1. Integrera ett jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet genom att belysa, analysera och beakta kvinnors och mäns samt flickors och pojkars villkor.
Övergripande kommentar av resultat i förhållande till uppgiften
Länsstyrelsen arbetar strategiskt och långsiktigt med utvecklingsfrågor där jämställdhetsarbetet är en viktig del. Arbetet med att integrera ett jämställdhetsperspektiv i verksamheten är uppdelat i två perspektiv, arbetsgivarperspektivet och verksamhetsperspektivet. Arbetsgivarperspektivet kopplar an till de sex utvecklingsområdena som beskrivs i strategin Ett jämställt Västerbotten. Verksamhetsperspektivet baserar sig på erfarenheterna från tidigare strategiperiod och innefattar såväl det tvärsektoriella arbetet över enheterna samt det sakområdesspecifika arbetet.
Länsstyrelsen bedömer att arbetet fortgår och att de årliga uppföljningarna och feedback till enheterna ger en kontinuitet och möjlighet till lärande och förbättringar.
Arbetsgivarperspektivet fokuserar på att arbeta förebyggande och främjande, som kopplar an till diskrimineringslagstiftningen, mänskliga rättigheter och de sex prioriterade områdena som beskrivs i den externa strategin. Upplägget baserar sig på en analys av tidigare internt arbete och hur Länsstyrelsen internt kan arbeta utifrån ett arbetsgivarperspektiv för att nå de jämställdhets- politiska målen. Samtliga enhetschefer arbetar aktivt med ett genusperspektiv i arbetsmiljö och arbetsgivarfrågor inom områdena representation, löner, arbetsuppgifter och kompetens-
försörjning, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning, ohälsotal samt hot, våld och trakasserier.
mäns samt flickors och pojkars villkor. Länsstyrelsen förankrar, integrerar och följer upp jämställdhetsperspektivet i sin verksamhet. Inom detta arbete ska Länsstyrelsen genomgående analysera och presentera individbaserad statistik med kön som övergripande indelningsgrund. Lärdomar från tidigare arbete har visat att en tydlig ansvarsfördelning, uppföljning och tydliga mål har gett resultat i arbetet. Det finns ett fortsatt behov av kontinuerligt stöd för genom- förande av insatser och förändringar i arbetssätt. Länsstyrelsen bedömer också att det även fortsättningsvis behöver arbetas tvärsektoriellt för att utbyta erfarenheter internt och på så sätt bidra till ett ökat lärande inom myndigheten.
Länsstyrelsen genomför webbkursen om våld internt. Länsstyrelsen bedömer det som en strategisk insats att fler får kunskap om våld i nära relation, både utifrån arbetsgivarperspektivet och verksamhetsperspektivet. Sakområdet verkar kontinuerligt som ett konsultativt stöd i Länsstyrelsens jämställdhetsintegrering. Nedan följer ett par exempel på hur arbetet med jämställdhetsintegrering sker.
Länsstyrelsen begär in jämställdhetsplaner och lönekartläggningar från de företag som ansöker om företagsstöd. Företag har även möjlighet att söka finansiering för att utveckla sitt
jämställdhetsarbete. Länsstyrelsen har utarbetat en guide som stöd för företag i framtagandet av jämställdhetsplaner och interna stöddokument som används vid handläggning av företagsstöd. Vid nomineringar av ledamöter till Viltförvaltningsdelegationen har krav ställts på att
intresseorganisationerna ska lämna dubbla namn till varje plats (man och kvinna) så att Länsstyrelsen kan säkerställa en bra könsfördelning i delegationen.
2. Genomgående analysera och presentera individbaserad statistik med kön som övergripande indelningsgrund, om det inte finns särskilda skäl mot detta.
Övergripande kommentar av resultat i förhållande till uppgiften
Under 2017 tog Länsstyrelsen fram den regionala statistikboken Kvinnor och män i belysning i Västerbotten. Under år 2018 har statistikboken fortsatt att distribueras till ett stort antal
regionala och lokala aktörer. Statistikboken har även delats ut vid arrangemang och konferenser. Alla årgångar går dessutom att ladda ner på vår webbplats. Länsstyrelsen bedömer att
statistikboken används både i länet och i internt i organisationen som underlag inför beslut och strategier. Länsstyrelsen ser den regionala statistiken som ett viktigt verktyg för att belysa kvinnors och mäns livsvillkor i länet.
Ett utvecklingsområde är att fler myndigheter bör ta fram regional könsuppdelad statistik så att den går att bryta ner på länsnivå. Länsstyrelsen upplever det fortfarande problematiskt att tillgången av könsuppdelad statistik kan försvåras då andra statliga myndigheter levererar statistik som inte är könsuppdelad.
Årligen vid tertialuppföljningen uppdaterar enheterna sin 4R-kartläggning på respektive enhet. Detta görs så att myndigheten kan följa och analysera vilka villkor kvinnor och män har internt. Länsstyrelsen ser sitt interna arbete som viktigt och nödvändigt för trovärdigheten. Vid
aktiviteter såsom utbildningar, temadagar och konferenser görs könsuppdelad statistik på deltagare och presentatörer.
3. Vid beslut och andra åtgärder som kan röra barn analysera konsekvenserna för dem och då ta särskild hänsyn till barns bästa.
Övergripande kommentar av resultat i förhållande till uppgiften
Länsstyrelsen Västerbotten har under året fortsatt sitt arbete med att öka kunskapen hos
medarbetarna kring barnperspektivet och hur konsekvenserna vid beslut och andra åtgärder som kan röra barn ska analyseras och ta hänsyn till barns bästa. Det finns även fortsättningsvis ett utvecklingsbehov på området, bland annat kring ökad kompetens och medvetenhet om hur barns bästa kan beaktas och analyseras inom Länsstyrelsens verksamheter.
Länsstyrelsen Västerbotten använder sig av det tidigare framtagna åtgärdskortet att belysa sambandet mellan våld i nära relation och våld mot djur. Åtgärdskortet syftar till att underlätta för personalen på länsstyrelserna och vid kommunernas socialtjänst att göra bedömningar och underlätta kontakter i de fall där misstankar finns att människor eller djur far illa.
SEE hållbarhetsvecka är en årligen återkommande arrangemangsvecka som hålls i
Västerbottens och Norrbottens län under vecka 38. SEE är en förkortning för Social, Ekonomisk och Ekologisk hållbar utveckling. Under denna veckas programpunkter skapas en plattform och möjlighet för barn att delta, vissa programpunkter riktar sig direkt till barnen.
Även i arbetet med översiktsplanering finns barnperspektivet med. Länsstyrelsen arbetar för att detta perspektiv ska lyftas in tidigare och tydligare i kommunernas arbete med översikts- planering. Via Länsstyrelsens externa hemsida försöker Länsstyrelsen göra processen med översiktsplanering tydligare. Man lyfter också ut social hållbarhet i översiktsplanering som ett eget kapitel. Länsstyrelsens roll är att påverka och påpeka men i slutändan är det kommunen som har mandat över besluten.
Se ytterligare redovisning i avsnittet Mänskliga rättigheter under Övrig verksamhet samt under återrapporteringen av regleringsbrevets uppdrag 1.14.
4. Vid samråd, beslut och andra åtgärder verka för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning.
Övergripande kommentar av resultat och måluppfyllelse i förhållande till
uppgiften
Olika typer av planerade aktiviteter som genomförs i skyddad natur syftar till att locka besökare ut i naturen. Vid invigningen av Lagnäsets naturreservat i Bjurholm, bjöds det på olika
aktiviteter för barn som till exempel häst och vagn, anpassad information och prova-på- självaktiviteter i naturen. Länsstyrelsen erbjöd gratis bussar till invigningen vilket gynnar barnfamiljer men också personer som annars kanske inte tar sig ut på egen hand.
Inom naturreservatsförvaltningen pågår ett löpande arbete med olika tillgänglighetssatsningar av skyddad natur. Under 2018 har till exempel Gimegolts naturreservat i Sorsele kommun
tillgängliggjorts genom balkbroar över myrmark så att de som har svårt att gå ska kunna komma ut i naturen.
tillgänglighetskraven - att alla EU-länder ska ha lagar som syftar till ökad digital tillgänglighet för alla användare, inklusive personer med funktionsnedsättning. Statistik på representationen i myndighetens sociala medier förs också löpande med halvårsvis och helårsvis sammanställning. Fokus är kön, etnicitet, funktionalitet och ålder.
Under året lanserades en ny webbplats som är användarvänlig, receptiv och tillgänglig – och uppfyller kraven på tillgänglighet. Information på myndighetens webbplats och i annonser skrivs på klarspråk för att undvika exkludering. Texter till webbplatsen, appen Västerbottens natur och Utflyktsguiden är översatta till engelska. Vid guidningar anordnas både långa och korta turer för att bättre inkludera besökarna och möjliggöra deltagande för fler målgrupper. Myndigheten har inlett ett samarbete med en lokal fotograf för ett fotouppdrag baserat på diskrimineringsgrunderna. Syftet är att få ett bredare urval som visar samhällets bredd och variation av människor samt utmanar normer och öppnar upp för diskussion om detta.
Under året har även myndighetens likabehandlingsplan uppdaterats. Likabehandlingsplanen är ett instrument som konkretiserar och systematiserar likabehandlingsarbetet på myndigheten. Den innehåller en beskrivning av hur Länsstyrelsen förebygger och synliggör diskriminering och vilka åtgärder som kan behöva vidtas.
5. Integrera de mänskliga rättigheterna i sin verksamhet genom att belysa, analysera och beakta rättigheterna i den egna verksamheten, särskilt skyddet mot diskriminering.
Övergripande kommentar av resultat i förhållande till uppgiften
Under året har Länsstyrelsen fortsatt diskussionerna hur arbetet med mänskliga rättigheter ska struktureras på bästa sätt så att myndigheten kan säkerställa at området beaktas och främjas i den egna organisationen samt i det externa uppdraget. I slutet av året har interna möten
genomförts med myndighetens chefer för att aktualisera och öka kunskapen och utbytet kopplat till de sektorsövergripande frågorna som Länsstyrelsen ska integrera i verksamheten. Detta har lett fram till ökad dialog inom myndigheten kring de sektorsövergripande frågorna. Ett
planeringsarbete för fortsatt arbete kring detta under 2019 har inletts.
En medarbetare och en chef har under året deltagit i Uppsala Universitets grundläggande utbildning i mänskliga rättigheter, i syfte att ytterligare förstärka kompetensen inom området mänskliga rättigheter på myndigheten.
Under december månad publicerades en nyhet ut på intranätet om Uppsala Universitets
webbutbildning - Introduktion till mänskliga rättigheter - för att medvetandegöra frågan än mer hos medarbetarna samt för att uppmana till kompetenshöjning inom området om den enskilde medarbetaren känner ett behov av det.
Se ytterligare redovisning i avsnittet Mänskliga rättigheter under Övrig verksamhet samt under återrapporteringen av regleringsbrevets uppdrag 1.14.
6. Verka för att det av riksdagen fastställda nationella folkhälsomålet uppnås genom att folkhälsan beaktas inom länsstyrelsernas arbete med bl.a. regional tillväxt, samhällsplanering, krishantering samt alkohol och tobak.
Övergripande kommentar av resultat och måluppfyllelse i förhållande till
uppgiften
Länsstyrelsen arbetar på många olika sätt för att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för länets befolkning. Stora delar av Länsstyrelsens arbete har direkt eller indirekt betydelse för människors hälsa. Länsstyrelsen arbetar integrerat med folkhälsa inom många sakområden och samtliga av de åtta folkhälsopolitiska målen kan kopplas till
Länsstyrelsens verksamhet, dock med tydligare kopplingar till mål 2 (kompetenser, kunskaper och utbildning), mål 5 (boende och närmiljö) och mål 7 (kontroll, inflytande och delaktighet). Under hösten 2018 fick Länsstyrelsen i uppdrag av regeringen att utarbeta en plan för ett pilotprojekt under åren 2019–2020. Uppdraget handlar om att utveckla metoder och arbetssätt för samordning av ett regionalt arbete för en god och jämlik folkhälsa utifrån bestämnings- faktorerna i de åtta målområden för folkhälsoarbete som riksdagen fastställt 2018. Under framtagandet av projektplanen genomfördes bland annat en kartläggning som visar att Länsstyrelsen gör många olika saker som berör folkhälsa. Allt från prövning och tillsyn av miljöfarliga verksamheter för att säkra en hälsosam och god miljö, smittskyddsfrågor och kontroll av primärproducenters foder till arbete med frågor inom jämställdhet, föräldraskapsstöd och mänskliga rättigheter. Även om resultatet från kartläggningen påvisar tydliga kopplingar till folkhälsa finns det också utmaningar och behov inom området. Nedan följer ett par exempel på verksamhet där folkhälsan har beaktats.
I landsbygdsfrågor arbetar Länsstyrelsen integrerat med flera folkhälsopolitiska mål och folkhälsa är ett av verksamhetsmålen som rör landsbygd. Länsstyrelsen ger exempelvis
utbildning i växtskyddshantering, som bland annat inkluderar kunskap om hur gifter ska spridas och arbetar kontinuerligt med kompetensutveckling inom jordbrukssektorn för att stärka
jordbruksföretagarna. Länsstyrelsen arbetar med stöd till jordbruket, vilket är en förutsättning för ekonomin i dagens jordbruk. Arbetet genomförs i enlighet med Jordbruksverkets rutiner. Begreppet One health är en röd tråd i länsveterinärers arbete och har en viktig funktion även inom folkhälsoarbetet med inriktning på smittskydd, livsmedelskontroll med mera. I arbetet med smittskydd mot sjukdomar som kan smitta mellan djur och människa finns en kontinuerlig kontakt med smittskyddsläkaren, bland annat för att minska antibiotikaresistens. Arbetet mot antibiotikaresistens sker till exempel via informationsarbete och kontroll av hur
djurhälsopersonal hanterar antibiotika samt hur användning och hantering av mediciner sker i djurbesättningar. Kontroller sker också inom primärproduktion av foder och livsmedel, hygien i besöksverksamheter (till exempel djurparker och ridskolor) med mera. Om det finns misstanke att barn far illa eller misstanke om försörjningsproblem meddelas socialtjänsten. Länsstyrelsen genomför även revisioner av kommunernas kontroller av livsmedel. Länsstyrelsen arbetar tillsammans med LRF och Region Västerbotten med att ta fram en regional livsmedelsstrategi där folkhälsa är en viktig dimension.
Inom ramen för Länsstyrelsens ANDTS-arbete inklusive tillsyn (alkohol, narkotika, doping, tobak och spel) arbetar myndigheten främst utifrån folkhälsomålen Trygga och goda
skett genom till exempel löpande tillsyn av kommunernas alkohol- och tobaksarbete samt lagen om elektroniska cigaretter, observationer av om rökförbudet på skolgårdar i länet följs,
kompetensstärkande utbildningsinsatser riktat till kommunala handläggare, genomförande av konferenser riktat till olika aktörer inom området samt löpande råd och stöd till kommunerna.
7. I sin verksamhet verka för att förenkla för företag.
Övergripande kommentar av resultat och måluppfyllelse i förhållande till
uppgiften
Arbetet med förenklingsinsatser fortgår på bred front inom myndigheten. Ett flertal enheter bidrar med insatser som underlättar kontakten mellan länsstyrelse och företagare. Bedömningen är att kundperspektivet under året fått ett fastare fotfäste och att förenklingsarbetet genomförs på ett tillfredsställande sätt.
Processkartläggning och verksamhetsmodellering
Under året har Länsstyrelsen fortsatt arbetet med att förbättra och förenkla ärendehanteringen genom verksamhetsmodellering och processkartläggningar. Nytt för året är införandet av ett internt processtöd, bestående av tjänstemän från olika delar av myndighetens verksamhetsgrenar som genomgått kurser i verksamhetsmodellering och med tidigare erfarenheter från process- utvecklingsarbete. Processtödet ska stötta och driva på det fortsatta utvecklingsarbetet inom myndigheten. Effekterna av detta arbete visar sig i kortare och mindre varierande
handläggningstider och i ett utjämnat ärendeflöde.
Lättillgänglig information på ny webbplats
Under året har Länsstyrelsen utvecklat en ny, kundorienterad webbplats. Denna är utformad utifrån den webbstrategi som tagits fram gemensamt för alla länsstyrelser. I strategin utpekas företagen som en prioriterad målgrupp, där fokus ligger på att skapa enkla och logiska sökvägar till information och e-tjänster. Under hösten har Länsstyrelsen Västerbotten utvärderat det första halvåret med den nya webbtjänsten och de första resultaten indikerar att sökvägarna fungerar tillfredsställande och att företagarna är nöjda.
Digital expediering av handlingar
I början på december började verksamhetsområdet miljöskydd att använda e-tjänsten Mina Meddelanden, en myndighetsgemensam tjänst som gör det möjligt för privatpersoner och företag att få sin myndighetspost digitalt istället för på papper. Ärendehanteringssystemet Platina är nu anpassat så att handlingar expedieras per automatik via Mina meddelanden till de mottagare som har en aktiv digital brevlåda. Målet är snabbare och enklare kommunikation mellan myndighet och företagare.
Dialogmöten för fortsatt förbättringsarbete
Under året har Länsstyrelsen Västerbotten genomfört ett antal företagsträffar med företag som återkommande har ärenden om miljötillstånd och tillsyn hos myndigheten. Mötena syftar till att skapa förståelse för företagens förutsättningar och deras förväntningar på kontakten med myndigheten. Kunskaperna från dessa dialogmöten har givit mycket värdefulla ingångsvärden i det löpande förbättringsarbetet som pågått under året.
Jordbruks- och lantbruksfrågor
Länsstyrelsen Västerbotten har gjort flera insatser i syfte att förenkla för länets lantbrukar- företag. För att effektivisera administrationen har myndigheten fortsatt satsa på webbansökan för jordbrukarstöd. Kopplat till satsningen på webbansökan har ett omfattande utbildnings- och supportarbete genomförts i form av sju kurser och öppet hus på tre orter i länet. Utbildnings- insatserna har huvudsakligen fokuserat på användningen av stödportalen för i många fall ovana dator- och internetanvändare. Dessa utbildningsinsatser får betraktas som framgångsrika då alla ansökningar under 2018 inkom i digital form.
Under 2018 har en modell för gemensam första linjens kundtjänst per telefon arbetats fram av de 21 länsstyrelserna. Detta har gjorts för att kunna utveckla telefonstödet till alla dem som söker jordbrukarstöd. Den gemensamma kundtjänsten kommer att driftsättas och testas under 2019.
I samband med sommarens torka har Länsstyrelsen Västerbotten ökat kommunikationen med jordbrukets aktörer för att bidra till en gemensam lägesbild och samla möjliga åtgärder för att minimera de negativa effekterna för jordbruket.
Förenklad naturturism
Länsstyrelsen har under året arbetat för att bättre tillgängliggöra länets naturresurser för naturturism och företag som arbetar inom denna bransch.
Länsstyrelsen har, tillsammans med Naturvårdsverket och Centrum för naturvägledning, genomfört en aktörskurs för företagare som vill nyttja Björnlandets nationalpark i sin verksamhet. De företag som efter kursen tecknar ett samverkansavtal får rätt att använda varumärket Sveriges nationalparker i sin marknadsföring. Detta första år tecknades två samverkansavtal med aktörer kring Björnlandets nationalpark och med kommunens turistinformation. Arbetssättet kan komma att tjäna som modell i andra skyddade områden. Vid sidan av nationalparkerna har turistföretagarna också möjlighet att, tillsammans med allmänheten, nyttja de statliga lederna i fjällen och fjällstugorna i sin verksamhet. Länsstyrelsen anordnade den 15 november en större konferens för att främja länets friluftsliv vilket bland annat inkluderar naturturistföretagare.
Åtgärdsprogrammet för hållbar utveckling
Länsstyrelsen arbete med samordning av miljömålen har lett till färdigställandet av
Åtgärdsprogrammet för hållbar utveckling, vilket innehåller konkreta förslag på åtgärder för företag som vill bidra till en hållbar utveckling.
8. Samordna arbetet på regional nivå med anpassningen till ett förändrat klimat.
Övergripande kommentar av resultat i förhållande till uppgiften
Klimatanpassning med hjälp av skyfallskartering
Inom flera av Länsstyrelsens verksamhetsområden är klimatanpassning en integrerad del av arbetsprocesserna. Under 2018 tog Länsstyrelsen fram en skyfallskartering. Denna används som ett nytt och effektivt verktyg i det löpande arbetet kring exempelvis granskning av översikts-
Fysiska klimatanpassningsåtgärder
Länsstyrelsen har under året arbetat med fysiska åtgärder i vatten och våtmarker för att återställa deras naturliga vattenhushållande funktioner. Hydrologiskt intakta våtmarker är en viktig klimatanpassningsåtgärd då de håller vatten längre i landskapet och därmed jämnar ut flödena, vilket blir allt viktigare till följd av ett förändrat klimat med såväl perioder av torka som perioder med höga nederbördsmängder.
Ytterligare beskrivning av Länsstyrelsens arbete med samordningen av det regionala och lokala klimatanpassningsarbetet redovisas under regleringsbrevets uppdrag 1.15.
9. i sin verksamhet verka för att behovet av bostäder tillgodoses.
Övergripande kommentar av resultat och måluppfyllelse i förhållande till
uppgiften
I Länsstyrelsens arbete med att verka för att behovet av bostäder tillgodoses har fokus under året till stor del varit att prioritera handläggningen av bostadsstödsärenden. Länsstyrelsen har också, som tidigare år, arbetat för effektiv handläggning av detaljplaner och översiktsplaner. Yttranden av översiktsplanerna greppar över många verksamhetsområden på Länsstyrelsen, bland annat god bebyggd miljö, kulturmiljöer, översvämning och rasrisk. Länsstyrelsen har levererat i stort sett alla remissvar inom av kommunen föreskriven tid. Länsstyrelsen har även prioriterat att vara tillgänglig för rådgivning till kommunerna vilket främst skett via telefon och e-post. Länsstyrelsen har sett ett behov av att träffa kommunerna för diskussion innan de lämnar in svaren till bostadsmarknadsenkäten. Främst för att skapa ett forum för dialog mellan berörda professioner inom kommunen vilket inte alltid sker idag, men också i syfte att få en gemensam tolkning av frågorna i enkäten och underlätta Länsstyrelsens kvalitetssäkring av svaren. Under 2018 har den stora ärendemängden gällande bland annat bostadsstöden medfört att dialogen med kommunerna kring bostadsmarknadsenkäten fått ske utan kommunbesök. Länsstyrelsen har också prioriterat ett aktivt deltagande i diskussioner med centrala myndigheter om
riksintressen då vi ser att detta är något som efterfrågas av länets kommuner, bland annat utifrån bostadsförsörjningsfrågan.
Under 2018 har en kommun i länet antagit riktlinjer för bostadsförsörjningen, i enlighet med lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Länsstyrelsen kan se ett behov av att social hållbarhet kopplat till integration och tillgänglighet kommer in tidigare i form av en diskussion