de återkommande tankar om kvinnan som hemmets ansvarige. Ett liknande resonemang kan knytas även till de ovandiskuterade litterära och politiska offentligheten. Möjligheten att träda fram i dessa områden finns, och då blir det kulturella och det sociala kapitalet två viktiga tillgångar. Däremot, är dessa enbart teoretiska möjligheter, och diskurser kring dessa är fortfarande begränsade och underordnade den dominanta diskursen om kvinnan som hemmets och familjens ansvarige.

Innan jag avslutar denna uppsats, vill jag dock sammanfatta mina resultat och diskutera dem en sista gång. I följande avsnitt kommer jag därför att jämföra mina teoretiska utgångspunkter med de resultat jag har fått fram.