Steg 6. Knyt konsumtion till enskild brukare
I steg 6 utnyttjas redan existerande uppgifter i verksamhetens försystem.
Individuppgifternas personnummer är avidentifierade. Det gjordes av hän-syn till bl.a personuppgiftslagen (PUL). Uppgifter som använts är:
• Ålder
• Kön
• Bostadstyp
• Typ av insats eller vård och omsorgstjänst.
Det är viktigt att insamlingen av KPB-uppgifter är datoriserat så att uppgif-ter kan påföras rätt brukare löpande.
Dessa uppgifter matchas med de timmar, dygn, portioner med mera som individen fått. Kostnaderna för en timme osv, kombineras sedan med den enskilda brukarens totala förbrukning under en period. Vi får då en kost-nad per brukare.
Personlig omvårdnad
Hemtjänst, egen regi xx kr/timme Hemtjänst, egen regi
xx kr/timme
per insats Utförd volymUtförd volym Kostnad / omsorgstjänstKostnad / omsorgstjänst
Figur 9. Exempel inom ordinärt boende/hemtjänst.
Kommentarer
Beskrivning av vård- och omsorgstjänster (insatser)
Att beskriva de egna vård- och omsorgstjänsterna är ofta ett omfattande ar-bete där det är viktigt att diskutera ambitionsnivån på sitt arar-bete. Verksam-heten kan kanske delas upp med hög grad av detaljering men det bör också vara omvårdnadsmässigt, kostnads- och tidsmässigt motiverat.
Vård- och omsorgstjänsterna inom de olika brukarrelaterade verksamhe-terna skiftar med verksamhetens karaktär. Inom särskilt boende och kort-tidsvård utförs olika tjänster t.ex. service, omvårdnad, hälso- och sjuk-vårdsinsatser. Innehållet och omfattningen av tjänsterna skiftar beroende på de boendes behov.
Kostnadsberäkning
Det kostnadsbegrepp som vi använt oss av är bruttokostnader minus interna intäkter och försäljning till andra vårdgivare. Vi utgår ifrån bruttokostnader dvs. drar inte bort externa avgifter och taxor, då vi vill se kommunens kost-nader för producerade vård- och omsorgstjänster (insatser).
Stor del av kostnaderna för särskilt boende är lokalkostnader för brukar-nas egna boende. Dessa kostnader kan emellertid redovisas på olika sätt. I vissa kommuner redovisas de utanför den egentliga kommunala verksam-heten, i exempelvis kommunala bostadsbolag, medan de redovisas i verk-samheten för andra. För att uppnå jämförbarhet särredovisas lokal- och ka-pitalkostnader.
Administration och ledning har beskrivits som en egen process. För att få totalkostnad ska dock dessa så kallade overheadkostnader fördelas ut på respektive vård- och omsorgstjänst. Beroende på organisation kan kommu-nen ha olika principer för fördelning. Om principer saknas fördelas kostna-derna procentuellt efter verksamhetens bruttokostnader.
När det gäller korttidsvård kan problem uppstå när man beräknar kostna-derna. För rena korttidsavdelningar eller enheter är det inga problem men när korttidsvården är ”insprängd” i särskilt boende är det svårare att identifi-era kostnaderna. För dessa boenden blir kostnadsberäkningen till stor del schablonmässig.
Presentation av resultatet
Först en liten presentation av Borlänge kommun. Uppgifterna avser år 2002.
Antal invånare 0–64 år 65–79 år 80 år och äldre särskilt boende %
0–64 år 65–79 år 80 år och äldre
Borlänge 0,0 2,4 18,0
Riket 0,1 2,2 20,2
Antal platser i särskilt boende 362 + 212 servicehus, totalt 574 Timmar i ordinärt boende 328 211
Timmar i servicehus 144 758
Timmar i annan regi 15 389
Antal dygn, korttidsvård 25 510 Antal platser, korttidsvård 39 Antal platser dagverksamhet 16 Antal årsarbetare i särskit boende 419 Antal årsarbetare i ordinärt boende inkl. servicehus
250
I följande avsnitt visar vi exempel på hur resultatet kan beskrivas. Materialet ger möjligheter till många analyser exempelvis:
• Antal brukare per kostnadsintervall inom ordinärt och särskilt boende.
• Antal brukare som kostar mindre än 50 tkr, ålder och kön.
• Kostnad för brukare som kostar över 600 tkr och ålder.
• Vilka verksamheter som är mest kostnadskrävande.
• Kostnad per vård- och omsorgstjänst inom SoL och LSS.
• Vilka vård- och omsorgstjänster har störst volym.
• Vilka insatser har brukarna med störst vårdkonsumtion.
• Total kostnad per åldersgrupp, kön LSS.
• Medelkostnad per åldersgrupp LSS.
• Antal brukare per kostnadsnivå LSS.
• Antal brukare per verksamhet/insats, kön.
• Total kostnad per ålder och/eller bostadstyp.
• Total kostnad per kön och/eller bostadstyp.
Framräknade kostnader per vård- och omsorgstjänst (insatser) i Borlänge kommun redovisas i bilagan på sid. 43, ”Totalkostnad per vård- och om-sorgstjänst”.
Kostnad per brukare med socialtjänstinsatser
I analysen av brukarnas vårdkonsumtion inom ordinärt och särskilt boende under ett år har framkommit att
• 5,7 procent av brukarna förbrukar 20 procent av resurserna
• drygt 30 procent av brukarna förbrukar 80 procent av resurserna.
Nedan följer några av de kalkylbilder som lett till intressanta frågeställning-ar i Borlänge.
Antal brukare per kostnadsnivå i ordinärt och särskilt boende
A n t a l b r u k a r e p e r k o s t n a d s n i v å i
Figur 10. Antal brukare per kostnadsnivå i ordinärt och särskilt boende.
När vi analyserar vårdkonsumtionen per brukare framkommer att de flesta
andel (1 procent) har en vårdkonsumtion över 600 000 kr. Med vårdkon-sumtion avses kostnaden för de samlade insatser brukaren får.
Gängse uppfattning är att många brukare med mindre behov ställs utanför äldreomsorgen. Detta bekräftas inte i Borlänge där de flesta brukare har en låg vårdkonsumtion. I traditionella beskrivningar mäts inte, som vi gjort i detta projekt, små insatser och summeras inte individens totala vårdkonsum-tion.
Detta väcker frågan: Dessa 807 personer, med små insatser, hur kommer det att se ut för dem om något år? Kan den lägre vårdkonsumtionen behållas över längre tid? Kan det förebyggande arbetet få en annan roll?
Förebyggande arbete handlar om att skapa kontakt, trygghet, bryta en-samhet eller bygga på befintliga nätverk. Det behöver inte vara kostsamma åtgärder utan snarare kreativa.
Vilka är de brukare som har en låg vårdkonsumtion/låg kostnad?
Antal brukare som kostar mindre än 50 000 kr/år
52 72
Figur 11. Antal brukare som kostar mindre än 50 000 kr/år.
De flesta brukare som kostar mindre än 50 000 kr är äldre än 80 år. Det motsvarar 57 procent av brukarna. 16 procent av alla brukare med låg vård-konsumtion var över 90 år. Föreställningen att alla över 80 år har en hög vårdkonsumtion måste nyanseras. Det kan vara större skillnader inom en åldersgrupp än mellan åldersgrupper. Denna kunskap ger andra förutsätt-ningar för planering och prognostisering av verksamheten.
Kostnad per hemtjänsttimme
Insats Kr/timme
Hemtjänst i egen regi
Utföra hemtjänst i ordinärt boende 199,78
Utföra hemtjänst, kringtid 59,93
Leda och administrera för ”verksamheten” – enhetsnivå 15,60 Leda och administrera för myndighet och beställarnivå – förvaltningsnivå 13,51 Leda och administrera för den centrala förvaltningen – kommunledningsnivå 4,24
293,06
Brukare som kostar mer än 600 000 kr/år i ordinärt boende
Brukare som kostar m er än 600 000 kr/år i ordinärt boende
0
Figur 12. Brukare som kostar mer än 600 000 kr i ordinärt boende.
Bland de brukare som har de högsta kostnaderna är det inte de över 80 år som har de mesta omfattande insatserna. Stigande ålder innebär en riskfak-tor för många diagnoser men en enstaka diagnos kan ge större funktionsned-sättning och inträffa före 80 års ålder. I Borlänge har andra vårdtagare än de allra äldsta kommit in i vården och med större vårdbehov.
Dessa brukare har en vårdkonsumtion som överstiger 600 000 kr och be-höver mycket stöd. De kan vara de mest sårbara i kommunen. Hur tas de omhand på bästa sätt? De har insatser från många olika verksamheter. Sam-ordnas dessa eller betonas varje verksamhet för sig? Behövs speciella team?
Vad gör primärvården, är det gemensamma brukare? Kan man i ett samlat brukarperspektiv utveckla och effektivisera vården kring dessa personer?
Kostnader per brukare med LSS-insatser
I analysen av brukarnas konsumtion under ett år har framkommit att:
• 7,9 procent av brukarna förbrukar 20 procent av resurserna (26 av 331).
• 43,8 procentav brukarna förbrukar 80 procent av resurserna (145 av 331).
• Dyraste brukaren kostade 840 tkr.
Individuppgifter inom LSS får en medelkostnad i materialet då vi endast lagt in uppgifter om insatsen per brukare, inte antalet utförda eller beviljade timmar. Det vi kan läsa ut är vilka åldersgrupper som kostar mest, medel-kostnad per åldersgrupp, antal insatser i resp. åldersgrupp, medelantal per insats samt medelkostnad per insats. Materialet ger dock ett underlag för att ta fram enskilda brukares kostnader.
Antalet brukare med låg vårdkonsumtion (under 50 000 kr) är få och utgör ca 4 procent. Över hälften av brukarna (53 procent) har en vårdkonsumtion mellan 50 000 och 200 000 kr. Dessa brukare har i regel två insatser, exem-pelvis daglig verksamhet i kombination med korttidsvistelse.
27 procents av brukarna har en hög vårdkonsumtion (över 600 000 kr).
Dessa brukare har exempelvis boende enligt LSS plus daglig verksamhet eller personlig assistans plus daglig verksamhet eller fler än två insatser.
Antal brukare per kostnadsnivå - LSS
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
50000 100000 200000 300000 400000 500000 600000 700000 800000 900000 Fler
Antal brukare
Figur 13. Antal brukare per kostnadsnivå – LSS.
Beskrivning av några brukare
Exempel
(2002 års kostnader) Brukare 2• Hemtjänst 8,5 tim/mån
• Matdistribution 30 portioner
• Trygghetslarm 48 949 kr/år Brukare 1
• Hemtjänst Samhall 2,5 tim/mån
• Trygghetslarm 8 352 kr/år
Brukare 4
• Hemtjänst 37,5 tim/mån
• Tillfälligtboende 14 dygn
• Matdistribution 16 portioner
• Trygghetslarm 374 448 kr/år Brukare 3
• Hemtjänst 35 tim/mån
• Tillfälligtboende 3 dygn/mån
• Matdistribution 27 portioner
• Trygghetslarm 189 840 kr/år
B rukare 1 och 2 är exempel på brukare med en vårdkonsumtion under 50 tkr och utgör 44 procent av alla brukare.
Brukare 3 är exempel på vårdkonsumtion i nivån 51–200 tkr och utgör 21 procent av alla brukare. Brukare 4 i nivån 201–400 tkr utgör 12 procent.
I exemplet är det är inte bara många hemtjänsttimmar som ger höga kost-nader. Det är när andra insatser såsom korttidsvård (tillfälligt boende) samt matdistribution tillkommer som kostnaderna ökar.
Brukare med hög vårdkonsumtion (över 400 000 kr) utgör 22 procent av alla brukare och har till exempel många hemtjänsttimmar men också fler insatser exempelvis dagverksamhet, trygghetslarm, matdistribution eller bor i särskilt boende.
Slutsatser
För Borlänge kommun har KPB bidragit med ny information och kunskap som kan användas praktiskt för uppföljning/utvärdering och analys av verk-samheten.
Beskrivningar på individnivå ger ett annat perspektiv på uppföljningen och gör att man nu kan följa utvecklingen och förskjutningar i vårdkonsum-tion på ett mer precist sätt.
Frågor som har väckts är:
• Ska vi dämpa diskussionen om personer 80 år och äldre och i stället ha fokus på individer och variationer. Några få brukare med hög vårdkon-sumtion kan ”spräcka” budgeten.
• Har vi rätt boendeformer?
• Kan vi arbeta mer förebyggande för att skjuta upp behov av större insat-ser?
Andra iakttagelser
• Det är stora kostnadsskillnader per brukare och år från några tusen kro-nor till en och en halv miljon per år.
• De kostsammaste brukarna bodde i ordinärt boende och hade inte bara hemtjänst utan flera andra insatser t.ex. korttidsvård, dagverksamhet, matleveranser etc.
• Vårdkonsumtionen i servicehus var hög och även där hade man flera andra insatser.
• Knappt 6 procent av brukarna använder 20 procent av kostnaderna.
• Drygt 30 procent av brukarna använder 80 procent av kostnaderna.
• Många (44 procent) av brukarna har en låg vårdkonsumtion.
• De flesta med låg vårdkonsumtion (hemtjänst, larm, matdistribution) var 80 år och äldre.
• De med hög vårdkonsumtion var inte de allra äldsta, nya vårdgrupper kommer in som är yngre och med hög vårdkonsumtion.
• Fler personer över 80 år i befolkningen innebär inte automatiskt högre kostnader.
• Variationen inom en åldersgrupp kan vara större än mellan åldersgrup-per.
• Få brukare (4 procent) har en låg vårdkonsumtion inom LSS och många (27 procent ) har en hög (över 600 000 kr).
• Över hälften av brukarna inom LSS (53 procent) har en vårdkonsumtion mellan 50 000–200 000 kr.
• För att förändra individens totala kostnad behövs det ett nära samarbete med andra aktörer för att kunna samordna insatserna. Genom att ta fram samordnade analyser av gruppen är det möjligt att tillsammans arbeta med att få ner totalkostnaderna. Primärvården är en viktig aktör.
Erfarenheter och fortsatt arbete
Den rapport som redovisas här kan betraktas som en nulägesbeskrivning. Vi har utgått från information som är tillgänglig idag och organiserat om den för att beräkna KPB.
Förutsättningarna för att individrelatera kostnader är avhängigt av i vilken grad man skiljer ut brukarrelaterad tid i relation till bas- eller gemensam tid.
Hur mycket av kostnaderna som blir brukarspecifika är en kombination av möjligheter och ambition. Det är inte alltid motiverat att göra de kostna-der som teoretiskt går att differentiera per brukare brukarspecifikt i en kal-kylmodell. Det är viktigt att hålla en balans mellan precision i kostnadsbe-räkningar och de resurser som tas i anspråk för att ta fram kostnadsberäk-ningarna. Det är annars lätt att hamna i läge där man ”silar mygg och sväljer kameler”. Erfarenhetsmässigt är detta en clou. Många ger upp för de önskar
en detaljnivå som faktiskt kan skymma det väsentliga. För många av de kommunala brukarrelaterade verksamheterna såsom stöd i särskilt boende, korttidsvård eller dagverksamhet är det svårt att beskriva och differentiera kostnaderna. Orsaken till det är att ingen registrering sker utifrån individuel-la behov, insatsen är en ”pindividuel-lats” och den vård och omsorgs som ges är inte individuellt bedömd.
Vanligtvis används en vårddygnskostnad.
En naturlig utgångspunkt i Borlängeprojektet vid utvecklande av kalkyl-modell och beräkningsmetod har varit nuvarande kostnadsstruktur. Det be-tyder att vid nedbrytning från huvudprocess till delprocess har exempelvis delarna ”demensboende” kontra ”sjukhem” haft olika kostnadsstrukturer och därmed en annan personalstruktur och inriktning.
Inom hemtjänst i ordinärt boende kan däremot tjänsterna och tiden bru-karrelateras relativt väl.
När det gäller utveckling avseende beskrivning- och beräkningsmodeller av vård- och omsorgstjänster bör den ske när systemet är etablerat och i drift och som följd av initiativ eller krav av användarna.
Några viktiga erfarenheter
• Se till att ha ett tydligt beslut och ledningens stöd för ett införande
• Detta är inte ett arbete för enbart ekonomer!
• En förutsättning och ett krav för att lyckas är att i arbetet ingår ekono-mer, verksamhetsansvariga och IT ansvariga.
• Förankringen måste vara bred – informera och delge olika yrkeskatego-rier i organisationen. Informera politikerna!
• Många aktiviteter pågår och konkurrerar med varandra vilket kan leda till att man bara kommer halvvägs och halvhjärtat, det blir ett projekt vid sidan av alla andra. Tid måste avsättas.
• Det är viktigt att den information vi utgår ifrån ska vara användbar och att meningsfulla jämförelser med andra kommuner kan göras. Detta är en drivkraft till förändring. Gemensamma definitioner, termer och be-grepp är då centralt.
Fortsatt arbete
En central del i det fortsatta arbetet är att sprida metoden och erfarenheterna till fler kommuner. Idag har vi ett konkret exempel och behöver förankra och diskutera behov, nytta och ambitionsnivå för att få acceptans och sprid-ning. Ett ökat antal användare ger möjligheter till jämförelser och därmed en utveckling och diskussion inriktad på exempelvis:
• Utveckling och användning av gemensamma termer och begrepp, gemensam begreppsstruktur.
• Utveckling av gemensamma definitioner för vad som ska ingå i KPB t.ex. hur hantera att inom särskilt boende finns höga boendekostnader som redovisas olika i olika kommuner.
• Fördelning av gemensamma verksamheter, principer och
fördelnings-• Hur kan man strukturera informationen redan vid källan med gemen-samma koder och definitioner för verksamhetssystem och ekonomisy-stem.
• Regler och principer för matchning av vård- och omsorgstjänster.
• Bra utdata och presentationssystem.
• Differentiering av vårddygnskostnaden. Hur stor del av kostnaderna som kan vara brukarspecifika och hur stor del som kan schabloniseras behö-ver diskuteras. Vilken ambitionsnivå ska vi ha? Hur mycket resurser får det ta i anspråk.
• Instrument för bedömning av funktionsförmåga. Till detta behövs också en modell för hur en ”behovsnivå” skulle kunna tas fram.
• Möjligheten till högre grad av relatering av enskild brukares konsumtion inom LSS området.
• Beskrivning av hemsjukvård inom hemtjänst.
Särskilt boende och korttidsvård är de brukarrelaterade verksamheter där det är svårast att beskriva och differentiera kostnaden. Samtidigt är exempelvis korttidsvård en av de verksamheter som ökar i kommunerna och utgör en mycket viktig del i brukarnas samlade vårdkonsumtion eller vårdkedja. Sär-skilt boende är en omfattande verksamhet i kommunerna. Omkring 65 pro-cent av de kommunala resurserna går till särskilt boende och nästan hälften av alla vårdtagare får denna insats. En principindelning inom särskilt boen-de, korttidsvård, kan t.ex. vara följande:
• Servicetjänster exempelvis städning
• Personlig omvårdnad
• Hälso- och sjukvårdsinsatser (hemsjukvård)
• Sjukvårdsmaterial och hjälpmedel
• Kollektiv tid tex. vid måltider etc.
• Boendekostnad
Att göra indelningen ovan ställer höga krav på ambitionsnivån.
Utvecklingsinriktningen måste dock vara att bättre kunna differentiera vårddygnskostnaden.
Bilaga
Totalkostnad per vård- och omsorgstjänst
Insats Antal Enhetskostnad Totalkostnad
ORDINÄRT BOENDE
OB_Avlösning # timmar avlösningar 2 764 175 483 956
OB_Trygghetslarm # trygghetslarm 10 797 159 1 719 914
OB_Matdistribution # portioner 43 900 47 2 052 118
OB_Varuhemsändning # personer varuhemsänd-ning
119 170 20 254
OB_Korttidsvård # dygnkorttidsvård 23 510 975 22 932 243
OB_Dagverksamhet # platser dagverksamhet 16 204 769 3 276 296
OB_Stödlägenheter # lägenheter 1 19 926 19 926
OB_Gräsklippning # personer gräsklippning 274 4 397 1 204 661
OB_Hemtjänst städ, extern utförare HSB # timmar hemtjänst stöd 677 305 206 786 OB_Hemtjänst städ, extern utförare
Sam-hall
# timmar hemtjänst stöd 14 712 215 3 159 527
OB_Hemtjänst, anhörigvård # timmar hemtjänst stöd 9 430 146 1 377 709 OB_Hemtjänst, egen regi # utförda timmar hemtjänst 294 494 293 86 303 866
OB_Ledsagning # timmar ledsagning 21 523 155 3 326 565
OB_Snöröjning/sandning # personer snöröjning 260 3 825 994 466
OB_Kontaktperson # personer kontaktperson 13 12 936 168 163
OB_Utskrivningsklara # dygn 1 027 2 229 2 289 269
SÄRSKILT BOENDE
SB_Serviceboende # timmar hemtjänst 144 758 304 43 956 544
SB_Boende för psykiskt funktionshindrade # dygn 1 868 1 593 2 974 887
SB_Omsorgsboende # platser 154 447 462 68 909 071
SB_Demensboende # platser 51 566 659 28 899 590
SB_Sjukhemsboende # platser 157 497 773 78 150 323
LSS
LSS_Boende för barn och ungdom # personer med insatsen 3 553 249 1 659 747 LSS_Bostad för vuxna med särskild
servi-ce
# personer med insatsen 71 522 264 37 080 737
LSS_Daglig verksamhet # personer med insatsen 155 106 545 16 514 544 LSS_Personlig assistent, kommunal # personer med insatsen 13 626 925 8 150 023 LSS_Personlig assistent, LASS # personer med insatsen 81 415 466 33 652 742 LSS_Personlig assistent, kooperativ LASS # personer med insatsen 32 262 778 8 408 909 LSS_Korttidsvistelse # personer med insatsen 75 139 681 10 476 056 LSS_Korttidstillsyn # personer med insatsen 30 65 361 1 960 826
LSS_Kontaktperson # personer med insatsen 98 13 402 1 313 378
LSS_Avlösarservice # personer med insatsen 9 55 079 495 712
LSS_Ledsagarservice # personer med insatsen 123 81 654 10 043 482
LSS_Elevhem # personer med insatsen 15 168 436 2 526 534
ÖPPEN VERKSAMHET
ÖP_Övrig öppen verksamhet LSS Total kostnad 1 554 927 554 927 ÖP_Övrig öppen verksamhet SoL Total kostnad 1 344 701 344 701 ÖP_Dagliga aktiviteter inom psykiatri Total kostnad 1 3 585 448 3 585 448
ÖP_Personliga ombud Total kostnad 1 1 627 505 1 627 505
ÖP_Stödlägenheter # lägenheter 7 38 288 268 016
ÖP_Terapi eller andra dagliga aktiviteter Total kostnad 1 667 864 667 864
ÖP_Föreningsbidrag Total kostnad 1 3 178 774 3 178 774
STÖDVERKSAMHET
ST_Bussfärdtjänst # resor bussfärdtjänst 55 127 11 593 837
ST_Färdtjänst # resor färdtjänst 49 828 80 3 980 942
ST_Riksfärdtjänst # resor riksfärdtjänst 1 084 1 205 1 305 875 OB_Ekonomiskt bistånd #personer ekonomiskt
bi-stånd
95 2 834 269 192
OB_Bostadsanpassning, 50000–100000 # anpassningar 16 67 189 1 075 026 OB_Bostadsanpassning, 100000–250000 # anpassningar 3 156 765 470 295 OB_Bostadsanpassning, 10000–25000 # anpassningar 34 15 681 533 138 OB_Bostadsanpassning, 1–2500 # anpassningar 233 1 120 261 059 OB_Bostadsanpassning, 25000–50000 # anpassningar 24 33 592 806 216 OB_Bostadsanpassning, 2500–5000 # anpassningar 91 3 360 305 779 OB_Bostadsanpassning, 5000–10000 # anpassningar 46 6 718 309 049
Referenser
1. Landstingsförbundet, Patientrelaterad redovisning (KPP) inom psykiat-risk vård – en översikt, Stockholm, 2000.
2. Landstingsförbundet, KPP inom psykiatrin – en handledning, Lands-tingsförbundet, 2003.
3. Nationell handlingsplan för utveckling av hälso- och sjukvården. Prop.
1999/2000:149.
4. Landstingsförbundet, Kostnad Per Patient (KPP) för bättre ledningsin-formation i sjukvården (KPP), Stockholm, 2002.
5. Landstingsförbundet, Totalkostnadsredovisningen och att fördela ge-mensamma kostnader, delrapport nr 4, Stockholm, 2000.
6. Landstingsförbundet, KPP i primärvården – Resultat från ett pilotpro-jekt, Stockholm, 2003.
7. Handbok för Räkenskapssammandraget (RS) Vård och omsorg
8. Svenska Kommunförbundet, Handikappnyckel – modell
9. Svenska Kommunförbundet, Äldreomsorgen i jämförelse