Årsredovisning 2018

(1)

REDO

VISNING

2018

(2)

Titel: Årsredovisning 2018

Utgiven av: Länsstyrelsen Västerbotten Diarienummer: 106-613-2019

Text: Länsstyrelsen Västerbotten Bild framsida: Mostphotos bildbyrå

Adress: Länsstyrelsen Västerbotten, 901 86 Umeå

(3)

Innehållsförteckning

Landshövdingens underskrift av årsredovisningen 2018 ... 1

Landshövdingen har ordet ... 3

Organisation ... 4

Resultatredovisning ... 5

Uppgifter enligt Förordning (2017:868) med länsstyrelseinstruktion ... 5

Länsstyrelseinstruktion 2 § ... 5

Länsstyrelseinstruktion 3 §: Länsstyrelsen har uppgifter i fråga om ... 7

Länsstyrelseinstruktion 4 §: Länsstyrelsens uppgifter omfattar också ... 46

Länsstyrelseinstruktion 5 §: Länsstyrelsen ska vidare ... 48

Övrig verksamhet ... 60

Övrig förvaltning ... 60

Trafikföreskrifter ... 62

Rennäring och fjällförvaltning ... 63

Nationella minoriteter ... 64

Mänskliga rättigheter ... 66

Intern styrning och kontroll ... 69

Året i siffror i enlighet med regeringsbeslut S2012/4487/SFÖ ... 71

Tabell A – Verksamhetskostnader 2016–2018 Tkr ... 71

Tabell B - Verksamhetskostnader 2018 ... 72

Tabell C – Årsarbetskrafter 2016–2018 ... 74

Tabell D – Representation ... 75

Tabell E – Lokaler ... 75

Tabell F – Redovisning av ärenden 2018 ... 76

Tabell G – Redovisning av överklagade ärenden 2018 ... 78

Tabell H – Handläggningstider ... 80

Återrapporteringskrav i regleringsbrev 2018 ... 82

Utan angivet departement ... 82

Finansdepartementet ... 85

Justitiedepartementet ... 86

Kulturdepartementet... 87

Miljö- och energidepartementet ... 93

(4)

Utrikesdepartementet ... 134

Näringsdepartementet (uppdrag) ... 138

Tabeller enligt regleringsbrevsbilaga ... 140

Annat beslut från regeringen ... 144

Uppdrag att bistå Rådet för hållbara städer i dess arbete (M2017/03235/Mm) ... 144

Övriga återrapporteringskrav enligt Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ... 145

Avgiftsbelagd verksamhet i enlighet med 3 kap. 2 § ... 145

Kompetensförsörjning i enlighet med 3 kap. 3 § ... 146

Sjukfrånvaro i enlighet med 7 kap. 3 §... 147

Information av väsentlig betydelse för regeringens uppföljning och prövning

enligt 2 kap. 4 § FÅB ... 148

Finansiell redovisning ... 150

Resultaträkning ... 150

Balansräkning ... 151

Anslagsredovisning ... 153

Tilläggsupplysningar och noter ... 154

Resultatredovisningen - principer ... 154

Tilläggsupplysningar och noter ... 155

(5)

Landshövdingens underskrift av

årsredovisningen 2018

Jag bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten har varit betryggande under den period som årsredovisningen avser.

Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.

Umeå den 19 februari 2019

Magdalena Andersson Landshövding

(6)

(7)

Landshövdingen har ordet

Länsstyrelsen Västerbottens vision är Tillsammans gör vi det hållbara möjligt. Det övergripande målet är att Länsstyrelsen ska vara en myndighet som kombinerar arbete för tillväxt och

utveckling med ett strategiskt och långsiktigt perspektiv på ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar utveckling.

Detta stämmer väl överens med målsättningen för de globala hållbarhetsmålen inom Agenda 2030. Under 2018 tog Länsstyrelsen Västerbotten fram en handlingsplan som beskriver myndighetens roll och vilka aktiviteter som kommer att genomföras i länet.

Länets universitet, företag, kommuner, och organisationer bidrar tillsammans till en utveckling som i allt högre utsträckning präglas av viljan och förmågan att kombinera tillväxt med ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.

Med hjälp av Agenda 2030 har Länsstyrelsens roll som förbindelselänk mellan lokal, regional, nationell och internationell nivå har förtydligats och vidareutvecklats. Länsstyrelsen är ett viktigt redskap i regeringens arbete för tillväxt och ekologisk samt socialt hållbar utveckling i Västerbotten.

Situationen under sommaren med skogsbränder, torka, foderbrist och vattenbrist prövade samhällets krishanteringsförmåga. Landets 21 länsstyrelser bildade i ett tidigt skede av krisen en gemensam personalpool för att stötta de länsstyrelser som drabbats av stora skogsbränder. Stabspersonal, kommunikatörer, GIS-experter och andra sakkunniga från olika delar av landet arbetade tillsammans i Dalarna, Gävleborg och Jämtland med krishantering och effekterna av den långvariga torkan. Det är en stor styrka att vid behov på ett effektivt sätt kunna stötta varandra med personalresurser.

(8)

Organisation

(9)

Resultatredovisning

Uppgifter enligt Förordning (2017:868) med

länsstyrelseinstruktion

Länsstyrelseinstruktion 2 §

Länsstyrelsen ska

1. Verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar.

2. utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande och inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser. 3. främja länets utveckling och noga följa tillståndet i länet samt underrätta regeringen om

dels det som är särskilt viktigt för regeringen att ha vetskap om, dels händelser som inträffat i länet.

4. Inom sin verksamhet främja samverkan mellan kommuner, landsting, statliga myndigheter och andra relevanta aktörer i länet, och

5. ansvara för de tillsynsuppgifter som riksdagen eller regeringen har ålagt den.

Övergripande kommentar av resultat i förhållande till uppgiften

Länsstyrelsen Västerbotten är angelägen om att i olika sammanhang informera om, följa upp och föra dialog om hur de nationella målen ska få genomslag i länet inom samtliga sakområden. Det sker med andra statliga myndigheter, kommuner, Region Västerbotten, företrädare för näringslivet, intresseorganisationer och enskilda företag.

Landshövdingen och länsrådet i Västerbotten samråder regelbundet med kommunerna, Region Västerbotten, landstinget och statliga myndigheter i och utanför länet. De frågor som behandlas vid samråden är de som påverkar eller har betydelse för myndigheternas och kommunernas verksamhet samt länets utveckling.

Samråd och samarbete med andra länsstyrelser sker i enlighet med den generella

överenskommelse som upprättats mellan landets landshövdingar och i övrigt enligt de särskilda direktiv som utfärdas. Länsrådet utser Länsstyrelsens representanter i de olika

nätverksgrupperna.

Länsstyrelsens enhetschefer rapporterar till landshövding och länsråd om de samråd i verksamhets- och utvecklingsfrågor som de har genomfört under året inom sina sakområden. Landshövding och länsråd har omfattande externa kontakter med kommuner, företag, universitet och föreningar. Här nedan följer ett axplock av dessa:

• Landshövdingen och länsrådet tar varje termin med sig chefsgruppen och besöker någon av länets kommuner för erfarenhetsutbyte.

• Landshövdingen har besökt en majoritet av länets 15 kommuner under 2018. • Landshövdingen har gjort ett flertal företagsbesök i länet.

(10)

• Länsledningarna i Västerbotten och Norrbotten tog initiativ till kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan chefsgrupperna vid respektive länsstyrelse.

• Landshövdingen träffar regelbundet ett nätverk bestående av kvinnor på toppositioner inom näringsliv och offentlig sektor i Västerbotten.

• Landshövdingen var under året värd för kronprinsessans landskapsvandring i Lappland. • Länsrådet är ordförande i Allmänna försvarsföreningens Västerbottens-sektion.

• Landshövdingen tog emot ett flertal ambassadörer under 2018.

• Landshövdingen medverkade i arrangemang för att uppmärksamma att det är 150 år sedan diplomatiska förbindelser inrättades mellan Sverige och Japan.

• Landshövdingen stod för värdskapet när statsministerns Innovationsråd besökte Skellefteå.

• Landshövdingen medverkade i Totalförsvarsdagarna samt vid årets Veteranmarsch som passerade Skellefteå.

• Landshövdingen tog initiativ till ett seminarium om livsmedelsförsörjning vid kriser. Seminariet arrangerades i samverkan med LRF och Jordbruksverket.

• Västerbottens och Norrbottens läns länsstyrelser arrangerade ”Myndighetsdagar, ett högnivåmöte mellan stat och kommun”. Deltagande myndigheter var bland annat Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, MSB, Polisen, Skogsstyrelsen och

Försvarsmakten. Kommunalråd, oppositionsråd, samt kommunchefer i Västerbottens och Norrbottens kommuner bjöds in.

• Landshövdingen stod värd för årets upplaga av Governors of the North,

myndighetscheferna för Sveriges två nordliga länsstyrelser, Norges motsvarigheter från Fylkesmannen i Nordland, Finnmark och Troms samt de finländska myndighets-cheferna från Regional State Administrative Agency träffades och utbytte erfarenheter. • Landshövdingen uppmärksammade den civila sektorn genom ett arrangemang för

vardagshjältar, eldsjälar och volontärer, vars frivilliga insatser bär upp civilsamhället. • Mot bakgrund av situationen i länet på grund av vårens och sommarens torka

sammanförde landshövdingen företrädare för jordbruket, myndigheter och andra aktörer för att diskutera vad aktörerna tillsammans kan göra för att i möjligaste mån mildra effekterna. Samverkansmötet var ett gemensamt initiativ av Lantbrukarnas Riksförbund och Länsstyrelsen.

Ytterligare redovisningar om hur Länsstyrelsen under året initierat och vidareutvecklat samarbeten i länet återfinns under respektive sakområde.

(11)

Länsstyrelseinstruktion 3 §: Länsstyrelsen har uppgifter i fråga om

1. De allmänna valen

Övergripande kommentar av resultat, volymer och kostnader i förhållande till

uppgiften

Under 2018 har val till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige genomförts. Länsstyrelsen har inför valen anordnat utbildningsträffar för partier och kommunernas valnämnder, handlagt frågor om länets valgeografi samt administrerat och gjort valsedelsbeställningar i samverkan med partierna. Länsstyrelsens ledningsgrupp för valet har inför valet deltagit i samtliga utbildningar som Valmyndigheten anordnat samt samverkat med övriga länsstyrelser. Under perioden närmast före valet har Länsstyrelsen svarat på frågor från allmänheten, lämnat ut röstkort och beslutat om rättelser i röstlängd. Länsstyrelsen har löpande gett råd och stöd till kommunernas valnämnder i deras valarbete. Under valnatten har Länsstyrelsen deltagit i länsstyrelsernas gemensamma telefonmottagning av resultatet av den preliminära rösträkningen i vallokalerna. Efter valet har Länsstyrelsen genomfört den slutliga sammanräkningen av rösterna och mandatfördelning i kommun- och landstingsfullmäktige.

Våren 2019 kommer val till Europaparlamentet hållas och Länsstyrelsen har under hösten påbörjat ett förbättringsarbete inför detta med utgångspunkt i erfarenheter från valen 2018. I arbetet ingår bland annat en översyn av valorganisationen och en processkartläggning av

valarbetet. Länsstyrelsen har också beslutat om förändringar i länets valgeografi och lämnat stöd till kommunernas valnämnder i tillämpningen av kommande ändringar i vallagen.

Volymer och kostnader (Avser verksamhet 201*) 2018 2017 2016

Årsarbetskrafter män 0,7 0,1 0,1

Årsarbetskrafter kvinnor 1,4 0,1 0,0

Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt 3 201 197 117

Antal ärenden, inkomna och upprättade 165 104 86

Antal beslutade ärenden 162 107 86

Antal ej beslutade ärenden äldre än två år 0 0 0

Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 0 0 0

Kommentarer till tabellen

Den stora ökningen av årsarbetskrafter, verksamhetskostnader och ärenden från 2017 till 2018 beror på att det under 2018 hölls val till riksdag samt kommun- och landstingsfullmäktige.

(12)

2. Livsmedelskontroll, djurskydd, allmänna veterinära frågor samt ledning och samordning av åtgärder mot djursjukdomar

Övergripande kommentar av resultat, volymer och kostnader i förhållande till

uppgiften

Länsstyrelsen Västerbotten lägger stor vikt vid att uppnå de mål som finns i lagstiftningen och den nationella kontrollplanen samt övriga mål som satts upp i myndighetens egna kontrollplan. Verksamheten har under året fortsatt att huvudsakligen bedrivas i ett så kallat sprintsystem med sexveckorsperioder, där medarbetarna har tilldelats olika typer av kontroller och andra

arbetsinsatser att själva planera och ansvara för utförande av. Detta har underlättat för handläggarna att själva styra sitt arbete. Uppföljningen av verksamheten har förbättrats, med detta sprintsystem och har lättare kunnat anpassas efter arbetstoppar, tillkomna arbetsuppgifter och oförutsedda händelser. Övertagandet av nya arbetsuppgifter inom verkställighet av

omhändertaganden enligt djurskyddslagen och lagstiftningen om tillsyn av hund och katt har inneburit mycket arbete, t ex framtagande av nya arbetssätt, utbildning av personal och fram för allt integrering av dessa nya fält i befintlig verksamhet.

Under året har arbete med att ta fram en regional livsmedelsstrategi pågått på Länsstyrelsen, i samarbete med Region Västerbotten och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). Nätverkande i olika konstellationer har bedrivits under året med lantbruksnäringarna, länsstyrelser, landstinget, myndigheter och andra organisationer för att sprida och inhämta information, utväxla idéer och synpunkter och för att förbättra samarbetet och även likrikta arbetssätt där så är lämpligt och eftersträvansvärt.

Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt 12 580 10 958 11 735 Antal ärenden, inkomna och upprättade 1 960 1 997 1 805

Antal beslutade ärenden 1 912 1 950 1 830

Kommentarer till tabellen

Nya arbetsuppgifter har tillkommit under året inom området djurskydd. Ett helt nytt arbetsfält, tillsyn av hund och katt, har övertagits från Polismyndigheten. Medarbetare nyttjas även inom område lantbruk och landsbygd och ingår då som tid och kostnad under det

verksamhetsområdet. En medarbetare handlägger ärenden inom artskydd och vilthägn, till exempel djurparker, och dessa områden samordnas med till exempel tillstånd för offentlig förevisning enligt djurskyddsförordningen (1988:539). Två ärenden om smittsam sjukdom i fiskodling hålls öppna tills smittförklaringen hävts av Jordbruksverket, varav det ena än äldre än två år.

(13)

vakant länsveterinärtjänst har bidragit till att det inte till alla delar varit möjligt att fullt ut nå de uppsatta målen. De effekter som eftersträvats i uppdragen har trots detta i huvudsak uppnåtts. I framtagandet av den regionala livsmedelsstrategin har synpunkter och erfarenheter kommit fram om vad som kan förbättras i kontrollarbetet till exempel information, myndighetens bemötande, acceptans för kontroll i producentled samt kopplingen mellan kontroll och konsumentens säkerhet och dennes val av produkter. Den samlade bedömningen är att Länsstyrelsen i hög grad uppfyllt målen.

(14)

3. Regional tillväxt

Övergripande kommentar av resultat, volymer och kostnader i förhållande till

uppgiften

Länsstyrelsen har under året arbetat för att klara beslutad överföring av verksamhet inom sakområdet till Region Västerbotten. Länsstyrelsen har till Finansdepartementet redovisat de ekonomiska och personella konsekvenserna av förändringen. Antal årsarbetskrafter som berörs beräknas till 6,24. Dialogen med Region Västerbotten och Västerbottens läns landsting har pågått under året med gott resultat. Samverkan har genomförts med berörda medarbetare. Regionen har haft särskilda informationstillfällen till berörda.

Ansvaret för det Regionala serviceprogrammet för Västerbotten 2014–2020 och tillhörande processtöd har överlämnats till regionen med gott resultat. Ramprojekt för regionala

företagsstöd har genomförts i forcerad takt och avslutas i tid före övergången. Länsstyrelsen har haft omfattande samarbete med Umeå universitet om utveckling av verksamheten med hjälp av verksamhetsmodellering och systemsyn. Resultatet har varit bra med utvecklad information till sökande, tydligare processer, kortare handläggningstider och minskad variation i

handläggningen, vilket resulterat i utjämnat ärendeflöde.

Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt 26 844 25 618 28 104

Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 232 822 197 536 110 935

Kommentarer till tabellen

Personalstyrkan har minskat med drygt en årsarbetskraft jämfört med utfallet 2017.

Verksamhetskostnaderna är dock högre, men ligger inom normal omfattning. Ärendeflödet är jämförbart med 2017. Regionala företagsstöd står för den större andelen ärenden, ca 70 procent, följt av Interreg med ca 20 procent. Ärendemängden förväntas minska kraftigt under 2019 som en följd av att företagsstöden då inte längre hanteras av Länsstyrelsen.

Öppna ej beslutade ärenden äldre än två år gäller i huvudsak nationell kontroll av projektredovisningar inom Interregprogrammen Norra Periferin och Arktis och Botnia-Atlantica. Alla öppna ärenden är pågående där merparten förväntas avslutas under 2019.

Samlad bedömning av resultat

Sakområdet Regional tillväxt redovisar goda resultat på flera olika områden.

Minskade och utjämnade handläggningstider över tid

Handläggningstiderna och variationen i ärendeflödet har stadigt minskat under de senaste åren. Utvecklingen uppvisar det bästa resultatet 2018, det sista året de regionala företagsstöden

(15)

från medianen 82 dagar 2013 till 37,5 dagar under 2018. Variationen (kvartil 25 och 75) har minskat med mer än hälften från 104 dagar år 2014 till 43 dagar år 2018. Resultatet är en direkt följd av Länsstyrelsens långsiktiga förbättringsarbete med verksamhetsmodellering,

värdeflödesanalyser och daglig styrning.

Diagram: Låddiagram som visar variationen i handläggningstider för regionala företagsstöd, under åren 2012–2018

Bättre informationsstruktur

Länsstyrelsens arbete med ny webbplattform och webstrategi har resulterat i ett mer

kundorienterat informationsflöde. I den nya webbplattformen har företag en särskild kanal med samlad information. En utvärdering pekar på att sökvägarna fungerar tillfredsställande och att företagarna bättre hittar den information de söker. Ytterligare information om detta redovisas under regleringsbrevets uppdrag 3.52-3.54.

Utvecklad samordning

Länsstyrelsen har arbetat fram en väl fungerande samordning mellan insatser inom Landsbygds-programmet och insatser inom regional tillväxt, vilket är ett inslag i förenklingsarbetet. Arbetet med Regionala serviceprogrammet och processtödet för framtagande av serviceplaner har bidragit till en konkretare mer distinkt samordning. En god dialog med Region Västerbotten har föregått det formella överlämnandet av ansvaret för serviceprogrammet och de regionala företagsstöden.

Samlad bedömning

Länsstyrelsens samlade bedömning är att utfallet 2018 lever upp till nationella mål om en långsiktigt hållbar regional tillväxt, regionala utvecklingsstrategin och myndighetens verksamhetsmål.

En omfattande samordning finns mellan insatser inom regionala tillväxtmedel och åtgärder i Landsbygdsprogrammet. Denna samordning kommer att brytas isär när de regionala

tillväxtmedlen flyttar över till Region Västerbotten. Nya samarbetsformer behöver utvecklas.

74 82 79,5 67 ₅₃ 61 _37,5 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

(16)

4. Infrastrukturplanering

Övergripande kommentar av resultat, volymer och kostnader i förhållande till

uppgiften

Under året har Länsstyrelsen Västerbotten arbetat aktivt med såväl bredbandsutbyggnad som med väg- och järnvägsfrågor. Arbetet har tagit utgångspunkt i de uppdrag som anges i regleringsbrev och länsstyrelseinstruktion. Bedömningen är att arbetet varit framgångsrikt, vilket bland annat bevisas av att Västerbotten har ett av landets bäst utbyggda bredbandsnät.

IT och bredband

Västerbotten ligger, enligt Post- och telestyrelsens statistikportal, i Sverige-topp när det gäller IT-tillgång. Västerbotten har fortsatt på den inslagna vägen med att bygga bredband med fiberstruktur i glesbygd. I många fall är internetuppkoppling en avgörande faktor för byarnas framtid och detta har ökat intresset och efterfrågan av bredbandsstöd från kommunerna. Länsstyrelsen Västerbotten bedriver arbetet i nära samverkan med Region Västerbottens bredbandskoordinator, Post- och telestyrelsen och övriga statliga myndigheter genom gruppen Länssamverkan Bredband. Bredbandsutbyggnaden finansieras av Landsbygdsprogrammet genom jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, kommuner och Regionalfondsprogrammet Övre Norrland. Mer detaljerad information kring IT- och bredbandssatsningarna i Västerbotten återfinns under återrapporteringen av regleringsbrevets uppdrag 1.31.

Grundläggande betaltjänster

Inom ramen för uppdraget att bevaka grundläggande betaltjänster som motsvarar samhällets behov (länsstyrelseinstruktionen §§ 64–65) har den årliga rapporten lämnats in till Länsstyrelsen Dalarna som samordnar uppdraget. Ytterligare information om arbetet med grundläggande betaltjänster redovisas i återrapporteringen av regleringsbrevets uppdrag 1.27.

Trafiklösningar

Ett väl fungerande transportsystem och ett utvecklat informationssamhälle är grundläggande förutsättningar för att uppnå hållbar tillväxt i alla delar av länet. En utbyggd järnväg bidrar till regionförstoring, ger förbättrade pendlingsmöjligheter, samt ekonomiska och miljövänliga transporter för näringslivet.

Länsstyrelsen Västerbotten har under året beslutat i 14 väg- och järnvägsärenden. Länsstyrelsen har även deltagit i samrådet om de sex järnvägsplaner som håller på att tas fram inom

Norrbotniabaneprojektet. Övriga projekt i länet är framförallt kopplade till ombyggnation av vägar med ras-, skred- eller trafiksäkerhetsrisker, samt nya gång- och cykelvägar. Länsstyrelsen har under 2018 även deltagit och följt Trafikverkets arbete med vägplaner för att öka

trafiksäkerheten på E4 i Västerbotten.

Såväl en ny regional transportplan som en ny nationell transportplan beslutades under året. Länsstyrelsen har i många år arbetat för att få med Norrbotniabanan i den nationella planen. Den finns nu med i planen från Umeå till Dåva och vidare till Skellefteå. I genomförandet av

Norrbotniabanan förväntas omfattande arbetsinsatser från Länsstyrelsen, något vi i nuläget har svårt att prioritera, vilket framgår under avsnittet Information av väsentlig betydelse för regeringens uppföljning och prövning enligt 2 kap. 4 § FÅB.

(17)

Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 395 3 818 7 005

Kommentarer till tabellen

Länsstyrelsen redovisar marginella förändringar i tabellen ovan mellan åren 2016–2018. De bidragsutbetalningar som gjorts under året avser stöd till olika betaltjänstlösningar i

Västerbottens inland. Under året har inga kanalisationsstöd betalats ut, vilket förklarar minskningen jämfört med tidigare år.

(18)

5. Hållbar samhällsplanering och boende

Övergripande kommentar av resultat, volymer och kostnader i förhållande till

uppgiften

Under 2018 har sakområdet Hållbar samhällsplanering och boende fokuserat på lagstadgad ärendehandläggning samt arbete med interna och externa remisser.

Ett annat resurskrävande område har varit arbetet med Norrbotniabanan som även kommer att kräva mycket stora resurser de kommande åren. Detta har Länsstyrelsen svårt att prioritera, vilket framgår under avsnittet Information av väsentlig betydelse för regeringens uppföljning och prövning enligt 2 kap. 4 § FÅB.

Trots den ökade arbetsbelastningen har insatser genomförts i form av dialog, rådgivning och kunskapsutvecklande åtgärder riktade till länets kommuner via exempelvis kommunbesök. Dock i mindre skala än tidigare år.

Arbetsinsatsen för de lagbundna handläggningsuppgifterna har ökat de senaste åren på grund av kommunernas bristande resurser. Under de senaste fem-sex åren har det skett en

generationsväxling inom byggnadsnämndernas område i de flesta av länets kommuner. Det kan också konstateras att kommunerna generellt sett har svårt att rekrytera personal med rätt kompetens och erfarenhet, vilket har resulterat i ökad rådgivning och vägledning från Länsstyrelsen.

Under 2018 har Länsstyrelsen endast i delar kunnat följa den treåriga tillsynsvägledningsplanen (8 kap 16 § PBF) som upprättades i januari 2017. Länsstyrelsen har haft svårighet att genomföra avsedd tillsynsvägledning enligt PBL. Den främsta orsaken till detta är kompetenssituationen. Länsstyrelsen har till exempel inte tillgång till eget byggnadstekniskt kunnande. Länsstyrelsens resurser inom området som omfattar byggnadsnämndernas tillsyn bör därför förstärkas så att vägledning, råd och stöd kan ges till byggnadsnämnderna i önskad omfattning. För arkitekt- och juridiska frågor är kompetensen bättre tillgodosedd.

Volymer och kostnader (Avser verksamhet 40* och 41*) 2018 2017 2016

Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt 8 813 8 258 8 574 Antal ärenden, inkomna och upprättade 1 360 1 194 1 187

Antal beslutade ärenden 1 296 1 132 1 180

Kommentarer till tabellen

Tabellen visar endast marginella förändringar under perioden 2016 - 2018. En viss ökning av inkomna ärenden kan hänföras till ärenden för stöd till solceller.

(19)

Samlad bedömning av resultat

Vårt arbete skapar hållbar samhällsutveckling i hela länet

Deltagande i nätverks- och handläggarträffar för att höja vår kompetens

I syfte att höja planeringskompetensen, utväxla erfarenheter och samordna arbetet med andra länsstyrelser har Länsstyrelsen Västerbotten deltagit på flera nätverks- och handläggarträffar.

Tidiga dialogmöten i syfte att säkerställa statliga och allmänna intressen

Det pågår i dagsläget en aktiv översiktsplanering i länet, vilket skapar bra förutsättningar för en utveckling av planernas innehåll och ställningstaganden för att åstadkomma en hållbar samhälls-utveckling. För att bidra till detta har dialogmöten genomförts med ett antal kommuner i

samband med planernas inledande skede, där Länsstyrelsen ger tidiga råd och inspel till kommunens planering i relation till viktiga statliga och allmänna intressen.

Utmaningar kvarstår på bostadsmarknaden i Västerbotten

Länsstyrelsen har enligt förordningen (2011:1160) om regionala bostadsmarknadsanalyser och bestämmelser om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, analyserat Västerbottens läns bostadsmarknad och lämnat en skriftlig rapport till Boverket.

I årets bostadsmarknadsanalys framgår att underskottet av bostäder förväntas bli mindre de kommande åren och i stället väntas en trend där fler kommuner som helhet kommer ha en balanserad bostadsmarknad eller till och med ett överskott av bostäder. Den stora utmaningen som väntar är att möta invånarnas behov och efterfrågan i centralorterna, där underskottet av bostäder fortfarande är ett problem i många fall. Det behöver byggas framför allt hyresrätter. De är en förutsättning för att mindre köpstarka samhällsgrupper som unga, studenter, nyanlända och äldre lättare ska få tillgång till bostad. Länsstyrelsen kan underlätta för produktion av hyresbostäder, studentbostäder och bostäder för äldre genom att ge ekonomiskt bidrag som täcker en del av byggkostnaden. I årets analys framgår det också att det saknas kunskap inom kommunerna och tydliga riktlinjer från politiskt håll om jämställdhet på den kommunala bostadsmarknaden.

Vräkningsförebyggande metodstöd

Inom ramen för regeringsuppdraget Inträde på bostadsmarknaden har Länsstyrelsen Västerbotten i samarbete med länsstyrelserna i Norrbotten och Västernorrland samt Kronofogdemyndigheten presenterat metodstödet om vräkningsförebyggande arbete för

bostadsminister Peter Eriksson. Efterfrågan av att fortsätta implementera detta finns fortfarande hos vissa kommuner och fastighetsbolag.

Planeringskatalogen lanseras

Under året har insatser genomförts på nationell nivå för att driftsätta Planeringskatalogen – som är en länsstyrelsegemensam webbtjänst där planeringsunderlag görs tillgängliga. I november lanserades tjänsten och Länsstyrelsen Västerbotten har, liksom alla länsstyrelser i landet, bidragit med planeringsunderlag. Det innebär att Länsstyrelsens webbaserade regionala

planeringsunderlag nu också finns samlat i Planeringskatalogen. De underlag som tagits fram av nationella myndigheter är ännu inte skördade till Planeringskatalogen och behöver fortsätta att vara tillgängliga på Länsstyrelsens webbplats. Det är den nationella redaktionen bestående av representanter från några länsstyrelser, bland annat Länsstyrelsen Västerbotten, som möjliggjort lanseringen. Varje länsstyrelse har som uppgift att ajourhålla sina underlag i

(20)

Planeringskatalogen framöver och i Västerbotten finns behov av att upprätta rutiner kring det fortsatta viktiga förvaltningsarbetet.

Planeringsunderlag för hållbar utveckling

För att ge länets kommuner bättre förutsättningar att tillämpa miljökvalitetsnormerna för vatten i översikts- och detaljplaneringen har Länsstyrelsen tagit fram en vägledning för MNK-vatten i den fysiska planeringen. Länsstyrelsens förhoppning är att vägledningen ska bidra till att miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och God bebyggd miljö ska kunna uppnås.

Samrådsträff om havsplanering med kustkommuner

Länsstyrelsen har tillsammans med Havs-och vattenmyndigheten hållit ett uppstartsmöte för samrådet av den statliga havsplanen. Deltog gjorde länets kustkommuner och representanter från olika sakområden internt på Länsstyrelsen. Syftet var att presentera och diskutera planförslaget samt motivera kustkommunerna att svara på remissen.

Vi ger förutsättningar för en regionalt anpassad samhällsbyggnadsprocess

Kompetenshöjande åtgärder för kommunerna

Länsstyrelsen deltar i styrgruppen för den kommunala samverkansgruppen Plan- och bygg som leds av Region Västerbotten. Länsstyrelsen bidrar med rådgivning och stöd till gruppen och vid aktuella fall även vid de kommungemensamma sammankomsterna. Syftet med samverkan är att bygga upp långsiktiga och effektiva samverkansmodeller där kommunerna hjälps åt att möta utmaningarna inom samhällsbyggnadssektorn. Det övergripande målet med projektet Stärkt regional attraktivitet genom kapacitetshöjning i samhällsbyggnadssektorn är att öka regionens dragningskraft på människor och företag genom att stärka kommunernas kapacitet inom samhällsbyggnadssektorn.

God kännedom om aktiviteter i kommunerna

Länsstyrelsen har prioriterat att vara tillgänglig för rådgivning till kommunerna, vilket främst skett via telefon och mejl. Flertalet av länets kommuner har besökts under året inom ramen för kommunernas detaljplane- och översiktsplanearbete. Syftet har varit att Länsstyrelsen ska få vetskap om vad som är på gång i kommunen och vad de önskar hjälp med, samt att förmedla information om ny lagstiftning, handledning med mera. De två största kommunerna, Umeå och Skellefteå, besöks flera gånger per år.

Kustkommuner förbereder slutredovisning av havsplaneringsprojekt med hjälp av KOMPIS-bidrag

Kustkommuner har kunnat söka Havs- och vattenmyndighetens KOMPIS-bidrag (Kommunal planering i havet i statlig samverkan) som syftar till att stödja och förstärka förberedelser och genomförande av översiktsplanering i havet. Robertsfors kommun har under året beviljats bidrag för att arbeta fram förslag till mål och strategier för kust- och havsområdets utveckling. Resultatet av detta ska kunna arbetas in i kommunens översiktsplan.

Under året har Skellefteå kommun haft en fördjupad översiktsplan för havsområdet på samråd. KOMPIS-projekten håller på att avslutas och kommunerna förbereder sig nu för

(21)

Synliggöra regionala utmaningar och behov i yttranden över statliga remisser

Länsstyrelsen Västerbotten har svarat på remissen Föreslagna ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Sammanfattningsvis ansåg Länsstyrelsen att de föreslagna förändringarna är så marginella att de i praktiken saknar betydelse för ett så ytstort län som Västerbotten med många sjöar och liten befolkningsmängd. Länsstyrelsen hade önskat att de föreslagna förändringarna på ett påtagligt sätt hade gynnat glest befolkade regioner med många sjöar och lågt/obefintligt bebyggelsetryck, vilken nuvarande lagstiftning inte gör. Andra remisser som Länsstyrelsen svarat på, och som är viktiga för att synliggöra regionala förhållanden, är Översiktsplaneutredningens betänkande En utvecklad översiktsplanering samt Totalförsvarets, MSB:s och Energimyndighetens förslag över nya riksintresseområden. På uppdrag från Kommittén för Modernare byggregler har länsstyrelserna genomfört en enkätundersökning som resulterat i rapporten Byggnadsnämndernas beskrivning av den praktiska tillämpningen av byggregelföreskrifter och kontrollprocessen. Enkätresultatet ger bland annat ett bra underlag till förståelse för de kommunala byggnadsnämndernas situation med kompetenser i Västerbottens län, som har mycket skilda förutsättningar från ytstora och resurssvaga kommuner med liten befolkning till kommunerna med resurser och hög tillväxt.

Regionalt anpassade planeringsunderlag

Med utgångspunkt från länets specifika förhållanden och förutsättningar efterfrågas ofta regionalt anpassade planeringsunderlag. Länsstyrelsen har under 2018 arbetat med att ta fram riktlinjer för skyddsavstånd till transportleder för farligt gods. För närvarande pågår också arbete med att ta fram ett planeringsunderlag för hantering av länets brukningsvärda jordbruksmark.

Stöd till boende

Länsstyrelsen Västerbotten finns representerad i den nationella beredningsgrupp som har bildats för bostadsstöden. Beredningsgruppens arbete syftar till en effektiv och rättssäker hantering av stöden. Gruppen arbetar bland annat för att förbättra samverkan mellan länsstyrelserna och med Boverket, medverka till utveckling av bidragssystemet Bofinc och är referensgrupp till Boverket i frågor som rör stödhanteringen. Länsstyrelsen deltar aktivt i det nätverk som länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland, Gävleborg och Dalarna bildat för att stötta varandra och utbyta erfarenheter och kunskap när det gäller hantering av de nya stöden. Länsstyrelsen har under året prioriterat handläggningen av stödärenden. Insatser i form av informationsträffar för att skapa kännedom om aktuella stöd har under året genomförts hos flera kommuner och fastighetsägare. Aktuella stöd har annonserats i lokala tidningar i länet. Det nya radonbidraget annonserades i september via sociala medier.

(22)

6. Energi och klimat

Övergripande kommentar av resultat, volymer och kostnader i förhållande till

uppgiften

Verksamhetsområdet har genomfört samtliga regleringsbrevsuppdrag på ett tillfredsställande sätt. Exempelvis har dialogmöten genomförts med samtliga branscher/sektorer som ingår i arbetet med framtagandet av en ny klimat- och energistrategi, och fokusarbetet med

Klimatklivet har renderat en stor ökning av klimatinvesteringsansökningar. Länsstyrelsen har i huvudsak nått de mål och resultat myndigheten satt upp.

Utöver våra regleringsbrevsuppdrag har Länsstyrelsen också arbetat med två projekt, samt startat upp ett strukturfondsprojekt. Aktiviteterna i de pågående projekten bidrar till måluppfyllelsen inom verksamhetsområdets olika regleringsbrevsuppdrag.

Grundstruktur för samordning

Länsstyrelsen har sedan ett antal år tillbaka arbetat utifrån en grundstruktur för samordning genom ett externt klimatråd, ett internt klimatråd och en intern klimatarbetsgrupp.

Klimatrådet Västerbotten, som leds av landshövdingen, består av en rad företrädare från

kommuner, landsting, regionen, näringsliv, statliga myndigheter, universitet och organisationer. Klimatrådet är ett viktigt forum samråd och inspel från viktiga aktörer i länet.

Fortsatt samordning av klimat- och energiarbetet

Länsstyrelsen driver och deltar aktivt i ett antal nätverk såsom Klimatrådet Västerbotten och det länsstyrelseinterna Klimatrådet, Hållbara Västerbotten, SEE Hållbarhetsveckan,

energieffektiviseringsnätverk (EEnet) och projektet Incitament för energieffektivisering. Verksamheten har under 2018 präglats av framtagandet av en ny klimat- och energistrategi för Västerbottens län.

Länsstyrelsens arbete med Klimatklivet har primärt inneburit information till aktörer via multisektoriella informationsträffar i länet samt sektorsspecifika träffar. Kommunikativa insatser om beviljade åtgärder har spridits via sociala medier och regionala och nationella medier.

Externa

Klimatrådet Västerbotten

Länsstyrelsens interna

klimatråd

och arbetsgrupper

Samverkansråd för strategiska hållbarhetsfrågor Intern förankring

Aktivt följa, analysera och utveckla

Identifiera, föreslå och genomföra insatser/åtgärder Samla och sprida kunskap

(23)

strateger arbetar med att stödja kommunerna med att få till planering och infrastruktur för fossilfria transporter.

Klimat och energi har integrerats i flera sakområden

Inom regleringsbrevsuppdrag 3.19, som redovisas till Länsstyrelsen Dalarna, har ett flertal aktiviteter genomförts under året. Både internt och externt har klimat och energi integrerats i olika sakområden.

Kommentarer till tabellen

Ökningen av antalet ärenden kan härröras till regeringens utökade satsning på Klimatklivet. Den satsningen har möjliggjort en bättre marknadsföring av stödformen, som lett till en kraftigt ökad mängd ansökningar från länet under 2017 – 2018. De ökade bidragsutbetalningarna kan

härledas till det stora projektet Fossilfria transporter i Norr som startat upp under året. Antalet årsarbetskrafter har ökat kraftigt med anledning av projektet Fossilfria transporter i norr som innebär finansiering för 5,5 årsarbetskrafter fram till 2020.

Samlad bedömning av resultat

Årets genomförda insatser har bidragit till att frågorna om klimat, energi och klimatanpassning förankrats väl i länet och internt, men att Länsstyrelsen framgent behöver arbeta mer gentemot industrin och byggsektorn, att stödja kommunerna i arbetet med att minska utsläppen från konsumtion, samt att länka ihop behov/innovation med finansiering.

Bedömningen grundar sig i den återrapportering som redovisas under regleringsbrevsuppdrag 1.15 och i återrapporteringen av regleringsbrevsuppdrag 3.19 som sker till annan myndighet, samt i våra projekt.

(24)

7. Kulturmiljö

Övergripande kommentar av resultat, volymer och kostnader i förhållande till

uppgiften

Under 2018 har Länsstyrelsens kulturmiljöverksamhet fokuserat på handläggningen av tillstånds- och bidragsärenden samt arbetet med externa och interna remisser om plan-, prövnings- och överklagandeärenden. Antalet ärenden inom övergripande kulturmiljöfrågor, fornlämningar, byggnadsminnen, kyrkor, byggnadsvård, landskapsvård och kunskapsunderlag har ökat med cirka 25 procent under 2018 jämfört med 2017. Ökningen är jämnt fördelad över dessa ärendegrupper. Flera av årets ärenden har gällt komplexa kulturmiljöer, involverat många sakägare, inneburit samfinansieringslösningar och/eller medfört kvalificerade

intresse-avvägningar vilket gjort dem mer tidskrävande. Exempel på dessa är ett tvärsektoriellt arbete om fiskvägslösningar och restaurering av dammar i riksintresset Olofsfors samt restaurering av Lövångers kyrkstad. Under 2018 har tillståndsärenden som rör fornlämningar resulterat i tids- och arbetskrävande uppdragsarkeologiska beslut. Arkeologiärenden med koppling till främst arbetet med Norrbotniabanan, men även andra exploateringsplaner till följd av ökat bostads- och vägbyggande samt skogsavverkningar, har inneburit en arbetsinsats om 2 960 arbetstimmar vilket innebär en ökning med 50% jämfört med 2016.

Prioritering av lagbunden ärendehandläggning har medfört att handläggningen och andra händelsestyrda insatser prioriterats framför planerad tillsyn. Dock har tre av fem planerade tillsynsbesök genomförts vid kyrkliga kulturminnen och två av tio planerade tillsynsinsatser i arkeologiärenden (skogsavverkningar). För tredje året i följd har ingen egeninitierad tillsyn genomförts vid byggnadsminnen. Planen är tre per år.

Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård har under året fördelats till bland annat olika byggnadsvårdsinsatser, antikvariska uppdrag, kunskapsunderlag, samt informations- och tillgänglighetsåtgärder. Genom bidrag från anslaget har de arbetsblad som tidigare publicerats via informationsportalen Hålla hus bearbetats till en tryckt handbok om praktisk byggnadsvård i ett länsperspektiv. Medel från anslaget har även finansierat ett fördjupat kunskapsunderlag om länets byggnadsminnen. De enskilt största bidragsinsatserna under 2018 består i restaurerings-arbeten vid en flottningsanläggning i Vindeln och vid Skellefteå kyrkstad. I länets tre

kulturreservat – Rörträsks silängar, Atoklimpen och Fatmomakke kyrkstad – har det genomförts vårdarbeten samt guidade visningar och vandringar. Arbetet med att utveckla och förnya

förvaltningen av kulturreservaten sker löpande i samarbete med berörda aktörer och intressenter. Betydande insatser har också genomförts i form av dialoger och kunskapsutvecklande åtgärder riktade till främst kommuner men även andra organisationer, myndigheter och allmänhet samt internt inom Länsstyrelsen. Dessa har handlat om revideringen av riksintressena, kulturmiljön i samhällsplaneringen, lagstiftningen på kulturmiljöområdet samt förvaltningen och utvecklingen av kulturmiljöer vid vattendrag. I september hölls ett öppet informationsmöte med invånare i Robertsfors, om innebörden av kulturmiljön och riksintresseområdet. Vid två av länets kultur-historiskt mest värdefulla vattenanknutna miljöer, Olofsfors bruk i Nordmalings kommun och Torvsjö kvarnar i Åsele kommun, har möten hållits med berörda intressenter för att lösa miljöernas långsiktigt hållbara förvaltning. Länsstyrelsen har också bidragit med stöd, rådgivning och medfinansiering (via 7:2-anslaget) vid framtagandet av ett fördjupat kulturmiljöunderlag för Vindelns tätort.

(25)

Inom de fyra nordligaste länen sker en länsövergripande samverkan, främst med betoning på de specifikt norrländska kulturmiljöfrågorna. Ett exempel på denna samverkan är det treåriga projektet Varsamt tillgängligt som drivs av Länsstyrelsen Västerbotten. Ett annat exempel är den treåriga bidragssatsning på samiska kulturmiljöer som inleddes i år med syfte att öka kunskaperna om samt vårda och restaurera fler samiska kulturmiljöer. Under 2018 har Länsstyrelsen Västerbotten beslutat om cirka 600 tkr fördelat på olika projekt med samisk inriktning, främst för restaurering av byggnader men även till kunskapsunderlag. Projekten genomförs först under 2019.

Kommentarer till tabellen

Länsstyrelsen Västerbotten redovisar marginella förändringar mellan åren 2016 - 2018. Antalet inkomna och upprättade ärenden har emellertid ökat samt många gånger även ärendenas komplexitet. Årsarbetskrafter grundar sig på redovisad tid inom detta verksamhetsområde. Tvärsektoriellt arbete tidsredovisas på andra verksamhetsområdet än Kulturmiljö och under 2018 har den tiden uppgått till ca 1 100 timmar, vilket motsvarar 65% av en årsarbetskraft.

Samlad bedömning av resultat

Förvaltning och användning av kulturmiljöer

Ett mål med Länsstyrelsens samlade insatser på kulturmiljöområdet är att kulturmiljön i länet sköts, brukas och utvecklas på ett ansvarsfullt och långsiktigt hållbart sätt. Arbetet med tillståndsgivning, fördelning av bidrag till kulturmiljövård samt medverkan i plan- och prövningsärenden har haft konkreta positiva effekter för bevarande, vård och utveckling av kulturmiljön. Länsstyrelsen har under året fortsatt eftersträva att anslaget 7:2 Bidrag till

kulturmiljövård fördelas till en bredd av olika slags kulturmiljöer över hela länet. Av 40 miljöer med bidragsinsatser under året är nio belägna i Umeå och Skellefteå städer, medan övriga är spridda över länet. Av det sammanlagda bidragsbeloppet fördelas 31 procent till städerna och resten till lands-/glesbygdsmiljöer i hela länet. Dock kvarstår behoven av att ytterligare förskjuta bidragsfördelningen från kust- och stadsmiljöer till inlands- och fjällmiljöer. Elva av årets byggnadsvårdsärenden har skjutits fram till 2019 på grund av underbemanning vid Länsstyrelsen. Trots en ansträngd situation med många och till stor del komplicerade arkeologiärenden, har arbetet med beslut och uppföljning av arkeologiska utredningar samt dialog med Trafikverket med anledning av Norrbotniabanan hittills kunnat genomföras med ett acceptabelt resultat. Det planerade tillsynsarbetet har fortsatt brustit, i synnerhet för

byggnadsminnen, där ingen planerad tillsyn genomförts under året. Den samlade bedömningen är att målet för insatserna inom förvaltning och användning av kulturmiljöer i hög grad är uppfyllt, även om utvecklingsbehoven är påtagliga.

(26)

Kommunikation och tillgänglighet

Målet med insatserna för kommunikation och tillgänglighet är att länets kulturmiljöer och kulturhistoriska värden ska vara begripliga och åtkomliga. Under året har Länsstyrelsen på olika sätt och i olika sammanhang arbetat för att informera om och tillgängliggöra kulturmiljöer. Externa såväl som interna kommunikationsinsatser har genomförts med till synes goda resultat för förståelsen av kulturmiljön och kulturmiljöarbetet. Tillgängliggörande åtgärder i kultur-miljöer inom projektet Varsamt tillgängligt har planerats men inte kunnat genomföras under 2018. I kulturreservatet Atoklimpen har det dock utförts tillgängliggörande åtgärder på vandringsstigar och förberedande markarbeten för anläggande av en tillgänglighetsanpassad rastplats. I samtliga kulturreservat har arrangerats guidade turer för allmänheten. Mål-uppfyllelsen för kommunikation och tillgänglighet bedöms vara relativt god, men resultaten visar på kvarstående utvecklingsbehov.

Urval av kulturmiljöer

Det övergripande målet för urvalsarbetet är att länets mångfald av kulturmiljöer säkerställs och sammantaget återspeglar ett brett perspektiv på hela länets kulturhistoriska utveckling,

verksamheter och befolkning – från äldsta tid fram till nutid. Flera planerade angelägna insatser har valts bort för närvarande, men är nödvändiga att genomföra inom de närmaste åren för att kvaliteten och trovärdigheten inom kulturmiljöarbetet ska kunna upprätthållas. Urvalsarbetets bestående effekter är möjliga att utvärdera först på flera års sikt. Den treåriga bidragssatsningen på samiska kulturmiljöer har under det första året haft begränsad positiv effekt, främst i form av att fler än tidigare hört av sig och frågat om bidragsmöjligheter för olika projekt. Bland de ansökningar som kommit in har flera av insatserna fått skjutas fram till 2019 på grund av sena beslut eller att det handlat om samfinansiering av komplexa och tidskrävande projekt inom Landsbygdsprogrammet. Satsningen förväntas därför få genomslag först under kommande år. Arbetet med fördjupad information om länets byggnadsminnen har tydliggjort behovet av en genomgripande översyn av byggnadsminnenas urval, status och skyddsbestämmelser. Någon sådan har inte kunnat påbörjas detta år. När det gäller resultatet av den länsövergripande riksintresseöversyn som tidigare genomförts har dialogen prioriterats med de kommuner som under året arbetat aktivt med aktualisering av översiktsplaner. Målen för arbetet med urval av kulturmiljöer bedöms endast delvis vara uppfyllt och utvecklingsbehovet är fortsatt stort.

Förutsättningar och metoder för kulturmiljöarbetet

Det behövs kunskaper, beredskap, förmåga och tillräckliga medel för att kulturmiljöarbetet ska kunna fungera och utvecklas. Möjligheterna till ett långsiktigt strategiskt arbete är viktigt i detta sammanhang. Under året har det inte varit möjligt att prioritera det strategiska arbetet i den omfattning som krävs för att på sikt kunna bemöta och hantera samhällsutvecklingens anspråk på kulturmiljön. Genom intern och extern samverkan, dialog och informationsinsatser kring riksintresseområden, lagstiftning och vattenanknutna kulturmiljöer har det dock under året skett en ömsesidig kompetenshöjning som kan bli varaktig om den underhålls. Länsstyrelsens modell för utarbetande av kommunala kulturmiljöunderlag har under 2018 börjat tillämpas av Vindelns kommun i anslutning till arbetet med fördjupad översiktsplan. I Robertsfors kommun pågår planering av ett liknande arbete inför 2019. Även om det strategiska arbetet inte kunnat prioriteras under året bedöms att målen för kulturmiljöarbetets förutsättningar och metoder i viss mån uppfyllts. Det kvarstående utvecklingsbehovet är dock stort och det är angeläget att utrymme ges för satsningar på strategiarbetet.

(27)

8. Skydd mot olyckor, krisberedskap, civilt försvar och höjd beredskap

Övergripande kommentar av resultat, volymer och kostnader i förhållande till

uppgiften

Under året har Länsstyrelsen:

• Genomfört flera övningar som stärkt myndighetens förmåga att hantera

samhällsstörningar, samt implementerat en regional riskhanteringsprocess för att på sikt minska sårbarheten i samhället. Ytterligare information redovisas under länsstyrelseinstruktion 7 §.

• Genomfört åtgärder för att utveckla samverkan och främja samordning i länet före, under och efter en samhällsstörning, samt anordnat flera kunskapshöjande aktiviteter för länets aktörer om totalförsvar och säkerhetsskydd.

• Stöttat kommunerna i deras utövande av det geografiska områdesansvaret samt i arbetet med att stärka kopplingen mellan planerade åtgärder och åtgärdsbehov i kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser (se vidare återrapportering av regleringsbrevets uppdrag 1.8).

• Genomfört åtgärder utifrån Regional grundsyn för sammanhängande planering av totalförsvaret i de fyra nordliga länen, samt stärkt de egna resurserna för säkerhetsskydd (se vidare återrapportering av regleringsbrevets uppdrag 1.9).

• Hanterat krigsplacering av egen personal (se vidare återrapportering av regleringsbrevets uppdrag 1.10).

Utöver ovanstående punkter har Länsstyrelsen hanterat flera skarpa händelser där myndigheten agerat utifrån det geografiska områdesansvaret: stormvarning, vårflod och risk för dammhaveri i två mindre dammar. Under sommarens skogsbränder bistod Länsstyrelsen Västerbotten med personalresurser till Länsstyrelsen Gävleborg och Länsstyrelsen Dalarna.

Kommentarer till tabellen

Tabellen visar en ökning av årsarbetskrafter och verksamhetskostnader för år 2018 eftersom mer resurser tillförts verksamheten.

Samlad bedömning av resultat

En stor del av Länsstyrelsens verksamhet inom området har finansierats med medel från 2:4-anslaget. Arbetet i det fyraåriga projekt som avslutas i år har gett följande effekter för berörda aktörer i länet:

• Stärkt förmåga på lokal nivå – vilket även är avgörande för förmågan på alla andra nivåer. Arbetet på lokal nivå utifrån kommunöverenskommelsen har utvecklats.

(28)

• Stärkt krishanteringsförmåga för både respektive aktör samt i samverkan med varandra. • Stärkt förmåga till kommunikation/information före, under och efter samhällsstörningar

samt ökad medvetenhet och förståelse för vikten av kriskommunikation inom länet. • Arbetsgången och samverkan vid samhällsstörningar har utvecklats och länets aktörer

(29)

9. Naturvård, samt miljö- och hälsoskydd

Övergripande kommentar av resultat, volymer och kostnader i förhållande till

uppgiften

Verksamhetsområdena Naturvård samt Miljö- och hälsoskydd är en omfattande verksamhet inom Länsstyrelsen Västerbotten. Närmare halva personalstyrkan arbetar med uppgifter kopplade till dessa områden. En betydande del av arbetet genomförs med särskilda sakanslag och uppdrag från centrala myndigheter och redovisas därigenom i särskild ordning till dem. Sammantaget samordnas dock denna omfattande sakanslagsfinansierade verksamhet med allt övrigt myndighetsarbete som utförs med ramanslagsmedel, vilket ger en hög

kostnadseffektivitet och samverkansfördelar. Redovisningen följer ett upplägg med sex avsnitt:

• Prövning • Miljötillsyn • Miljöövervakning

• Restaurering av vattendrag och projektverksamhet • Vattenförvaltning

• Naturvård.

Prövning

Länsstyrelsen arbetar med prövning inom flera olika områden. Med prövning avses

tillståndsgivning inom Miljöprövningsdelegationen, övrig tillståndsgivning som Länsstyrelsen ansvarar för, samt Länsstyrelsens deltagande i prövningar och överklagningar hos Mark- och miljödomstolen. I Västerbottens län finns flera aktiva gruvor, omfattande täktverksamhet, en pågående utbyggnad av vindkraft och en stor del av landets vattenkraft, vilket på ett tydligt sätt återspeglas i Länsstyrelsens arbete med prövning. För att ge en inblick i verksamheten under 2018 redovisas följande väsentliga prestationer och resultat inom området prövning.

Antalet beslutade ärenden i Miljöprövningsdelegationen är i stort sett detsamma som 2017. Inkommande tillståndsansökningar (29 stycken) understeg antalet beslutade (34 stycken).

Beslut i Miljöprövningsdelegationen 2018 2017 2016 2015 2014

Tillstånd för täktverksamhet 20 20 22 37 30

Tillstånd för vindkraft 3 3 5 12 7

Tillstånd för övrig miljöfarlig verksamhet 11 10 3 10 8

Villkorsändring och prövotidsavgöranden 10 17 8 11 18

Övrigt 36 20 25 44 25

Totalt antal beslut 80 70 63 114 88

Tabellen visar en sammanställning av de beslut som fattats i Miljöprövningsdelegationen i Västerbotten Det pågår fortsatt många prövningar av så kallade A-verksamheter i domstol i länet.

Länsstyrelsen har lagt betydligt mer resurser på prövning i domstol jämfört med tidigare år och under 2018 har tio tillståndsprövningar pågått jämfört med åtta 2017 och tre 2016. Prövningen av två nya gruvor har inletts. Northvolt har under året dels fått tillstånd att bygga etapp ett av sin batterifabrik i Skellefteå, men också kommit in med ansökan om att bygga etapp två.

(30)

Prövningsärenden har även börjat komma in kopplat till Norrbotniabanan, något vi i nuläget har svårt att prioritera, vilket framgår under avsnittet Information av väsentlig betydelse för

regeringens uppföljning och prövning enligt 2 kap. 4 § FÅB.

Handläggningen av vindkraftsärenden stod delvis stilla under 2017 beroende på att Mark- och miljödomstolen under 2016 avslog ett antal tillstånd som Miljöprövningsdelegationen lämnat. Detta har medfört att större hänsyn tagits till rennäringsintresset vid tillståndsprövningar. Under 2018 har ett antal nya beslut meddelats.

Miljötillsyn

Länsstyrelserna har ett omfattande tillsynsuppdrag inom flera olika ämnesområden. I Väster-bottens län finns bland annat en stor del av landets vattenkraft, flera aktiva gruvor och ett stort antal täkter. Nedan redovisas viktigare händelser och andra prestationer inom området tillsyn under 2018.

Tillsynen kan omfatta hela tillsynsområden och/eller avgränsade tillsynsobjekt. I tabellen nedan framgår antalet miljötillsynsobjekt inom aktuella tillsynsområden där Länsstyrelsen är tillsyns-myndighet. Med tillsynsinsatser menas besök på plats och möten med verksamhetsutövaren.

Tillsynsområde Antal objekt Tillsynsinsatser

2018

Miljöfarlig verksamhet (exklusive täkter och vindkraft) 42 64

Vindkraft 26 21

Seveso (7 på högre nivå och 39 på lägre nivå) 46 20

Tillståndspliktiga täkter 85 61

Förorenade områden (Riskklass 1 och 2) 25 20

Dammsäkerhet (Konsekvensklass A, B och C) 51 12

Vattenskyddsområden 103 20

Vattenverksamhet (exklusive markavvattningsföretag) 1 220 87

Torvtäkter 6 0

Tabell över tillsynsområden och antal tillsynsobjekt, 2018.

Regeringens satsning på miljötillsyn har medfört att Länsstyrelsens tillsyn har ökat. Andelen egeninitierad tillsyn har dessutom ökat vilket innebär att Länsstyrelsen kan arbeta mer förebyggande. Inom tillsynen av vattenkraft har den höjda ambitionsnivån kunnat bibehållas från tidigare år. Dessutom har Länsstyrelsen kunnat prioritera en del insatser inom tillsyns-områden som varit eftersatta under många år. Under 2018 har bland annat efterlevnaden av förelägganden enligt 12 kap 6§ för prospekteringsarbete prioriterats. Utifrån resultatet av besöken bedömer Länsstyrelsen att detta har resulterat i ökad förståelse och kunskap hos både företagen och Länsstyrelsen.

Länsstyrelsen har under året förelagt en kommun om att det kommunala avloppsreningsverket ska uppfylla Naturvårdsverkets föreskrifter som reglerar gällande utsläppskrav. Det har medfört att kommunen påbörjat en prövningsprocess att bygga in ett biologiskt reningssteg i befintligt verk för att klara kraven i föreskriften. Länsstyrelsen har även anordnat en träff med kommunala tekniska chefer, reningsverkspersonal och de handläggare som har tillsyn över

(31)

avloppsrenings-verken med anledning av den formella underrättelsen som EU-kommissionen har upprättat och riktat till Sverige.

Under året har saneringen av kisaska från den nedlagda industrin i Hörnefors kunnat slutföras med beviljade statliga medel från Naturvårdsverket. Det innebär att sammanlagt 261 ton tungmetaller såsom bly, kadmium, koppar och zink har tagits bort för omhändertagande på deponi.

Svärtträskgruvan i Storumans kommun har under 2018 efterbehandlats av SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) genom att gråberg flyttats och täckts över i tidigare dagbrott. Saneringen kommer att fortgå genom att riva dammen till sedimentationsbassängen då rening inte längre behövs och att ta bort vägar och upplagsytor som är anlagda med olämpligt gråberg. Kontroll och uppföljning av miljöeffekter kommer att ske under lång tid framöver. Vid

Blaikengruvan i Sorsele kommun har efterbehandling påbörjats under året genom att anlägga avskärande diken kring och inom verksamhetsområdet för att särhålla rent från förorenat vatten. Saneringsåtgärderna har beviljats statliga medel efter beslut från Naturvårdsverket. En

projektorganisation ska upprättas och åtgärder planeras att fortgå under tiotalet år framöver.

Tillsynsvägledning

Länsstyrelsen har arrangerat en miljödag i Umeå där vägledning om aktuella områden inom miljöbalkstillsyn fanns på agendan. Länsstyrelsen har under 2018 besökt och granskat fyra kommuner som övertagit tillsyn från Länsstyrelsen. Skriftlig återkoppling har skett till respektive kommunal nämnd.

Länsstyrelsen har under året påbörjat en översyn av den överlåtna tillsynen i länet. Syftet är att säkerställa att tillsynen sker så effektivt som möjligt. Detta innebär att Länsstyrelsen både ser över tillsynsområden där vi kan överlåta mer tillsyn till kommunerna och ser över objekt som Länsstyrelsen vill ta tillbaka från kommunerna. Under året återtogs tillsynen av

gruv-verksamheter från en kommun för att samla all gruvtillsyn på Länsstyrelsen. Dialog har också förts med en kommun som inte tidigare tagit över någon tillsyn för att försöka få dem att ta över tillsyn över miljöfarliga verksamheter.

Miljöövervakning

Länsstyrelsens regionala miljöövervakningsprogram består av drygt 40 delprogram. 2018 har programmet genomförts och rapporterats in till Naturvårdsverket den 31 januari. De aktiviteter som genomförs syftar till att samla in underlag för bedömning av miljötillståndet i länet och de regionala miljömålen.

Utöver den ordinarie miljöövervakningen har satsningar gjorts på några andra områden, exempelvis provtagning i vattendrag som är särskilt försurningskänsliga och provtagning i större grundvattenmagasin med avseende på miljögifter.

Restaurering av vattendrag och projektverksamhet

För att uppnå nationella och internationella mål, EU:s Art- och habitatdirektiv och ramdirektivet för vatten bedriver Länsstyrelsen åtgärdsverksamhet. Under 2018 har följande aktiviteter inom pågående verksamhet genomförts.

(32)

ReBorN - LIFE (Restoration of Boreal Nordic Rivers) är ett stort EU-projekt som finansierats via Life-fonden. Fram till 2021 ska sammanlagt 200 kilometer vattendragssträcka restaureras i sex olika avrinningsområden inom Norrbottens och Västerbottens län.

Nedan redovisas vattendragen i Västerbotten där åtgärder vidtagits under 2018:

• Lögdeälvens huvudfåra inom Bjurholms och Nordmalings kommun. Detta arbete fortsätter under 2019.

• Karlsbäcken inom Bjurholms kommun. • Blåbergssjöbäcken inom Bjurholms kommun.

• Mjösjöån inom Bjurholms kommun. Arbetet färdigställs under 2019. • Lögdån i Åsele kommun.

• Storbäcken i Åsele kommun.

Sammanlagt har cirka 25 kilometer vattendragssträcka åtgärdats i länet under 2018 och cirka 46 procent av den totalt planerade sträcklängden i ReborN har därmed åtgärdats. I projektet har också fyra demonstrationsområden upprättats, två i respektive län.

VIMLA - Vatten och människan i landskapet är ett interregionalt Botnia Atlantica-projekt som avslutades i maj 2018. I projektet deltog organisationer från Västerbotten och finska Österbotten med arbete kring problematiken med sura sulfatjordar och med att förbättra tillståndet i små kustmynnande vattendrag. VIMLA har omfattat bland annat kartläggning av sura sulfatjordar, blötläggningsåtgärder i sur sulfatjord och ett gränsöverskridande samarbete och

kompetensutveckling.

Under 2018 har följande aktiviteter genomförts: • två slutkonferenser för projektet

• två workshops med fokus på handläggning och kommunikation • en utbildningsdag för jordbrukare

• under vintern 2018 har en omfattande blötläggningsåtgärd genomförts i Bygdeå för att studera förändringen i vattnets och markens kemi.

Samverkansprojekt Rickleån, har som mål att uppnå god ekologisk status inom Rickleåns avrinningsområde och beräknas pågå till 2020. Under året har fokus varit på att påbörja restaureringsarbetet i Risån och Sikån. En tredjedel av biflöden har inventerats.

Projektet GRIP on LIFE IP, (2018–2023) är ett stort nationellt LIFE-projekt där Länsstyrelsen leder arbetet inom ett av projektets temaområden. Projektet ska stärka det nationella

åtgärdsarbetet med att förbättra statusen hos våra vattenbaserade Natura 2000-habitat och arter. Projektet tar bland annat fram och sammanställer kunskap, ökar kapacitet, samt utvecklar metoder och arbetsmodeller för åtgärder, uppföljning och hållbar markanvändning. Under 2018 har Länsstyrelsen inom projektet bland annat startat upp ett samarbete med Sveriges

lantbruksuniversitet för att studera hur återställning av våtmarker påverkar vattnets kemi och flödesdynamik. Mätningar har påbörjats i år och kommer att pågå hela projekttiden.

Inom projektet Kultsjödalen har följande åtgärder genomförts under 2018:

• Restaurerat cirka 1,6 kilometer flottledspåverkade delar av övre Gäddbäcken. • Restaurerat (cirka 400 meter) av biflöde till Gäddsjön.

(33)

• Genomfört byte av två vandringshindrande vägtrummor inom Gäddbäckens avrinningsområde.

• Cirka 45 ton lekgrus har lagts ut för öring i Marsån.

Inom projektet Hörnån i Nordmaling kommun har cirka 2,6 kilometer av åns sträckning åtgärdats under året.

Inventering av vägtrummor som kan innebära vandringshinder har genomförts under året. Inom Åby- och Byskeälvens avrinningsområde inventerades 353 vägtrummor. På de privatägda markerna bedömdes hälften av trummorna utgöra vandringshinder medan 27 procent utgjorde vandringshinder för de allmänna vägpassagerna.

Kalkning

Försurningen har minskat men är fortfarande ett problem i många sjöar och vattendrag, främst i länets östra del där kalkbehovet fortfarande är betydande. Till följd av ett målinriktat kvalitets-arbete och minskad försurning har kalkförbrukningen halverats sedan mitten av 1990-talet. Behovet av kalk varierar med nederbördsmängden och under 2018 förbrukades 8 414 ton, vilket var närmast identiskt med 2017. Totalt betalades 15,78 mnkr i statsbidrag till kalkning.

I samverkan med berörda kommuner bedriver Länsstyrelsen en omfattande uppföljning av kalkningens vattenkemiska och biologiska effekter. Under 2018 genomfördes:

• vattenkemi: 2100 prover i sjöar och vattendrag • bottenfauna: 90 lokaler i vattendrag

• elfiske: 222 lokaler i vattendrag • nätprovfiske: 7 sjöar.

Under våren 2018 uppnåddes det vattenkemiska målet i 82 procent av de kalkade vattendragen. Utfallet var det svagaste sedan 1998, vilket främst berodde på en ovanligt kraftig snösmältning. Resultaten antyder också att kalkmängderna i vissa fall reducerats för mycket. Kalkningen av sjöar är jämförelsevis enklare och där nåddes den vattenkemiska målnivån i 95 procent av lokalerna, vilket också var något svagare än normalt.

Diagram: Andel kalkade vattendrag med uppfylld vattenkemisk målsättning under vårfloderna 1989-2018