6. Resultat och analys
6.3 Lärare C
Lärare C har arbetat som lärare i två och ett halvt år. Lärare C undervisar i alla SO-ämnen. Lärare C har arbetat på fyra skolor och beskriver att alla är olika utifrån en socioekonomisk
aspekt. Jag började intervjun med att ställa frågan vad islamofobi innebär för hen. Svaret jag fick var:
Islamofobi är när man har fobi eller uttrycker sig kritiskt om religionen islam. Det kan komma i uttryck skriftligt och muntligt. Det är när man kränker religionen på något sätt. ...Islamofobi är när man inte har kunskap, fobi för mig är när man inte tycker om något, när man har en rädsla...Islamofobi kan uttryckas både i mild och stark form. Det det vara allt från ett påstående till ett rent hat. Att man har åsikter som är kränkande just mot islam.
Lärare C beskriver att islamofobi innebär att någon uttrycker sig kritiskt mot religionen islam eller att det är en fobi mot själva religion. Islamofobi är något som kommer i form att man kränker religionen på något sätt. Sedan beskriver lärare C att islamofobi kan innebära att någon inte har kunskap om religionen och att en rädsla har skapats och att sedan att det kan komma i olika former, liksom mild och stark form. Allt från ett påstående om islam till rent hat. Men även att islamofobi kan innebära att någon har åsikter som är kränkande mot religion i sig.Vidare i intervjun frågade jag lärare C om hen har upplevt uttryck av islamofobi eller annan främlingsfientlighet på sin nuvarande eller tidigare arbetsplats?
Absolut, det skulle jag säga att jag har gjort på samtliga arbetsplatser som jag har varit. På min första arbetsplats fanns det många fördomar om religionen islam, på dem andra ställena fanns det en rädsla och okunskap. På det första stället var det mer nog att det kom från föräldrarnas håll, där man märkte att det fanns förutfattade meningar. På dem andra skulle jag säga att det är okunskap. Att det förekommer i muntlig form och skriftlig.
Lärare C beskriver att hen har upplevt islamofobi på sina arbetsplatser som hen har arbetat på. Dock fick jag inga exempel, så jag passade på och ställa en följdfråga som handlade om lärare C kunde ge något exempel på islamofobi. Lärare C svarade:
Att någon som bär slöja blir kallad ¨påskkärring¨, ¨blattejävel¨. Jag hade en elev som var öppen muslim som fick höra det många gånger. Det kunde vara ofta att man skulle göra sig lustig på denna personens bekostnad. Där man skulle vara rolig, men man inte var det, där man såg att eleven blev kränkt… . Att ge ett exempel på islamofobi är jättesvårt, men just det här att man har massor med åsikter vad som förekommer i media, mycket kring skjutningar, förutfattade meningar där och det blir ofta en typisk kommentar, det var garanterat en ¨blatte¨ som blev skjuten i natt. Det var garanterat ¨blattar¨ som sköt den här
personen utan att veta det. Det är det mest förekommande och sedan kan givetvis vara att
dessa personer inte är muslimer, men ofta hänvisas det till att religionen islam är på det här
sättet, mycket kring alla krigshändelser runtom världen. IS är typiskt exempel där religionen islam är centrum. Lärare C menar på att en bild har skapats om islam. Att det är media som ligget bakom detta,
vilken slags media är oklart. Men lärarens argument bygger på orientalismen eftersom Said
(1995) skriver att den ¨östliga¨ världen framställs som ¨annorlunda¨ än den vi lever i d.v.s.
¨väst¨. Detta tolkas genom att lärare C beskriver att islamofobin skapas på grund av en61
uppfattning att muslimer är på ett visst sätt och att det är muslimer som skapar otrygghet i
Sverige i samband med alla skjutningar som sker i bland annat Malmö. Även om det inte är
bekräftat att dessa personer som utförde dådet var muslimer, utan att det har skapats en förutfattad mening om hur muslimer är och därför dras det kopplingar till muslimer. Lärare C
nämner även att IS är en anledning till islamofobi eftersom IS skapar en förutfattad mening
av hur muslimer är. Vidare i intervjun frågade jag lärare C hur hen hanterar islamofobi eller
andra kränkningar om dem uppstår? Svaret jag fick var: Jag brukar ha en grundfilosofi när man pratar om alla religionerna. Att man pratar grundligt
om religion och sedan brukar jag lägga så mycket kraft på kristendomen och islam. Brukar
förklara islam grundligt, någon gång har eleverna fått läsa utdrag från koranen, eftersom jag har läst den, stora delar i alla fall och då har fokuserat på de delar som är likt bibeln och för
att förebygga att islamofobi inte ska finnas eller utvecklas brukar jag just göra på det sättet.
Att jag brukar ta bibeltexter och ta delar från koranen, då får eleverna jämföra dessa
delarna. För islam och kristendom i grund och botten är ganska lika. Det är utövandet som
är olikt varandra och sedan blir det en sådan sak just i Sverige som är viktigt att prata med
eleverna om. Att vi är världens mest sekulariserade land. Att man inte utövar någon
religion, vi har väldigt många som är ateister. Därför blir det ju ett problem för många tror
jag, att det sticker i ögonen att man utövar en religion, att man tror på något högre. Då
gäller det att prata om religionerna, prata om religionen islam. Man ska inte bli rädd som lärare att prata om islam, tvärtom det är viktigt att prata om islam. Islam liksom alla andra
religioner är tolkningar av religionen. Det finns hur många som helst som tolkar religionen
islam på ett sätt, vissa på ett annat. Det är viktigt att eleverna får läsa koranen för det finns
många som pratar om ¨det här står i koranen¨ och detta leder till islamofobi att man får fördomar och får rädsla för religionen.
Lärare C säger att det är viktigt att arbeta med religiösa källor i form av heliga texter och hen
brukar använda sig av att jämföra bibeln med koranen, för att visa att likheterna som finns
där. Lärare C nämner att man som lärare inte ska vara rädd att prata om religionen islam på
grund av fördomarna som finns, utan att man ska våga att arbeta med det och slå hål på
fördomarna. Lärare C lägger mycket vikt på diskussioner med eleverna och jämförelser
mellan religionerna. Paralleller till interkulturellt lärande finns i svaret jag fick. Jannert & Persson(2018) skriver att genom att diskutera med eleverna hjälper det på så sätt att
skapa acceptans för dem olika religionerna, då det går att finna likheter med varandra.62 Jannert & Persson (2018) ger ett exempel på hur man kan arbeta med detta och det är genom
att diskutera likheter och skillnader som finns mellan koranen och gamla testamentet.63 Genom diskussioner kan läraren få eleverna att fundera om religionerna skiljer sig verkligen
så mycket åt. Genom att arbeta på detta sätt går det att skapa en acceptans mellan olika människor och leva demokratiskt. Detta är något lärare C är tydlig med att hen arbetar på
samma sätt. Lärare C gav exempel på en didaktisk metod som handlade om att diskutera
likheter och skillnader mellan bibeln och koranen genom att ge eleverna texter från de olika
böckerna så de får se med egna ögon likheter och skillnader som förekommer mellan de olika
religionerna och på så sätt är lärare C övertygad att islamofobi går att förebygga med att
arbeta på detta sättet. Vidare i intervjun frågade jag lärare C hur hen arbetar förebyggande
mot islamofobi. Svaret blev: Få bort rädslan för religionen, värdegrund tänket att inte kränka är också en viktig sak, att
bygga en värdegrund där alla trivs i. Jag skulle säga jag tittar på likheterna mellan
religionerna för att få bort den mediala bilden som de har fått. Källkritik, föreläsningar,
jämförelse, lägga fokus på uppgifter som jämför , oftast att jämföra med kristendomen då
många är döpta. Men det viktigaste är att se likheterna med den religion man känner sig
mest hemma med eftersom kristendomen är den religion som är störst i Sverige. Skulle en
elev fråga ¨får jag välja att jämföra judendomen med islam?¨, okej. Är man jude eller har judisk påbrå får man välja det. Men att se likheterna brukar jag göra med att ha föreläsningar.
62Jannert, H & Persson, C. "Interkulturell religionsundervisning i praktiken”. s.137 63 Jannert, H & Persson, C. "Interkulturell religionsundervisning i praktiken”. s.137
Här går det återigen att koppla interkulturellt lärande till svaret som lärare C gav eftersom Jannert & Persson (2018) skriver, genom att läraren diskuterar med eleverna och hittar likheter mellan religionerna går det att skapa en acceptans för varandra. Lärare C säger64 återigen att det är viktigt att jämföra religioner med varandra och se likheterna, att eleverna inte får en bild av islam som något annorlunda utan något som liknar judendomen och kristendomen. Detta går även att koppla till Said (1995) som skriver att ¨öst¨ d.v.s. muslimer framställs som ¨annorlunda¨. Lärare C försöker bryta detta genom att eleverna får finna65 likheterna. Lärare C har en varierad undervisning, d.v.s. diskussioner med eleverna, individuella uppgifter där eleverna jämför religioner för att finna likheter, men även föreläsningar som ger konkreta exempel. Vidare i intervjun ställde jag frågan om vilka metoder hen hade kunnat tänka sig använda för att motverka islamofobin. Lärare C svarade:
Jag tror mycket på att man inte ska vara rädd. Vi har faktiskt varit någon gång på studiebesök. Studiebesök är en sådan sak jag skulle vilja göra mer. Att eleverna får besöka platser, att eleverna skulle få åka till en moské och träffa en imam, för att just ta bort den här okunskapen och rädslan, för när man träffar på någonting i regel och har bemött någonting, oftast så får man mer kunskap. Jag tror att okunskapen minskar och det tenderar att med kunskap kommer man så långt. Jag skulle säga att film är något bra att använda i klassrummet för då är det många elever som relaterar. När man ser det visuellt blir det lättare att förstå, står jag och pratar så är det svårare att ta in det.
Lärare C nämner att studiebesök som metod för att få in det visuella och att få bort okunskap hos eleverna kan vara något nyttigt. Om eleverna får bemöta någonting leder det ofta till mer kunskap. Sedan ger läraren förslag på att film kan vara en bra idé för det blir lättare för eleverna att förstå en religion än att endast läraren pratar. Jag gick vidare med intervjun och jag kom till min sista fråga som handlade om vilket stöd läraren kände att hen behöver för att arbeta med islamofobi. Svaret jag fick var:
Att jobba ämnesövergripande, att det inte är bara jag inom SO, att jobba med ett projekt där man vevar in det i svenskan, engelskan, att man jobbar fler, ju fler man är sammanlänkade i att motverka det, desto starkare blir man. Känner eleverna att jag har stöd från andra lärare, då blir det svårare att städa bort att jag jobbar mot det. Sedan är det från rektorns håll, att
64Jannert, H & Persson, C. "Interkulturell religionsundervisning i praktiken”. s.137 65Said, E. Orientalism. s.3
man har en hållbar värdegrund, där det är tydliga riktlinjer vad man får säga och inte säga på en skolgård. Skolan som enhet måste vara bestämda för det räcker inte att vissa jobbar med det och andra inte, för då kommer det fortsätta förekomma.
Lärare C nämnde att stöd behövs. Att om det finns ett problem på skolan som strider mot värdegrunderna, så bör alla lärare arbeta ämnesövergripande. Att inte enbart en lärare kämpar för något och dem andra tittar på, utan att man arbetar tillsammans för då är man starkare. Sedan önskade lärare att rektorerna skulle behöva vara tydligare med vilka värdegrunder som ska följas och ge konkreta riktlinjer på vad som får sägas eller inte sägas på skolan. Efter denna fråga avslutade jag intervjun och tackade läraren för sin medverkan och bad läraren att fylla i en samtyckesblankett.