Informationen i detta avsnitt samlades in under perioden maj - september 2001 och har generellt inte justerats för eventuella förändringar som skett efter detta.
Länsstyrelsen i Kalmar län
Organisation
Länsstyrelsen i Kalmar har fem enheter. En av dessa är miljöenheten, som har tre funktioner; miljöövervakning, naturvård och miljöskydd. Det finns ca 45 personer på miljöenheten. På lantbruksenheten finns det dessutom 10 biologer. Miljöfrågorna är även integrerade i arbetet med natur- och kulturmiljö.
Verksamhet
De viktigaste arbetsuppgifter resursmässigt är prövning och säkerställande enligt miljöbalken, som tar ca 90 % av resurserna. Strategiskt viktigt är miljömålsarbetet och STRAM. STRAM (96-98) har varit det dokument som kan ses som Länsstyrelsens strategi på miljöområdet. Detta borde vara vägledande för arbetet, men det finns inte så mycket tid för det långsiktiga arbetet. Framöver kommer miljömålsarbetet att bli vägledande. STRAM kommer att uppdateras om något år i samband med
miljömålsarbetet. Miljö är väl integrerat i Länsstyrelsens övriga funktioner. Det finns t ex ett gemensamt kultur- och naturvårdsprogram.
När det gäller miljömålsarbetet är organisationen klar. Samarbetsgrupper har bildats och en extern samverkansgrupp har etablerats. Till att börja med avser Länsstyrelsen att prioritera vilka delmål som är viktigast för Kalmar län samt att identifiera målkonflikter.
Roller
Länsstyrelsen anser att de har huvudansvaret för miljöarbetet och uppdraget att samordna det regionala miljöarbetet.
I och med Regionförbundet har Länsstyrelsen fått en ny samarbetspartner. Personal som arbetat med regional utveckling har flyttat från Länsstyrelsen till Regionförbundet. I
övrigt har arbetet inte förändrats då Regionförbundets miljöarbete är av liten omfattning.
Länsstyrelsen ser Regionförbundet som en av flera aktörer på regional nivå som verkar på miljöområdet. Deras viktigaste roll är den politiska förankringen på kommunal nivå, vilket Länsstyrelsen ser som en klar förbättring.
Samarbete
Länsstyrelsen viktigaste samarbetspartner är kommunerna, Regionförbundet, Naturvårdsverket, branschorganisationer, Vägverket, Skogsvårdsstyrelsen,
industriföretag, ideella föreningar och Högskolan. Man skulle vilja utöka samarbetet med Naturvårdsverket och förbättra samarbetet med kommunernas miljökontor.
Regionförbundet och Länsstyrelsen har ett bra samarbete på tjänstemannanivå, både när det gäller regional utveckling och miljöfrågor. När försöksverksamheten inleddes fanns vissa motsättningar, men i dagsläget går samarbetet bra. Detta tror man på Länsstyrelsen bl.a. beror på att tjänstemännen känner varandra sedan tidigare. Däremot finns det vissa motsättningar på lednings- och politikernivå mellan Regionförbundet och Länsstyrelsen. Länsrådet, landshövdingen och miljövårdsdirektören har regelbundna möten med
Regionförbundet. Sedan 10-15 år har Länsstyrelsen haft motsvarande möten med kommunförbundet, som nu istället sker med Regionförbundet.
Länsstyrelsen har deltagit i arbetet med det regionala utvecklingsprogrammet och är med i partnerskapet. Samarbetet på detta område anses ha fungerat bra. Länsstyrelsen har dock inte deltagit i arbetet med det regionala tillväxtavtalet, men har lämnat vissa synpunkter. Man deltog i gamla infrastrukturplaneringen, men inte i det nya arbetet. En samordning med det arbete med miljökonsekvensbeskrivningar som ligger hos
Länsstyrelsen är dock önskvärd.
Länsstyrelsen planerar att ta hänsyn till Regionförbundets arbete med HUKA33 i miljömålsarbetet. Länsstyrelsen anser inte att det förekommer något dubbelarbete på miljöområdet. Vidare önskar Länsstyrelsen ett ökat samarbete med Regionförbundet om regionalpolitiken. Lantbruksfunktionen skulle t ex vilja ha mer samarbete kring
strukturfonderna.
Framgångsfaktorer, hinder och förslag inför framtiden enligt
Länsstyrelsen
Framgångsfaktorer i arbetet har varit goda personliga relationer med ansvariga, att båda parter har försökt att öppet visa att de inte är någon konkurrent utan ett komplement.
Samarbetet fungerar bra mot naturvård men sämre mot miljöskydd. En risk i arbetet kan vara politisk prestige.
Att det inte har uppstått några konflikter kan bero på att Regionförbundet inte gör så mycket på miljöområdet. De har ju bara en halvtidstjänst på miljö. Om ”konfliktlöshet” av denna anledning är bra kan diskuteras.
Länsstyrelsen anser även att signalerna från statsmakterna är otydliga när det gäller gränsdragningar på miljöområdet. Ibland har Regionförbundet dessutom inte fått information som de borde från Regeringskansliet, men det har löst sig genom att Länsstyrelsen kopierat och skickat över materialet.
Länsstyrelsen i Skåne län
Organisation
Länsstyrelsen har tre sakenheter; miljö, samhällsbyggnad och lantbruk. På miljöenheten handhar man frågor om naturvård, miljöskydd och kulturmiljö. Det arbetar ca 120 personer på miljöenheten. Miljökompetens finns även inom andra enheter.
Integrering av miljöfrågor i Länsstyrelsens organisation sker genom olika projekt; t.ex. miljömålsarbete, EU:s miljöstöd, uppföljning av miljötillståndet i länet, lokala
investeringsprogram, kemikalieprojekt, planärenden, miljöatlas och överprövning av ärenden.
Verksamhet
Till Länsstyrelsen övergripande prioriteringar 2001 finns bl.a. regionalisering av de nationella miljömålen. Miljöenhetens övergripande mål är att:
·
skydda människors hälsa·
bevara den biologiska och kulturhistoriska mångfalden·
hushålla med naturresurser·
skydda natur- och kulturlandskapet·
skydda kulturarvetLänsstyrelsens senaste miljöprogram är Miljövårdsprogrammet (STRAM – STrategi för RegionAl Miljö) från 1995. Det finns även ett miljöprogram för Öresundsregionen från i år, utvecklat i samarbete mellan Länsstyrelsen, några kommuner samt danska
myndigheter.
Länsstyrelsens resursmässigt viktigaste arbetsuppgifter inom miljö är traditionellt myndighetsarbete (uppskattningsvis 90 %), såsom prövning, tillsyn m.m. med stöd av lagstiftning samt naturvård och EU-stöd. Dessutom bedrivs ett strategiskt miljöarbete;
miljömålsarbetet (inklusive miljöövervakning, uppföljning, utvärdering, viss
opinionsbildning), tvärsektoriella avvägningar, samordning nationellt-regionalt-lokalt, kunskapsunderlag och kompetensstöd åt lokala och regionala aktörer samt
tillsynsvägledning. Det är även viktigt att driva på sektorsansvar för miljön och att arbeta med strategisk påverkan, t.ex. på tillväxtavtal och strategiska miljöbedömningar. Arbetet med miljömålsuppdraget löper på bra. Det finns ett stort engagemang från länsledning och enhetsledning samt från externa aktörer som kommuner. Förutom svårigheter att integrera miljömålen i löpande ärendehandläggning, finns en medelsbrist för miljöövervakning och annan miljömålsuppföljning.
Roller
Länsstyrelsen ser följande som sina uppgifter inom miljöområdet; miljömålsarbete inklusive miljöövervakning, uppföljning, utvärdering, viss opinionsbildning genom t.ex. faktaunderlag och information, tvärsektoriella avvägningar, samordning nationellt- regionalt-lokalt, kunskapsunderlag och kompetensstöd åt lokala och regionala aktörer, myndighetsutövning enligt lagstiftning (MB, PBL m.m.). Länsstyrelsens miljöarbete har inte förändrats nämnvärt sedan Region Skåne bildades.
Länsstyrelsen syn på Region Skånes roll är att det är bra med ett politiskt forum för politisk förankring av miljöprogram etc, fördelning av regionala miljöprojektmedel genom miljövårdsfonden samt initiativ till regionala miljöprojekt. Det finns en stor potential för det interna miljöarbetet i och med att de är en stor arbetsgivare, de har miljöarbete inom de egna skogarna. De kan, med hjälp av bl.a. Länsstyrelsen, integrera miljöfrågorna i tillväxtavtal, länsstrategi och i planer för regional trafikinfrastuktur. Länsstyrelsen anser också att Region Skåne borde engageras mer i mellan- och överkommunal samhällsplanering (samtidigt som länsstyrelsens roll tydliggörs),
miljörelaterade hälsofrågor (samordning, uppföljning m.m.), utveckling och uppföljning av social och ekonomisk hållbar utveckling eftersom de har kompetens inom området.
Samarbete
Miljöenhetens viktigaste externa samarbetspartners idag är kommuner, centrala verk och departement, andra länsstyrelser, näringsliv, övriga regionala myndigheter. Framöver skulle Länsstyrelsen vilja öka samarbetet med andra länsstyrelser och med Region Skåne. Miljöenheten skulle även vilja samarbeta mer med universitet och med ideella miljöorganisationer samt mer internationellt.
Försöksverksamhetens införande har inte påverkat Länsstyrelsens arbete i så stor grad. Det har dock blivit mycket svårare att integrera miljö i regionalekonomiska frågor och i länsstrategi eftersom verksamheterna i stort sett inte längre ingår i Länsstyrelsens arbetsuppgifter. Vidare innebär fler regionala aktörer mer samordning. Det finns en viss förvirring hos andra aktörer i regionen, t.ex. hos kommunerna, om Länsstyrelsens och Region Skånes roller.
Samarbetet, på miljöområdet, med Region Skåne fungerar bra vad gäller
miljömålsarbete, infrastrukturplanering, SkåneMaTs (Miljöanpassat Transportsystem i Skåne), miljövårdsfonden, kustzonsprojekt, samarbete kring miljörelaterad ohälsa, pilotlänsprojektet om miljöintegration i tillväxtavtal samt i Öresundssamarbetet i stort. Det som fungerat mindre bra är Öresundssamarbete om fysisk planering,
vindkraftsprojekt, EU-projekt om kustzon och ESDP-samarbetet (European Spatial Development Perspective). Länsstyrelsen skulle vilja utveckla samarbetet när det gäller regionala tillväxtavtal och hälsa.
Länsstyrelsen utnyttjar kompetensen hos Region Skåne när det gäller hälsoområdet och miljömålsarbetet. Utnyttjande av regionalekonomisk kompetens och kunskapsutbyte angående den regionala utvecklingsprogrammet fungerar mindre bra.
En person från Länsstyrelsen deltog i arbetet med den regionala
utvecklingsprogrammet, dock inte i någon arbetsgrupp utan mer som referensperson som lämnade synpunkter på en del material. Påverkan var dock minimal p.g.a. politiska avvägningar.
Länsstyrelsens miljöenhet deltog inte i arbetet med förra omgången av det regionala tillväxtavtalet. I arbetet med det nya tillväxtprogrammet ingår de i sakkunniggrupper och i pilotlänsprojektet. När det gäller RegionMaTs så har Länsstyrelsens miljöenhet medverkat vid framtagandet av underlagsmaterial samt haft möjlighet att påverka projektet genom seminarier och informella möten. I nuvarande projektorganisation representeras Länsstyrelsen genom länsexperten för kommunikation.
Region Skånes deltagande i miljömålsarbetet har varit stort. Tjänstemän ingår på alla nivåer i projektorganisationen medan politiker ingår i Landhövdingens miljöråd. Samordning av åtgärder för tillväxt och sysselsättning med åtgärder för miljömålen kommer framöver att hanteras genom att Region Skåne deltar i miljömålsarbetet och genom samordning och informationsutbyte kring olika projekt t.ex. RegionMaTs. Länsstyrelsen ska dessutom fortsätta att delta i tillväxtavtalets organisation (sakkunniggrupper) och bevaka potentialen hos miljömålen för miljödriven affärsutveckling och exportmöjligheter.
Visst dubbelarbete har förekommit när det gäller Länsstyrelsens arbete med vindkraftsfrågor och Region Skånes vindkrafts- och kustzonsprojekt, dock har samordningen varit bättre på senare tid. Det finns en risk för dubbelarbete mellan SkåneMaTs och miljömålsarbetet, varför samordnig sker fortlöpande mellan projekten.
Framgångsfaktorer enligt Länsstyrelsen
Framgångsfaktorer i miljösamarbetet mellan Länsstyrelsen och Region Skåne har t.ex. varit bra personliga kontakter och genomförande av gemensamma projekt.
I Skåne har man haft ett mindre råd av tjänstemän från Region Skåne,
träffats för att just klara ut gemensamma frågor och olika ansvarsfrågor. Träffarna har varit av informell karaktär och varit av stort värde.
Hinder enligt Länsstyrelsen
På Länsstyrelsen i Skåne uppfattar man otydlighet i gränsdragningen mellan Länsstyrelsens, Region Skånes och kommunernas arbetsuppgifter inom planeringsområdet som ett problem.
Det finns, enligt en utvärdering som Länsstyrelsen genomfört, en viss förvirring hos andra aktörer i regionen om Länsstyrelsens och Region Skånes roller, t ex hos kommunerna när man bjuder in från två olika håll för att diskutera samma frågor.
Länsstyrelsens förslag inför framtiden
Klargörande av våra olika roller bör repeteras i olika sammanhang.
Det kan eventuellt behövas ett klargörande om självstyrelseorganens ansvar för uppföljning av länsstrategin och kopplingen till länsstyrelsens ansvar för regional miljömålsuppföljning.
I framtiden måste man i miljösamarbetet; undvika dubbelarbete, klargöra Region
Skånes planeringsroll på regional nivå och undvika revirhävdande. Det förekommer viss förvirring hos andra, t.ex. kommuner, om Länsstyrelsens och Region Skånes roller på miljöområdet; även detta måste undvikas.
Förslag på förändringar och utveckling av samarbetet: ökad respekt för respektive organisations roller, kompetenssamverkan, gemensam finansiering av projekt,
gemensam påverkan mot centrala myndigheter m.fl. i miljöfrågor, bilda regionalt forum under Region Skånes ledning för miljörelaterade hälsofrågor, miljöintegrering i
tillväxtarbetet, samarbete för LIFE34-ansökningar, samverkan kring uppföljning av hållbar utveckling, såväl miljömässigt som socialt och ekonomiskt i länet.
Naturvårdsverket skulle kunna stötta bl.a. genom miljöutvärderingar, t.ex. som den föreliggande om regionala/lokala planeringsfrågor och nuvarande uppdelning mellan regionala aktörer. Andra utvärderingsförslag kopplat till självstyrelseorganen kan vara regionala uppföljningsfrågor kring hälsa och hållbar utveckling (dvs. särskilt socialt och ekonomiskt, kopplat till länsstrategin). Naturvårdsverket bör vara tydlig vad gäller ansvarsfrågor och inte röra ihop detta i en önskan att alltid bjuda in alla, vilket vad vi vet inte varit fallet hittills.
34 The Financial Instrument for the Environment (se Europaparlamentets och rådets
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Organisation
Länsstyrelsen i Västra Götalands län har drygt 600 medarbetare fördelade på sex orter: Göteborg, Vänersborg, Mariestad, Uddevalla, Skara och Borås. Under länsledningen finns ett tiotal enheter, varav sex kan sägas tillhöra Länsstyrelsens ”Miljöfunktion” (se tabell nedan).
Enhet Placering Antal
tjänster (ca) Miljöskydd Göteborg, Vänersborg, Mariestad 50 Naturvård- & fiske Göteborg, Vänersborg, Mariestad, Uddevalla 85 Kulturmiljö Göteborg, Vänersborg, Mariestad 30 Plan- & bostad Göteborg, Vänersborg, Mariestad 30 Lantbruk Skara, Uddevalla, Borås 125 Samordning Göteborg, Vänersborg, Mariestad 20
Integrationen av miljöfrågorna i organisationen är hög, framför allt mellan de befintliga ”miljöenheterna”. Detta sker genom arbete i projektform. Miljöenheterna medverkar också i andra sakområden, men då mer situationsanpassat.
Verksamhet
Några av arbetsinsatserna under 2001 (enligt verksamhetsplaneringen) är: · Prövning av miljöfarlig verksamhet
· Operativ tillsyn över miljöfarlig verksamhet + tillsynsvägledning · Inventering av förorenade områden
· Säkerställande, restaurering och vård · Fiskevård och vattenbruk
· Miljömålsarbetet
· En aktiv medverkan i arbetet med tillväxtavtal och strukturfonder i de regionalpolitiskt prioriterade områdena
· Medverkan i infrastrukturplaneringen
Länsstyrelsen anser att det framöver är strategiskt angeläget att strukturera och
tydliggöra de regionala och lokala arbetsuppgifter som anges i miljömålspropositionen till en sammanhållen miljöstrategi för Västra Götaland, och även för det operativa arbetet inom Länsstyrelsen. Förutom att anpassa riksdagens mål och peka ut viktiga åtgärder/aktörer, handlar det om bl a följande:
· Effektivt genomförande av vissa av regeringen högt prioriterade arbetsuppgifter genom tilldelning av specifika medel (t ex säkerställande, förerenad mark, miljöstöd till jordbruket)
· Utveckla samverkan med länets aktörer
· Bygga upp ett system för uppföljning av riksdagens miljömål i länet.
Det finns för närvarande inget samlat miljöprogram för länet. Arbetet med detta pågår för fullt med utgångspunkt från de nationella miljömålen. De tidigare länen hade ”STRAM:ar” från olika tidpunkter under 90-talet.
Miljömålsarbetet pågår för fullt. Projektet är bemannat med i huvudsak personal från Länsstyrelsen. I styrgruppen medverkar bl.a. miljöchefen från Västra Götalandsregionen (nedan kallad Regionen). Till olika delprojekt är tjänstemän från kommuner och i viss mån Universitetet knutna genom sk expertgrupper. Enligt ursprunglig tidplan skulle projektet ha avslutats i december 2001 men pga förseningar med propositionen avslutas arbetet istället hösten 2002. Samverkan sker främst med Skogsvårdsstyrelsen och Regionen. Slutprodukten blir ett sammanfattande dokument med delvis anpassade miljömål, övergripande åtgärdsstrategier med konkreta exempel på åtgärder.
Roller
Länsstyrelsens ståndpunkt är att det är Länsstyrelsen som företräder Västra Götaland i det samlade miljöarbetet. Länsstyrelsen uppfattar sin roll såsom att man ska leda och samordna det regionala miljöarbetet. Resursen är en stor och kompetent personalstyrka. Verktygen/arbetsuppgifterna är:
· Prövning och tillsyn (enligt miljöbalken, plan- och bygglagen, kulturminneslagen etc.)
· Ta fram planeringsunderlag för kommunerna
· Regionala miljöstrategin (miljömål och uppföljning av dessa, inkl miljöövervakning)
· Genomför EU:s olika genomförandeprogram på regionala nivån (Natura 2000, vattendirektivet (?), mm)
· Bidragsverksamhet (LIP – lokala miljöinvesteringsprogram, miljöstöd till jordbruket, regionala projektmedel, bostadsenergibidrag, mm)
· Finansierar och samordnar operativa åtgärder (kalkning, sanering av förorenade områden, mm)
· Bildande av natur- och kulturmiljöreservat.
· Projektverksamhet (regionalt, nationellt, internationellt)
· Medlare/samordnare (t ex överenskommelse angående fisket i Kosterfjorden) Länsstyrelsen hänvisar även till följande citat ur Miljömålspropositionen35:
”Länsstyrelserna har en övergripande och samordnande roll som regionala
miljömyndigheter och skall verka för att de nationella miljökvalitetsmålen och delmålen får genomslag i länet. De har genom författningar och regeringsuppdrag ett omfattande ansvar för tillståndsprövning, uppsikt, tillsyn, granskning, samråd, underlag, miljömål och uppföljning inom miljö- och planeringsområdena på regional nivå.”
Länsstyrelsen syn på Regionen som regionalt självstyrelseorgan är att de genom pågående försöksverksamhet har ett sektorsansvar för en mer miljöanpassad
infrastrukturplanering samt en utveckling mot större andel kollektiva transportlösningar. Det finns också en potential att genom regionalpolitiska processer medverka till att riksdagens 15 miljökvalitetsmål får tyngd och acceptans i länet. Regionen bör även stödja olika miljöprojekt med regionala projektmedel. Som stor arbetsgivare och inköpare kan Regionen skapa en marknad för bra produkter och ändra beteende hos många människor.
Den största förändringen i Länsstyrelsens roll efter införandet av försöksverksamheten är att de regionala utvecklingsfrågorna inklusive tillväxtavtalet och
infrastrukturplaneringen flyttats från Länsstyrelsen. Länsstyrelsens miljöfunktioner medverkar inte så intensivt i detta arbete som skulle ha varit fallet om Länsstyrelsen haft kvar huvudansvaret. En annan tendens är att medverkan i internationella projekt
minskar.
Samarbete
Länsstyrelsen samarbetar främst med kommunerna, centrala verken,
Skogsvårdsstyrelsen, Regionen samt de regionala trafikverken. Länsstyrelsen anser att de har ett samarbete med de instanser som behövs.
När det gäller samarbetet med Regionen inom miljöområdet så anses det vara en bra kommunikation på tjänstemannaplanet. Regionen har dock avsevärt färre miljötjänster än Länsstyrelsen. Länsstyrelsen upplever att det finns en tendens till att miljönämnden i Regionen ger miljöfrågorna en politisk profilering som inte överensstämmer med innehållet i försöksverksamheten. Länsstyrelsens ståndpunkt är att det är Länsstyrelsen som företräder Västra Götaland i det samlade miljöarbetet.
Länsstyrelsen tycker att Regionens efterfrågan på Länsstyrelsens synpunkter i projekthantering och företagsstöd liksom infrastrukturplanering inte är särskilt stor. Länsstyrelsen är dock med i styrgrupp och arbetsgrupp för infrastrukturplaneringen. Från Länsstyrelsen skulle man vilja utöka samarbetet med Regionen inom
trafik/infrastruktur och energi. Länsstyrelsen utnyttjar Regionens miljömedicinska kompetens via avtal med Yrkes- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Vid Regionens miljökonferenser brukar Länsstyrelsen medverka och vice versa. Det förekommer inget dubbelarbete mellan Länsstyrelsen och Regionen vilket ansetts viktigt för att undvika slöseri med resurser.
Ett samarbete mellan Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, kommunförbunden i länet och kommunernas miljökontor är ”Miljösamverkan Västra Götaland”. Syftet är att effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet i länet genom att ge stöd både till
myndighetsutövning (tillsyn) och till de mer informativa och uppmuntrande insatser som miljö- och hälsoskyddsarbetet också består av. Samarbetet har även en internetsida. Regionen medverkar i Länsstyrelsens miljömålsarbete. Regionens miljöchef sitter i styrgruppen. Till delprojektgrupperna är tjänstemän från kommuner och, i viss mån, universitetet knutna genom så kallade ”expertgrupper”. Länsstyrelsen räknar med att ”fånga upp” Regionens insatsområden i miljömålsarbetet. Regionens strategi faller väl in i den miljöpolitik som beslutats nationellt och Länsstyrelsen anser att Regionen utnyttjar de verktyg de förfogar över för att nå miljömålen, främst:
· Regionala utvecklingsmedel, pengar satsas på ett antal miljöprojekt inom de fyra insatsområdena)
· Regionens organisation (48.000 anställda) som ett "gott föredöme" för andra (upphandling, miljöledning mm)
Länsstyrelsen har medverkat till viss del i framtagandet av den regionala
utvecklingsstrategin; i olika grupperingar och i uppföljningen. Däremot medverkar Länsstyrelsen endast i liten utsträckning i arbetet med regionala tillväxtavtal. Länsstyrelsen är dock med i några lokala partnerskap för delregionala tillväxtavtal. Även i infrastrukturplaneringen är Länsstyrelsens medverkan liten, även om Länsstyrelsen finns med i styrgrupp och arbetsgrupp.
När Regionen går vidare med sitt "Program för hållbar tillväxt" kommer Länsstyrelsen att medverka i den arbetsgrupp som tar fram programmet. Ett viktigt bidrag från Länsstyrelsen blir då miljömålsarbetet, eftersom det är detta som tydliggör den ekologiska/kulturmiljömässiga dimensionen i hållbar utveckling.
Framgångsfaktorer enligt Länsstyrelsen
Som framgångsfaktorer i samarbetet med Regionen ses bl.a.:
· tidiga träffar mellan Länsstyrelsens miljöfunktioner och Regionens
miljöpresidium. Motsvarande träffar finns också mellan högsta ledningen inom Regionen respektive Länsstyrelsen
· flera av berörda tjänstemän/kvinnor kände varandra sedan tidigare
Hinder enligt Länsstyrelsen
Några formella hinder/problem anses inte finnas inom miljöområdet. Informella
hinder/problem är ibland omvärldens kunskap om rollfördelningen mellan Länsstyrelsen