I båda ledarnas texter framkommer att kvinnans plats i samhället under det styre som förekommit socialismen var fel. Det sätt kvinnan var underställd mannen både inom arbetsliv och politik var någonting som både Mao och Stalin vände sig emot och ansåg borde förändras. Detta skulle göras genom den socialistiska revolution de båda var i färd med att genomföra i Kina och Ryssland. De gav både konkreta exempel på vad som skulle ändras och drog paralleller tillbaka till vad de ansåg vara fel i det gamla styret.
Båda ledarna hade liknande åsikter angående hur kvinnans plats i samhället skulle se ut och de hade likadana tankar om de orättvisor som de menade hade funnits tidigare mellan könen. Mannen skulle enligt dem varken stå över kvinnan i arbetslivet eller i äktenskapet. Båda parterna skulle vara delaktiga i arbetet och båda skulle ha rätt att ta ut
89
skilsmässa om de så önskade. De skulle enligt Mao och Stalin uppta samma positioner i samhället. Kvinnor benämns vara delaktiga i såväl arbete och ledning av arbete som politik.
Även om de båda ledarna var rörande överens om hur de ansåg att samhället skulle se ut hade de inte likadana utgångslägen att arbeta ifrån. Det Sovjetunionen Stalin tog över 1924 var en socialistisk stat som redan börjat arbeta för den socialistiska framtid som den ansågs ha. Landet hade sedan tidigare inlett en industrialisering som gjort att kvinnor hade fått mer rättigheter redan innan revolutionen ägt rum.
Det Kina som Mao verkade i och som han slutligen tog makten i 1949 var ett agrart samhälle där de kvinnor som fanns inom bondebefolkningen var de som hade det mest jämställt när de kinesiska socialisternas kamp inleddes flera decennier tidigare. Gamla traditioner som bindandet av fötter fanns fortfarande i bruk trots att det var förbjudet och på nedgång. Detta Kina var ett land som låg långt efter västvärlden och Sovjetunionen i förhållande till industrialisering och annat som Sovjetunionen kommit ikapp med under 1930-talet. Detta uttrycker Mao själv i citat från 1956 som jag redovisat i resultatdelen. Mao försökte komma ikapp tidigare nämnda länder vilket också visas i citatet. Mao ville öka produktionen och modernisera landet och bygga ett starkt, socialistiskt Kina och till detta behövdes arbetskraft och nya tankar. Ett sätt att lösa båda dessa var helt enkelt att arbeta för kvinnlig medverkan inom arbete och politik. Kvinnorna i Kina utgjorde som bekant hälften av all arbetskraft och behövdes därför för att kunna öka produktionen. Samtidigt var ett arbete för jämställdhet ett sätt att modernisera tankegångarna i samhället.
Detta medför att trots att tankarna var liknande var inte förhållandena i de båda länder de verkade i likadana och därmed var det inte samma arbete de skulle tvingas lägga ner för att föra samhället åt det håll de ville. Detta gör att det är naturligt att det inte är riktigt samma ideologi som framkommer hos de två. Hur kvinnors plats i samhället förändrades i och med socialismens maktövertagande skulle kräva en annan undersökning. Samtidigt går det inte att säga med säkerhet utifrån det material som jag utgått från då detta var statligt utgivet material vars uppgift var att förmedla ledarens ord, inte beskriva
situationen utifrån ett objektivt perspektiv. Detta gör att jag endast kan säga att de båda ledarna hade en vision av kvinnans plats i samhället som deltagande i produktion och jämställd mannen på såväl arbetsmarknaden som i privatlivet.
4 Sammanfattning
Jag har utifrån ett genusteoretiskt perspektiv jämfört texter av Mao Zedong och Josef Stalin angående hur deras kvinnosyn på generell basis såg ut. Det material jag utgått ifrån är texter skrivna av de båda ledarna. Jag har utfört en ideologianalys av dessa texter för att se vilken kvinnosyn som fanns i den tolkning av socialismen som de båda stod för. Den kvinnosyn som framkommer i ledarnas skrifter talar för att kvinnor ska ha en del i arbetsliv och politik, att de skall vara jämställda mannen på dessa plan såväl som i privatlivet. Båda ledarna var inkluderande i sitt sätt att skriva om kvinnor. Detta inkluderande tankesätt omfattade såväl arbetsliv som politik. Det finns vissa skillnader när det kommer till kvinnan kontra mannen ifråga om egenskaper. Mao uttalar att män och kvinnor inte är identiska, någonting som Stalin inte uttrycker. Att de är så pass lika i kvinnosyn och attityd till kvinnans position i samhället har jag kopplat till att båda två varit starkt präglade av Lenin.
Jag har endast utgått från hur de två ledarna ansåg att situationen skulle se ut och inte hur det faktiskt såg ut i vardagen i dessa två stater, något som är mycket utforskat av ett antal forskare.
5 Referenser
5.1 Källmaterial:
http://www.marxists.org/reference/archive/mao/selected-works/
http://www.marxists.org/reference/archive/stalin/works/collected/index.htm
5.2 Litteratur:
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.), Textens mening och makt: metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, 3., [utök.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2012
Blomqvist, Lars Erik, Lidström, Karl-Gunnar & Odén, Bertil, Revolutionernas Kina: från
Konfucius till Mao Tse-tung, LT, Stockholm, 1967
Buckley, Mary, Women and ideology in the Soviet Union, University of Michigan Press, Ann Arbor, 1989
Chang, Jung & Halliday, Jon, Mao: den sanna historien, Prisma, Stockholm, 2006
Hirdman, Yvonne, Genus: om det stabilas föränderliga former, 2., [rev.] uppl., Liber, Malmö, 2003
Hägerdal, Hans, Kinas historia, Historiska media, Lund, 2008
Lieven, Dominic (red.), The Cambridge History of Russia. Vol. 2, Imperial Russia,
1689-1917, Cambridge Univ. Press, Cambridge, 2006
Marx, Karl, Människans frigörelse, [Ny, rev. utg.], Daidalos, Göteborg, 1995
Pipes, Richard, Den ryska revolutionen, [Ny utg.], Natur och kultur, Stockholm, 2004
Schram, Stuart R., The Political Thought of Mao Tse-tung., Enlarged and rev. ed., Penguin books, Harmondsworth, 1969
Sebag Montefiore, Simon, Stalin: den röde tsarens hov, Prisma, Stockholm, 2004
Stalin, Josef, Leninismens grundfrågor. Första delen, Arbetarkultur, Stockholm, 1935
Suny, Ronald Grigor (red.), The Cambridge History of Russia. Vol. 3, The Twentieth Century, Cambridge Univ. Press, Cambridge, 2006
Utechin, ergej asil evi , Russian Political Thought: a Concise History, New York: Praeger, 1964,
Wingborg, Mats, Socialism, Bilda, Stockholm, 2001
Young, Helen Praeger (red.), Choosing Revolution: Chinese Women Soldiers on the Long
March, University of Illinois Press, Urbana, Ill., 2007[2001]