Den kvinnosyn som framkommer i de texter jag har analyserat är väldigt lik varandra på många sätt. Båda herrarna anser att kvinnor har en plats på arbetsmarknaden och inom jordbruket precis som männen i Kina och Sovjetunionen. Även på det privata planet inom familjen fanns det ojämlikheter som Mao och Stalin ansåg var fel. I Kina var det som jag tidigare nämnt i bakgrunden så att en kvinna stod under sin far och senare sin make hela livet och hennes plats var i hemmet. Detta höll inte de båda med om utan de ansåg att en kvinnas plats var ute i produktionen för att arbeta för det socialistiska samhälle de hade som ideal. Kvinnan värderades i och med detta lik högt som männen när det kom till arbetsliv och politik.
83
En förtrupp.http://www.ne.se/lang/avantgarde/121053. J Stalin, Leninismens grundfrågor. Första
delen, Stockholm: Arbetarkultur, 1935, 152.
84http://www.ne.se/lang/proletariatets-diktatur.
85
Stalin, Leninismens grundfrågor. Första delen, 141.
86
Detta gör att deras kvinnosyn är intressant eftersom den skiljer sig från tidigare ledare i de båda länderna som inte ansåg att en kvinnas plats så självklart var sida vid sida med männen. Även om kvinnors plats förändrats i och med industrialiseringen som krävde mer arbetskraft än det tidigare gjort var den socialistiska ideologin än mer radikal när det kom till kvinnors deltagande i produktionen och båda ledarna ansåg att det var självklart att de var ute i arbetslivet. Kvinnor skulle hjälpa till att bygga upp samhället efter
revolutionen lika väl som männen skulle göra det.
Ser vi utifrån de teoretiska utgångspunkter jag har utgått från stämmer de inte helt överens med hur resultatet ser ut, precis som Maos och Stalins tankar inte är helt
identiska. Mao skriver vid ett tillfälle att män och kvinnor inte är identiska med varandra. Detta visar på att han hade en lite annan syn än Stalin som inte skriver detta. Mao hade i och med detta en syn som säger att könen inte är identiska. Detta tyder på att hans tankar följer formeln A – B som jag förklarat i teorikapitlet. Denna formel säger enligt Hirdman att män och kvinnor är olika och bör utföra olika uppgifter eftersom de är lämpade för olika uppgifter genom sina biologiska egenskaper. Detta går Mao emot eftersom han inte anser att kvinnor och män skall utföra olika uppgifter utan de skall ingå i produktionen och jordbruket med lika lön för lika arbete. Det är med andra ord endast det faktum att han anser att män och kvinnor inte är riktigt identiska som gör att det följer denna formel. Dock är Hirdman väldigt tydlig när hon skriver att denna formel handlar om åtskiljande.87 Formeln kan dock läsas utifrån sin grund som Hirdman förklarar den med, att män och kvinnor har olika egenskaper. Detta säger i sig självt inte att män och kvinnor måste hållas isär, utan endast att de inte har samma egenskaper. Det verkar som att det är detta Mao gick efter när han hävdar att män och kvinnor inte är likadana eftersom det är tydligt att han ansåg att män och kvinnor kan utföra samma arbete och även uppmuntrar detta. Det visar på att Mao ansåg att skillnaderna mellan kvinnor och män, eftersom det endast nämns en gång i de texter jag har analyserat, inte är särskilt viktiga utan båda könen skall arbeta tillsammans för ett framtida samhälle där alla hade det så bra som det bara var möjligt.
Ytterligare en sak som talar för detta är det sätt som Mao lovordade den struktur som fanns inom bondebefolkningen redan 1927. Den struktur han eftersträvade var den att det hårda arbetet tvingat strukturen till att kvinnan var tvungen att arbeta tillsammans med mannen ute på fälten för att människorna överhuvudtaget skulle överleva.88 Detta visar än
87 Hirdman. Genus – om det stabilas föränderliga former. 36.
88http://www.marxists.org/reference/archive/mao/selected-works/volume-1/mswv1_2.htm#g7. Report
mer på att han inte ansåg att män och kvinnor skulle vara åtskilda trots deras olikheter utan att de ändå skulle arbeta tillsammans för att bryta de rep han menade höll den kinesiska befolkningen bunden.
Stalin har, som jag tidigare nämnt, inte gjort skillnad mellan män och kvinnor på något sätt i de texter jag läst utan han talade om att båda könen skulle arbeta tillsammans. Precis som Mao ansåg han att båda könen skulle arbeta tillsammans för den framtid de själva skulle leva i och där alla behövdes för att detta skulle vara möjligt. Stalin kan därför inte skrivas in under samma formel som Mao, dock med vissa modifikationer på denna. Därför kan man dra Stalins ideologiska utgångspunkt till att det som mest kan liknas vid Hirdmans teori är att Stalin följer en ny formel som inte presenteras av henne, nämligen A – A: kvinnor och män är lika och är lämpliga till att utföra samma arbete och bör därför göra detta. Detta är ingenting som Hirdman tar upp då alla hennes former avser att män och kvinnor är olika på något sätt. Det är därför en hypotes från min sida. Dock stämmer detta in på den kvinnosyn som framkommer i Stalins texter.
Förutom denna punkt där Mao skrev ut att män och kvinnor skulle vara olika skiljde sig deras kvinnosyn åt på väldigt få sätt. Detta är ända punkten i de texter jag analyserat som säger att män och kvinnor inte är lika. Då den dock inte är värderande utan endast konstaterar detta och allt annat talar för att män och kvinnor skall agera sida vid sida drar jag slutsatsen att Mao inte ansåg att detta skulle påverka strukturen utan endast att män och kvinnor inte är identiska.
Båda ansåg att kvinnan skall inkluderas i både arbete och politik och därmed vara jämställd mannen. Att de två är så lika varandra är inte så konstigt om vi tar i beaktande att Maos tankar om det kinesiska samhället grundades sig i de ryska som också Stalin hade sin utgångspunkt i, och som i sin tur härstammade från Lenins version av socialismen.
Det blir i och med detta inte så förvånande att Mao och Stalin har så lika kvinnosyn som de faktiskt har, båda två var ju arvtagare till samma ideologiska tankar. Mao och de andra som startade Kinas socialistiska parti fick hjälp utav Lenin och var då arvtagare till hans tankar, medan Stalin hade slagits i ryska revolutionen vid Lenins sida och då var han naturligtvis präglad av Lenins tankar angående samhället när han tog över styret i
Sovjetunionen 1924.
Detta tillsammans med de tankar Mao visat angående det gamla kinesiska kejserliga systemet visar på att han grundade sin version av socialismen mer på tankar från ryskt
Ancestral Temples and Clan Elders, the Religulous Authority of Town and Village Gods, and the Masculine Authority of Husbands. Hämtat 2014-08-05.
håll än från gamla kinesiska strukturer. Den största skillnaden mellan utgångsläget torde vara att Kina var med agrart än Ryssland under den tid dessa stater blev plats för en socialistisk revolution. Detta gjorde att Mao var mer fokuserad på bönder än arbetare eftersom de förra var betydligt fler till antal och därmed en större kraft att räkna med.
Skillnaden i kvinnosynen hos både Mao och Stalin kan delvis ha sin förklaring i detta och delvis i skillnaden i tid. Mao tog över Kina 25 år senare än Stalin blev ledare för Sovjetunionen. Detta kan ha bidragit till att synen inte såg riktigt likadan ut. En annan faktor som kan ha bidragit till att den skiljer sig lite grann är att Ryssland under tiden för revolutionen var en mer utvecklad stat i form av industrialisering och demokrati än Kina var. Även deltagandet i Första världskriget bör ha påverkat jämställdheten i Ryssland till det bättre i och med att kvinnor fick in en fot på arbetsmarknaden och även var tvungna att fylla de luckor som alla stupade soldater skapade. Detta kan ha påverkat Stalin till att inte gå så hårt åt vissa företeelser på samma sätt som Mao gjorde. Situationen i Kina kan ha bidragit till att Mao gick hårt åt exempelvis hur äktenskap gick till. Samtidigt har en företeelse som bindandet av kvinnors fötter inte existerat i Ryssland vilket kan bidragit till den mildare tonen. Mao kan helt enkelt ha känt att han hade större problem att brottas med än vad Stalin hade.
Lenin uppvisade en liknande kvinnosyn som Mao och även Stalin.89 Det gör att det finns anledning att dra slutsatsen att Mao var präglad av den ryska socialismen och det förklarar de stora likheterna mellan ledarna, trots de stora skillnaderna i situation i landet som sådant när socialisterna kom till makten.