Läkemedel och miljö 33


Läkemedel är den kemikaliegrupp som är mest värdefull för människan och därför menar miljöchefen på Apoteket att det är viktigt att hantera den på ett bra sätt och att titta på de avigsidor som finns. Han syftar på att läkemedel är designade för att vara biologiskt aktiva och att det inte är fullständigt klarlagt vad som händer när dessa substanser hamnar i miljön. Han tillägger att läkemedel görs maximalt hållbara, det vill säga att de håller på apotekshyllan, i badrumsskåpet, genom mag- och tarmkanalen och att de fortfarande är verksamma när de lämnat människokroppen. I stället borde de göras optimalt hållbara, vilket betyder att läkemedelssubstansen inte längre ska vara aktiv när den gjort sin verkan i människans kropp. Miljöchefen på Apoteket menar att det är ett problem att det ser ut på detta sätt och att det släpps ut aktiva substanser i miljön och som ingen har koll på. Läkemedel är gjorda för att påverka oss människor och det gör att de även kan påverka andra organismer. Att det har hittats läkemedelsrester i dricksvattnen är något som miljödirektören vid Stockholms läns landsting tycker är oroande. Det tyder på att reningsverken inte kan rena vattnet från läkemedelrester. Miljödirektören vid Stockholms läns landsting säger:

…läkemedlen i dricksvatten, de har kommit från avloppsreningsverkens utsläpp och avloppsreningsverken har i sin tur fått sina läkemedel från utsöndring från människor eller från att människor har kastat bort oanvända läkemedel i toaletten och på det sättet når alltså läkemedlen tillbaka till oss. Och om de här nivåerna kommer att fortsätta att stiga, vilket de kommer att göra eftersom man inte har några tekniker att rena bort det, så kommer vi att successivt att försämra även dricksvatten och det är inte bra för kommande generationer (Miljödirektör, Stockholms läns landsting 2009).

Merparten av intervjurespondenterna anger att rester av hormonläkemedel i miljön är ett stort problem och kan innebära fara för människors hälsa. Rester från hormonläkemedel har påverkan vid låga koncentrationer samtidigt som det är ett medel som används i stor omfattning, vilket den miljöansvarige på Läkemedelsindustriföreningen påpekar. Östrogenliknande preparat som har hamnat i vattenmiljöer kan medföra försämrad fertilitet hos fisk och andra vattenlevande organismer. Miljödirektören vid Stockholms läns landsting menar att det finns en risk att detta även kan drabba människor och säger apropå detta att:

Det finns en risk för det därför att särskilt foster som är väldigt unga, alltså bara några veckor efter befruktningen, är extremt känsliga för externa kemikalier…Eftersom kemikalier som mamman får i sig i de flesta fallen går över till fostret finns det en risk för att det kan uppstå missbildningar i ökad frekvens. Det finns också indikationer på att vissa typer av missbildningar har ökat (Miljödirektör, Stockholms läns landsting, 2009).

Miljödirektören vid Stockholms läns landsting berättar att läkemedelsanvändningen ökar ungefär med tre till fyra procent varje år och att nya läkemedel forskas fram för sjukdomar som tidigare inte har kunnat behandlas. Det finns inga krav på att nya läkemedel som tas fram ska förbättras, utan det räcker med att de uppfyller Läkemedelsverkets kriterier för godkännande. Läkemedelssubstanserna har ofta miljöpåverkan och nya substanser tillkommer ständigt på marknaden. Nya substanser är ofta mer miljöbelastande än gamla, vilket Miljödirektören vid Stockholms läns landsting beskriver såhär:

Det finns nog snarare en tendens tvärtom därför att det är svårare och svårare att utveckla nya läkemedel och det finns en tendens att de nya läkemedlen är mer miljöbelastande än de äldre, att de är bioackumulerande och svårnedbrytbara och toxiska i högre utsträckning än gamla läkemedel (Miljödirektör, Stockholms läns landsting 2009).

Läkemedelsindustriföreningens miljöansvarige menar att man bör känna till att processen att utveckla läkemedel som är terapeutiskt verksamma, och som inte medför allvarliga biverkningar är svår och kostsam. Att lyckas är en stor bedrift och viktigt för de patienter som läkemedlet kan hjälpa. Att dessutom modifiera substanserna så att de inte kan påverka miljön negativt är ingen enkel uppgift om man vill behålla de terapeutiska egenskaperna eller en god biverkningsprofil. Läkemedelsindustriföreningens miljöansvarige påpekar att detta kanske kan detta bli enklare någon gång i framtiden med ny teknologi, men tills dess bör vi koncentrera oss på användningen och hanteringen av läkemedel om vi vill skona miljön. Inom miljöklassificeringssystemet mäts läkemedels fara och risk (se avsnitt 3.4.1 Risk- och farobedömning av läkemedel). Läkemedelsindustriföreningens miljöansvarige menar att det är svårt att få en helhetsbild av den miljöpåverkan som läkemedel kan medföra. De tester som görs utgår från modeller och omfattar enbart tester på vissa djur, till exempel vattenloppa och

fisk. Trots detta anser hon att de tester som görs idag ger en ganska bra uppfattning om vilken miljöeffekt läkemedel kan ha, men tillägger:

Sen är det såklart bra ju mer man kan använda sig av kroniska tester där man tittar på längre tidsförlopp så att säga och kanske tittar mer på skador som uppkommer och inte på akuta tester där man tittar på när djuren dör så att säga. Så visst går det att förfina testerna och det finns i dag också förfinade tester, men det är inte de som är standard (Miljöansvarig, Läkemedelsindustriföreningen 2009).

Miljösamordnaren på Läkemedelsverket säger att det inte är tillräckligt att enbart utföra klassiska ekotoxtester som används för allmänkemikalier. Hon tillägger att det även är viktigt att titta på den biologiska aktivitet som utmärker aktiva subsatser i läkemedel. Sådana tester är dock svåra att designa, men det har påbörjats forskning om detta i Sverige. Ett annat problem som miljösamordnaren på Läkemedelsverket tar upp är att forskning kring läkemedelssubstanser utförs i skyddade labmiljöer som inte alltid kan representera ett komplext ekosystem i naturen. Miljösamordnaren på Läkemedelsverket anser samtidigt att det har varit svårt att få fram nya data om läkemedelssubstansernas miljöpåverkan i samband med miljöklassificeringen. Det tror hon delvis beror på att systemet är frivilligt.

Läkemedel är nödvändiga för människan, men bidrar samtidigt till miljöproblem. Miljöproblematiken kring läkemedel i miljön, som intervjurespondenterna beskriver, är mycket komplex. De orsaker till miljöförändringar som läkemedelssubstanser i miljön leder till är svåra att identifiera, eftersom det saknas kunskap och mätmetoder för att kunna mäta dem, och då särskilt de kroniska och långsiktiga effekterna som läkemedelsrester i miljön kan medföra. Det gör att orsakssamband och sambandseffekter är svåra att fastställa, vilket Vredin (2006:41) beskriver. Det framgår av intervjurespondenternas beskrivning av läkemedels miljöpåverkan, att miljöåtgärder är mycket viktiga inom läkemedelsområdet. Nya läkemedelssubstanser tenderar att ha en högre miljöbelastning än befintliga substanser, samtidigt som läkemedelsanvändningen ökar, och att effekterna av hormonläkemedelsrester i miljön i längden kan komma att påverka även människan. Dessa exempel belyser vikten av olika miljöåtgärder. Miljöklassificeringen av läkemedel är en miljöåtgärd som i slutändan är menad att minska läkemedels miljöpåverkan. Det är viktigt att beakta läkemedels miljöpåverkan för att läkemedel ska kunna utvecklas och användas på ett hållbart sätt. För avsikten är inte att sluta använda läkemedel.