Hur lärare använder digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen

Lärarna i undersökningen upplever begränsningar i tillgången av digitala verktyg i undervis-ningen på grund av att eleverna inte har 1 till 1 datorer. Lärare 1 påpekar dock att en klassupp-sättning datorer för det mesta finns tillgängligt när hen önskar medan resterande lärare upple-ver att datorerna är oftast är uppbokade. Gemensamt för samtliga lärare är att de önskar att eleverna hade personliga datorer. Skolverket (2016 s. 3) menar att många skolor gjort 1 till 1 satsningar som innebär att elever får låna en egen dator från skolan men något som inte gjorts på skolan i den här undersökningen. Om eleverna istället hade egna datorer skulle undervis-ningen se annorlunda ut i jämförelse med idag uppger samtliga lärare som främst skulle gyn-nas praktiskt i undervisningen. Om förutsättningarna såg annorlunda ut och eleverna tillgodo-sågs med egna datorer skulle undervisningen struktureras annorlunda och möjliggöra den spontana dataanvändningen. Lärare 5 och lärare 1 menar att om elever skulle göra klart en uppgift skulle de kunna ta fram datorer för att arbeta digitalt med uppgifter som är anpassade efter elevens behov. Lärare 1 menar att det skulle göra att elever kan färdighetsträna och det skulle kunna göras genom spel vilket eleverna upplever stimulerande. Lärare 3 framhåller att undervisningen skulle kunna göras med varierad.

Idag arbetar lärarna på olika sätt men det gemensamma är att datorerna främst används för textskapande. Att elevernas textskapande gynnas av digitala verktyg anser Agélii Genlott och Grönlund (2014 s. 164) eftersom eleverna kan producera texter med mer innehåll. Lärare 1 och 4 beskriver att de lägger ut uppgifter i digitala klassrum och att eleverna får arbeta med uppgifter utifrån det. Lärare 5 menar att de ofta gör skrivprojekt där eleverna skriver direkt på dator medan eleverna vid andra tillfällen utgår från ett analogt läromedel för att planera texter som sedan skrivs digitalt. Lärare 2, 3 och 4 uppger att de ibland skriver ett första utkast för hand och sedan skriver på dator men påpekar att det kan organiseras olika. Lärare 2 menar att man försöker jobba med både bild och text genom att eleverna får infoga bilder i sina texter. Danielsson och Selander (2014 s. 25) menar att digitala verktyg har möjliggjort multimodali-tet och att datorer gör det möjligt för elever att formge sina texter genom att infoga bilder.

6.2 Slutsats

För att summera undersökningen går det utifrån resultatet utläsa att lärarna i min undersök-ning mestadels, men inte alltid, har en positiv inställundersök-ning till att använda digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen. Inställningen tycks bero på lärares upplevelse och erfarenhet av an-vändningen av digitala verktyg. Ingen lärare såg digitala verktyg som en universell lösning utan samtliga lärares förhållningssätt var istället att digitala verktyg bör ses som ett hjälpme-del som underlättar. Lärarna i undersökningen använde digitala verktyg i framförallt skrivun-dervisningen eftersom eleverna upplevde skrivprocessen som mer motiverande när det sker digitalt. Digital läsundervisning nämndes knappt av lärarna med undantag från en lärare som skulle vilja utveckla sina kunskaper kring att digitalisera läsundervisningen för att framförallt främja elevers läsintresse som på sikt kan utveckla elevers läsförmåga.

36

Lärarna använde digitala verktyg när de planerade in sådana tillfällen och det fanns inte någon mer specifik tanke om när det skedde. Tidigare forskning samt litteraturgenomgången talade för att elever gynnas av att undervisas digitalt med särskilda arbetsmetoder. När digitala verk-tyg implementeras bör det enligt forskning och litteraturen, ses som ett nytt sätt att undervisa. Lärarna i den här undersökningen visade inte några större indikationer på att de upplevde att elevers läs- och skrivutveckling skulle gynnas om eleverna arbetade mer med datorer eller om läraren skulle utveckla mer digital kompetens. Ändå önskade samtliga lärare att eleverna skulle ha 1 till 1 datorer. Det berodde inte på att elevernas läs- och skrivutveckling i främsta mån skulle gynnas utan lärarna menade att det framförallt var undervisningen som skulle gyn-nas av digitala verktyg. Undervisningen skulle då göras mer varierad och lustfyllt vilket dock vissa av lärarna menade kunde främja lärandet på sikt. Dessutom menade några av lärarna att det spontana dataanvändandet skulle möjliggöra att elever kan arbeta med extraarbeten som är anpassade efter elevens behov, vilket borde ses som något som gynnar elevens utveckling. En läs- och skrivundervisning som enligt lärarna i denna studie, främjar elevers läs- och skrivut-veckling inkluderar både traditionella metoder med penna, papper och fysiska böcker men också av digitala verktyg.

Lärarna menade att deras upplevelse av digitala verktyg inte alltid är positiv och det med an-ledning av de risker och negativa effekter digitaliseringen kan leda till. Dels upplevde samt-liga lärare en risk att elevers handstil och förmåga att skriva för hand skulle försämras, något som några av lärarna redan tycks ha sett bland eleverna. En annan risk var att digitala verktyg kan bli ett störningsmoment genom att elever blir distraherade och sysslar med annat på dato-rerna. Lärarna som i min undersökning undervisar i årskurs 4–6, upplevde detta som ett stör-ningsmoment medan mellanstadielärarna i Skolverkets (2019) undersökning inte alls upp-levde det som distraktion.

6.3 Vidare forskning

I denna studie har syftet besvarats med hjälp av frågeställningarna. Dock var det svårt att hitta relevant forskning som undersökte sambandet mellan användning av digitala verktyg och vers läs- och skrivutveckling. Några studier undersökte sambandet digitala verktyg och ele-vers studieresultat men för att undersöka om digitala verktyg kan främja eleele-vers läs- och skrivutveckling krävs mer studier än att undersöka elevers studieresultat på exempelvis nat-ionella prov. Eftersom läs- och skrivutveckling samt förmågan att läsa och skriva också inne-fattar mer abstrakta förmågor så är det förmodligen svårt att mäta hur dessa förmågor skulle påverkas av digitala verktyg. Det skulle behövas någon typ av standardisering för att under-söka om digitala verktyg ger positiva effekter på elevers lärande. Eftersom så många skolor satsar på 1 till 1 datorer är det intressant att veta om datorerna verkligen ger någon effekt på elevers lärande eller om datorerna endast införskaffas för att samhället i övrigt digitaliseras.

Det skulle även vara intressant att ta del av forskning som innefattar hur det digitala skrivan-det påverkar elevers handstil vilket lärarna i denna studie såg som en risk men som inte finns med i presentationen av tidigare forskning.

37

Referenser

Agélii Genlott, Annika & Grönlund, Åke (2014). Att lära sig läsa och skriva- i nutid och för framtid. I Dunkels, Elza & Lindgren, Simon (red.). Interaktiva medier och lärande-miljöer. Malmö: Gleerups, ss. 155–167.

Agélii Genlott, Annika & Grönlund, Åke (2016): Closing the gaps -Improving literacy and mathematics by ict-enhanced collaboration. Computers & Education, Volume 99, Au-gust 2016, s. 68–80.

Becker, Peter (2014). 1–1 kartan för svenska skolan: -Låt oss finansiera den kollektivt! Da-torn i utbildningen, nr 7, 2014.

http://www.diu.se/nr7-14/nr7-14.asp?artikel=s24 [2020-04-16]

Björkdahl Ordell, Susanne (2007). Etik. I Björkdahl Ordell, Susanne, Dimenäs, Jörgen & Da-vidsson, Birgitta (red). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhåll-ningssätt och vetenskaplig metodik. 7. uppl. Stockholm: Liber, ss. 21–28.

Björkdahl Ordell, Susanne (2007). Kvanitativ data och forskningsansats. I Björkdahl Ordell, Susanne, Dimenäs, Jörgen & Davidsson, Birgitta (red). Lära till lärare: att utveckla lä-raryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 7. uppl. Stockholm: Liber, ss. 192–197.

Christoffersen, Line & Johannessen, Asbjørn (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Danielsson, Kristina & Selander, Staffan (2014). Se texten!: multimodala texter i ämnesdidak-tiskt arbete. 1. uppl. Malmö: Gleerups

Dovemark, Marianne (2007). Etnografi som forskningsansats. I Björkdahl Ordell, Susanne, Dimenäs, Jörgen & Davidsson, Birgitta (red). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 7. uppl. Stockholm: Liber, ss. 134–156.

Grönlund, Åke (2014). Att förändra skolan med teknik: Bortom "en dator per elev" [Elektro-nisk]. Örebro: Örebro universitet.

38

Hultin, Eva (2014). Att skriva till sig läsning. I Hultin, Eva & Westman, Maria (red.). Att skriva sig till läsning: erfarenheter och analyser av det digitaliserade klassrummet. 1. uppl. Malmö: Gleerups, ss. 15–26.

Hultin, Eva & Westman Maria (2014). Digitaliseringen av den tidiga läs- och skrivundervis-ningen. I Hultin, Eva & Westman, Maria (red.). Att skriva sig till läsning: erfarenheter och analyser av det digitaliserade klassrummet. 1. uppl. Malmö: Gleerups, ss. 113–141. Hultin, Eva & Westman Maria (2014). Inledning. I Hultin, Eva & Westman, Maria (red.). Att

skriva sig till läsning: erfarenheter och analyser av det digitaliserade klassrummet. 1. uppl. Malmö: Gleerups, ss. 9–13.

Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2011). Utvecklingspsykologi. 3., rev. utg. Stockholm: Natur och kultur

Hylén, Jan (2011). Digitaliseringen av skolan. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Hylén, Jan (2018). Skolans digitalisering. I Forssell, Anna (red.) Boken om pedagogerna. 7. uppl. Stockholm: Liber, ss. 356–403.

Håkansson, Jan & Sundberg, Daniel (2012). Utmärkt undervisning: framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur

Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. 5. uppl. Uppsala: Kunskapsföretaget

Karlstads universitet (2020). GDPR FÖR STUDENTER.

https://www.kau.se/student/ar-student/it-stod/hjalp/gdpr/gdpr-studenter [2020-03-31]

Kihlström, Susanne (2007). Intervju som redskap. I Björkdahl Ordell, Susanne, Dimenäs, Jör-gen & Davidsson, Birgitta (red). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 7. uppl. Stockholm: Liber, ss. 47–57. Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. rev.

39

Morgan, Konrad, Morgan, Maddy, Johansson, Lotta & Ruud Erik (2016). A systematic map-ping of the effects of ICT on learning outcomes. [Elektronisk]. Knowledge center for education: Oslo.

https://www.forskningsradet.no/siteassets/publikasjoner/1254026325690.pdf

Nordmark, Marie (2018). Att skriva med och utan digitala verktyg [Elektronisk]. Skolverket, Läslyftet. Språk-, läs- och skrivutveckling Grundskola F-3. Modul: Tidig läs- och skriv-undervisning. Del 7: Att skriva med och utan digitala redskap.

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1238176/FULLTEXT01.pdf

Nordmark, Marie (2014). Digitalt skrivande i gymnasieskolans svenskundervisning En ämnes-didaktisk studie av skrivprocessen. Diss. Örebro: Örebro Universitet

Patel, Runa & Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 4. uppd. uppl. Lund: Studentlitteratur

Phillips, D. C. & Soltis, Jonas F. (2014). Perspektiv på lärande. 2. uppl. Lund: Studentlittera-tur

Skolverket (2019). Digital kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning. Skolverkets upp-följning av den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet 2018. Stockholm: Skolverket.

https://www.skolverket.se/getFile?file=4041

Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: revi-derad 2018. Stockholm: Skolverket.

https://www.skolverket.se/down-load/18.6bfaca41169863e6a65d48d/1553968042333/pdf3975.pdf

Skolverket (2016). IT-användning och IT-kompetens i skolan. Skolverkets IT-uppföljning 2015. Stockholm: Skolverket.

https://www.skolverket.se/down-load/18.6bfaca41169863e6a65c32a/1553966893852/pdf3667.pdf

Strandberg, Leif (2017). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur

40

Säljö, Roger (2017). Den lärande människan -teoretiska traditioner. I Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.). Lärande, skola, bildning, 4., rev. utg. Stockholm: Na-tur och KulNa-tur, ss. 203–264.

Taube, Karin, Fredriksson, Ulf & Olofsson, Åke (2015). Kunskapsöversikt om läs- och skriv-undervisning för yngre elever. [Elektronisk]. Stockholm: Vetenskapsrådet

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b34/1555424813359/Kun-skapsoeversikt-om-laes-och-skrivundervisning-foer-yngre-elever_VR_2015.pdf

Trageton, Arne (2014). Att skriva sig till läsning: IKT i förskoleklass och skola. 2., rev. uppl. Stockholm: Liber

Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. 4., omarb. uppl. Lund: Studentlitteratur

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Vygotskij, Lev Semenovič, Veer, René van der & Valsiner, Jaan (1994). The Vygotsky reader. Oxford: Blackwell

41

Bilagor

Bilaga 1

Informationsbrev

Hej!

Mitt namn är Elin Zetterqvist och jag studerar till grundlärare, årskurs 4-6 på Karlstad universitet. Just nu skriver jag mitt examensarbete där syftet är att undersöka lärares inställning till digitala verktyg i läs- och skrivun-dervisningen samt hur lärare anser att digitala verktyg påverkar elevers läs- och skrivutveckling. För att kunna besvara syftet behöver jag inter-vjua lärare. Intervjun beräknas ta maximalt en timme. Jag kommer att spela in intervjun och dessutom skriva anteckningar.

Personuppgifterna behandlas enligt ditt informerade samtycke. Delta-gande i studien är helt frivilligt. Ditt namn och arbetsplats kommer att vara anonym i arbetet. Du kan när som helst återkalla ditt samtycke utan att ange orsak, vilket dock inte påverkar den behandling som skett innan återkallandet. Inga obehöriga kan ta del av uppgifterna. Uppgifterna kom-mer att bevaras till dess att uppsatsarbetet godkänts och betyget har re-gistrerats i Karlstads universitets studieregister för att sedan förstöras. Ar-betet kommer att publiceras.

Karlstads universitet är personuppgiftsansvarig. Enligt personuppgiftsla-gen (dataskyddsförordninpersonuppgiftsla-gen från och med den 25 maj 2018) har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid hov få eventuella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, be-gränsning eller att invända mot behandling av personuppgifter, och det finns möjlighet att inge klagomål till Datainspektionen. Kontaktuppgifter till dataskyddsombudet på Karlstads universitet är dpo@kau.se.

Hoppas du vill hjälpa mig med mitt examensarbete!

Om du har frågor är du välkommen att kontakta mig:

Elin Zetterqvist

Mailadress: xxxx@xxxx.xx Telefon: xxx-xxxxxxx

42 Tobias Hübinette

Docent i interkulturell pedagogik, lektor i pedagogiskt arbete och lärare i interkulturella studier och i svenska som andraspråk

Mailadress: xxxx@xxxx.xx Med vänliga hälsningar Elin Zetterqvist

43

Bilaga 2

Samtyckesblankett

Jag samtycker till att delta i studien: Lärares inställning till digitala verk-tyg i läs- och skrivundervisningen och hur lärare anser att digitala verkverk-tyg påverkar läs- och skrivutvecklingen.

Jag har skriftligen informerats om studien och samtycker till att delta. Jag är medveten om att mitt deltagande är helt frivilligt och att jag kan av-bryta mitt deltagande i studien utan att ange något skäl.

Min underskrift nedan betyder att jag väljer att delta i studien och god-känner att Karlstads universitet behandlar mina personuppgifter i enlighet med gällande dataskyddslagstiftning och lämnad information.

Underskrift ... Namnförtydligande... Ort och datum... Student: Elin Zetterqvist

Mailadress: xxxx@xxxx.xx Telefon: xxx-xxxxxxx

Handledare: Tobias Hübinette

Docent i interkulturell pedagogik, lektor i pedagogiskt arbete och lärare i interkulturella studier och i svenska som andraspråk

44

Bilaga 3

Intervjuguide

När tog du examen? Hur länge har du arbetat som lärare?

Vad är din inställning till att använda digitala verktyg i läs- och skrivun-dervisningen?

Hur använder du digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen?

På vilket sätt anser du att digitala verktyg kan användas för att främja elevers läs- och skrivutveckling?

Vilka digitala verktyg skulle du behöva för att elevens läs- och skrivut-veckling ska gynnas så mycket som möjligt?

Vilka risker finns vad gäller användningen av digitala verktyg?

Hur kan digitala verktyg påverka elevernas läs- och skrivutveckling? Ris-ker? Utmaningar? Möjligheter?

Vilka kunskaper och färdigheter har du vad gäller digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen?

Uppföljningsfrågor:

Kan du berättar mer om..? Kan du ge några exempel på?