• No results found

De regionala självstyrelseorganen

Informationen i detta avsnitt samlades in under perioden maj - september 2001 och har generellt inte justerats för eventuella förändringar som skett efter detta. I bilaga 1 finns en lista över intervjuade och i bilaga 2 redovisas frågeställningarna.

Regionförbundet i Kalmar län

Organisation

I Kalmar är det regionala självstyrelseorganet organiserat som ett regionförbund. Förbundet är ett renodlat utvecklingsorgan, utan direkta förvaltningsuppgifter. Därför ligger t.ex. ansvaret för vårdsektorn kvar på landstinget, till skillnad mot hur

självstyrelseorganen organiserat sig i Skåne och Västra Götaland. Regionfullmäktige har 45 ordinarie ledamöter, 30 av ledamöterna är nominerade av länets kommuner och resterande 15 av landstinget. Två politiker har till sin uppgift att vara kontaktpersoner för miljöpolitiska frågor.

Förbundet har drygt 30 anställda. Organisationens chef är regiondirektören, vilken till sin hjälp har en ledningsgrupp bestående av fyra s.k. projektsamordnare: tillväxt och näringsliv, infrastruktur, kultur och regional profilering samt en administrativt ansvarig. ”Miljöfunktionen” består idag av en halv fast tjänst samt lösa timmar för det

internationella arbetet. Dessutom besitter projektsamordnaren för infrastrukturfrågor kunskaper inom miljöområdet.

Verksamhet

Det regionala utvecklingsprogrammet, RUP:en, är Regionförbundets vägledande och övergripande dokument som används som underlag för i stort sett alla beslut, t.ex. i Mål 2-arbetet. I den senaste versionen av utvecklingsprogrammet saknas den horisontella integreringen av miljö, men det finns två insatsområden med

miljöinriktning; ”Hållbar utveckling i Kalmar län” (HUKA) samt ”Bruka och bevara natur- och kulturmiljöresurser”. Dessutom finns en allmänt övergripande fras att Kalmar län ska kännetecknas av bl.a. ekologisk bärkraft.

I arbetet med nuvarande RUP var miljöfunktionen representerad organisatoriskt men utfallet var trots det svagt ur miljösynpunkt och den horisontella integreringen saknas. Det finns en förhoppning att i framtiden kunna delta mer och nå ett starkare

miljömässigt resultat i kommande RUP. Huruvida detta verkligen kommer att göras framöver är oklart. Regionförbundets styrelse har dock beslutat att nästa version av programmet ska ”miljösäkras”, dvs. miljö ska lyftas fram som en drivkraft för tillväxt i programarbetet. Parallellt kommer även jämställdhet att prioriteras som horisontell fråga. Hösten 2001 inleddes arbetet med nästa version av utvecklingsprogrammet. Det anses strategiskt angeläget att integrera de ekologiska och sociala aspekterna om hållbar utveckling i den kommande reviderade RUP:en. Beslutet om miljösäkring ska ses som ett första steg i den riktningen.

Det regionala tillväxtavtalet ses i Kalmar som en del av utvecklingsprogrammet, innehållande de områden som vid tillfället ska satsas extra mycket på. I denna omgång av tillväxtavtalet har inte något av utvecklingsprogrammets miljöprojekt valts ut.

Miljöfunktionen har inte varit engagerad organisatoriskt i arbetet med tillväxtavtalet och utfallet ur miljösynpunkt är också svagt.

I infrastrukturplaneringen är det aktuellt att integrera miljöfrågorna i nästa version, men detta bestäms ytterst av direktiven från regeringen. Det ställs oftast så detaljerade krav att det är svårt att integrera miljöfrågorna. Däremot pågår arbete med ett eget initiativ, en regional transportstrategi, där miljöfrågorna kommer att behandlas tillsammans med övriga transportpolitiska mål. Det är dock svårt att arbeta med miljö i den regionala infrastrukturplaneringen. I ett glest befolkat län är möjligheterna begränsade och fokus hamnar snabbt på att det är åtgärder på fordon och nya bränslen som behövs.

För miljöarbetet finns inte några uppsatta verksamhetsmål, ingen strategi eller något miljöprogram. Miljöfunktionens resursmässigt viktigaste verksamhetsuppgifter idag är att svara upp mot politiska initiativ och önskemål inom miljöområdet, att hjälpa till att finna former för samarbete mellan kommunernas miljöfunktioner samt samarbetet inom den s.k. Euroregion Baltic.

Idag arbetar miljöfunktionen med två egna miljöprojekt angivna i RUP:en, se ovan, samt genom att informera och bidra med miljökompetens i kollegornas verksamhet m.m. Miljöfunktionen bistår också kollegor som arbetar med strukturfonderna och företagsstödet.

Roller

Regionförbundet anser att de bör hantera den långsiktiga inriktningen av miljöarbetet och dess koppling till den regionala näringslivspolitiken. Vidare har förbundet kvar ”kommunförbundsfunktionen”, att vara ett stöd till kommunernas miljöfunktioner. Som en följd av att Regionförbundet hanterar den långsiktiga inriktningen av miljöarbetet anses att det i första hand borde vara förbundet som ”fastställer” de regionalt anpassade miljömålen. Länsstyrelsen skulle dock fortfarande ta fram de

regionala målen eftersom de representerar staten och dessutom har Regionförbundet inte resurser att göra detta. Länsstyrelsen har heller ingen politisk organisation som kan fastställa målen och då anser Regionförbundet att det är lämpligt att regionfullmäktige gör det. Att regionfullmäktige skulle fastställa målen anses också kunna ge en

förankring i kommunerna. Dock är det oklart hur man skulle gå till väga om man inte är överens om målens utformning, ifall denna arbetsfördelning rådde.

Regionförbundets syn på länsstyrelserna är att det är den instans på regional nivå som är sakkunnig inom miljöområdet. Följaktligen har länsstyrelsen en viktig roll som

leverantör av underlag till politiska beslut i Regionförbundet, något som också skett i Kalmar län i flera fall. Vidare har länsstyrelsen ansvar för att kontrollera hur

utvecklingen i länet rör sig i förhållande till miljömålen. Länsstyrelsen har med andra ord ansvar för att föra ut och följa upp genomförandet av den statliga miljöpolitiken i länet. Vidare har länsstyrelsen ansvaret att tillämpa miljöbalken.

Samarbete

På miljösidan fungerar kontakterna med Länsstyrelsen på tjänstemannanivå bra, speciellt då tjänstemännen känner varandra sedan tidigare. Även kontakterna på

chefsnivå med miljöenheten har varit bra. Hos Länsstyrelsen har det från och till funnits en viss oro för att Regionförbundet ska ta över vissa av länsstyrelsetjänstemännens arbetsuppgifter. Regionförbundet nyttjar Länsstyrelsens kompetens för konsultation i enskilda ärenden föranledda av politiska initiativ. Inom miljöområdet förekommer inget känt dubbelarbete mellan Regionförbundet och Länsstyrelsen.

I det regionala utvecklingsprogrammet och i infrastrukturplaneringen har Länsstyrelsen i viss utsträckning bidragit med underlag. Länsstyrelsen har däremot inte deltagit i arbetet med det regionala tillväxtavtalet.

I miljömålsarbetet deltar Regionförbundet i en övergripande grupp för externa aktörer, med en tjänsteman och två politiker. Dessutom har förbundet förmedlat kontakter mellan Länsstyrelsen och kommuner.

Regionförbundets viktigaste samarbetspartner på miljöområdet är Länsstyrelsen och kommunerna, till viss del även högskolan. Förbundet skulle även vilja bilda nätverk med större företag (industrin) i länet och utöka samarbetet med Naturvårdsverket m.fl. centrala verk. Under 2001 har ett nätverk med företrädare för näringsliv, akademi och offentlighet bildats, vilket dessutom övergått i en formell bolagsbildning (Sustainable Sweden South East AB).

Framgångsfaktorer enligt Regionförbundet

Regionförbundet anser att det har varit en fördel med ett renodlat kommunalt försök, landstinget har inte varit drivande här. Den kommunala förankringen ger en

genomförandepotential som inte har belastats av t.ex. vårdfrågorna. Förbundet har kunnat fokusera på utvecklingsfrågor.

Förbundet menar att det faktum att de har haft goda personliga kontakter på

tjänstemannanivå med Länsstyrelsen har underlättat arbetet. Att båda parter har varit öppna i vad de har för syften och avsikter i olika frågor har varit en förutsättning för ett gott samarbete. Att man känner varandra underlättar kontakterna.

Hinder enligt Regionförbundet

Regionförbundet upplever att den oklara ansvarsfördelningen mellan det regionala självstyrelseorgan och länsstyrelse kan vara ett hinder i arbetet. Oklarheterna har tidigare lett till ett visst revirtänkande, framför allt på ledningsnivå. När det gäller miljöfrågorna har det dock aldrig rått några oklarheter om var rågången går.

Förbundet tycker att det är svårt att diskutera långsiktiga miljöfrågor med Länsstyrelsen, då Länsstyrelsen främst varit fokuserade på att klara det löpande arbetet och dessutom inte avsatt tillräckligt med resurser för det långsiktiga miljöarbetet. Vidare kan det ibland vara problem att vid korta beställningar från politikerna få fram ett underlag tillräckligt snabbt från länsstyrelsen. Här har de personliga kontakterna en avgörande betydelse. Generellt är det emellertid viktigt med framförhållning i samarbetet med länsstyrelsen.

Idag finns ingen ledande politiker i regionen med ett klart uttalat intresse för miljörelaterade frågor. Även på förvaltningsnivå saknas till stor del ett riktigt

engagemang och förståelse för frågan. Förhoppningsvis kan beslutet om miljösäkring av nästa RUP innebära en omsvängning i synsättet.

Regionförbundets förslag inför framtiden

Regionförbundet anser att det behövs en översyn över regleringen av

försöksverksamheten och att ansvarsfördelningen måste klargöras. ”Gråzonen måste redas ut.” Förbundet skulle vilja ha ett tydligare uppdrag på miljöområdet. Det borde finnas uttalat i instruktioner för det regionala utvecklingsarbetet att ta in långsiktiga miljöfrågor. Det finns politiska intentioner att föra över ansvaret för den regionala miljöövervakningen till Regionförbundet, med motivering att den i likhet med annan produktion av regional statistik alstrar material som är väsentliga underlag för planering och beslut rörande tillväxt och utveckling.

Den ansvarige för miljöfrågor på Regionförbundet säger att; ”Det fortsatta arbetet med regionalisering av nationella miljömål förtjänar att ventileras. Ska de regionala

självstyrelseorganen/samverkansorganen ges en formell roll och i så fall vilken? Ska exempelvis samverkansorganen kunna anta mål som blir styrande för sina medlemmar? Det är ju formellt möjligt för kommunalförbund. Vilken roll får då länsstyrelsens styrelse?”

Generellt finns ett behov av en höjning av kunskap och intresse för miljöfrågorna som drivkraft för utveckling i regionfullmäktige, styrelse och förvaltningsledning. Det är viktigt att ledningen i den egna organisationen har ett intresse av att miljö integreras i självstyrelseorganets/samverkansorganets övriga verksamheter. Det behövs goda exempel från andra delar av landet och världen. Sammanställning och presentation av sådana efterlyses.

Regionförbundet tycker att det är viktigt att Länsstyrelsen avsätter resurser för det långsiktiga miljöarbetet, med speciell inriktning på implementering av miljömålen i regionen. Även Länsstyrelsens ledningsnivå behöver övertygas om miljöfrågornas

betydelse. Regionförbundet saknar någon på Länsstyrelsen som de kan diskutera långsiktiga frågor med. Utbytestjänstgöring mellan Länsstyrelsen och Regionförbundet skulle kunna gynna samarbetet i framtiden. Ett gemensamt projekt – Miljösamverkan Sydost – är på planeringsstadiet. Det handlar i grunden om samverkan i länet i

miljötillsynsrelaterade frågor.

Andra viktiga faktorer att arbeta för är ett utökat samarbete med näringslivet, främst de större företagen i länet, i någon form i processen för ett hållbarare samhälle. Det finns ett stort behov av kompetensutveckling.

Råd riktat till kommande samverkansorgan: ”Kör med öppna kort gentemot varandra, skippa prestigen och försök att hitta lösningar som båda parter ser fördelar i.”

Naturvårdsverket skulle kunna bidra med hjälp för att öka integreringen av miljöfrågor i organisationen inom Regionförbundet. Det innebär i praktiken att Naturvårdsverket fortsätter och fördjupar det pågående samarbetet med NUTEK och dess avläggare. Bygg vidare på den strategi och arbetsmetod som redovisas i rapporten från de tre

pilotlänen31, publicera goda exempel i en kort och innehållsrik skift för att sprida vid kommande möten i Kalmar län, regionala seminarier med kända personer som dragplåster och där budskapet sprids. Publicera strategin och metoden i ett separat, lättläst dokument. Medverka som expertfunktion i kommande utbildningsinsatser för aktörerna på arenan ”regional utveckling i Kalmar län”. Presentation i skrift eller annat medium om vad hållbar tillväxt kan vara som avrundas med försök till definition m.m.

Region Skåne

Organisation

Region Skåne bildades 1999. I och med att försöksverksamheten inleddes 1997 bildades ett regionförbund som även ersatte Landstinget i Kristianstads län och Malmöhus läns landsting. Malmö stad lämnade samtidigt över ansvaret för sjukvården. Tre

sjukvårdsorganisationer, övriga landstingsverksamheter och delar från två länsstyrelser slogs därmed samman till en organisation. Från och med 1999 tillämpas direktval till regionfullmäktige och regionförbundet ombildades då till Region Skåne.

Inför bildandet av regionförbundet förhandlade Skånestyrelsen fram en

förbundsordning. Detta skedde tillsammans med kommunerna. När regionförbundet övergick i Region Skåne följde stadgarna med.

Den enhet inom Region Skåne som ansvarar för miljöfrågorna heter ”Planering och Miljö”. Denna enhet ligger inordnad under Regionstyrelsen. Det finns på enheten f.n. 12

31 Naturvårdsverkets rapport 5163 Bredda perspektiven – miljöintegration i

fasta tjänster och ett varierat antal projektanställningar. Enheten arbetar med

miljöstrategiska frågor, planeringsfrågor, regional infrastruktur, internt miljöarbete och skogsförvaltning. Ute i Region Skånes interna verksamhet, på sjukhus och i förvaltning, finns 23 miljösamordnare. Dessutom finns drygt 1000 miljöombud, miljöinformatörer och miljöhandläggare ute på sjukhusens kliniker. Skånetrafiken har 1 handläggare som arbetar med miljöfrågor.

Verksamhet

Region Skånes regionala utvecklingsprogram heter ”Skånsk Livskraft”. Det antogs av fullmäktige 1999 och är ett strategidokument som sträcker sig över ca 10 år. Miljö ska genomsyra målen i utvecklingsprogrammet; tillväxt, attraktionskraft, bärkraft och balans. Utvecklingsprogrammet anses vara väl förankrat i Skåne. Genomslagskraften för miljö i utvecklingsarbetet speglas av programmet för utvecklingsdagarna som hålls varje år. Speciellt bärkraftsmålet och tillväxtmålet är betydande ur miljösynpunkt, men även attraktionsmålet har bäring på miljöfrågorna, i första hand då avseende

naturmiljön. ”Skånsk Livskraft” används som underlag i all verksamhet. Programmet har tagits fram i samarbete med en mängd aktörer i Skåne.

Skånes regionala tillväxtavtal (RTA) är på väg in i ett nytt skede där strategiska

miljöbedömningar (SMB) ska användas. Partnerskapet ska aktiveras för att stödja SMB- arbetet. I tidigare RTA kom de horisontella målen in i ett senare skede. Under 2001 har Region Skåne deltagit som ett av tre pilotlän i pilotlänsprojektet om miljöintegration i regionala tillväxtavtal. Såväl Planering och Miljö som Näringslivsenheten har varit aktiv part. Länsstyrelsen i Skåne har också varit representerad. För närvarande pågår även en analys av vilka effekter de regionala miljömålen kan komma att få för tillväxten i Skåne.

Infrastrukturplaneringen leds av Planering och Miljö. I den första länsplanen använde de sig av SMB. Miljö fanns med men var inte integrerat i hela länsplanen, utan låg som ett särskilt avsnitt. Arbetet med SMB i den nya länsplanen förväntas påbörjas vårvintern 2002. Personer med miljökompetens ska då ingå i processens alla steg, vilket säkrar att miljöfrågorna integreras.

SkåneMaTs (Miljöanpassat transportsystem i Skåne) är ett projekt som har som syfte att väva samman transportbehovet med miljöhänsyn. SkåneMaTs har tydlig koppling till arbetet med infrastrukturplaneringen. Även arbetet med SkåneMaTs leds från enheten för Planering och Miljö.

Planering och Miljö arbetar med regional utveckling utifrån regionens mål och framtidsvision, dvs. tillväxt, attraktionskraft, bärkraft och balans. Verksamhetsfältet sammanfattas med de fyra orden infrastruktur, dialog, miljö och natur.

·

Infrastruktur – Arbete med att planera trafikinfrastrukturen i Skåne och med att upprätta en länsplan för regional transportinfrastruktur.

·

Dialog – Arbete med att föra en dialog mellan enskilda kommuner och andra aktörer om översiktsplanering, markanvändnings-, bebyggelse- och miljöfrågor som berör mer än en kommun i Skåne.

·

Miljö – Arbete med att utveckla och samordna regionala miljöfrågor (strategisk kompetens genom bland annat medlemskap i Global Environment Partnership). Strategiska miljöfrågor i den regionala trafikinfrastrukturplaneringen och i det regionala tillväxtavtalet. Tydliggöra sambandet mellan den yttre miljön och människors hälsa. Utveckla och samordna Agenda 21-arbetet på regional nivå. Dialog med departement och Naturvårdsverket (bland annat genom representantskap i expertgruppen till nationalkommittén för Agenda 21 och Habitat). Stimulera och utveckla miljöarbetet inom Region Skånes egna verksamheter.

·

Natur – Medverka i utvecklingen av Skånes natur- och landskapsvård samt det rörliga friluftslivet. Förvalta och utveckla Region Skånes skogar och stiftelser. Planering och Miljö:s strategiskt mest angelägna uppgifter är bland annat att driva på arbetet med miljödriven näringslivsutveckling och att arbeta utvecklingsorienterat med hushållningsfrågor (naturresurser mm) som inte bör avgränsas till kommunala

geografiska gränser. En annan prioriterad uppgift anses vara att delta i EU-regionernas miljöarbete för erfarenhetsutbyte och för att Skåne ska kunna vara konkurrenskraftigt i ett EU- och även i ett internationellt perspektiv. Att arbeta med miljöfrågorna i den regionala infrastrukturplaneringen anses centralt.

Roller

Region Skåne anser att det regionala självstyrelseorganets roll i det regionala miljöarbetet är att arbeta för att miljöfrågorna på sikt blir en naturlig del av allt utvecklingsarbete som sker i regionen, exempelvis i utvecklingen inom områden som näringsliv, kultur och omvärldsarbete. Region Skåne är ingen ”överkommun”, men får ibland mandat av kommunerna i speciella frågor. När det nuvarande Region Skåne var ett regionförbund fick de mandat av kommunerna att arbeta med miljöfrågor. Detta mandat, menar de, har följt med till Region Skåne i och med att stadgarna följde med då regionförbundet övergick i Region Skåne.

Region Skåne anser att länsstyrelsens roll är att, som representant för staten, i första hand fungera som myndighet med därtill hörande uppgifter såsom bevakare av statens intressen och tillsyn av att lag och förordning efterlevs.

Samarbete

Miljöfunktionens arbete sker i nära samarbete med Skånes 33 kommuner. Enheten arbetar som frivillig dialogpartner i övergripande kommunala frågor. Andra viktiga samarbetspartner är bl.a. Länsstyrelsen, Kommunförbundet, Vägverket, Banverket, Universitet/högskolor, andra regioner och landsting i Sverige samt den nationella nivån genom Naturvårdsverket, Miljödepartementet m.fl. De skulle även vilja utöka

samarbetet med stora företag, NGO:s och andra regioner i Europa, Kanada och Kalifornien.

Övergripande anser Region Skåne att samarbetet med andra aktörer fungerar bra. I vissa fall förekommer revirhävdande som kan försvåra samarbetet. Samarbetet med

Naturvårdsverket och även med Miljödepartementet fungerar mycket bra. Region Skåne tycker att de dessvärre uppenbarligen inte har lyckats inarbeta förtroende hos

regeringen. Miljöfrågorna är ett exempel som visar att ett regionalt utvecklingsarbete måste vara långsiktigt och att försöksverksamheten därför måste få mer tid innan det utvärderas.

På tjänstemannanivå på miljösidan har Region Skåne och Länsstyrelsen övergripande bra och regelbunden kontakt. Inga personkonflikter – snarare är det ett organisatoriskt problem. Samarbetet anses vara bättre nu än när PARK-utredningen pågick. På

Länsstyrelsen har de flesta spetskompetens, vilket Region Skåne ser kan vara en tillgång i olika sammanhang. De flesta som arbetar med miljöfrågor arbetar för en bättre miljö och därför tycker de att aktörerna skulle kunna bortse från administrativa gränser. Det har inte skett några överflyttningar av personal från Länsstyrelsen till Region Skåne på miljösidan i och med försöksverksamheten, däremot när det gäller

näringslivsfunktionen.

Länsstyrelsen deltar ofta som samarbetspart såväl i det regionala tillväxtarbetet, i partnerskapet och i sakkunniggruppen för miljö samt tar aktiv del i pilotprojektet om tillväxtavtalen, som i infrastrukturplaneringen. Länsstyrelsen har också deltagit i framtagandet av utvecklingsprogrammet för Skåne. Miljöfunktionen på Länsstyrelsen är en av flera enheter med vilka samarbete sker löpande.

Region Skåne har både politisk och tjänstemannarepresentation i Länsstyrelsens miljömålsarbete. Regionen deltar i miljöråd, styrgrupp, en arbetsgrupp och en expertgrupp. Region Skånes medverkan i ett sektorsråd verkar dock inte bli av. Något dubbelarbete mellan Region Skåne och Länsstyrelsen upplevs inte förekomma. Dubbelarbete vore olyckligt, dels vad avser tydligheten mot övriga aktörer i Skåne och dels vad avser resursutnyttjande.

Framgångsfaktorer enligt Region Skåne

Det som upplevs vara centrala faktorer för framgång är öppenhet gentemot övriga aktörer och att skapa förtroende för verksamheten hos dem samt att vara tydliga med att Region Skåne arbetar för att skapa gynnsamma förutsättningar för alla som bor och verkar i regionen.

Hinder enligt Region Skåne

De problem som finns består av visst revirhävdande som uppstår på grund av

otydligheter i Region Skånes och även i Länsstyrelsens direktiv. Detta leder ibland till gränsdragningsproblem och att samarbetet försvåras. Problemen har dock minskat under den senaste tiden. PARK-utredningens existens förstärkte problemen med

Related documents