6. Resultat och analys
6.4 Lärare D
Lärare D har arbetat som lärare i åtta år och på tre olika arbetsplatser. Läraren undervisar i alla SO ämnen. I denna studien blir lärare D den som har mest erfarenhet av yrket. Jag inledde intervjun med att fråga vad islamofobi innebär för hen. Läraren svarar:
Grundläggande tycker jag att det är rädsla för det okända, de människor som uttrycker det ofta är för de inte vet tillräckligt mycket eller för de reagerar på skrämselpropaganda. Så just rädd för något man inte känner till och att därför man tror att det är något farligt. Man målar upp att alla muslimer är extremister och att alla är på det viset.
Lärare D menar på att islamofobi förekommer på grund av skrämselpropaganda som kan bland annat finnas på sociala medier. Att islamofobi är en reaktion på propagandan som människor hittar och på grund av okunskap så skapas en bild av muslimer att de är extremister och att alla är på samma sätt. Även här går det att se tydliga kopplingar till orientalism eftersom Said (1995) hävdar att Orienten är en påhittad enhet med uppfattningen att det finns geografiska områden med inhemska, radikalt annorlunda invånare, som kan bestämmas på grundval av någon kultur eller religion är just för detta område. Eftersom 66
Orienten har fått en sådan bild, dras kopplingar till muslimer. Liksom lärare D säger att människor målar upp en bild av att alla muslimer är på ett visst sätt d.v.s. att alla är
extremister. Att det finns skrämselpropaganda som ställer människor mot varandra. Vidare i intervjun frågade jag läraren om hen har upplevt uttryck av islamofobi på någon av sina arbetsplatser. Lärare D sa:
Ja, det har jag gjort. Främlingsfientligheten har jag alltid sett och den baserar sig på samma saker, oavsett om det har varit svenskfödd ungdom eller utrikesfödda, så har de varit främlingsfientliga. Det har alltid varit vi och dem mentaliteten, men ju mer uppblandad en grupp är, så mer främlingsfientlighet har det funnits.
Lärare D har upplevt främlingsfientlighet och medger att den har förekommit från alla möjliga ungdomar, inte bara svenskfödda utan även ungdomar med invandrarbakgrund. Lärare D menar på att det är något som förekommer oavsett bakgrund. Att det som bidrar till detta är att eleverna brukar gruppera sig och köra ¨vi mot dem¨- mentaliteten. Vidare i intervjun frågade jag lärare D hur hen hanterar islamofobi och andra kränkningar när de förekommer. Svaret jag fick var:
Lugnt, brukar inte försöka skrika bort det. Först få dem att förklara och berätta vad de tycker så de kan själva måla in sig i ett hörn och sedan berätta för dem hur det ligger till på riktigt för om jag inte lyssnar på dem så kommer de inte lyssna på mig och då blir det bara konflikter av det. Försöka få dem att känna att de är lyssnade på och sedan berättar och visa fakta hur det egentligen ligger till.
Lärare D menar på att man som lärare ska kunna våga ta diskussionen att det inte räcker att skrika på eleverna, utan läraren ska hantera problem genom att prata med eleverna och föra diskussioner. Genom att ställa eleverna mot väggen genom att låta dem först prata och uttrycka sina åsikter och sedan ska läraren berätta hur det egentligen är, vad som är falskt och vad som är rätt. På så sätt bidrar läraren till mer kunskap som kan förebygga islamofobi och andra kränkningar. Sedan gick jag vidare med intervjun och frågade lärare D hur hen arbetar förebyggande mot islamofobi i ett klassrum. Svaret jag fick var:
Kunskap där också, ju mer man vet om det. Ja det finns extremism inom islam, men det finns också inom judendom, kristendom, hinduism och buddhism, men att det utgör en liten andel av dem. Sedan finns de samhälleliga faktorerna som ligger bakom att extremism inom islam får mer uppmärksamhet, därför tror man att det är mer förekommande men statistiskt är det inte. När vi läser religion så brukar jag ta upp det, för frågan brukar dyka
upp. Då blir det diskussion av det. Jag tycker det är bäst snarare än filmer, för då får man
den mänskliga kontakten och samspelet. Sedan hade jag velat ha möten med dem olika
religionerna, liksom att jag tar in kollegor och säger att denna personen är muslim. Lärare D säger att kunskap är något viktigt. Det finns extremism i Islam, men man måste lära
eleverna att det inte är bara islam som har extrema grupper utan även dem andra religionerna.
Sedan påpekar lärare D att det är viktigt att lyfta att det är enbart en liten andel som är
extrema. Sedan säger läraren att problemet ligger i att det är enbart islam som
uppmärksammas i media och att eleverna får då enbart se en sida av islam. Sedan nämner
läraren att diskussioner med eleverna är viktigt och påpekar att det är bättre än filmer, för att
den mänskliga kontakten och samspelet mellan lärare och elev är viktigt. Något läraren hade
velat ha i sitt arbete är att ha möten mellan dem olika religionerna, att människor som har den
religionen i fråga får komma ut och att eleverna får lära känna denna personen för att visa att
det är liksom vilken människa som helst. Lärare D tar även hjälp av sina kollegor som har
muslimsk bakgrund och förklara att de är muslimer och på så sätt normalisera islam och visa
att det inte är något farligt då de har muslimer runt om sig hela dagen. Man kan dra en
koppling här till interkulturalitet liksom Berglund (2018) skriver att lärare ska arbeta för en
ömsesidig förståelse mellan människor och detta är något lärare D gör tydligt genom att
normalisera religionen och att visa att det är inget farligt. Genom diskussioner går det att 67
motverka detta. Sedan arbetar lärare D med möten mellan religionerna där hen förklarar att
vissa lärare som finns på skolan har muslimsk bakgrund. Genom att påpeka detta får hen eleverna att tänka att deras handlingar och värderingar inte hänvisas till deras religiösa identitet utan till att de är lärare och på så sätt arbeta interkulturellt eftersom Berglund (2018)
skriver människor blir ¨religiosifierade¨ d.v.s. att handlingarna och värderingarna hänvisas till
religionen vilket gör att den reducerar människor och klumpar ihop dem, vilket är ett
problem.68 Meningen med interkulturalitet är att undvika att människor ¨religiosifieras¨.
Lärare D försöker tydligt bryta detta mönster genom att ta in utomstående personer som har
samma religion som den i fråga och visa att alla inte är likadana. Efter denna fråga fick jag
problem med min bandinspelning då resterande material från denna intervju hade försvunnit i
samband med inspelningen. Då fick jag boka om en tid med lärare D och spela in dem två
resterande frågorna igen. Vi bokade en tid och genomförde den andra delen. Jag inledde del
67Berglund. "Islamundervisning i det oförutsägbara klassrummet”. s.276 68Berglund. "Islamundervisning i det oförutsägbara klassrummet”. s.290
två av intervjun med att fråga om hen hade några metoder som hen hade kunnat tänka sig att
använda sig av och svaret jag fick var: Det hade dels varit att ta in personer från olika religioner för att träffa och möta eleverna.
Men även möta dem i samtal och diskussioner när det uppstår. Att det inte blir att man ska
tvinga fram något. Utan att det ska komma naturligt. Om dem stöter på något på nyheter
eller liknande, att de berättar någonting, att lyssna på dem och ta diskussionen då. Att dem
får känna att de blir lyssnade på och sedan utbilda dem med fakta. Lärare D menar på att ta in personer som har samma religion som den i frågan är något
viktigt som kan bidra till kunskap. Genom att föra diskussioner och samtal med dessa personer kan eleverna få en annan uppfattning hur religionen egentligen är istället för att tro
att allt som visas på media är den enda sanna bilden på hur en religion fungerar. Lärare D
menar även på att det är viktigt att inte tvinga ut fördomarna från eleverna utan att det ska
komma naturligt och att diskussion om fördomar ska komma då. Vidare i intervjun frågade
jag lärare D vilket stöd hade behövts för att arbeta med detta. Dem ska skriva in det som ett centralt innehåll eller en bedömningsdel i matrisen, att det
verkligen står att man ska jobba med det. Då kommer det avsättas tid för att göra det. Sedan
hade jag tyckt att det hade varit bra att organisationer hade hört av sig till skolor som hade
kommit med backning. Men den stora delen hade varit att skriva det. Stödet som behövs enligt lärare D är att skolverket ska föra ett nytt centralt innehåll som gör
att lärarna måste prata om detta, men även en bedömingsdel i en matris hade räckt. Då blir det
att alla lärare arbetar med detta och inte bara ett fåtal. Alla får samma möjligheter att få bort
fördomar som kan förekomma i religionsundervisningen. Sedan att få hjälp av organisationer
som arbetar med sådana frågor hade även varit ett stöd. Då kan läraren få hjälp med att tackla
fördomarna som förekommer och få stöd samtidigt. Efter denna fråga avslutade jag intervjun och tackade läraren för sin medverkan och bad läraren fylla en samtyckesblankett.