Kandidatuppsats
”Lika lön för lika arbete”
- en jämförelse av kvinnosynen i texter av Mao
Zedong och Josef Stalin
Abstract
This essay is a comparison according to the ideological thoughts about womens position in the society of Mao Zedong och Josef Stalin. The material I have analysed is writings by Mao and Stalin, in a wide range from leaflets to orders to the armies of the states of China and the Soviet Union. The method I have used is an ideological analysis where the attitude towards women is the target for my survey. The attitude towards women generally was not unified in the world during the time for Mao and Stalin. In many countries the women was intended to take care of the children and the home, not be active in working and fighting. That was something for the men. Although, in the socialistic ideology, the attitude towards women were different. They were expected to work, and did this in China and the Sovjet Union. In the same way Mao and Stalin thought. Both of the leaders considered that women should take part of the work for socialism, both before and after the dates when this ideology came to be government in the both countries. Much of the ideology is alike between the two leaders. This is not a surprise when you get to consider that Maos thoughts were based on the same as the one of Stalin, namely these of Vladimir Lenin.
Keywords
Innehåll
1 Inledning ____________________________________________________________ 1
1.1 Syfte och problemformulering _______________________________________ 1 1.2 Frågeställningar __________________________________________________ 2 1.3 Material och metod ________________________________________________ 2 1.3.1 Material _____________________________________________________ 2 1.3.2 Metod _______________________________________________________ 3 1.3.3 Problematik kring översättningar _________________________________ 5 1.4 Tidigare forskning ________________________________________________ 5 1.5 Teoretiska utgångspunkter __________________________________________ 7 1.6 Bakgrund _______________________________________________________ 9 1.6.1 Mao och Stalin som personer ____________________________________ 9 1.6.2 Kvinnans roll i det för-socialistiska Kina och Ryssland _______________ 10 1.6.3 Socialism ___________________________________________________ 14 1.6.4 Socialism och kvinnan _________________________________________ 16
2 Resultat och analys __________________________________________________ 17
2.1 Tankar angående det förflutna ______________________________________ 17 2.2 Arbete och politik ________________________________________________ 21
3 Diskussion __________________________________________________________ 27
3.1 Min första frågeställning - kvinnosynen i Maos och Stalins texter __________ 28 3.2 Min andra frågeställning - Kvinnas plats i samhället _____ Error! Bookmark not
1 Inledning
Under den första halvan av 1900-talet bytte två stater, som var betydande till storlek och folkmängd, statsskick till att lyda under den socialistiska ideologin. Dessa var, sedan kejsaren störtats 1911, Republiken Kina där Mao Zedong tog makten 1949 och
Kejsardömet Ryssland som i revolutionen 1917 blev en socialistisk republik, som senare bytte namn till Sovjetunionen. I båda dessa stater tog socialisterna makten genom
revolution och inbördeskrig. Genom detta ombyte av ideologisk grund i samhället förändrades situationen för befolkningen. I denna uppsats har jag fokuserat på kvinnosynen.
1.1 Syfte och problemformulering
Mitt syfte är att utröna hur kvinnosynen såg ut hos två av de mest inflytelserika socialistiska ideologerna. Detta gör jag genom att analysera skrifter av de båda
statsledarna Mao och Stalin för att se vilken kvinnosyn som dominerade deras politik. Anledningen till att jag valt detta ämne är att situationen för kvinnor enligt den vedertagna uppfattningen inte var den bästa i det kejserliga Kina och det av tsaren styrda ryska imperiet. Den socialistiska ideologin förorsakade stora förändringar i samhället och därmed är den intressant att studera på ideologisk nivå. Anledning till att jag har valt just dessa två stater är att den kinesiska socialismen var präglad av den ryska när det kinesiska socialistiska partiet bildades.
Jag vill se hur de idéer som präglade Kina och Sovjetunionen såg ut i hänseende av den kvinnosyn som återfinns i deras skrifter. De delade den socialistiska ideologin, men vissa skillnader bör finnas på grund av att det var två olika stater med olika
1.2 Frågeställningar
Hur skiljer sig den generella kvinnosynen i texter av Mao kontra den som framkommer i Stalins texter, med andra ord: hur värderas kvinnan i förhållande till mannen i texterna?
På vilka områden i samhället skulle kvinnor ha en plats enligt Mao och Stalin?
1.3 Material och metod
1.3.1 Material
Det material jag använder i min undersökning är texter skrivna utav Mao och Stalin. Dessa texter är skrivna för att förmedla den politiska ideologi som dessa ledare utgick från och styrde sina respektive stater utifrån. Båda dessa statsledare var flitiga på att skriva politiska texter och båda publicerade sådana både före sin tid som statsledare i Kina respektive Sovjetunionen och fram till sin död. De var även helt maktfullkomliga i sitt styre av de respektive staterna, de var diktatorer med oinskränkt inflytande över människors tillvaro. Detta gör att deras tankar om i detta fall kvinnans roll i samhället på ett direkt plan påverkade de människor som levde under deras styre. Detta är anledningen till att jag valt just dessa två socialistiska statsledare i den uppsjö av sådana som finns från 1900-talet.
De texter jag utgått från har jag fått tillgång till via marxists.org där de finns samlade. Texter som finns där är alla på engelska. Majoriteten av dem är utgivna av Foreign Languages Press i Kina och Foreign Languages Publishing House i Sovjetunionen. Den kinesiska finns fortfarande kvar medan den sovjetiska gick under i och med
Sovjetunionens fall. Internetsajten har därför samlat stoff som gavs ut under en socialistisk regering.
De texter som finns där spänner över en mängd olika format, från flygblad till
dagorder. Detta gör att det finns en stor bredd på de texter jag har analyserat vilket ger en bredare bild av den generella kvinnosynen hos de båda statsledarna.
överdrivet imponerad av Maos ledarskap av Kina. Efter att Mao tagit makten och infört socialismen verkar inte Stalin varit särdeles imponerad av dennes framgångar i Kina. Mao verkade däremot vara mer benägen att se Stalin positivt.1
Maos tankar kan också vara påverkade av den förändring som hann ske runt om i världen mellan 1952 och 1971 angående jämställdhet och kvinnors situation på ett globalt plan och då främst i västvärlden. Även om relationerna till västvärlden kanske inte var så bra kan det som hände där ändå ha påverkat Maos inställning till kvinnors roll i
samhället. Detta kan ge en annan bild av de båda än om undersökningen fokuserat på texter skrivna under samma tidsspann.
1.3.2 Metod
Den metod jag använt mig av för undersökningen är en textanalys utav det valda materialet. Det jag undersökt är hur Maos och Stalins idéer såg ut angående kvinnors plats i samhället. Den variant av textanalys jag har valt är ideologianalys. Detta för att det är politiska texter som analyseras och det är idéer och tankar angående kvinnors situation som är väsentliga i detta. Det jag analyserat i texterna är vilka idéer angående kvinnors position som framkommer i texterna. Därför blir en ideologianalys användbar för att se vilka tankar de två ledarna hade om kvinnor.
Det sätt jag har avgränsat mitt material på är att jag har gått igenom texterna för att se vilka som säger någonting om kvinnosynen på ett direkt plan, de texter där det uttalat nämns kvinnor som del av befolkningen. Detta har gett mig hållpunkter där jag sedan har gjort en ideologianalys av vad som faktiskt sägs om kvinnor. Sättet jag gått tillväga med detta är att jag använt den sökfunktion som finns i webbläsaren och sökt efter orden ”woman/women” och ”female” i varje text för att få fram de texter där dessa ord nämns. Dessa stycken och meningar där detta nämns har sedan blivit det stoff jag har gjort analysen på.
I vissa texter har jag endast funnit ordet ”woman/women” utan att det säger någonting om kvinnosynen vilket har gjort att detta har varit en bedömning där och texterna varit relevanta för min undersökning. Detta har medfört att jag inte har använt mig av dessa texter i mitt stoff.
Det finns flera varianter av ideologianalys när det kommer till politiska texter. Den form jag har valt är en ”innehållslig idéanalys”2
. Denna form går ut på att analysera hur
1 S Sebag Montefiore, Stalin: den röde tsarens hov, Stockholm: Prisma, 2004, 602ff.
2 G Bergström & K Boréus (red.), Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text-
det argumenteras för en viss sak i en text, vilka begrepp som används och hur de används. Det analysverktyg jag använt för detta är det som Bergström & Boréus kallar för
dimensioner.3 Dessa är inte enskilda argument utan större idéer som genomströmmar en text eller debatt. Dimensionerna kan genom detta visa på en person eller ett partis ståndpunkt i större frågor som i det här fallet synen på kvinnans roll i det samhälle som båda ledarna strävade efter. För att detta skall vara genomförbart på ett trovärdigt sätt måste den bakgrund som båda författarna stammade ifrån förklaras för att öka förståelsen till att de tyckte som de gjorde.4 I det här fallet är det socialismen som sprungit ur Karl Marx och Vladimir Lenin som präglat båda författarnas tankar angående samhället och kvinnans ställning i detta. De dimensioner som studeras har därmed präglats av Marx och Lenin i form av deras tankar som den sovjetiska och kinesiska ideologin byggde på.
Det är viktigt vid sådana undersökningar som den här att även se till att de
dimensioner som kommer fram även är värderande. Den kvinnosyn som framkommer i materialet visar på en värdering av det kvinnliga könet som kom från ledarna för
samhället och därmed fick ett genomslag i hela samhället då dessa ledare var diktatoriska. När man undersöker dimensioner måste man först välja dessa och bestämma sig för vad man vill få reda på med hjälp av dem.5 Dessa dimensioner blir då naturligtvis präglade av vilken form av material man använder och mer exakt vad man vill veta. En dimension som inte har med syftet att göra kommer givetvis inte att vara en del av de som undersöks. I just den här undersökningen handlar det om att se vad de två ledarna ansåg om kvinnors plats i samhället. I och med det blir den generella kvinnosynen min
dimension för undersökningen. För att kunna dra någon som helst rimlig slutsats av studierna av skrifterna är den generella kvinnosynen av stor vikt eftersom den talar om hur den politiska synen på kvinnans plats i samhället grundar sig i detta.
När dimensionerna i de politiska skrifterna är fastslagna jämförde jag vad dessa sade angående kvinnosyn och kvinnans roll. De aspekterna av kvinnosyn jag har utgått ifrån är hur kvinnor beskrivs där de nämns, på vilket sätt skall kvinnor vara enligt Mao och Stalin, vad de bör sysselsätta sig med, bör någonting förändras eller är det gamla systemet fungerande trots skiftet till ett socialistiskt styre. I detta går min andra frågeställning
3 Bergström & Boréus. Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och
diskursanalys, 156.
4 Bergström & Boréus. Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och
diskursanalys, 166f.
5 Bergström & Boréus. Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och
angående kvinnors plats i samhället in, vad kvinnor skulle uträtta i samhället under Mao och Stalin.
När jag har funnit de tankar jag letat efter i texterna har jag jämfört dem tematiskt för att se hur de två ledarna ansåg att kvinnans plats skulle se ut i olika kontexter. De teman jag har valt är Tankar angående det förflutna och Arbete och politik. Detta för att det är dessa två teman som Mao och Stalin hamnar under i de fall de skriver om kvinnor. Det skulle gå att välja fler teman såsom att dela på arbete och politik samt att ha en för äktenskap, men detta ansåg jag skulle bli rörigt och därför har jag bara valt dessa två.
1.3.3 Problematik kring översättningar
Ett problem som kan påverka min undersökning är att alla texter jag analyserat inte är utgivna av förlag som är kontrollerade av de två ledarna. Majoriteten av texterna är utgivna av kinesiska eller sovjetiska förlag som är kontrollerade av statsmakten, översatta till engelska, och därmed gett ut material som stämmer överens med vad ledaren vill förmedla. Det finns även anledning att anta att eftersom dessa förlag var statligt kontrollerade bör översättningarna vara noggrant utförda och därmed stämma överens med betydelsen i originalutgåvorna på ryska och kinesiska. En del av texterna är utgivna av utländska förlag som inte står under samma kontroll och då finns risken att de kan ha redigerat i texterna i och med översättningen för att det bättre skulle passa deras eget syfte.
1.4 Tidigare forskning
När det kommer till tidigare forskning på detta område är både Mao och Stalin samt deras tankar mycket omskrivna i form av biografier och liknande. Det har även skrivits en del om kvinnornas situation i Kina och Sovjetunionen. När det kommer till de två ledarnas inställning till kvinnor har jag inte hittat någon konkret forskning på just det.
I boken A Critical Introduction to Mao har Delia Davin skrivit ett kapitel som heter
Gendered Mao: Mao, Maoism, and Women. Detta kapitel tar upp såväl Maos inställning
till kvinnor som hans relationer till kvinnor i hans närhet.
Det har gjorts mycket forskning angående situationen för kvinnor både i Kina, både före och efter Mao och socialismens maktövertagande 1949, och i Sovjetunionen. När det kommer till kinesiska kvinnors situation finns ett flertal verk skrivna om detta. Ett exempel är Helen Praeger Youngs verk Choosing Revolution: Chinese Women
Soldiers on the Long March. Denna bok bygger på intervjuer som författaren har gjort
förklarar varför de gick med vilket ger en bild av hur situationen var för kvinnor under det styre som föregick socialisterna. Denna bok menar att kvinnor gick ut i revolutionen för att slåss eftersom deras situation på hemmafronten inte var optimal innan socialisterna tog makten. Bland annat hade de inget eget namn, de giftes bort mot sin vilja, de hade inte tillträde till arbetsmarknaden utan deras plats var i hemmet och det var ovanligt att de fick någon egentlig utbildning.
Ett annat verk som behandlar kvinnors situation i Kina är Women of China: Economic
and Social Transformation av Jackie West. Denna bok behandlar de förändringar som
kvinnor gått igenom i det socialistiska Kina.
Några verk riktar inte direkt in sig på situationen för kvinnor, men berör den ändå. En av dessa är Revolutionernas Kina: från Konfucius till Mao Tse-tung av Lars-Erik
Blomqvist, Karl-Gunnar Lidström och Bertil Odén. Denna berör hela Kinas historia och tar då upp kvinnornas situation i denna. Boken fokuserar dock på utvecklingen som ledde fram till att socialisterna tog makten 1949. Den fokuserar därmed främst på de tankar som Mao och hans anhängare stod för.
Detsamma gör Hans Hägerdal i Kinas historia. Likadant är detta ett översiktsverk som behandlar hela historien i Kina och berör kvinnornas situation. Hägerdal tar upp hur situationen förändrades genom bland annat förbudet av att binda flickors fötter och den äktenskapslag som kom efter socialisternas maktövertagande 1949. Han betonar även vikten av 4 maj-rörelsens betydelse för det kinesiska samhällets förändring under första halvan av 1900-talet.
Samma sak gör The Cambridge History of China. Detta gigantiska verk som består utav 15 volymer behandlar Kinas historia från den allra första dynastin till slutet av 1900-talet. Kvinnor nämns, men volymerna är inriktade på den allmänna historien om Kina. Den behandlar kvinnans situation i samhället efter revolutionen 1911 fram till Maos maktövertagande 1949. Redan under denna tid ändrades samhällets syn på kvinnan något då bindandet av fötter förbjöds 1912 och bland annat Fjärde maj-rörelsen bidrog till ett öppnare klimat för reformer av olika slag.
Angående kvinnor inom det sovjetiska samhället i stort behandlas detta i Mary
Buckleys verk Women and Ideology in the Soviet Union. I detta verk behandlas kvinnors situation under hela den sovjetiska eran, från revolutionen till Gorbatjovs politik på 1980-talet. Detta verk tar upp att rörelser för kvinnans frigörelse inte började med Lenin och bolsjevikernas maktövertagande utan detta fenomen hade startat redan tidigare i och med revolutionen 1905. Boken tar även upp det faktum att under den tidiga eran i
Sovjetunionen under Lenin och Stalin var klass viktigare än kön när det kom till saker som borde förändras i samhället.
Även Den ryska revolutionen av Richard Pipes tas kvinnors situation under revolutionen upp, men tyngdpunkten ligger på revolutionen i sig. Det Pipes främst betonar är den lag som faktiskt infördes av bolsjevikerna redan 1917 som sade att skilsmässa kan tas ut av båda parter. De tolererade även aborter fram till 1920 då en lag infördes som legaliserade detta.
Vad jag har lyckats hitta har ingen jämförelse gjorts mellan Mao och Stalin med fokus på kvinnosyn vilket gör att detta är ett outforskat område jag har gett mig in på.
1.5 Teoretiska utgångspunkter
När det kommer till den teoretiska begreppsapparaten är genusteori på ett generellt plan en viktig komponent. Där har jag valt att utgå från Yvonne Hirdmans bok Genus – om det
stabilas föränderliga former. Anledningen till att jag har valt Hirdmans tankar som mina
teoretiska utgångspunkter är att hennes arbete fått bra kritik inom forskarvärlden, främst den svenska dock.
Hirdmans perspektiv ligger på det svenska samhället och hennes teori är utformad därefter. Trots detta fungerar den väl med mitt syfte trots att det inte är kopplat till situationen i Sverige. Jag fick dessutom hennes bok rekommenderad till mig för min undersökning.
Hirdman talar om ordet genus och dess intåg i forskningen. Hon påpekar att den största faktorn är den sammankoppling som är ofrånkomlig mellan ordet kön och ordet roll.6 I och med detta menar Hirdman att det är bättre att använda ordet genus istället för ordet kön när man talar om de roller som påverkat könens plats i samhället, eftersom ordet kön kan missuppfattas som det biologiska könet och inte den roll som könet tillskrivs.7
6 Y Hirdman. Genus – om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber, 2001, 13. 7
Hirdman tar i sin bok upp hur man har sett på de olika könen i ett historiskt skeende och hur man sett på kvinnan som ”inte-man” vilket format hur kvinnor behandlats. Kvinnan sågs som ”en liten man” genom det att hon skapats från ett revben från Adam, den förste mannen enligt den kristna skapelseberättelsen. Detta gjorde att kvinnan ansågs vara ofullständig medan mannen var fullständig och färdig. Kvinnan ansågs vara styrd av sina drifter medan mannen ansågs vara styrd av sina tankar och sitt förnuft, därför
lämpade sig mannen bättre att styra än kvinnan, en föreställning som myntades i antikens Grekland.8 Mannen sågs i och med detta som det kön som var bäst lämpat till att faktiskt uträtta saker. Kvinnans uppgift var att föda barn och att röra sig för mycket
överhuvudtaget ansågs försvåra detta. Detta var tillsammans med synen på att kvinnan styrdes av känslor, och inte förnuft som mannen, det som bidrog till att kvinnan inte hade så stor plats i det offentliga rummet.
En orsak till att tankarna angående kvinnors egenskaper såg ut på detta vis var att kvinnan ansågs vara mer naturlig än mannen och därmed mindre kontrollerad i sina känsloyttringar.9 Detta medförde att kvinnor inte ansågs pålitliga när det kom till beslutsfattande vilket medförde att de styrande männen ansåg det vara för gott att hålla kvinnor undan beslutsfattande generellt sett. Hirdman exemplifierar detta tänkande med formeln A – a, där A står för mannen och a för kvinnan. I detta system sågs kvinnan som en icke-färdigställd man. Ett annat sett att se på det är att kvinnan är motsatsen till mannen. Det fanns bara ett kön, mannens, vilket innebär att kvinnan var en variant av detta.10
En annan formel som historiskt sett har använts är A – B. Kvinnan är här annorlunda från mannen i ett eget kön och innehar egenskaper som mannen varken har eller vill ha. Denna formels betydelse säger mer att män och kvinnor är olika och bör hållas åtskilda. A – B formeln var till skillnad från A – a baserad på biologi och inte kristen tradition vilket förklarar att den ser annorlunda ut.11 Denna tanke utgick från evolutionen, att mannen skapats till att jaga och strida och därför var bäst lämpad till försörjning av familjen, medan kvinnan skapats för att föda och ta hand om barnen. Detta gjorde, menade man, att kvinnan utvecklats mer fysiskt än mentalt. Mannens intellekt hade utvecklats för att han ständigt hade konkurrens av andra män när det kom till försörjning och försvar av familjen. Detta i samband med synen på kvinnan som närmare naturen och
8 Hirdman. Genus – om det stabilas föränderliga former, 29ff. 9 Hirdman. Genus – om det stabilas föränderliga former, 29ff. 10 Hirdman. Genus – om det stabilas föränderliga former, 30. 11
därmed mindre utvecklad intellektuellt än mannen har bidragit till att kvinnan hållits utanför saker som krig och politik genom historien.
Det har även, enligt Hirdman, varit viktigt att hålla isär män och kvinnor när det kommer till arbetsuppgifter inom det vardagliga livet därför att män och kvinnor var skapta till olika uppgifter och därför skulle hålla på med olika arbeten.12
1.6 Bakgrund
1.6.1 Mao och Stalin som personer
Mao Zedong föddes som son till lantbrukare 26 december 1893. Han lärde sig tidigt att uppskatta läsning och att studera och det enkla livet som lantbrukare passade honom inte.13 När Mao var 17 år började han studera i provinshuvudstaden från det område han tillhörde och därmed öppnades en ny värld. Allt han läste och allt nytt han fick uppleva gjorde honom avigt inställd till det traditionella i det kinesiska samhället.14 Mao var inte en av grundarna till det socialistiska partiet i Kina, men han var med från början, även om han inte svurit sig till just den socialistiska ideologin. Han var dock inte helhjärtat en anhängare till det socialistiska partiet, något som han inte ville gå ut med offentligt när han väl fått makten, och han blev även utesluten en period på 1920-talet.15 1931 blev han dock ordförande i den första socialistiska staten på kinesiskt område.16
Josef Vissiarionovitj Dzjugasjvili föddes 6 december 1878 i Georgien. Han ändrade efter makttillträdet sin egen födelsedag till att ha infallit 21 december 1879.17 Hans enda formella utbildning var ett prästseminarium som han dock blev relegerad från 1899 och i och med det anslöt han sig till det ryska socialdemokratiska partiet och blev
yrkesrevolutionär.18 1902 blev han för första gången arresterad och förvisad till Sibirien och detta skulle han komma att bli totalt sju gånger.19 Första gången han signerade en skrift med det mer bekanta namnet Stalin var 1913 och vid denna tid befann han sig i St Petersburg i sällskap av andra bolsjeviker. Han var delaktig i den ryska revolutionen och 1922 utsågs han till generalsekreterare för den ryska centralkommittén och efter Lenins död 1924 tog han makten i Sovjetunionen.20
12
Hirdman. Genus – om det stabilas föränderliga former, 66f.
13 J Chang & J Halliday, Mao: den sanna historien, Stockholm: Prisma, 2006, 20. 14 Chang & Halliday, Mao: den sanna historien, 26.
15 Chang & Halliday, Mao: den sanna historien, 52. 16
Chang & Halliday, Mao: den sanna historien, 125.
17 Sebag Montefiore, Stalin: den röde tsarens hov, 39. 18 Sebag Montefiore, Stalin: den röde tsarens hov, 41. 19 Sebag Montefiore, Stalin: den röde tsarens hov, 42. 20
1.6.2 Kvinnans roll i det för-socialistiska Kina och Ryssland
I det Kina som fanns innan socialisterna tog makten var situationen väldig olik om du var man eller kvinna. Kvinnan var inte jämställd mannen och var betraktad som sin fars egendom fram till att hon gifte sig vilket medförde att hon blev sin makes egendom. Tvångsgifte och exempel på där kvinnor regelrätt såldes till sin mans familj finns från denna tid.21 I och med att den industriella revolutionen inte slagit igenom i Kina vid denna tid, utan den största delen av befolkningen bestod av bönder, hade inte kvinnorna kommit in på arbetsmarknaden på samma sätt som i flera västerländska länder. Det var även ovanligt att flickor fick utbildning då deras uppgift i livet var att bli bortgifta med en make som sedan skulle stå för hennes försörjning. I och med socialisternas bildande av ett parti kom nya tankar upp då dessa förespråkade att kvinnan skulle vara likställd mannen och delta jämställt på arbetsmarknaden.22
Tiden från revolutionen 1911 som störtade kejsarmakten var en omtumlande tid i Kina där samhället förändrades på många sätt, även innan socialistpartiet bildades. Även om revolutionen i sig inte orsakade några större samhällsförändringar satte den ändå igång en kedja av händelser som förändrade hela samhället.23 Detta genom att det gamla
samhällssystemet som hölls uppe av kejsarmakten kollapsade och öppnade därmed för reformer av olika slag. Under tiden för Första världskriget inleddes den nya kulturella rörelsen som riktade kritik inte endast mot det gamla konfucianska samhället utan även mot taoismen och buddhismen.24
En händelse som inträffade efter Första världskriget som påverkade Kina i mångt och mycket var Fjärde maj-rörelsen som inträffade 1919. Detta var en patriotisk rörelse som främst inte var nöjd med att tyska kolonier på områden som tidigare varit kinesiska gått till Japan i Versaillesfördraget och inte till Kina.25 Eftermälet till denna blev enligt Mao själv att revolutionen tog fart i Kina vilket föranledde socialisternas väg till makten.26
21 H P Young (red.), Choosing Revolution: Chinese Women Soldiers on the Long March, Urbana:
University of Illinois Press, Ill., 2007, 5.
22 L E Blomqvist, K G Lidström & B Odén, Revolutionernas Kina: från Konfucius till Mao Tse-tung,
Stockholm: LT, 1967, 65.
23 J K Fairbank (red.), The Cambridge History of China. Vol. 12, Republican China 1912-1949, p. 1,
Cambridge: Cambridge Univ. Press, 1983, 406ff.
24
Fairbank (red.), The Cambridge History of China. Vol. 12, Republican China 1912-1949, p. 1, 420f.
25 Fairbank (red.), The Cambridge History of China. Vol. 12, Republican China 1912-1949, p. 1,
406ff.
26http://www.marxists.org/reference/archive/mao/selected-works/volume-2/mswv2_13.htm.
Dessa händelser bidrog till att reformer genomfördes i Kina. De bröt ned de gamla traditionernas makt och gjorde att nya idéer kunde få fäste och detta medförde att Kinas samhälle förändrades redan innan socialisterna tog makten, men även efter.
I boken Choosing Revolution: Chinese Women Soldiers on the Long March har ett antal kvinnor som stred för socialisterna under den långa marschen 1934-35 intervjuats. Utifrån dessa intervjuer kan man utläsa en del av hur situationen såg ut för kvinnor i Kina innan Maos socialister tog makten 1949. Dock är den vinklad till att handla om de
kvinnor som stred som soldater, men för att gå ut och riskera livet för en politisk idé bör de ha haft skäl för det. En av de främsta anledningar till kvinnors engagemang inom armén är att de hade mycket att vinna på den socialistiska revolutionen. I det tidigare Kina, både under kejsardömet och under republikanerna hade kvinnorna ingen plats i samhället utan de sågs som egendom till de manliga släktingar som hade ansvar för dem, innan giftermålet fäder och bröder, och senare deras makar. Maos socialistiska parti å andra sidan, utmanade denna samhällsstruktur genom att hävda att kvinnor skulle delta i produktion och annat arbete. Denna förändring som eftersträvades attraherade naturligtvis kvinnor som ville förändra sin egen position i samhället och inte nöjde sig med det gamla systemet som härskat tidigare. Att kvinnor gick med på det sätt visar att den socialistiska ledningen inte tvingade in kvinnor i deras kamp, men att kvinnor mer än gärna valde att frivilligt gå med i kampen för att förändra sin egen situation visar på att de var välkomna att följa med i revolutionen och att det inte sågs fel på något sätt att de var inblandade i kampen mot nationalisterna.
En av de stora anledningarna till att kvinnorna valde att lämna familj och vänner är enligt Young att de letade efter en plats där de kände att de hörde hemma. Socialisterna hade en annan syn på kvinnor om man ser till den traditionella kinesiska synen på
jämlikhet mellan könen. Många av de sedvänjor som fortfarande fanns till viss del i Kina hade spridits under den sista kejsardynastin, Qing. Överklassen hade i sekel sett till att kvinnan hade en bestämd plats i hierarkin och under den sista dynastin spreds dessa till de lägre klasserna, exempelvis bindandet av kvinnors fötter. Detta fick dock aldrig
genomslag inom bondeklassen då den kvinnliga arbetskraften behövdes där.27 Fotbindning förbjöds 1912 när Qingdynastin störtats, men levde kvar i vissa
ytterområden av Kina fram till socialisternas maktövertagande. Det skall också ses som en anledning till att kvinnor valde att gå ut i strid mot de ledande i samhället då de genom revolutionen kunde få ett mer jämlikt samhälle. Det finns från tiden för revolutionens
27
start exempel på hur kvinnor från fattiga familjer såldes till giftermål för att inte utgöra en ekonomisk börda för sina familjer.28 Ser vi till dessa fakta är det inte svårt att tänka sig varför kvinnorna valde att lämna allt de kände till för att ge sig ut i marschen tillsammans med socialisterna. Det var även så att inte endast vuxna kvinnor skickades från sina familjer för att bli en del av makens familj och aldrig återvända utan även små flickor skickades iväg som fruar till okända män. Dessa förhållanden visar på vad kvinnorna hade att vinna på att delta i revolutionen och på hur lite de hade att förlora. De kvinnor som intervjuats i Youngs bok hävdar att en av anledningarna till att de valde att gå med i Röda armén var på grund av deras tal om den kvinnliga frigörelse som skulle
genomföras.
En av de anledningar som Young tar upp till att kvinnorna valde att gå med i socialisternas revolution är att inom deras armé sågs de som egna individer och inte någons dotter eller hustru längre, vilket de hade gjort inom det gamla kinesiska systemet. De var fram till den dag de gifte sig sin fars dotter och efter att de gift sig, sin makes hustru. Detta system gav inte kvinnor rätt till sig egen person och många kvinnor hade inte ens något riktigt namn när de valde att ansluta sig till socialisterna, de var bara sin makes hustru.29
Efter att socialisterna tagit makten i Kina inleddes arbete för att förändra situationen för kvinnor. Dels arbetades det hårt mot bindandet av kvinnors fötter som trots förbud fortfarande existerade i viss utsträckning i landet, dels skulle det gamla systemet
angående äktenskap förändras.30 Det senare genomfördes genom 1950 års äktenskapslag som togs i bruk. Denna lag sade att kvinnor skulle få välja sin partner, ta ut skilsmässa, ärva sina föräldrar och sin man, arbeta utanför familjen samt äga egendom. Detta medförde att kvinnors situation blev bättre i och med att de fick rättigheter i lagen, men dock är det svårt att säga om det blev exakt så i praktiken med en så ny regim och ett land efter inbördeskrig då det kan ha funnits viktigare saker att fokusera på.31
Situationen i Ryssland innan revolutionen 1917 var i mångt och mycket patriarkal när det kom till politik. Dock varierade situationen för kvinnor mycket när det kom till vilken härkomst de var av, både ekonomisk och etnisk. Mycket av kvinnornas liv kretsade kring
28 Young, Choosing Revolution: Chinese Women Soldiers on the Long March, 133. 29
Young, Choosing Revolution: Chinese Women Soldiers on the Long March, 244.
30 J K Fairbank & R MacFarquhar (red.), The Cambridge History of China. Vol. 14, The People's
Republic, p. 1 : the emergence of revolutionary China, 1949-1965, Cambridge: Cambridge Univ.
Press, 1987, 27.
31
familjen.32 Under andra halvan av artonhundratalet började kvinnors situation förbättras i och med de erfarenheter som kom hem med de ryssar som stridit i Krimkriget. Bland annat infördes kvinnlig utbildning utöver den mest basala nivån 1858.33 Samtidigt växte mer radikala krafter angående kvinnors position fram som exempelvis hävdade att kvinnan inte skulle behöva vara beroende av sin make för försörjning.34 Många kvinnor började bryta med de traditionella könsroller i och med att de fick tillgång till högre utbildning och skaffade sig erfarenheter och kunskap som inte varit tillgängligt för äldre kvinnliga släktingar. De klädde sig inte längre traditionellt för ryska kvinnor, hade andra frisyrer etcetera samtidigt som de fick tillgång till förvärvsarbeten i slutet av
artonhundratalet. Samtidigt hade de fortfarande inte samma rättigheter som männen.35 Efter revolutionen 1905 började kvinnor organisera sig för att få mer rättigheter. Dock var situationen vid Första världskrigets utbrott densamma som den hade varit sekler tidigare, för majoriteten av Kejsardömets Rysslands kvinnor.36
Kvinnan hade liten påverkan på politiken trots att det i och med industrialiseringen av Ryssland skapats fler möjligheter för kvinnor att ta del i arbetslivet.37 Första världskrigets slukande av manlig arbetskraft bidrog också till att fler kvinnor kom ut på
arbetsmarknaden.38 Dock var samhället fortfarande väldigt patriarkaliskt i sig. Även rättsystemet talade mot dem. Exempelvis arbetade den ryska ortodoxa kyrkan emot mer jämlik lagstiftning när det kom till skilsmässor. Även om många reformatorer arbetade för att lagar och förordningar skulle ge större jämlikhet var kvinnan fortfarande
underordnad mannen på flera plan 1917.39
Socialismen i Ryssland förde redan från början en kamp för att kvinnornas ställning i samhället skulle bli bättre än det hade varit tidigare. Redan 1917 infördes en lag i det dåvarande Ryssland under Lenins ledning som sade att båda parterna hade rätt att ta ut skilsmässa, vilket tidigare endast varit förbehållet männen. Äktenskapet skulle bygga på kärlek och inte kvinnans ekonomiska behov.40 1918 infördes en lag av socialisterna som sade att kvinnan skulle vara jämställd mannen, äktenskapet blev sekulariserat, gifta par
32
D Lieven, (red.), The Cambridge History of Russia. Vol. 2, Imperial Russia, 1689-1917, Cambridge: Cambridge Univ. Press, 2006, 306.
33 Lieven, (red.), The Cambridge History of Russia. Vol. 2, Imperial Russia, 1689-1917, 314. 34 Lieven, (red.), The Cambridge History of Russia. Vol. 2, Imperial Russia, 1689-1917, 315. 35
Lieven, (red.), The Cambridge History of Russia. Vol. 2, Imperial Russia, 1689-1917, 320ff.
36 Lieven, (red.), The Cambridge History of Russia. Vol. 2, Imperial Russia, 1689-1917, 325. 37 R G Suny, (red.), The Cambridge History of Russia. Vol. 3, The Twentieth Century, Cambridge:
Cambridge Univ. Press, 2006, 468.
kunde ta antingen mannen eller kvinnans efternamn och en mammaledighet infördes både före och efter förlossningen. 1920 kom tillägg till denna som sade att abort var lagligt och att principen ”lika lön för lika arbete” skulle gälla mellan könen.41
Det var i och med revolutionen och socialismens intåg som kvinnornas situation i det dåvarande
Sovjetunionen förändrades till det bättre. Trots dessa lagar fanns det fortfarande en stark patriarkalisk struktur i Ryssland. Samtidigt fick många kvinnor sluta arbeta när
inbördeskriget tog slut och männen återvände till sina arbeten. Detta berodde till stor del på att många arbetsledare föredrog att återanställa män då dessa ofta hade mer
arbetserfarenhet och kunskaper som värdesattes samt att de inte skulle bli gravida eller mammalediga. Samtidigt försökte bolsjevikerna spara pengar efter krig och revolution genom att skära ner på möjligheter att ha barnen på motsvarande förskolor eller liknande vilket bidrog till att ett antal kvinnor kände sig tvingade att sluta jobba.42
Att sådana lagar infördes under Lenins ledning är inte förvånande i och med att hans tankar angående kvinnor sade att det endast var genom en socialistisk revolution, jämställdheten skulle uppnås.43
1.6.3 Socialism
Socialism är en ideologi som har varit ledande för statens uppbyggnad i ett flertal stater under 1900-talet. De stora tankarna inom socialismen rör de socioekonomiska skillnader som finns i ett samhälle och som är en produkt av produktionsförhållanden och ägande inom samhället.44
Ägandet inom den socialistiska ideologin har inte alltid varit helt okomplicerad. Ägandet har alltid haft en central roll i ideologin, men däremot har det inte varit glasklart hur värderingen av ägandet sett ut. I den tidigaste formen av socialism var inte det kollektiva ägandet det mest eftersträvansvärda. Det var istället de rättigheter ägaren av någonting skall inneha som var väsentliga, exempelvis besittningsrätt, nyttjanderätt och bestämmanderätt över det som ägs.45 Det var först i början av 1900-talet som tankarna om det kollektiva ägandets fördelar slog rot inom socialismen. Ett av argumenten till att undvika privat ägande är den demokratiska aspekten. Är exempelvis ett företag i privat ägo tas beslut i toppen av ledningen för företaget istället för gemensamt av de anställda. Den socialistiska ideologin vill därför att ägandet skall kontrolleras mer demokratiskt av
41 Suny, (red.), The Cambridge History of Russia. Vol. 3, The Twentieth Century, 473. 42 Suny, (red.), The Cambridge History of Russia. Vol. 3, The Twentieth Century, 475.
43 M Buckley, Women and Ideology in the Soviet Union, Ann Arbor: University of Michigan Press,
1989, 25.
44 M Wingborg, Socialism, Stockholm: Bilda, 2001, 13f. 45
de som brukar det som ägs, på ett företag blir det då de anställda som skall stå för ägandet.46
När det kommer till ekonomin har socialismen stått i kontrast till det kapitalistiska samhällssystemet. Hos dagens socialister har ett tankemönster angående fördelarna med en fri marknadsekonomi vuxit sig fast. Den klassiska socialismen förespråkade istället en planerad hushållning av samhällets resurser för en så rättvis fördelning av dessa som möjligt.47 Denna planekonomi gick ut på att all produktion skulle vara planerad i förväg av politiska beslut som styrde hur produktionen skall se ut. Detta medför att marknaden med tillgång och efterfrågan inte styr priser och produktionstakt utan det är planerat i förväg. Motsatsen är den nu på många håll rådande marknadsekonomin där just tillgång och efterfrågan i stort sett styr priser och produktion.48
Den tredje stora frågan inom socialismen är den som behandlar jämlikhet. Denna går ut på att alla människor i samhället skall leva under samma villkor, oavsett bakgrund. När det kommer till jämlikheten skall människor få ta del av samhällets resurser efter behov och inte arbetsinsats. Även bestämmanderätten bör enligt socialistiska tänkare fördelas lika över befolkningen för att alla skall ha lika mycket att säga till om.49 Tanken om jämlikhet handlar enligt socialismen även om jämlikhet mellan könen.
Den sista, och kanske den viktigaste, av de socialistiska grundtankarna är den om demokratin. Detta är grundpelaren inom socialismen. Detta har inte alltid åtföljts i de stater som kallat sig själva socialistiska, såsom exempelvis Sovjetunionen och Kina under Mao. Dessa stater har haft en styrande elit i samhället, samtidigt som dess politik varit socialistisk.50 Anledningen till detta förklaras med tanken om att det efter att revolutionen som krossat det borgerliga styret har genomförts, måste proletariatets diktatur införas för att styra upp samhället igen. Problemet är bara att det förekommit exempel där denna diktatur fortgått även efter att samhället stabiliserats, exempelvis Sovjetunionen som efter oktoberrevolutionen fortsatte att vara en diktatur under många år, nästan ända fram till upplösningen.51
samma grunder som det jag ovan beskrivit. Exempelvis var demokratin inte i bruk i Sovjetunionen under Stalin utan han var auktoritär med oinskränkt makt över folket samt en egen kult runt sin egen person för att bibehålla detta grepp över befolkningen.52 Det socialistiska partiet styrde allting och andra partier var inte tillåtna. Även jämställdheten var modifierad i Sovjetunionen under Stalin. Det skapades en sorts elit i det sovjetryska samhället bestående av partifunktionärer, officerare och ledande intellektuella.53
Mao hade även han en egen tolkning av socialismen som brukar kallas för maoism. Denna var lite olik från Stalins tankar och Mao ansåg att bondebefolkningen som var stor i Kina skulle utgöra grunden för revolutionen.54 Samtidigt skulle inte partiets uppgift vara densamma. I Sovjetunionen var partiet en sammansvetsad elit, medan Mao ansåg att det i Kina skull röra sig bland folket och vara öppet för förslag och idéer från dessa.55
1.6.4 Socialism och kvinnan
I detta stycke tänker jag redogöra de tankar angående kvinnor som både Mao och Stalin härstammade ifrån, nämligen de av Karl Marx och Friedrich Engels.
Marx ses av många som fadern till socialismen, därav namnet marxism. Han var en mycket produktiv ideolog och han skrifter låg mycket till grund för den moderna socialismen. Han hade en hel del tankar om kvinnans situation i samhället, bland annat ansåg han att äktenskapet så som det såg ut under hans tid borde förändras och att familjen som sådan skulle förändras.56
Marx och även Engels ansåg att när det kapitalistiska samhället förföll till förmån för det socialistiska skulle familjen som den såg ut som fenomen följa med och försvinna. Båda herrarna ansåg att familjen var en form av ägande där kvinna och barn stod under mannen och detta var problemet som skulle raseras. Båda talar om det gamla
patriarkaliska som någonting ont som inte är önskvärt.57 Detta visar på att de ansåg att kvinnans situation i samhället inte var önskvärt och att det borde förändras för att ge större jämlikhet i samhället.
52 S V Utechin, Russian Political Thought: a Concise History, New York: Praeger, 1964, 234. 53 Utechin, Russian Political Thought: a Concise History, 237.
54 S R Schram, The Political Thought of Mao Tse-tung., Enlarged and rev. ed., Harmondsworth:
Penguin books, 1969, 236-264.
55 Schram, The Political Thought of Mao Tse-tung., 294-330. 56
Marx, Karl, Människans frigörelse, [Ny, rev. utg.], Göteborg: Daidalos, 1995, 128.
57
2 Resultat och analys
2.1 Tankar angående det förflutna
I juni 1921 skrev Stalin angående en kvinnokongress att inga avgörande skeenden i mänsklighetens historia hade kunnat genomföras om inte kvinnor hade tagit en aktiv del i detta, från slaveriets avskaffande i olika länder till den socialistiska revolution som Ryssland genomgått några år tidigare:
Comrade Highland Women, there has not been a single important movement for
emancipation in the history of mankind in which women have not closely participated, for every step taken by an oppressed class along the road towards emancipation brings with it an improvement in the position of women. The movement for the emancipation of the slaves in ancient times, as well as the movement for the emancipation of the serfs in modern times, had in its ranks not only men, but also women — fighters and martyrs, who with their blood sealed their devotion to the cause of the toilers. Lastly, the present movement for the emancipation of the prole-tariat—the profoundest and mightiest of all the emancipation movements of mankind—has brought to the fore not only heroines and women martyrs, but also a mass socialist movement of millions of working women, who are fighting victoriously under the common proletarian banner.58
Här klargörs det att Stalin ansåg att kvinnor har haft och alltid har en stor del i stora samhällsomvälvningar som inträffat i historien. Denna inkludering är väldigt tydlig och visar på vad Stalin ansåg om kvinnors roll och betydelse i samhällen och i händelser som inträffar i detta. Han tog även upp att det inte bara är de kända kvinnor som lider
martyrdöden som är en del av utvecklingen utan även alla de okända kvinnor som arbetat och verkat mer i bakgrunden.
I Maos texter kan man se att kvinnornas situation inte är någonting att försumma utan någonting som bör tas på allvar. Redan 1927, innan revolutionen i Kina påbörjats
ordentligt, skrev Mao om kvinnas plats i samhället:
A man in China is usually subjected to the domination of three systems of authority: (1) the state system (political authority), ranging from the national, provincial and county
government down to that of the township; (2) the den system (clan authority), ranging from the central ancestral temple and its branch temples down to the head of the household; and (3) the supernatural system (religious authority), ranging from the King of Hell down to the town and village gods belonging to the nether world, and from the Emperor of Heaven down to all the various gods and spirits belonging to the celestial world. As for women, in addition to being dominated by these three systems of authority, they are also dominated by the men (the authority of the husband). These four authorities--political, clan, religious and
masculine--are the embodiment of the whole feudal-patriarchal system and ideology, and are the four thick ropes binding the Chinese people, particularly the peasants.59
58
http://www.marxists.org/reference/archive/stalin/works/1921/06/17.htm. Greeting to the
First Congress of Highland Women. Hämtat 2014-07-28.
59http://www.marxists.org/reference/archive/mao/selected-works/volume-1/mswv1_2.htm#g7.
Report on an Investigation of the Peasant Movement in Hunan. Overthrowing the Clan
Detta visar på att han ansåg det så viktigt att det var värt att ta upp och diskutera redan i början av socialismens framväxt i Kina. I denna text tar Mao upp de saker som förtrycker människor i Kina och jämför dem med tjocka rep som håller dem fångna. Han betonar vikten av att de behöver brytas för att ge folket frihet och betonar att kvinnan har ett rep mer än mannen som håller henne fången i form av den auktoritet som den äkta maken utgör för kvinnan. Eftersom texten är en rapport för förhållandena för bönder i Hunan påvisar Mao att den stora arbetsbördan för bönderna gjort att kvinnan behövdes för att arbeta för överlevnaden vilket inte var fallet i urbana högre klasser. Detta krav på kvinnan att hjälpa till med arbetet ska ha gjort att de fått högre status i bondesamhället då de genom arbetet fått större betydelse för allas överlevnad.60 Mao hävdar även att enbart genom den socialistiska segern på det politiska och ekonomiska planet kommer jämställdheten mellan könen att öka.
I en text som utgavs 1931 skrev Mao:
Under feudal domination, marriage is a barbaric and inhuman Institution. The oppression and suffering borne by women is far greater than that of man. Only the victory of the workers' and peasants' revolution, followed by the first step toward the economic emancipation of men and women, brings with it a change in the marriage relationship and makes it free. In the Soviet districts, marriages now are contracted on a free basis. Free choice must be the basic principle of every marriage. The whole feudal system of marriage, including the power of parents to arrange marriage for their children, to exercise compulsion, and all purchase and sale in marriage contracts shall henceforth be abolished.61
Han betonar här att det var svårare situation för kvinnan i Kina än för mannen och det därför var av relevans att se till kvinnans situation i första hand för att öka jämställdheten. Han går hårt åt hur äktenskap och giftermål gått till under tidigare epoker i Kinas historia och använder starka ord såsom ”barbaric” vilket visar vad han vill förmedla angående dessa traditioner, han var inte speciellt förtjust i dem.
1934 skrev Mao: ”Moreover, the women are taking part in production in great numbers. None of this could have happened in the Kuomintang days.”62 Med detta insinuerade han att socialisterna under hans ledning öppnar möjligheter för kvinnor att ta större del i produktion och liknande än vad de kunnat göra tidigare. Han uttalade även vikten av att kvinnor faktiskt var delaktiga i arbete och produktion för att se till så det fanns tillräcklig arbetskraft. Detta visar dels Maos syn på att det är positivt att kvinnor
60 marxists.org. Report on an Investigation of the Peasant Movement in Hunan. Overthrowing
the Clan Authority of the Ancestral Temples and Clan Elders, the Religulous Authority of Town and Village Gods, and the Masculine Authority of Husbands. Hämtat 2014-07-11.
61http://www.marxists.org/reference/archive/mao/selected-works/volume-6/mswv6_12.htm.
Decree Regarding Marriage. Hämtat 2014-07-15.
62http://www.marxists.org/reference/archive/mao/selected-works/volume-1/mswv1_9.htm. Our
deltar i produktionen i större antal, samtidigt som han framhåller det positivt utifrån sin egen ideologi att detta faktiskt sker under socialisterna, men var omöjligt under det tidigare styret. Detta ger en inblick i att Maos poäng var att socialisterna minsann stod upp kvinnorna och ville att de skulle leva i ett jämställt samhälle, medan deras företrädare som de tagit makten från inte gjorde det. Han vill i och med detta även framhäva det positiva med ett socialistiskt styre.
Även Stalin poängterade det som socialismen hade gjort för kvinnors situation i Ryssland. I ett tal 1935 sade han:
And, indeed, just think what women were before, in the old days. As long as a woman was unmarried she was regarded as the lowest of toilers. She worked for her father, she worked ceaselessly, and her father would nevertheless keep reproaching her : "I feed you." When she married, she would work for her husband, she would work just as much as her husband would compel her to work, and her husband too would keep reproaching her : "I feed you." Woman in the countryside was the lowest of toilers. Naturally, no heroines of labour could arise among the peasant women under such conditions. Labour in those days was a curse to a woman, and she would avoid it as much as she could.63
I detta stycke beskrev han situation för kvinnor inom jordbruket under tiden innan det kollektiva jordbruket utvecklades. I detta gamla system hade kvinnor ingen chans att ta sig någonstans rent karriärmässigt då de var fast under först sin far och sedan under sin make och arbetade för dessa. Här tar Stalin upp problematik med hur äktenskapen såg ut under den kejserliga tiden i Ryssland angående kvinnors roll i dem. Kvinnan stod under fadern och maken och systemet var därmed patriarkalt. Detta vänder han sig emot och beskriver varför det inte var ett bra system. När han sedan beskrev hur systemet fungerande med de kollektiva jordbruk som fanns sade han:
The collective farm has liberated women, and made her independent by means of the work-days. She no longer works for her father when she is unmarried, but works primarily for herself. And that is just what is meant by the emancipation of peasant women; that is just what is meant by the collective farm system which makes the working woman the equal of every working man. Only on these grounds, only under these conditions could such splendid women arise. That is why I regard today's meeting not as just an ordinary meeting of prominent people with members of the government, but as a solemn day, on which the achievements and capabilities of the emancipated labour of women are being demonstrated. I think the government ought to confer distinctions on the heroines of labour who have come here to report their achievements to the government.64
När det kommer till hur systemet utvecklats i och med kollektivismen menar Stalin att mycket har hänt för kvinnor inom jordbruket. Hon står inte längre under sin far och make
63http://www.marxists.org/reference/archive/stalin/works/1935/11/10.htm. Speech delivered at
a reception given by leaders of the Communist Party and the Government to Women Collective Farm Shock Workers. 10 November 1935. Hämtat 2014-07-29.
64http://www.marxists.org/reference/archive/stalin/works/1935/11/10.htm. Speech delivered at a
på samma sätt längre och han menar också att kvinnliga arbetare har blivit jämställda sina manliga kollegor. På det sätt som Stalin hävdar att detta skall uppmärksammas kan man se att kvinnosynen ser detta som positivt, att kvinnor bör vara jämställda männen. Här gör Stalin på samma sätt som Mao och använder det förflutna som ett sätt att framställa det positiva under det socialistiska styret. Kvinnosynen används därmed som ett argument för socialismen.
Året innan skrev Mao återigen om vikten av att förändra hur bröllopen sett ut tidigare. Han ansåg att den gamla traditionen att sälja flickor in i äktenskap var tvunget att
upphöra. Han skrev att: ” To free women from the most barbarous marriage system handed down through thousands of years”65, angående att socialisterna infört ändringar i huruvida bröllop skulle gå till och i synnerhet kvinnors situation i förhållande till bröllop. Han visade i och med detta tydligt vad han ansåg om de gamla traditioner som präglat bröllop och kvinnors situation i det gamla Kina. Mao var med andra ord både
reformvänlig och för att kvinnors situation i samhället skulle förbättras till det bättre. En typisk sak för kinesiska kvinnor under kejsarnas tid var bindandet av flickors fötter som jag tagit upp i bakgrundskapitlet. Detta fenomen användes 1956 av Mao som ett exempel på vad som varit dåligt i Kina och vad som blivit bättre under socialisterna tid vid makten:
China used to be stigmatized as a "decrepit empire", "the sick man of East Asia", a country with a backward economy and a backward culture, with no hygiene, poor at ball games and swimming, where the women had bound feet, the men wore pigtails and eunuchs could still be found, and where the moon was inferior and did not shine as brightly as in foreign lands. In short, there was much that was bad in China. But after six years' work of transformation we have changed the face of China. No one can deny our achievements.66
Att Mao väljer att använda detta som exempel tyder på att han hade en vilja att beskriva denna gamla tradition som någonting negativt, det var positivt att det försvann som tradition. Med detta tog han en ställning som förespråkare för dels moderna reformer och avstånd från en gammal tradition som på många sätt var kränkande för kvinnor och deformerade deras kroppar.
Jag har nu redovisat hur Mao och Stalin framställt den tid som var innan deras eget styre. Båda två är överens om att samhället som funnits innan hade mycket övrigt att
65http://www.marxists.org/reference/archive/mao/selected-works/volume-6/mswv6_18.htm. Report to
the 2nd National Congress of Worker’s and Peasant’s Representatives. Marriage Under the Soviets. January 23, 1934. Hämtat 2014-07-15.
66http://www.marxists.org/reference/archive/mao/selected-works/volume-5/mswv5_53.htm.
önska i form av kvinnans position och roll i detsamma. Samtidigt tar de gärna exempel för att framhäva den socialistiska ideologin gentemot det gamla systemet.
Båda två vänder sig mot hur kvinnor har haft det under tidigare generationer och förklarar varför det varit dåligt, dock har de lika olika sätt att se på det. Stalin riktar kritik mot hur äktenskapen sett ut med systemet att männen stod över kvinnorna i detta system. Han menade att kvinnans ofrihet i äktenskapet skulle bekämpas och att kvinnan borde arbeta för sig själv och inte sin far eller make. Han tar sedan upp hur systemet med de kollektiva jordbruken förändrat situationen till det bättre. Han riktar kritik mot att kvinnor stod lägst utan möjlighet till avancemang i arbetslivet under denna tid eftersom de stod under varje arbetande man. Han riktar dock inte sin motvilja mot äktenskapet som sådant.
Det gör däremot Mao. Han riktar skarpa ord mot det gamla kinesiska systemet med äktenskapen genom att kalla det ”barbaric” och ”inhuman”, två ord som visar på en stark motvilja mot hur detta system fungerade. Det han vänder sig mot främst är att det inte var ett fritt val att gifta sig under gamla tider, men att det blivit det nu, något som är positivt i hans tycke. På detta sätt skiljer sig hur ledarna framställer gamla tider och främst
äktenskapet. Stalin ser det främst som ett hinder för kvinnors del i produktionen, medan Mao drar det till att det finns andra aspekter som gör det till ett felaktigt system som skall förändras. Båda är dock överens om det felaktiga i det gamla systemet, men på olika sätt.
2.2 Arbete och politik
Stalin var produktiv när det kom till att producera texter med politiskt innehåll. Han hade en mängd tankar om kvinnor och mäns jämlikhet. Redan 1913, med andra ord 4 år innan revolutionen i Ryssland störtade tsaren och införde först en republik och därefter ett socialistiskt styre i landet, skrev Stalin ett flygblad som riktade sig till alla manliga och kvinnliga arbetare i Ryssland.67 Detta visar att han ansåg att kvinnor också skulle inkluderas i den kamp han fört och som skulle föra landet in i en ny, socialistisk tid. Denna kvinnosyn visar på att även kvinnor skulle vara delaktiga i förändringarna av sin egen position och inte styras av män.
Under tiden för den ryska revolutionen var Stalin produktiv och skrev saker exempelvis till arbetare och soldater. I en text som publicerads 27 juli 1917 skrev han bland annat att det skulle formeras partigrupper som bestod av både män och kvinnor samt att både män och kvinnor skulle vara delaktiga i arbetet med propaganda:
67http://www.marxists.org/reference/archive/stalin/works/1912/12/x01.htm. To all the Working
We must form Party groups of poor peasants, men and women, in every volost, in every uyezd, in every constituency. These groups must be connected with our committees in the industrial centres of the particular gubernia. It should be the duty of these committees to supply the groups with the necessary election material, literature and cadres.68
Även här är han drivande för att kvinnor skulle delta i arbetet och kampen för en bättre framtid. Detta visar på en kvinnosyn som säger att kvinnor har en del i produktion och annat arbete för en bättre framtid.
Likaså efter revolutionen var Stalin inkluderande när det kom till att erkänna kvinnors insatser och deras förehavanden. I en text från 15 juli 1920 skrev han att både män och kvinnor hjälpt till med sjukvård för sårade soldater ur Röda armén.69 Det följer med andra ord det som stått skrivet i tidigare texter, att kvinnors insatser erkänns och de inkluderas i förehavanden som Stalin ansåg värt att nämna.
Stalin nöjde sig dock inte med att inkludera kvinnor i allt arbete som behövdes för att bygga det sovjetiska samhället. 1923 skrev han angående att det var fem år sedan den första kongressen för kvinnliga arbetare och bönder. Han beskrev vikten av att se till så att dessa var delaktiga i det politiska livet eftersom de var delaktiga i att bygga upp samhället. Han beskrev att vissa ansåg att det inte var viktigt att dessa kvinnor
engagerade sig i det politiska livet eftersom de redan var organiserade till viss grad. Detta ansåg han vara fel och att det var av stor vikt att detta arbete för att få alla kvinnor
delaktiga i socialismen när den fått makten i Ryssland:
Some people might think that there is nothing exceptional about that, that the Party has always engaged in the political enlightenment of the masses, including women, that the political enlightenment of women cannot be of great importance, seeing that we have united cadres consisting of workers and peasants. That opinion is radically wrong. Now that power has passed into the hands of the workers and peasants, the political enlightenment of women toilers is of paramount importance.70
Detta visar på att Stalin inte var nöjd med det som hänt på denna punkt under de fem år som gått. Han hade i och med detta en syn på hur han ansåg att jämställdheten i
Sovjetunionen skulle se ut och var inte nöjd med hur det såg ut vid detta tillfälle. Han menade i och med detta att kvinnor skulle få mer plats i det politiska livet än vad de hade vid detta tillfälle. Samtidigt ville Stalin avskärma sig från människor som han påstår är negativa till arbetet för att organisera kvinnor.
68http://www.marxists.org/reference/archive/stalin/works/1917/07/27.htm. The Constituent
Assembly elections. Hämtat 2014-07-16.
69http://www.marxists.org/reference/archive/stalin/works/1920/07/15.htm. How the Red Army
is Greeted. Hämtat 2014-07-28.
70http://www.marxists.org/reference/archive/stalin/works/1923/11/10.htm. The Fifth
Anniversary of the First Congress of Working Women and Peasant Women. Hämtat
Efter Lenins död 1924 skrev Stalin angående organiseringen av kvinnor och vikten av att de skulle vara delaktiga i de sovjeter71 som styrde landet. Han räknade upp antal och andel av kvinnor som var aktiva i dessa sovjeter och hävdade att dessa var alldeles för låga och att arbetet med att dessa skulle bli delaktiga var viktigt. ”In view of the special importance of drawing working women and peasant women into Soviet and Party work, it will not be superfluous to examine their percentage participation in trade union bodies, Soviets, Gubernia and Uyezd Party Committees.”72
Detta visar på att Stalin inte bara ville att kvinnor skulle vara delaktiga i arbetet med produktion och liknande i samhället utan även vara med i de beslutsfattande organ som fanns, de skulle vara med och styra helt enkelt.
Den 8 mars 1925 skrev Stalin angående Internationella kvinnodagen om kvinnliga arbetare och bönders situation i det fortfarande unga Sovjetunionen:
Women toilers—working women and peasant women— are a vast reserve of the working class. This reserve constitutes a good half of the population. The side that it takes—for or against the working class—will determine the fate of the proletarian movement, the victory or defeat of the proletarian revolution, the victory or defeat of the proletarian power. Consequently, the first task of the proletariat, and of its advanced detachment — the
Communist Party, is to wage a resolute struggle to free women, working women and peasant women, from the influence of the bourgeoisie, to enlighten them politically and to organise them under the banner of the proletariat.73
Detta visar än tydligare på det inkluderande tänkande som Stalin hade angående kvinnor i det sovjetiska samhället. De var ingen reserv för arbetarna som skulle användas vid behov utan de var kort och gott hälften av den totala arbetskraften och skulle därför behandlas därefter.
Vid flera tillfällen som det tidigare nämnda exemplet tog Stalin kvinnor och deras insatser i försvar för den felaktiga bild som han ansåg fanns angående vikten av deras insats. I ett tal från februari 1933 talade han om att de kvinnor som var delaktiga i
jordbruket på flera sätt visat sig kapabla till detta, inte endast som arbetare utan även som arbetsledare:
The question of women in the collective farms is a big question, comrades. I know that many of you underestimate the women and even laugh at them. But that is a mistake, comrades, a serious mistake. The point is not only that women constitute half the population. Primarily,
71 Medborgarråd som styrde landet. sovjet. http://www.ne.se/lang/sovjet/312133,
Nationalencyklopedin, hämtad 2014-08-01.
72http://www.marxists.org/reference/archive/stalin/works/1924/05/24.htm. Thirteenth Congress
of the R.C.P.(B.). Hämtat 2014-07-28.
73http://www.marxists.org/reference/archive/stalin/works/1925/03/08.htm. International
the point is that the collective-farm movement has advanced a number of remarkable and capable women to leading positions.74
Stalin var i och med detta inte sen att erkänna kvinnors viktiga insats i arbetet som utfördes inom jordbruket. Han menade att dessa stod för en stor del av arbetskraften och att det vore direkt fel att inte utnyttja den i jordbruksproduktionen. Detta visar än
tydligare det som är typiskt i Stalins texter där han tar upp kvinnors situation: de skulle inkluderas i arbetet eftersom de kunde göra nytta precis som männen gjorde.
Mao skrev både 1934 och 1955, med andra ord före och efter att han tagit makten över staten Kina, att kvinnor skulle inkluderas i arbete av olika slag för att kunna skapa ett socialistiskt samhälle. Han menade att endast genom en socialistisk omvandling kunde absolut jämlikhet uppnås mellan människorna.75
1955 skrev Mao att det var av stor vikt att kvinnor blev delaktiga i produktionen för att kunna bygga upp ett starkt socialistiskt samhälle. Han menade även att män och kvinnor skulle tilldelas lika lön efter lika arbete. Han gick till och med så långt att han menade: ”Genuine equality between the sexes can only be realized in the process of the socialist transformation of society as a whole.”76Med detta tar han det så långt att han hävdar att socialismen är det enda sättet att nå riktig jämlikhet mellan könen. Han menar samtidigt att förändringen måste ske i samhället i stort i en enda process för att kunna jämna ut de skillnader som tidigare funnits. Han skrev vid samma tid att kvinnorna utgjorde en stor källa till arbetskraft i Kina. Han betonade att lika lön för lika arbete var av yttersta vikt för att kvinnorna själva skulle vilja vara en del av produktionen på arbetsmarknaden.77 Mao påpekar här att det även är viktigt att kvinnorna själva skulle vilja bryta gamla mönster och ge sig in på arbetsmarknaden. Detta är återkommande i ett flertal av de texter där kvinnor nämns. Det skrivs inte alltid rakt ut hur deras situation skall se ut, men de inkluderas och tillskrivs en plats vid exempelvis partimöten och liknande vilket medför att Mao såg det viktigt att påpeka att de var delaktiga i både arbetet i landet och att vara politiskt aktiva när det kom till partiets möten.
När Mao skrev om kriget mot de japanska styrkorna som gick i Kina under slutet av 1930-talet utelämnades inte kvinnorna utan han talade om att de massorganisationer som
74
http://www.marxists.org/reference/archive/stalin/works/1933/02/19.htm. Speech Delivered at
the Frist All-Union Congress of Collective Farm Shock Brigadiers. Hämtat 2014-07-29.
75 Mao, Maos lilla röda: citat ur ordförande Mao Zedongs verk, 180f.
76http://www.marxists.org/reference/archive/mao/selected-works/volume-5/mswv5_48.htm. Editor’s
Notes from Socialist Upsurge in China’s Countryside. September and December 1955. Hämtat
2014-07-14.
77http://www.marxists.org/reference/archive/mao/selected-works/volume-5/mswv5_48.htm. Editor’s
Notes from Socialist Upsurge in China’s Countryside. September and December 1955. Hämtat
skulle skapas för att stå emot den japanska invasionen även skulle innehålla kinesiska kvinnor.78 Detta är det mest genomsyrar kvinnosynen i Maos skrifter angående kampen för ett demokratiskt, självständigt Kina under åren för andra världskriget, fritt från
japaner och andra ideologier än den socialistiska. Det står inte utförligt hur kvinnans plats i samhället bör se ut, men kvinnor inkluderas ofta när det talas om arbete för ett bättre Kina. Ett exempel är följande citat:
It is wrong, in production campaigns, to shift the task of production to the heads of the local departments in charge of economic development, the army supply chiefs or the
administration chiefs in governmental and other bodies, instead of ensuring that the leading cadres themselves assume responsibility and participate personally, that the leading group links itself closely with the masses and general calls are combined with particular and specific guidance, that investigation and study are undertaken and priority is given to what is urgent and important, that efforts are made to bring everyone into production--men and women, young and old, and even the loafers --and that cadres are trained and the masses given education.79
Detta citat visar på Maos tankar att alla skall vara delaktiga i kampen för ett
demokratiskt och fritt Kina. Detta gäller som synes inte endast alla arbetsföra utan det förtydligas att även kvinnor inkluderas i hans tankar om framtiden. Ett annat citat som ytterligare specificerar detta är:
Guarantee the livelihood of the teachers and other staff members of educational institutions and guarantee academic freedom; protect the interests of the youth, women and children--provide assistance to young student refugees, help the youth and women to organize in order to participate on an equal footing in all work useful to the war effort and to social progress, ensure freedom of marriage and equality as between men and women, and give young people and children a useful education.80
I denna punkt, som är en av de punkter som Mao publicerade våren 1945 var
socialisternas partiprogram under kampen mot japaner och meningsmotståndare i Kina, påvisas vikten av att kvinnor skall sträva efter jämlikhet både inom arbetet och
äktenskapet. Denna kvinnosyn är genomsyrande för de texter där kvinnor nämns överhuvudtaget. Mao eftersträvade att kvinnor skulle ta del i såväl kamp för en bättre framtid som produktion och arbete. De skulle även organiseras på ett liknande sätt som männen för att kunna försvara landet mot japanerna. Detta visar på att Mao kan hade en
78http://www.marxists.org/reference/archive/mao/selected-works/volume-2/mswv2_08.htm.
Problems of Strategy in Guerilla War Against Japan. Chapter VI
The Establishment of Base Areas. Conditions for Establishing Base Areas. Hämtat 2014-07-11.
79http://www.marxists.org/reference/archive/mao/selected-works/volume-3/mswv3_15.htm. Spread
the Campaigns to Reduce Rent, Increase Production and "Support the Government and Cherish the People" in the Base Areas. October 1, 1943. Hämtat 2014-07-14.
80
http://www.marxists.org/reference/archive/mao/selected-works/volume-3/mswv3_25.htm. On
Coalition Government. IV. The Policy of the Chinese Communist Party. Our Specific Programme.
