Hur lärare anser det bör arbetas med digitala verktyg på ett främjande sätt

I avsnitt 5.1 redogörs hur lärarna för tillfället arbetar med digitala verktyg i läs- och skrivun-dervisningen. I följande avsnitt presenteras lärarnas redogörelser för hur de anser att digitala verktyg bör användas i läs- och skrivundervisningen för att elevernas lärande ska främjas,

27

men också hur lärarna anser att svenskundervisning bör organiseras både med och utan digi-tala verktyg för att gynna elevernas läs- och skrivutveckling.

Samtliga lärare redogör för hur svenskundervisningen med digitala verktyg bör organiseras för att gynna elevernas förutsättningar till lärande. Först och främst bör eleverna ha en god datavana för att förutsättningarna att arbeta med digitala verktyg ska bli goda. Trots att lärare 2 ansåg att eleverna är vana vid digitala verktyg idag, och nästan hanterar digitala verktyg bättre än många lärare, så har inte eleverna koll på hur man exempelvis strukturerar texter med styckesindelning, infogar bilder, ändrar typsnitt, radavstånd, textfärg och textstorlek. Detta är grundläggande kunskaper som genomsyrar samtliga lärares tankar om vad elever bör kunna när svenskundervisningen bedrivs digitalt. Lärare 1 påpekar att eleverna kan bli häm-made i skrivprocessen på grund av att de är osäkra på dessa grundläggande färdigheter. Om eleverna har kunskaperna från början så gynnas de av det, och kan då inspireras mer i det di-gitala skrivandet.

Trots elevernas vana att använda digitala verktyg såsom datorer, smartphones och surfplattor behöver eleverna undervisas i de grundläggande kunskaper som behövs för att skapa texter digitalt. Det blir flera extra undervisningsmoment menar lärare 2 som också påpekar att dessa undervisningsmoment inte fanns innan de digitala verktygen användes. Ju tidigare eleverna får arbeta med digitala redskap desto mindre behöver eleverna läras upp i högre åldrar då de redan har vanan att skriva och bearbeta texter sedan tidigare. Då kan man snabbare komma igång med läs- och skrivundervisning digitalt menar lärare 1. Att elevernas datavana gynnas av att börja använda digitala verktyg i tidiga årskurser bekräftar lärare 3 genom sin erfarenhet av att överta en klass som arbetat med en variant av metoden Att skriva till sig läsning i års-kurserna 1–3. Lärare 3 fick tack vare metoden ta emot elever som visste hur datorer skulle an-vändas i bland annat textskapandet och vid informationssökning. De extra undervisningstill-fällen som annars behövs för att få grundläggande kunskaper behövdes då inte när eleverna började årskurs 4, vilket lärare 3 såg som en fördel med metoden.

När eleverna tillgodosetts med de grundläggande datakunskaper som behövs i svenskunder-visningen har det skapats förutsättningar för det fortsatta digitala arbetet. När digitala verktyg fortsättningsvis ska användas i läs- och skrivundervisningen bör eleverna läsa, diskutera och analysera mycket tillsammans anser lärare 2 som förespråkar en varierad undervisning. Ele-verna bör då arbeta en del individuellt men framförallt tillsammans för att sedan arbeta indivi-duellt igen för att se om man lärt sig något i tillfället tillsammans med den andre. Lärare 1 ar-gumenterar också för att elevernas läs- och skrivutveckling gynnas av att arbeta mycket till-sammans. Undervisningen kan också bedrivas gemensamt i helklass där läraren kan modellera och sedan skapa texter gemensamt i klassen genom att använda Smartboards för att synliggöra texten för alla i klassrummet. Lärare 5 menar att man skulle kunna arbeta mer med läsförstå-else genom att modellera textstrategier med Smartboard som verktyg. Då skulle man kunna tydliggöra texter och olika lässtrategier genom att exempelvis läsa tillsammans på Smartboar-den och lyfta centrala bitar ur en text man läser. Det skulle enligt lärare 5 förtydliga för ele-verna.

28

För att främja läsutvecklingen bör eleverna få lyssna på texter på sina Smartphones, och de digitala verktygen bör användas mycket mer i läsundervisningen enligt lärare 1. Anledningen till att lärare 1 lyfter det digitala verktyget Smartphone istället för dator är för att eleven då kan fortsätta lyssna i hemmet, och dessutom försvinner momentet att ta fram en dator vilket kan vara otympligt och tidskrävande. Istället bör lyssningen göras till en naturlig del i både skolan och vardagen i övrigt. Lyssning skulle främja läsintresset och genom lyssning främjas elevernas läsförmåga, vilken de då också kan utveckla i hemmet. Eleverna utvecklar ett större ordförråd om de också lyssnar på texter menar lärare 1 som betonar att det också är en stor del i läsutvecklingen. Att datorn inte alltid är det mest praktiska digitala hjälpmedlet menar även lärare 3 som önskar surfplattor som alternativ i läs- och skrivundervisningen. Läs- och skriv-utveckling handlar inte bara om att producera texter utan det finns även appar på surfplattor där eleverna får öva ord, vilket lärare 3 menar att det finns bättre på surfplattor än på datorer. Dessutom lyftes surfplattor som mer lättillgängligt vilket gör det lättare att lyssna på texter på surfplattor än på datorer, något som även lärare 1 lyfter som orsak till varför smartphones fö-redras framför datorer vid just lyssning av texter.

Lärare 5 menar att digitala verktyg kan påverka elevernas läs- och skrivutveckling positivt om datorer används på rätt sätt och inte blir ett störande och distraherande moment i undervis-ningen. För att de digitala verktygen ska främja läs- och skrivundervisningen behöver läraren alltså vara uppmärksam på att eleverna sysslar med det som de förväntas syssla med på dato-rerna. Därför menar lärare 3 att det bör finnas program för att se vad eleverna gör på datorerna då det finns en risk att de sysslar med annat än uppgiften som tilldelats.

Något som genomsyrar samtliga intervjuer är önskan efter personliga elevdatorer så att en klassuppsättning datorer alltid finns tillgänglig. Det skulle medföra att dataanvändningen inte behöver begränsas och då skulle det heller inte alltid behövas planering bakom varje tillfälle. Undervisningen skulle underlättas och göras mer praktiskt om eleverna hade enskilda datorer att tillgå. Det skulle enligt samtliga respondenter leda till ett ökat dataanvändande och fram-förallt skulle det spontana dataanvändandet göras möjligt. Om eleverna arbetat klart med en uppgift kan resterande tid av lektionen läggas på något annat än att läsa bänkbok vilket lärare 5 och lärare 1 förklarar som den uppgift eleverna oftast för tillfället får när datavagnen inte är bokad.

När frågan ställdes om svenskundervisningen skulle organiseras annorlunda om det fanns en uppsättning datorer till varje elev svarade lärare 2:

Ja då kanske det hade blivit mer det här spontana att okej då blev du klar med det, gå in och hämta en dator och sätt dig och gör det här […] och kanske ha mer en plan för varje elev att dom här grejerna ska du jobba med, dom här grejerna behöver du träna på och få liksom en stegring i det och en plan för alla elever. (Lärare 2)

Om datorer alltid skulle finnas tillgängliga kan eleverna få extraarbeten digitalt som är indivi-danpassade där elever kan arbeta att träna på sådant som varje enskild individ har behov av att träna mer på i svenskämnet förklarar lärare 2. Även lärare 1 lyfter möjligheterna med egna da-torer och menar att det skulle gynna elevernas läs- och skrivutveckling ännu mer. Om det

29

spontana dataanvändandet skulle möjliggöras finns möjligheten för eleverna att färdighets-träna med något specifikt eller arbeta med andra anpassade uppgifter för att främja läs- och skrivutvecklingen. Eleverna kan då få möjligheten att exempelvis spela olika spel som både upplevs roliga men som också är utvecklande. Lärare 1 redogör fortsättningsvis för spel som är kopplade till de läromedel som används i svenskämnet, och som kan blir ett ytterligare steg att arbeta med läromedlet digitalt. Lärare 2 påpekar också färdighetsträning och att datorer kan användas för att befästa kunskap. Lärare 5 och lärare 3 ser också datorer som bra för att ta fram för att arbeta med extrauppgifter. Lärare 5 ger exempel på digitala extrauppgifter som att fortsätta skriva på en text som är under arbete eller att arbeta med något annat som eleverna tycker är lustfyllt, vilket inte är möjligt i samma utsträckning då eleverna inte har egna dato-rer. I dagsläget blir eleverna begränsade och bromsade av att inte ha 1 till 1 datorer enligt lä-rare 1. Lälä-rare 3 presenterar liknande åsikter och menar också att undervisningen skulle kunna bli mer varierad om det fanns 1 till 1 datorer.

Det påpekas dock av lärare 5 att det är viktigt att dataanvändningen har tydliga ramar och är styrd utifrån läraren. Därför bör datorerna inte vara på elevernas egna platser i klassrummet utan skulle istället stå i ett grupprum i anslutning till klassrummet där eleverna kan hämta da-torerna när de enligt läraren bedömer bör användas. Även lärare 4 vill göra datorer tillgäng-liga på samma sätt som Lärare 5 och menar att det beror på att eleverna annars kan bli distra-herade om datorn alltid finns tillgänglig vid elevens bänk. Inte heller lärare 3 anser att dato-rerna ska finnas på elevernas egna platser utan att de ska användas när läraren anser det. En-ligt lärare 3 är anledningen att eleverna ska bevara glädjen till datorerna och inte riskera att eleverna tröttnar. Eftersom eleverna tycker det är roligt att arbeta digitalt strävar lärare 3 att det ska fortsätta vara så och därför inte alltid arbeta på dator.

När frågan ställs om 1 till 1 datorer skulle främja elevernas läs- och skrivutveckling menar lä-rare 4 att det snalä-rare skulle leda till ökat användande av datorer men inte ökad utveckling. Lä-rare 4 menar att läsa och förstå texter kan man göra på olika sätt, exempelvis genom att läsa texter fysiskt och ställa frågor till varandra, så läs- och skrivutvecklingen sker ändå på andra sätt. Däremot tycker eleverna att det är roligare att arbeta på datorer vilket skulle gynna ele-verna om de hade datorer att tillgå oftare. Lärare 5 är osäker på om eleele-vernas läs- och skrivut-veckling skulle gynnas av att ha egna digitala verktyg men påpekar att man tack vare de digi-tala verktygen skulle kunna skapa mer variation och lustfylld undervisning och på sikt skulle det leda till ökat lärande om de digitala verktygen används rätt och inte blir något störande moment. Dessutom påpekar lärare 5 att om eleven är inspirerad och tycker att undervisningen är rolig är det en god förutsättning för lärande. Att de digitala verktygen skulle främja elever-nas läs- och skrivutveckling tror inte heller lärare 3 vara en enskild faktor, utan läs- och skriv-utvecklingen främjas beroende på hur och vad läraren planerar undervisningen utifrån elever-nas styrkor och svagheter. Då är de digitala verktygen inte så viktiga menar lärare 3.

En uppfattning som genomsyrar respondenternas utsagor är att en gynnsam läs- och skrivun-dervisning innehåller både traditionell unskrivun-dervisning med papper, penna och fysiska böcker men där också digitala verktyg används. Samtliga lärare anser att de digitala verktygen inte ska ta överhanden, istället behövs variation. En balans mellan allt lyfter lärare 3 som det bästa, och påpekar också att digitala verktyg bör användas lagom mycket. Lärare 2 betonar

30

betydelsen av att se tillbaka på vilka strategier och undervisningssätt som fungerat genom åren och inte ersätta allt med digitala lösningar bara för det blivit aktuellt, utan istället bör man fortsätta med de arbetsmetoder som fungerat bra och sedan slussa in nya arbetsmetoder. Lärare 2 menar att datorer bör ses som ett verktyg av alla andra verktyg i verktygslådan och inte bara som det enda verktyget som ska vara lösningen på allt, utan se det mer som ett hjälp-medel.

När det kommer till hur läs- och skrivundervisningen bör organiseras för att gynna elevernas läs- och skrivutveckling i så stor utsträckning som möjligt behövs det enligt lärarna arbetas både med och utan digitala verktyg. Lärare 1 beskriver att hens upplevelse är att det finns många fördelar även med att skriva med penna och papper. Det finns också många fördelar med att läsa fysiska böcker och att det finns mycket bra fysiskt material som inte får glömmas bort! En fördel med fysiska böcker som lärare 2 lyfter är att elevernas minne upplevs bättre när det arbetas i fysiska böcker. På datorerna scrollar eleverna igenom mängder av text utan att de minns vad de läst, tillskillnad mot när de läser i en fysisk bok förklarar lärare 2. Därför tror lärare 2 på en varierad läs- och skrivundervisning där det ena inte får överta det andra, utan istället tror lärare 2 på en mix av mycket. Dels att läsa böcker och att skriva för hand, men också att skriva på dator och kommunicera med varandra. Det är viktigt att blanda allting och inte bara göra det ena eller det andra, det tror inte lärare 2 är främjande och betonar att di-gitala verktyg inte är någon lösning på allt utan att det måste mixas med flera metoder. Lärare 5 anser att läs- och skrivundervisningen inte ska bli för digitaliserad eftersom den traditionella undervisningen med papper och penna bör finnas kvar för att eleverna ska få tillfällen att öva tålamod, träna på noggrannhet men också för att varva ner och bara fokusera på en sak. När eleverna arbetar genom datorer blir det svårt att fokusera på bara en sak eftersom det i dato-rerna finns en hel värld menar lärare 5. Anledningen till att lärare 3 förespråkar läs- och skriv-undervisning både med och utan digitala verktyg beror på att för stor användning av digitala verktyg medför risker i bland annat skrivande, där exempel som lyftes var att elevernas hand-stil försämras. Dessutom förklarar lärare 2 att ögat och hjärna hänger ihop när elever lär sig, något som inte anses likvärdigt som att skriva digitalt. Lärare 3 kopplar också handskrift till handen kontra hjärnan och att eleverna lär sig mer den vägen.