Lärande och samhälle
Examensarbete i religionskunskap och lärande
15 högskolepoäng, avancerad nivåIslamofobi i klassrummet - Didaktiska
lösningar
Islamophobia in the Classroom - Didactic Solutions
Tarik Mulic
Ämneslärarexamen, 270 hpDatum för slutseminarium: 2020-01-16
Examinator: Erik Alvstad Handledare: Erica Li Lundqvist
Förord
I dagens samhälle spelar media en stor roll på hur vi ser och tolkar världen runt omkring oss. Olika medier förmedlar information till ungdomar som går i skolan. Genom att läsa något kan upplevas islamofobisk kan ungdomar uppleva att informationen som förmedlas till dem är sann. Islam är en religion som har fått mycket uppmärksamhet bland de olika medierna, allt från nyheter till sociala medier. Medier där dagens ungdomar är väldigt aktiva. Sedan kan den negativa bilden av islam spridas bland ungdomar på olika sätt, att de delar något på facebook eller att de berättar till sina kamrater. Vi som lärare har i uppgift att skapa goda
samhällsmedborgare med hög tolerans. Genom skolan kan vi ändra på elevernas fördomar och ta bort den rasism som pågår. Valet att göra en studie om islamofobi var en självklarhet för enligt mig så behövs det fler didaktiska metoder för att bekämpa islamofobi när den förekommer.
Jag vill även tacka lärarna som medverkade i studien. Utan er hade det inte varit möjligt att skriva denna studie. Sedan vill jag även passa på att tacka min handledare Erica Li Lundqvist för handledningen som jag har fått.
Abstract
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur islamofobi tar sig uttryck i klassrummet och hur det går att arbeta förebyggande mot islamofobi. Genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer kommer fyra lärare i Skåne dela med sig av sina erfarenheter av uttryck av
islamofobi i skolan men även framföra metoder för att arbeta förebyggande mot islamofobi. Det finns olika didaktiska metoder att motverka islamofobi i ett klassrum. Jag tar min utgångspunkt i teorier liksom orientalism och interkulturalitet. Som lärare går det att normalisera en religion på flera olika sätt. Genom diskussioner med eleverna om olika religioner och jämföra dem med varandra för att visa likheterna som finns, då genomförs ett förebyggande arbete mot islamofobi. Att visa filmer där eleverna får se att det finns olika typer av muslimer, att eleverna får möta personer som har islam som religion är också ett förebyggande arbete mot islamofobi. Att läraren ska våga ta tuffa diskussioner är något viktigt, då det finns många lärare som har en rädsla för tuffa diskussioner. Som lärare är det viktigt att visa eleverna vilken fakta som är rätt och vilken som är fel.
Nyckelord: acceptans, didaktik, didaktiska metoder, islamofobi, religionsdidaktik, religionsvetenskap, tolerans
Innehållsförteckning
1. Inledning ………....…...….5
2.Syfte och frågeställning………....…..………....7
3.Begrepp och teori …...………....……...8
3.1 Begreppet islamofobi …...………..….…….8 3.2 Orientalism …...………...……...10 3.3 Interkulturellt lärande ………...………..……...11 4.Tidigare forskning….………...13 5. Metod …….………..…..19 5.1 Val av metod ………..………....…...19 5.2 Urval ………..………...………...20 5.3 Etiska ställningstaganden……….………..……….….21 5.4 Presentation av intervjupersoner…………...………..….…...23
6. Resultat och analys ...………….………...…..24
6.1 Lärare A...………….………....………...…..24
6.2 Lärare B...………….………....……….…..27
6.3 Lärare C...………….………....………..…..…...30
6.4 Lärare D...………….………....……….…..…....35
7. Slutsats och diskussion...……….………...39
7.1 Kritik mot den egna studien ...………...….42
Källförteckning ...………….…….………...…...….44
1. Inledning
I dagens Sverige har alla barn och elever rätt att lära och utvecklas i en trygg miljö och att bemötas med respekt. Därför är det viktigt att arbeta mot kränkande behandling. I vårt 1 samhälle har vi olika lagar som skyddar individen mot kränkande behandling. Den ena lagen är skollagen2 och den andra diskrimineringslagen .3 Skollagen nämner att utbildningsanordnaren har en skyldighet att agera om de får kännedom om att en elev har blivit utsatt för trakasserier. Att bli trakasserad är en kränkande behandling som har ett samband med de sju diskrimineringsgrunderna. Lagen är inte begränsad av utrednings- och 4 åtgärdsskyldigheten när det gäller vem som har utsatt barnet för kränkande behandling. Detta kan gälla kränkningar från både personal eller studerande. Skollagen reglerar huvudmannens och skolpersonalens skyldigheter om de kommer till kännedom om att en elev har blivit utsatt för kränkande behandling. 5
Otterbeck och Bevelander (2006) förklarar vad islamofobi är och hur den tar form, men även vilka motiv det finns för islamofobi. Några kan vara religiösa, kulturella, ekonomiska, politiska eller rasistiska faktorer. Den religiösa faktorn innebär att en person ser religionen islam som en bärare av något ont. Den kulturella faktorn innebär att personen tycker att islam inte hör ihop med västvärldens normer. Den ekonomiska faktorn innebär att islamofobin grundar sig i att muslimer tar “våra” jobb och att de lever på bidrag från staten. Synen att muslimer förstör samhällsordningen förknippas med den politiska faktorn. Den rasistiska islamofobin grundar sig i att muslimer ses som “lägre stående”. 6
I Sverige finns det flera dokumenterade fall av islamofobi. De kan komma i form av både trakasserier och handlingar. Några av dessa trakasserier är brandattacker mot islamiska
1Skolverket. Åtgärder mot kränkande behandling. 2019.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/atgarder-mot-krankande-b ehandling [Hämtad 14 Nov. 2019].
2Skolverket. Skollagen och förordningar. 2019.
https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/skollagen-och-forordningar [Hämtad 14 Nov. 2019].
3Diskrimineringsombudsmannen. Reglering i diskrimineringslagen och skollagen. 2017.
http://www.do.se/framja-och-atgarda/atgarder-vid-trakasserier-inom-utbildningsomradet/reglering-i-diskrimineri ngslagen-och-skollagen [Hämtad 14 Nov. 2019]
4Diskrimineringsombudsmannen. Diskrimineringsgrunder - vad är det?. 2019.
https://www.do.se/om-diskriminering/skyddade-diskrimineringsgrunder/ [Hämtad 23 Nov. 2019].
5Diskrimineringsombudsmannen. Reglering i diskrimineringslagen och skollagen.
6Otterbeck, J & Bevelander, P. Islamofobi: en studie av begreppet, ungdomars attityder och unga muslimers
församlingar. Några är vandalisering mot moskéer. Det har även förekommit att människor lägger ett avskuret grishuvud utanför moskens entré. Ett specifikt fall är den som inträffade i Trollhättan 2013, då ett grishuvud hade placerats vid moskens entré. Samma moské har utsatts för detta två gånger tidigare. 7
Ett annat exempel på former av islamofobi är när en kvinna misshandlades av en okänd man i Malmö. Kvinnan blev misshandlad på grund av sin tro. Vittnen till händelsen berättar att de fick höra mannen säga att allt är “muslimernas fel”. 8
I detta arbete kommer islamofobi att vara det centrala. Lärarens förebyggande arbete mot islamofobi kommer att undersökas i denna studie. Som övergripande syfte vill jag få fram didaktiska metoder som kan hjälpa till med att motverka den islamofobin som finns. Annan typ av främlingsfientlighet kunde ha behandlats i denna studie liksom antisemitism, afrofobi, antiziganism m.m. Anledningen till att jag valde att avgränsa mig till enbart islamofobi ligger i grund till tidsbristen som finns. Det hade varit önskvärt att inkludera dem ovannämnda fientligheterna som förekommer i Sverige och undersöka hur lärare arbetar för att förebygga dessa. Vidare hade arbetet blivit alltför brett eftersom målet är att ta fram konkreta exempel.
7 Sveriges Radio. Grishuvud vid moskéentré. 2013.
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=125&artikel=5730100 [Hämtad 20 Dec. 2019].
8Youcefi, F. Islamofobin i Sverige. (2015). Tillgänglig på internet:
2. Syfte och frågeställning
Detta examensarbete kommer att handla om islamofobi i skolan, hur den tar sig i uttryck, men även hur lärare kan arbeta förebyggande mot islamofobi i det egna klassrummet. Ett annat syfte med arbetet är att ta reda på vilka didaktiska verktyg läraren kan använda när islamofobi eller andra kränkningar uppstår. Arbetet kommer att vara en empirisk studie och empirin kommer från intervjuer med olika lärare. För att besvara frågeställningarna kommer empiri samlas från fyra olika lärare i Skåne. Förhoppningsvis kommer jag att ta reda på hur islamofobin tar sig uttryck i klassrummet, om den förekommer i de skolorna, men även vilka didaktiska metoder läraren kan använda sig för att motverka islamofobin. Syftet är även att studien kommer att presentera olika didaktiska metoder som går att använda för att motverka islamofobi. Det kommer även att presenteras utländska didaktiska metoder som handlar om motverkning av islamofobi i klassrummet. Genom detta arbete kommer det att framföras en bild av hur svenska lärare arbetar mot islamofobin.
Frågeställningarna är följande:
● På vilka sätt uttrycks islamofobi i skolan?
● Hur arbetar religionslärare förebyggande mot islamofobi i klassrummet?
Förhoppningsvis med hjälp av dessa två frågeställningar kommer jag att kunna presentera hur lärarens erfarenheter av islamofobi ser ut, men även få fram olika metoder för att minska islamofobin.
3. Begrepp och teori
I detta kapitel behandlas begrepp och teorier som arbetet har som utgångspunkt. Först kommer begreppet islamofobi att definieras och sedan kommer teorier kring orientalism och interkulturalitet att presenteras. Analysen av samlad empiri kommer att utföras med hjälp av teorier och därför kommer teorierna att presenteras i detta kapitel. Jag kommer på så sätt att förstå hur de intervjuade lärarna arbetar och på vilka sätt de arbetar genom att koppla svaren till teoretiska perspektiv.
3.1 Begreppet islamofobi
Syftet med arbetet är att hitta didaktiska metoder för ett förebyggande arbete mot islamofobi i klassrummet. För att kunna besvara denna frågeställning måste först begreppet islamofobi definieras, hur det används i samhället och hur det kommer att användas i detta arbete. Därför kommer det att lyftas upp tre olika definitioner av begreppet islamofobi.
Första gången ordet islamofobi användes var år 1991 i USA. Då publicerades en artikel om islamofobi. Själva ordet kom till i Oxford Dictionary år 1997. Oxford dictionary definierar begreppet som främlingsfientlighet. Islamofobi används idag på andra sätt än att vara enbart främlingsfientlig utan det kan också användas för att beskriva ett hat. Efter 11 september 2001 har islamofobin ökat i världen. En undersökning har utförts i USA om islamofobi i skolan som kom fram till att det förekommer fördomar och diskrimineringar mot muslimska skolbarn. 9
När ett begrepp blir populärt uppstår det flera olika sätt på vilka det kan användas. Islamofobin är inget undantag och kan på så sätt definieras på olika sätt. Det har lyfts fram olika definitioner genom tiden. Enligt The Runnymede Trust, som är en brittisk tankesmedja, kan islamofobin definieras på följande sätt:
Termen islamofobi avser ogrundad fientlighet gentemot islam. Den inkluderar även de praktiska konsekvenserna av sådan fientlighet vad gäller orättvis diskriminering av
9Sheridan, L. Islamophobia Pre– and Post–September 11th, 2001. Journal of Interpersonal Violence, 21:3,
muslimska individer och gemenskaper samt utestängandet av muslimer från den allmänna politiska och sociala samvaron. 10
Det går att få fram olika nyckelord och meningar från texten för att få fram kompletteringar till definitionen. Islamofobi kan ses som en term som förklarar olika attityder mot islam, liksom att man fruktar och hatar islam, men även rädsla och ogillande av alla eller majoriteten av muslimer. 11
Åke Sander, som är en svensk religionsvetare, har en annan definition på begreppet islamofobi. Han skriver om islamofobi tillsammans med religionsvetaren Göran Larsson. Sander föreslår enbart en kortfattad definition av begreppet islamofobi. Definitionen ska fungera som en utgångspunkt för socialt, politiskt och juridiskt arbete för att motverka islamofobi. Sanders förklaring till begreppet islamofobi är följande:
Varje handling eller händelse som uppfattas som islamofobisk (det vill säga. en handling som diskriminerar, kränker eller förolämpar en muslim eller ett föremål eller en artefakt som associeras till islam) av ett offer eller någon annan person. 12
Sander menar på att begreppet islamofobi måste kopplas till handlingar och beteenden istället för åsikter.
Sista definitionen av begreppet som lyfts fram kommer från humanekologen Pernilla Ouis och islamologen Anne Sofie Roald. Definitionen som de har kommit fram till presenteras i en gemensam bok som de har skrivit. Förklaringen till begreppet islamofobi är följande:
Termen syftar dels på rädsla eller en fobi för religionen islam och för dess anhängare, muslimer, och dels på en kampanj mot islam och muslimer som bottnar i denna rädsla. 13
Genom de olika definitionerna som finns ovan har jag formulerat en definition av begreppet islamofobi. Jag kommer ha detta som utgångspunkt för arbetet. Islamofobi kan beskrivas som
10Otterbeck, J & Bevelander, P. Islamofobi: en studie av begreppet. s.21 11Otterbeck, J & Bevelander, P. Islamofobi: en studie av begreppet.. s.21 12Otterbeck, J & Bevelander, P. Islamofobi: en studie av begreppet. s.23 13Otterbeck, J & Bevelander, P. Islamofobi: en studie av begreppet. s.24
en rädsla för muslimer, men även ett hat. Hatet kan komma i form av diskrimineringar liksom kränkningar och att förolämpa en muslim, eller ett föremål som associeras med islam.
3.2 Orientalism
Orientalism definieras i Edward Saids bok Orientalism (1995), som att i den västerländska världen finns det en förutfattad mening om ¨öst¨ det vill säga orienten. Att ¨öst¨ är exotisk, outvecklad och underlägsen. Ett orientaliskt tankesätt centrerar sig i hur den västerländska världen ser på den östliga världen. Den ¨östliga¨ världen definieras som den ¨annorlunda¨. Den har beskrivits som motsatsen av ¨väst¨. 14
Även Mattias Gardell (2010) skriver i sin bok om orientalism och dess innebörd utifrån Saids studie. Där skriver han att ¨öst¨ beskrivs som motsatsen till ¨väst¨ genom exempel på att i ¨väst¨ är människorna rationella och i ¨öst¨ irrationella, att i ¨väst¨ är de civiliserade och i ¨öst¨ barbariska, att samhället i ¨väst¨ är utvecklat och i ¨öst¨ outvecklat, men även att människorna är fria i ¨väst¨ och ofria i ¨öst¨. Liksom det koloniala markinnehavet förklarades med tänkta inneboende egenskaper i den europeiska rasen eller civilisationen förklarades den muslimska världens underordning i termen av inneboende egenskaper i deras ras och kultur. 15
Gardell (2010) beskriver även i sin bok hur islam framställs som svärdets och blodets religion, detta är en bild som ligger till grund för nyheternas och actionfilmens gestaltning av ¨terrormuslimer¨. Det finns även en annan bild av islam och det är en tecknad version av den magiska och förunderliga Orienten som en tidlös saga. En värld fylld med flygande mattor, ormtjusare, exotiska basarer och bubblade vattenpipor. 16
Edward Said (1995) menar på att orientalismens metodologiska misstag inte kan förklaras vare sig genom att säga att verklighetens Orienten är annorlunda än det porträtt som framförs av orientalister, eftersom de i flesta fall är västerlänningar och då kan man inte förvänta sig att de ska ha en inre känsla för vad Orienten i själva verket är. Said (1995) menar inte heller på att ett insider perspektiv är mer övertygande än ett outsider perspektiv. Han hävdar att
14 Said, E. Orientalism. Stockholm: Ordfronts förlag. 1995. s.3 15 Gardell, M. Islamofobi. Stockholm: Leopard, 2010. s.65 16 Gardell, M. Islamofobi. s.68
Orienten är en påhittad enhet med uppfattningen att det finns geografiska områden med inhemska, radikalt annorlunda invånare, som kan bestämmas på grundval av att någon kultur eller religion är just för detta område, och att detta är en ytterst tvivelaktig idé. 17
3.3 Interkulturellt lärande
Först så måste begreppet interkulturellt lärande definieras för att få en bättre förståelse för vad det kan innebära. Detta innebär en dynamisk lärandeprocess där individen skaffar sig kunskaper och redskap som gör det möjligt att leva med och hantera kulturella skillnader inom ramen för ett mångkulturellt och demokratiskt samhälle. 18
I dagens samhälle är religion en global fråga. Sveriges religiösa mångfald är som störst idag och då blir religionsvetenskaplig kompetens allt viktigare . Jenny Berglund (2018) nämner i 19 sitt kapitel "Islamundervisning i det oförutsägbara klassrummet", i Franck & Thaléns
Interkulturell religionsdidaktik, utmaningar och möjligheter att svenska klassrum är
ogeneraliseringsbara och oförutsägbara. I kapitlet nämns islam som exempel när man ska20 illustrera vad interkulturell religionsdidaktik innebär. Ett problem är att religionslärare är osäkra kring undervisningen om islam eftersom religion får utstå kritik från elever, då det ges negativa associationer och upplevs som tabubelagd att kritisera. Idag framställs muslimer som terrorister och kvinnoförtryckare. Lärare ska arbeta för en ömsesidig förståelse mellan människor. 21
En lärare kan arbeta med interkulturellt lärande på olika sätt. Det finns en tendens att människor idag “religiosifieras”, det vill säga att deras handlingar och värderingar hänvisas till deras religiösa identitet, inte till att de är söner, fotbollsspelare, hipsters eller kriminella. Denna religiosifiering är ett problem då den både reducerar människor och klumpar ihop dem. Meningen med ett interkulturellt lärande är att undvika detta. Genom att visa elever den
17 Said, E. Orientalism. s.321 18Ne. Interkulturellt lärande. (n.d.).
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/interkulturellt-l%C3%A4rande [Hämtad 12 Dec. 2019].
19 Berglund, J. "Islamundervisning i det oförutsägbara klassrummet", i Franck & Thaléns (red.) Interkulturell
religionsdidaktik, utmaningar och möjligheter. Lund: Studentlitteratur, 2018. s.275
20 Berglund. "Islamundervisning i det oförutsägbara klassrummet”. s.275 21Berglund. "Islamundervisning i det oförutsägbara klassrummet”.s.276
variation som finns bland människor som kallar sig själva för muslimer och vad denna variation beror på kan vi undvika såväl religiosifiering och stereotypisering. Berglund 22
(2018) nämner även exempel på hur det går att arbeta med detta. Genom empirinära studium av levd muslimsk praktik kan vi förstå hur islam, liksom dem andra religionerna, formuleras av människor i sitt sammanhang och långt ifrån statiska fenomen. Det är viktigt för lärare att lyfta fram och reflekterar över denna variation samt visa på den logik som ligger bakom skillnader och förändring. Det är viktigt inte bara för att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund utan också för att den möjliggör igenkänning och förståelse. 23
Enligt Hedvig Jannert & Charlotte Persson (2018) finns det flera sätt att arbeta interkulturellt, ett annat exempel på hur det går att arbeta interkulturellt är genom diskussioner med eleverna där man pratar om inriktningar inom olika religioner om olika regler och riter till exempel äktenskap, abort och när livet börjar. Genom att läraren diskuterar med eleverna hjälper detta att skapa en acceptans för de olika religionerna, då det går att finna likheter med varandra. Ett exempel på detta är att diskutera likheter och skillnader som finns mellan gamla testamentet och koranen. Genom diskussioner kan läraren få eleverna att fundera på om religionerna skiljer sig åt. Genom att arbeta på sådant sätt går det att skapa en acceptans mellan olika människor och leva demokratiskt. 24
22 Berglund. "Islamundervisning i det oförutsägbara klassrummet”. s.290 23 Berglund. "Islamundervisning i det oförutsägbara klassrummet”. s.290
24 Jannert, H & Persson, C. "Interkulturell religionsundervisning i praktiken", i Franck & Thaléns (red.)
4. Tidigare forskning
I detta avsnitt kommer den tidigare forskningen att presenteras med fokus på didaktiska lösningar på islamofobi i klassrummet. Problemet med det tidigare forskningen är att det inte finns någon svensk forskning på området. I svensk forskning pratar de enbart om islamofobi som ett samhällsproblem och attityder mot islam. Men några didaktiska lösningar på islamofobi i Sverige finns det inte. Jag kommer därför att presentera amerikansk och brittisk forskning i detta avsnittet. Även om inte forskningen är utförd i Sverige går det att visa på olika metoder för motverkande av islamofobi i klassrummet. Även om det finns kulturella skillnader mellan Sverige, USA och Storbritannien är dessa studier relevanta då fokusområdet i denna studie är att finna metoder som går att använda i syfte att motverka islamofobi i ett klassrum.
Dhaya Ramarajan och Marcella Runell vid Tanenbaum Center for Interreligious Understanding, New York, har gjort forskning på hur islamofobi kan motverkas i klassrummet. Metoden som användes var observationer. De har framfört ett program som läraren ska följa för att konfrontera och motverka islamofobi i ett klassrum. Med observationerna skulle de se om elevernas tankesätt förändrades. 25Ramarajan och Rundell föreslår att läraren bör arbeta med integrationen i alla ämnen som finns i skolan. De menar på att om läraren undervisar om en religion (islam) isolerat från andra koncept och religiösa traditioner kan detta leda till, men även skapa, en anti-muslimsk känsla. De menar på att eleverna bör lära sig mångfalden av olika kulturer men även religioner. Ramarajan och Rundell vill att eleverna ska se religion som en viktig och naturlig del av samhället. 26
En övning som skulle motverka islamofobi var att läraren skulle normalisera islam. Det läraren gjorde var att lära eleverna om näring, vad det är och hur det kan se ut för olika människor i dagens samhälle. Då förklarade läraren med ett exempel att många människor måste engagera sig mer för att hitta rätt mat som vill leva ett mer hälsosamt liv. Det finns människor som är allergiska mot nötter och då måste de gå en speciell diet det vill säga undvika mat som kan innehålla spår av nötter. Andra människor kan ha diabetes och måste
25Ramarajan, D & Runell, M. Confronting Islamophobia in education , Intercultural Education, 18:2, 2007.
s.87
leva på en speciell diet på grund av det. Ramarajan och Rundell menar på att alla människor gör val i sina liv, många väljer att bli veganer och andra väljer att inte äta en viss typ av mat på grund av religiös tillhörighet. Genom att ge dessa exempel kan man få eleverna att normalisera en människas olika val. I slutet av lektionen gjorde läraren en övning. Eleverna skulle nu få planera en måltid till olika elitidrottare med olika karaktärer. Det fanns en simmare som heter Amar och han är vegan. En sprinter från England som heter Sarah och hon är allergisk mot nötter, är judisk och äter endast kosher. En gymnast från Nigeria som heter Ayo och är muslim, han äter bara mat som är halal. Genom att inkludera en muslim i uppgiften, inkluderar läraren en muslimsk kultur. Istället för att utesluta muslimer så normaliserade läraren de muslimska traditionerna och då skulle eleverna förstå att det inte är bara en kultur som tänker olika utan flera andra. 27
En annan metod för att konfrontera islamofobi är genom att ha en lektion som handlar om månen, solen och jorden. Eleverna får då en övning som visar hur skuggor kastas över jorden samt en förklaring på förhållanden mellan solen, jorden och månen och hur detta påverkar månens olika faser. Högtider som Ramadan, Diwali och Hanukkah är kopplade till månens olika faser. Genom att introducera islamisk kultur på ett sätt som är bekant för eleverna kan man minska islamofobin. 28
Att bekämpa islamofobi eller andra religiösa fördomar är en djupgående och utmanande samhällsfråga. Läraren måste göra eleverna nyfikna om islam hellre än att framkalla en rädsla. Som lärare ska man visa en helhetsbild på religiösa skillnader. Läraren måste även undervisa om olika religiösa kulturer, men även lära eleverna hur de ska leva i ett demokratiskt samhälle, eftersom i ett demokratisk samhälle finner vi många olika kulturer och bakgrunder. Genom Ramarajan och Rundells metoder är syftet uppmuntra och stärka en positiv kultur som kan kännetecknas av interreligiös förståelse som hjälper bland annat elever, lärare och skolor att bli mer bekanta med islam som en religion och på så sätt minska islamofobin. 29
Samuel Troy Shepherd har utfört en studie där flera lektioner skapades för att uppmärksamma problemet med islamofobi och på så sätt även motverka den. Meningen med
27Ramarajan, D & Runell, M. Confronting Islamophobia in education. s.92 28Ramarajan, D & Runell, M. Confronting Islamophobia in education. s.92 29Ramarajan, D & Runell, M. Confronting Islamophobia in education. s.96
själva studien var att eleverna skulle konfronteras med erfarenheter som sedan ska hjälpa dem med att utmana sina främlingsfientliga åsikter. Detta gör Shepherd genom att utforma lektioner, pröva dem på eleverna och sedan få resultat i form av enkäter från eleverna för att se om islamofobin hade minskat. Shepherd berättar i sin artikel att varje person har något30 minne som inte går att radera. Exempel på ett minne är 11 september 2001. Då hade Shepherd konversationer med eleverna om hur de skulle agera mot dem som låg bakom 11 september attackerna. Svaret han fick var att USA skulle ¨bomba dem med atomvapen¨ och ¨spränga allihopa¨. Där fanns det ingen sympati mot dem oskyldiga människorna som skulle få lida vid en sådan attack. Eleverna hade ingen kunskap om dem människorna de ville döda. Shepherd menar på att islamofobi är ett vanligt problem i samhället vi lever i och detta är något som måste bearbetas. Shepherd har kommit fram i sin studie att fyra lektioner som är konstruerade för att få eleverna att förstå islam och muslimer kan på så sätt minska islamofobin. 31
Lektion ett handlade om sympati. Läraren visade tre filmer om Irak och dess medborgare i samband med Irakkrigen 2003. I den första filmen fick eleverna se folkets kamp för att leva ett normalt liv och skapa utrymme för sig själva mitt i konflikten. I den andra filmen fick eleverna se flera bilder från konflikten till bilder på irakiska skolbarn som ler. I den tredje och sista filmen fick eleverna höra en berättelse som handlade om två tjejer som bor i ett flyktingläger efter att ha blivit tvungna att lämna sina hem. Redan under första lektionen blev det en förändring hos vissa elever. Eleverna förklarade att de brukade hata muslimer allmänt, men att deras åsikter förändrades efter denna lektionen eftersom de visade sympati för muslimer och vad de har gått igenom. De kommande två lektionerna skulle eleverna få gästföreläsare. Meningen med detta var att föreläsarna skulle förklara den nutida kulturen i sina hemländer och sina erfarenheter av att leva i USA som muslim. Målet var att eleverna skulle övervinna sina fördomar om islam. 32
Lektion två fick eleverna träffa Meriam Jalaifard som skulle hålla en lektion för eleverna. Så fort hon kom in i klassrummet kunde Shepherd se att eleverna var blyga, men även mycket engagerade. Meriam inledde sin lektion med att visa en film om två amerikaner som reser till
30 Shepherd, S. Confronting Islamophobia in a Rural Appalachian Classroom. Multicultural Perspectives, 20:2,
2018. s.98
31Shepherd, S. Confronting Islamophobia in a Rural Appalachian Classroom. s.98 32 Shepherd, S. Confronting Islamophobia in a Rural Appalachian Classroom. s.100
Iran och dem utforskade skönheten som finns i landet. Reaktionen från eleverna var att det såg normalt ut. Efter en stund blev eleverna mer nyfikna och började ställa frågor om byggnader och klädseln i Iran, men även om Meriams äktenskap och bröllop. Intresset blev bara större. Det Meriam gjorde senare var att hon tog fram en hijab och sa att det är något traditionellt och betonar kulturen. Eleverna visade intresse och valde att prova på hijaben. 33
På den tredje lektionen kom det en tysk-turkisk student som heter Mehmet Burak Dogan och han skulle hålla en lektion. När de mötte Mehmet var eleverna mindre blyga än föregående lektion. Det Mehmet gjorde var att han förklarade sina erfarenheter genom att ha en powerpoint. Det han gjorde först var att han förklarade den turkiska historien som till exempel att turkar har sina rötter i centralasien. Han talade även om vad hans turkiska rötter har för betydelse för honom och hans erfarenheter om att bo i USA. Då började eleverna bli mer nyfikna och ställde frågor om till exempel vad han tyckte mest om i Turkiet och de frågade även frågor om matkulturen, traditioner och utbildningarna i Turkiet. 34
Lektion fyra: Under de tre första lektionerna hade läraren visat värdet av interkulturellt utbyte och kontakt. Under den fjärde och sista lektionen hade Shepherd frågat en vän vid namn Karim som bor i Egypten att göra en film för eleverna. I filmen framförde Karim intressant fakta om Egypten och började då prata om globalt medborgarskap och varför det var så viktigt. Karim gav förslaget till eleverna att ta landsvägar vart än de går, resa, träffa nya människor och öppna upp världen från flera perspektiv. Det Karim tog även upp i filmen var islamofobin i USA. Då förklarade han att islam inte är en dålig religion, som många tror och då sa han även om någon skulle resa till Egypten skulle de få se en annan bild av islam, d.v.s. en religion med fred och respekt. 35
Efter dessa fyra lektionerna fick eleverna svara på enkäter för att se resultat om metoden fungerade eller inte. Det visade sig att fördomarna eleverna hade om islam var borta. Fördomar som till exempel att muslimer orsakar all terrorism fanns inte längre i elevernas tankar. Shepherd förklarade vidare i sin studie att en bra metod för motverkning av islamofobi är gästföreläsningar. Men läraren kan inte bara bjuda in och luta sig tillbaka och titta. För att metoden ska fungera på bästa sätt måste läraren diskutera värdet av andra
33 Shepherd, S. Confronting Islamophobia in a Rural Appalachian Classroom. s.100 34 Shepherd, S. Confronting Islamophobia in a Rural Appalachian Classroom. s.101 35 Shepherd, S. Confronting Islamophobia in a Rural Appalachian Classroom. s.101
kulturer och vad de kan lära sig av andra människor som inte har samma kultur som en själv.
36
Dr. James R. Moore är lektor inom samhällskunskap och har skrivit en vetenskaplig artikel på området. Inledningsvis skriver han att nuvarande demografiska trender bidrar till en ökning av etnisk och religiös mångfald i USA. Han vill med hjälp av sin forskning visa att det finns ett problem med islamofobi i skolan och sedan förklarar han hur det går att motverka islamofobin. 37
Moore ger förslag på hur en lärare kan undervisa om islam och på så sätt minska islamofobin som kan förekomma i ett klassrum. Moore förklarar att läraren måste hjälpa eleverna med att få ett inifrånperspektiv på den islamska världsbilden, inte bara den amerikanska eller västerländska tolkningarna på islam. Moore förklarar vidare att det går att uppfylla detta mål, men då måste läraren ta hjälp av gästföreläsare och att använda sig utav primära källor, som koranen eller hadither. Han skriver vidare att läraren måste utöva en sund bedömning av material som hen använder i sin undervisning. För att skapa intresse hos elever måste läraren engagera sig i forskning och ha en variation på källorna, men även undervisningsmetoderna som används. När läraren undervisar om olika religioner krävs det att eleverna får en omfattande och korrekt stoff av både det positiva, men även det negativa. Moore menar på att läraren inte enbart kan använda sig av ett perspektiv. 38
Moore ger även tre förslag till lärare om vad de kan ta upp i sin egna undervisning med syfte att bryta diverse stereotyper som kan finnas mot islam och muslimer. Det läraren kan göra är att visa hur många muslimer det finns i världen genom att använda sig av kartor och samtidigt visa att majoriteten av muslimer inte bor i en “arabisk värld” eller i Mellanöstern. Sedan kan läraren visa på att många muslimer får uppleva förtryck, men även fattigdom i många länder. Läraren kan även ta upp att majoriteten av alla muslimer inte står bakom terrorism och våld, utan att det enbart är några få som tillhör extrema grupper. 39
36 Shepherd, S. Confronting Islamophobia in a Rural Appalachian Classroom. s.102
37 Moore, J. Teaching about Islam in Secondary Schools: Curricular and Pedagogical Considerations. Equity &
Excellence in Education, 39:3, 2006. s.279
38 Moore, J. Teaching about Islam in Secondary Schools: Curricular and Pedagogical Considerations. s.283 39 Moore, J. Teaching about Islam in Secondary Schools: Curricular and Pedagogical Considerations. s.284
Moore ger även ett till förslag på hur en lärare kan arbeta mot islamofobi och detta genom att ge exempel på framgångsrika muslimer som är amerikanska medborgare för att visa att de är också lojala och produktiva medborgare. I slutsatsen skriver Moore att det är viktigt för eleverna att förstå att islam inte är immun mot förändringar och att som alla religioner kan islam utvecklas och samverkar med komplexa faktorer liksom etnicitet, nationalitet, klass, kön, kultur och specifika historiska händelser. Han förklarar även att Islam präglas av en mångfald och att många muslimska länder får uppleva en social och politisk turbulens i en snabbföränderlig värld. 40
Utöver den tidigare forskningen som har presenteras här finns det forskning som har utförts av Kazi Hossain som skriver om hur det går att motverka islamofobin i klassrummet i USA. Shirin House har även forskat på samma område med hur islamofobi motverkas i brittiska skolor. På grund av avgränsningarna som var tvungna att göras kommer dessa två inte att presenteras, sedan beror exluderingen även på att de två ovan nämnda forskarna pratar om liknande metoder som dem forskare som tidigare har presenterats i kapitlet. Valet att ta med just dem tre presenterade forskarna var för att ge en övergripande bild på hur islam tar form, tar sig uttryck men även visa vilka metoder som går att applicera i ett klassrum med syfte att motverka islamofobi.
5. Metod
I detta kapitel kommer uppsatsens metoder att presenteras och diskuteras, vilka metoder som har valts och varför de har valts. Utöver själva metoden kommer även urvalet och de intervjuade lärarna att presenteras. Lärarna presenteras i form av en beskrivning om deras arbetslivserfarenheter det vill säga hur många skolor de har arbetat på, vilka ämnen de undervisar i men även hur länge de har arbetat med yrket. Skolan kommer att förbli anonym liksom deras namn. Avslutningsvis kommer kapitlet att diskutera etiska ställningstaganden.
5.1 Val av metod
När jag skulle välja metod fick jag inspiration av Steinar Kvales bok Den kvalitativa
forskningsintervjun (2007). Själva metoden kommer att vara en kvalitativ forskning där
intervjuerna är det centrala. En kvalitativ studie innebär att samla in information som beskriver ett ämne snarare än att mäta det. Detta kan innebär åsikter, intryck och synpunkter. Meningen med en kvalitativ studie är att göra en djupdykning i ämnet för att samla information om personers tankesätt. Kvalitativa studier kan även komma i form av enkäter. Jag kommer att samla empiri genom intervjuer. 41
Liksom Kvale (2007) skriver i sin bok kommer intervjun vara halv-strukturerad d.v.s. varken ett öppet samtal eller ett strängt strukturerat frågeformulär. 42 En halvstrukturerad intervju innebär att frågorna är bestämda i förväg och att alla frågor ställts till alla personer i samma ordning. Sedan kan jag som intervjuare ställa följdfrågor till personen utifrån det de har berättat. Alla får samma huvudfrågor, vilket gör att alla behandlas likadant och samtidigt formas intervjun av viss del till kandidatens svar. Intervjun skrivs ut och den skrivna texten utgör jämte bandinspelningen materialet för den följande tolkningen av meningen. 43
Under intervjun kommer jag att utgå från frågor som presenteras i bilagan och som presenteras i kapitel 9. Jag kommer att börja med att ställa enkla frågor som inte kräver större
41SurveyMonkey.. Förstå kvantitativa och kvalitativa undersökningar. (n.d.).Tillgänglig på internet:
https://sv.surveymonkey.com/mp/quantitative-vs-qualitative-research/ [Hämtad 1 Dec. 2019].
42 Kvale, S. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur, 1997. s.32 43 Kvale, S. Den kvalitativa forskningsintervjun. s.32
förklaringar och sedan successivt arbeta mig mot dem djupare frågorna som behöver förklaras med hjälp av exempel på didaktiska lösningar till problemet. Sedan kommer jag att jämföra metoderna som jag har tagit del av med varandra. Då kommer jag att kunna skapa en bild på hur lärare arbetar med islamofobi, både förebyggande och när det uppstår i klassrummet. Meningen med arbetet är att ge förslag på hur lärare arbetar förebyggande mot islamofobi.
5.2 Urval
När jag skulle göra mitt urval av kommuner var det inte helt enkelt. I slutändan valde jag kommunerna: Malmö, Trelleborg, Vellinge och Svedala. Anledningen till att jag valde Malmö var på grund av att de var med i nätverket “Mot rasism” och att den enligt statistik är en mångkulturell stad. 44Av samma anledning valdes Trelleborgs kommun då även denna är med i samma nätverk. Anledningen till att jag valde Vellinge var på grund av att de inte var 45 med i nätverket “Mot rasism”, men även på grund av att antalet utrikes födda är låg i Vellinge. Av samma anledning valdes Svedala kommun. 46 47 48
Jag ville göra en jämförelse med kommunerna kring hur de jobbar. Dock blev det lite problematiskt eftersom jag inte kunde få alla kommunerna att medverka i min studie. Jag vill inte dra slutsaten i förväg att islamofobi förekommer mer i en kommun än den andra. I slutändan var jag intresserad av lärarens erfarenheter och hur de kan arbeta med islamofobi. Då statistiken visar att Vellinge och Svedala har färre utrikes födda trodde jag att samspelet med muslimer skulle vara låg. Men i slutändan var det inte relevant vilken skola jag intervjuade. Lärarens didaktiska metoder var det centrala. Även geografin är en faktor till att jag valde dessa kommunerna. eftersom jag som student kan få det svårt att ta mig till andra kommuner som ligger längre bort.
44 Migrationsinfo. Malmö kommun. 2016. Migrationsinfo.se.
https://www.migrationsinfo.se/regional-statistik/skane-lan/malmo-kommun/ [Hämtad 1 Dec. 2019].
45Migrationsinfo. Trelleborgs kommun. 2016.
https://www.migrationsinfo.se/regional-statistik/skane-lan/trelleborgs-kommun [Hämtad 1 Dec. 2019].
46 Migrationsinfo. Vellinge kommun. 2016.
https://www.migrationsinfo.se/regional-statistik/skane-lan/vellinge-kommun/ [Hämtad 1 Dec. 2019].
47Migrationsinfo. Svedala kommun. 2016.
https://www.migrationsinfo.se/regional-statistik/skane-lan/svedala-kommun [Hämtad 1 Dec. 2019].
48SKL. Nätverk mot rasism och diskriminering. 2019.
https://skl.se/demokratiledningstyrning/manskligarattigheterjamstalldhet/rasismdiskriminering/natverkmotrasis mochdiskriminering.699.html [Hämtad 1 Dec. 2019].
Under vecka 48 skickade jag ut flera mail till rektorer i dem kommuner som jag skulle undersöka. Några skolor svarade mig inom loppet av någon timme och sa att de inte var villiga att ställa upp, då tiden inte fanns. En skola i Trelleborg svarade nästa dag och sa att de var villiga att medverka och då bokade vi in en tid direkt. Jag fick även lite hjälp av en klasskamrat som hjälpte mig komma i kontakt med en lärare som arbetar i Vellinge kommun, då bokade vi in ett möte. Vecka 49 fick jag några mail från skolorna från Svedala och Malmö att de inte ville medverka på grund av tidsbrist. Andra skolor svarade mig inte alls. Då blev jag tvungen att få fram två lärare att medverka i min intervju. Nu började jag verkligen fundera om det var viktigt att ta med Svedala och Malmö. Jag skickade ut mail till varje skola i Svedala och fick inga svar. Några skolor i Malmö ville inte medverka då de inte hade tid, andra svarade inte ens på mailen. Då tänkte jag att det är lärarens erfarenheter jag är ute efter och själva kommunen var orelevant. Genom mitt kontaktnät kunde jag få fram ytterligare två lärare som kunde medverka. Genom en vän kunde jag komma i kontakt med en SO-lärare. Jag skrev direkt till läraren och fick svar snabbt att hen ville medverka. Sedan behövde jag hitta en till lärare att medverka, då kom det till kännedom att jag kände en person som arbetar som lärare som jag hade träffat på under tiden jag hade studerat på Malmö Universitet. Jag tog kontakt med denna personen och hen var villig att medverka på en intervju.
Jag hade nu fått ihop fyra lärare som arbetar på fyra olika skolor. En arbetar i Vellinge och tre i Trelleborg. Jag blev tvungen att göra på detta sättet och byta mitt urval som jag tänkte ha till en början. Jag har samma intresse av att göra en studie på lärarens erfarenheter, dock blev det inte som jag hade tänkt med att ha variation med kommunerna. Jag hade haft tid att vänta ytterligare en vecka för respons från skolorna jag hade mailat, men jag ville ta det säkra i första hand. Så det blev på detta sättet.
5.3 Etiska ställningstaganden
Jag har följt dem fyra allmänna huvudkraven för individskyddet. Kraven är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. I samband med detta finns det olika regler som måste följas ur ett forskningsetiskt sammanhang. 49
49 Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning. 2002.
Jag informerade lärarna som är inblandade i min studie om mitt syfte. Eftersom detta är en central del i regel nr. ett.
Forskaren skall informera uppgiftslämnare och undersökningsdeltagare om deras uppgift i projektet och vilka villkor som gäller för deras deltagande. De skall därvid upplysas om att deltagandet är frivilligt och om att de har rätt att avbryta sin medverkan. Informationen skall omfatta alla de inslag i den aktuella undersökningen som rimligen kan tänkas påverka deras villighet att delta. 50
Jag informerade dem personer jag intervjuade om deras rättigheter utifrån reglerna som framförs i detta kapitel. Andra kravet jag utgick från är samtyckeskravet och detta handlar om att deltagarna har rätt att själva bestämma över sin medverkan. Enligt regel två måste jag hämta intervjupersonens samtycke. 51
I samtyckeskravet presenteras regel tre som handlar om intervjupersonens rätt att inte medverka. Regel 3 lyder som följer:
De som medverkar i en undersökning skall ha rätt att självständigt bestämma om, hur länge och på vilka villkor de skall delta. De skall kunna avbryta sin medverkan utan att detta medför negativa följder för dem. 52
Regel nummer fyra kommer även att följas vilket innebär följande:
I sitt beslut att delta eller avbryta sin medverkan får inte undersökningsdeltagarna utsättas för otillbörlig påtryckning eller påverkan. 53
Konfidentialitetskravet handlar om intervjupersonens uppgifter. Uppgifter om alla i en undersöknings ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. Av 54
den anledningen kommer reglerna att följas genom att personerna förblir anonyma i min studie och information om deras namn och arbetsplats kommer att förbli i min ägo och inte presenteras någonstans. Sista kravet kallas för nyttjandekravet och handlar om att uppgifter
50 Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning. s.7 51 Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning. s.9 52 Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning. s.10 53 Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning. s.10 54 Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning. s.12
insamlade om enskilda personer endast får användas för forskningsändamål. Detta kravet55
kommer också att följas.
5.4 Presentation av intervjupersonerna
I detta kapitel kommer intervjupersonerna att presenteras. Här kommer information om deras erfarenheter av att vara lärare, hur länge de har arbetat med yrket, i hur många skolor de har arbetat på samt vilka ämnen de undervisar i att presenteras. Kön och ålder är inte relevant i min studie, därför kommer jag att skriva hen. Läraren och skolan kommer att förbli anonyma och detta kommer de att bli informerade om i enlighet med ovan nämnda etiska ställningstaganden.
Lärare A
Lärare A är SO-lärare. Hen har arbetat som lärare i tre år och har arbetat på två skolor. Hen undervisar i historia, religion, geografi och samhällskunskap.
Lärare B
Lärare B är SO-lärare och undervisar enbart i religionskunskap. Lärare B har arbetat som lärare i tre år på en och samma skola.
Lärare C
Lärare C har arbetat som lärare i två och ett halvt år. Hen undervisar i alla SO-ämnena. Lärare C har arbetat på fyra skolor och beskriver att alla är olika utifrån en socioekonomisk aspekt.
Lärare D
Lärare D har arbetat som lärare i åtta år på tre olika arbetsplatser. Läraren undervisar i alla SO-ämnen.
6. Resultat och analys
I detta kapitel presenteras resultatet från intervjuerna som har genomförts. Citaten från lärarna kommer att presenteras i form av blockcitat. Alla intervjupersoner har fått samma frågor och resultatet kommer att presenteras i ordningen intervjun gick till. Alla intervjuer kommer att presenteras på samma sätt för att framföra ett rättvist resultat. Jag kommer inte skriva ut namn, ålder, kön, skola eller vilken kommun de arbetar i för att följa dem etiska ställningstaganden som har beskrivits i tidigare kapitel. Det kommer även att framföras en analys på resultatet har samlats in i samband med att de presenteras. Kopplingar till teori kommer att vara det centrala i analysen.
6.1 Lärare A
Först berättar lärare A att hen har arbetat på två olika skolor och har arbetat som lärare i tre år. Hen bedriver undervisning för åk 7-9 i ämnena religion, historia, geografi och samhällskunskap. Jag inledde intervjun med att fråga läraren vad islamofobi betyder för hen:
Islamofobi för mig är när religionen islam betraktas som en negativ religion, att man inte gillar religion. Rädsla för religionen genom att kanske sett olika filmer, olika nyheter och olika medier som förespråkar allt ont som händer runt islam.
Lärare A definierar begreppet som en rädsla snarare än ett hat. Lärare A medger att den negativa bilden av islam sprids genom filmer och medier där muslimer kan framställas som annorlunda. Enligt svaret på frågan som jag fick av lärare A går det att dra kopplingar till orientalism där occidenten¨väst¨ har skapat en bild av muslimerna ¨öst¨. Eftersom lärare A beskriver att det är media och filmer som har gjort att en fördomsfull bild av islam har skapats går det att dra kopplingar till Gardell (2010) som säger att en bild av islam har skapats genom nyheternas och filmens gestaltning av ¨terrormuslimer¨. Vidare i intervjun 56 frågade jag lärare A om hen hade upplevt uttryck av islamofobi eller annan främlingsfientlighet på sin nuvarande eller tidigare arbetsplats? Svaret jag fick var:
Islamofobi förekommer inte på min nuvarande arbetsplats då majoriteten av elever härstammar från muslimsk bakgrund. Eleverna känner en tillhörighet till varandra genom att ha samma religion. Annan främlingsfientlig har jag inte heller märkt av. På tidigare arbetsplatser har jag inte heller upplevt islamofobi.
Här beskriver lärare A att uttryck av islamofobi och annan främlingsfientlighet förekommer inte på arbetsplatsen av anledningen till att majoriteten av eleverna har muslimsk bakgrund. Att eleverna känner en tillhörighet och accepterar varandra. Eftersom lärare A inte har några erfarenheter av att arbeta med islamofobi och annan främlingsfientlighet så ställde jag nästa fråga med ett scenario som lyder ¨tänk dig att islamofobi eller främlingsfientlighet förekommer på skolan”, hur hanterar du detta? Svaret jag fick var:
Det viktigaste är att hålla en neutral position i sin undervisning och förmedla en förståelse bland eleverna att man måste förstå varandra och vilken bakgrund, traditioner och kulturer man har. Undervisningen ska präglas av en förståelse för varandra. Jag anser att detta hjälper eleverna att ha respekten mot varandra. Vi har de abrahamitiska religioner som ser likadana ut på ett eller annat sätt, att alla tillber en och samma gud fast de har olika namn i olika religioner.
Här beskriver lärare A att tolerans är något viktigt man skapar i ett klassrum. Att läraren ska jämföra och ställa olika religioner mot varandra för att hitta likheter och på sådant sätt få eleverna att skapa en acceptans, eftersom islam inte beskrivs som något annorlunda utan liknade till kristendomen och judendomen. Då gick jag vidare med intervjun och frågade hur hen arbetar förebyggande mot islamofobi i den egna undervisningen. Även om det inte förekommer att islamofobi har uppstått i klassrummet, så kan läraren ändå besitta en kunskap hur det går att hanter olika problem. Svaret jag fick på denna fråga var följande:
Jag jobbar förebyggande genom att föreläsa om religion och hur religionen ser ut. Vad syftet är med olika religioner och att budskapet olika religion har inte är att skapa hat. Berätta att islam är likt dem monoteistiska religionerna, att det är en fredlig religion, att religion förespråkar fred mellan olika människor.
Läraren menar att det går att arbeta med islamofobi genom att föreläsa om att islam är en religion likt kristendomen och judendomen. Att skapa en likhet mellan dessa och att visa att islam inte är en religion som förespråkar terrorism utan att det finns en annan bild av islam
som en religion som förespråkar fred liksom dem andra monoteistiska religionerna som undervisas på grundskolan. Jag gick vidare till att fråga lärare A vilka metoder hen hade kunnat tänka sig använda i undervisningen. Svaret jag fick var:
Jag brukar ha ett öppet klassrumsklimat där eleverna får känna sig delaktiga. Detta är viktigt att eleverna får känna att de har något att säga och att de får tala. När det uppstår islamofobi så tycker jag att man ska diskutera saken och få förståelsen som jag tidigare pratade om.
En följdfråga på detta svaret blev vad lärare A tycker om att ha en gästföreläsning som metod. Svaret blev:
Att ha en gästföreläsare är en jättebra metod. Att ha någon som är religiös eller tillhör en religion som kan prata om religionen och diskutera med eleverna kring vad religionerna betyder, specifikt islam i detta fallet. De kan tillföra en diskussion, så det blir en dialog mellan eleverna och gästförelästaren.
Jag ställde sedan en följdfråga på det här och frågade lärare A om hens metoder hade förebyggt islamofobi i ett klassrum. Lärare A säger;
Jag tror att man kan förebygga mycket genom att prata med elever, att eleverna får prata med varandra. Vad de anser är islamofobi, vad de anser är fobi för andra religioner. Att man skapar förståelsen för varandra, att alla är olika, att alla har olika etniciteter och religioner. För att kunna leva i en värld tillsammans måste vi ha en förståelse för varandra.
Lärare A beskriver här att genom diskussioner kan läraren förebygga islamofobi i ett klassrum. Inte bara diskussioner där enbart läraren talar utan att eleverna får känna sig delaktiga och diskutera både med läraren och med sina klasskamrater. Lärare A nämner att det är viktigt att skapa en förståelse mellan varandra för att minska hat. Lärare A är övertygad att genom att ha diskussioner går det att skapa en förståelse mellan människor som har olika religiösa bakgrunder. Att få dem ovannämnda svaren från lärare A kunde jag se tydliga kopplingar till interkulturellt lärande som Jannert & Persson (2018) nämner; genom att läraren diskuterar med eleverna likheter och skillnader mellan religioner hjälper detta skapa en
acceptans för dem olika religionerna. Eftersom lärare A arbetar med diskussioner och ställer57 religioner mot varandra för att visa att de inte är så långt ifrån varandra genom att visa likheterna mellan religionerna. Genom att föra diskussioner med eleverna kan lärare A förebygga islamofobi i klassrummet. Även om lärare A inte har haft problem med islamofobi i klassrummet har hen kunskap och didaktiska metoder för att förebygga islamofobin ifall den hade uppstått.
Vidare i intervjun frågade jag lärare A vilket stöd hen behöver för att arbeta med detta. Lärare A svarade att hen skulle i första hand ta hand om problemet själv och tror att hen inte behöver något stöd. Efter denna fråga avslutade jag intervjun och tackade läraren för sin medverkan och bad läraren fylla en samtyckesblankett.
6.2 Lärare B
Lärare B har arbetat som religionslärare på en och samma skola i tre år. Intervjun började med att jag frågade lärare B att berätta för mig vad islamofobi innebär för hen. Svaret jag fick var:
Islamofobi för mig är ett ganska brett begrepp, men tänker framförallt att det handlar om fördomar mot dem som utövar religionen islam. Bygger på att de är sämre än någon annan. Att man tar avstånd från religion, att man inte accepterar deras värderingar.
Lärare B säger att islamofobi kan vara mycket och definierar begreppet enkelt med att beskriva att det är fördomar mot religionen islam. Att dessa fördomar bygger på att muslimer är mindre värda än någon annan, kanske i detta fallet svenskar. Genom detta svar finns det kopplingar som kan dras till orientalismen som Said (1995) beskriver att ¨öst¨, i detta fallet muslimer, framställs som outvecklade och underlägsna. Att muslimer d.v.s. ¨öst¨ definieras58
som annorlunda. Detta eftersom lärare B beskriver att fördomarna som förekommer bygger på att en grupp är sämre än en annan. Vidare i intervjun frågade jag lärare B om hen hade upplevt något uttryck av islamofobi eller annan främlingsfientlighet på skolan. Lärare B svarade:
57JJannert, H & Persson, C. "Interkulturell religionsundervisning i praktiken”. s.137 58 Said, E. Orientalism. s.3
Islamofobi i form av fördomar, att man inte vet exakt hur muslimer är, utan att man utgår efter det man har läst i media, har jag upplevt. Att eleverna inte ha en viss koll kring det, det kan skapa en viss typ av islamofobi om man enbart går efter det som står på nätet eller något man läser på facebook.
En följdfråga på detta blev om lärare B kunde ge ett exempel på hur det har förekommit. Lärare B svarade:
När vi startade upp arbetsområdet tog jag upp den traditionella “vad tänker ni?”. Det var många fina tankar, men det var mycket ISIS som kom upp på tal men även slöjdisskussionen. Några saker som jag upplever de inte har kunskap kring. På så sätt få en fördom om islam och sedan skapa islamofobi.
Lärare B pratar om medias påverkan till en ökad islamofobi. Orsaken till att islamofobi kan komma upp. Även på detta här svaret som framförs enligt lärare B att det är medias påverkan som gör att en negativ bild av islam skapas, även här går det att koppla till orientalismen eftersom enligt Gardell (2010) framställs framställs muslimer som irrationella, barbariska och outvecklade. Genom att enbart få en bild av en hel religion kan det påverka till att fördomar59 sprids som lärare B säger i intervjun. Vidare i intervjun frågade jag lärare B hur hen hanterar islamofobi eller annan främlingsfientlighet om det skulle komma upp. Svaret blev:
Jag tror stenhårt på att förebygga sådana saker. Jag arbetar på olika sätt, till exempel när vi har startat upp arbetsområdet så har jag kört med “vad tänker ni när ni arbetar med islam?”. Så skriver man upp massor på tavlan och detta bemöter man. Okej ISIS, då diskuterar vi det. På något sätt bryter ner fördomarna dem har med fakta. Nej, tyvärr stämmer inte detta, så här är det. Då kritiskt analyserar vi religionerna. Så får man reda på först vad som stämmer innan man vräker ut sig sådana grejer.
Lärare B ger mig ett svar som bygger på att hen ska kritiskt analysera religioner och visa vad som stämmer och vad som inte stämmer för att bryta ner fördomar om dem skulle uppstå. Att man som lärare inte ska vara rädd att ta diskussioner och säga till eleverna att det de säger är
fel. Jag gick vidare med intervjun och frågade läraren hur hen arbetar förebyggande mot islamofobi. Jag fick följande svar:
Först bryta fördomarna och tankarna som kan förknippas med islam. Bemöta fördomarna med konkreta bevis. Till exempel isis, där man kan tro att det är islam som står för det, men så är inte fallet. Utan att det är någon som har tolkat det på sitt sätt. När man bemöter det kan man förebygga den tanken att de har bättre tänk kring islam inte bara tänk om isis. Det andra sättet handlar också om fördomar. Majoriteten av ungdomar tror att muslimerna är på ett visst sätt, att kvinnor har slöja, att de går till moskén… Men så är inte fallet utan det finns olika typer av muslimer. Då brukar jag visa en dokumentär, där man möter olika muslimer, en som är homosexuell, troende och inte troende... Dokumentären visar att alla muslimer inte är likadana… . Det tredje sättet är källor, att man ska vara källkritisk. Det kan förekomma många negativa tankar om islam i sociala medier… Syftet är att man ska vara kritisk mot källorna man läser. Så man vet att det man läser är sant.
Lärare B pratar mycket om att bryta ner fördomar mot islam, eftersom lärare B arbetar med att få bort fördomar och visa att alla muslimer inte är likadana. Religion får utstå kritik från eleverna och då ges negativa associationer. Lärare B är tydlig med sina uttalanden att lärare ska arbeta för att få en förståelse mellan människorna. Att muslimer inte är IS-sympatisörer utan många muslimer lever ett normalt liv, som vilken annan människa som helst. Detta framförs genom att visa en dokumentär där man möter olika typer av muslimer, filmen visar att man kan utöva en religion på olika sätt, att ingen är den andra lik. Genom detta svar jag fick från lärare B kan jag dra en koppling till interkulturellt lärande eftersom Berglund (2018) skriver att en lärare kan arbeta med interkulturalitet på olika sätt, att det finns en tendens på att människor idag ¨religiosifieras¨, d.v.s. att deras handlingar och värderingar hänvisas till deras religion, inte till hur de är som personer. Tar man upp IS debatten så speglas en bild av 60 att alla muslimer är på det sättet. Lärare B försöker tydligt bryta ner detta mönster genom att visa en dokumentär på olika typer av muslimer med ett syfte att visa att en religion går att utöva på många olika sätt och att alla inte muslimer är på ett visst sätt. Vidare i intervjun frågade jag lärare B vilka metoder hen skulle kunna tänka sig att använda sig av. Lärare B säger:
Diskussioner i klassrummet, att man inte ska vara rädd för att få en konstig stämning... När det kommer till källorna får de arbeta själva och skriva en text där de ska tänka varför det är viktigt att vara källkritisk när det man läser religion? Film, visuellt kolla på den här dokumentären, hur de här muslimerna lever sina liv.
Lärare B ger konkreta exempel på metoderna som hen hade kunnat tänka sig att använda sig av. Både muntligt, skriftligt och visuellt. Där får eleverna en variation på undervisningen som skapar intresse hos eleverna, eftersom inget är ensidigt utan en variation som håller eleverna fokuserade och intresserade. Vidare ställde jag frågan om vilket stöd läraren behöver för att kunna arbeta med detta. Svaret jag fick:
Dels tror jag att erfarenheter av yrket skapar en stor fördel när det kommer till sådana diskussioner som kan vara lite jobbiga ibland. Stöd i form av bättre religiösa filmer på nätet. Utbudet är litet. Att man gör fler dokumentärer kring religioner. Att det blir något mer vanligt för eleverna, för då är det vanligt att eleverna ser religion som något främmande, något annat, framförallt i Sverige. Studiebesök, här finns det ingen moské, så det blir lite problematiskt att man ska åka in Malmö för då blir det ett stort projekt. Men som sagt studiebesök hade varit ett stort stöd.
Lärare B nämner att erfarenheter spelar en stor roll eftersom det kan förekomma jobbiga diskussioner. Med hjälp av erfarenheter kan läraren få modet att ta diskussionerna, vara utåtriktad och inte vara rädd att prata med sina elever. Fler dokumentärer där människor som tillhör en religion hade behövts för att normalisera religionerna och visa att ingen människa är den andra lik. På så sätt skapa en acceptans och då arbetar man även interkulturellt. Även studiebesök som stöd hade underlättat att arbeta med området. Problemet är att staden inte har en moské och det blir en stor process av det hela, men lärare B tycker att det hade hjälpt mycket att eleverna får träffa en religiös ledare. Efter denna fråga avslutade jag intervjun och tackade läraren för sin medverkan och bad läraren fylla i en samtyckesblankett.
6.3 Lärare C
Lärare C har arbetat som lärare i två och ett halvt år. Lärare C undervisar i alla SO-ämnen. Lärare C har arbetat på fyra skolor och beskriver att alla är olika utifrån en socioekonomisk
aspekt. Jag började intervjun med att ställa frågan vad islamofobi innebär för hen. Svaret jag fick var:
Islamofobi är när man har fobi eller uttrycker sig kritiskt om religionen islam. Det kan komma i uttryck skriftligt och muntligt. Det är när man kränker religionen på något sätt. ...Islamofobi är när man inte har kunskap, fobi för mig är när man inte tycker om något, när man har en rädsla...Islamofobi kan uttryckas både i mild och stark form. Det det vara allt från ett påstående till ett rent hat. Att man har åsikter som är kränkande just mot islam.
Lärare C beskriver att islamofobi innebär att någon uttrycker sig kritiskt mot religionen islam eller att det är en fobi mot själva religion. Islamofobi är något som kommer i form att man kränker religionen på något sätt. Sedan beskriver lärare C att islamofobi kan innebära att någon inte har kunskap om religionen och att en rädsla har skapats och att sedan att det kan komma i olika former, liksom mild och stark form. Allt från ett påstående om islam till rent hat. Men även att islamofobi kan innebära att någon har åsikter som är kränkande mot religion i sig.Vidare i intervjun frågade jag lärare C om hen har upplevt uttryck av islamofobi eller annan främlingsfientlighet på sin nuvarande eller tidigare arbetsplats?
Absolut, det skulle jag säga att jag har gjort på samtliga arbetsplatser som jag har varit. På min första arbetsplats fanns det många fördomar om religionen islam, på dem andra ställena fanns det en rädsla och okunskap. På det första stället var det mer nog att det kom från föräldrarnas håll, där man märkte att det fanns förutfattade meningar. På dem andra skulle jag säga att det är okunskap. Att det förekommer i muntlig form och skriftlig.
Lärare C beskriver att hen har upplevt islamofobi på sina arbetsplatser som hen har arbetat på. Dock fick jag inga exempel, så jag passade på och ställa en följdfråga som handlade om lärare C kunde ge något exempel på islamofobi. Lärare C svarade:
Att någon som bär slöja blir kallad ¨påskkärring¨, ¨blattejävel¨. Jag hade en elev som var öppen muslim som fick höra det många gånger. Det kunde vara ofta att man skulle göra sig lustig på denna personens bekostnad. Där man skulle vara rolig, men man inte var det, där man såg att eleven blev kränkt… . Att ge ett exempel på islamofobi är jättesvårt, men just det här att man har massor med åsikter vad som förekommer i media, mycket kring skjutningar, förutfattade meningar där och det blir ofta en typisk kommentar, det var garanterat en ¨blatte¨ som blev skjuten i natt. Det var garanterat ¨blattar¨ som sköt den här
personen utan att veta det. Det är det mest förekommande och sedan kan givetvis vara att dessa personer inte är muslimer, men ofta hänvisas det till att religionen islam är på det här sättet, mycket kring alla krigshändelser runtom världen. IS är typiskt exempel där religionen islam är centrum.
Lärare C menar på att en bild har skapats om islam. Att det är media som ligget bakom detta, vilken slags media är oklart. Men lärarens argument bygger på orientalismen eftersom Said (1995) skriver att den ¨östliga¨ världen framställs som ¨annorlunda¨ än den vi lever i d.v.s. ¨väst¨. Detta tolkas genom att lärare C beskriver att islamofobin skapas på grund av en61 uppfattning att muslimer är på ett visst sätt och att det är muslimer som skapar otrygghet i Sverige i samband med alla skjutningar som sker i bland annat Malmö. Även om det inte är bekräftat att dessa personer som utförde dådet var muslimer, utan att det har skapats en förutfattad mening om hur muslimer är och därför dras det kopplingar till muslimer. Lärare C nämner även att IS är en anledning till islamofobi eftersom IS skapar en förutfattad mening av hur muslimer är. Vidare i intervjun frågade jag lärare C hur hen hanterar islamofobi eller andra kränkningar om dem uppstår? Svaret jag fick var:
Jag brukar ha en grundfilosofi när man pratar om alla religionerna. Att man pratar grundligt om religion och sedan brukar jag lägga så mycket kraft på kristendomen och islam. Brukar förklara islam grundligt, någon gång har eleverna fått läsa utdrag från koranen, eftersom jag har läst den, stora delar i alla fall och då har fokuserat på de delar som är likt bibeln och för att förebygga att islamofobi inte ska finnas eller utvecklas brukar jag just göra på det sättet. Att jag brukar ta bibeltexter och ta delar från koranen, då får eleverna jämföra dessa delarna. För islam och kristendom i grund och botten är ganska lika. Det är utövandet som är olikt varandra och sedan blir det en sådan sak just i Sverige som är viktigt att prata med eleverna om. Att vi är världens mest sekulariserade land. Att man inte utövar någon religion, vi har väldigt många som är ateister. Därför blir det ju ett problem för många tror jag, att det sticker i ögonen att man utövar en religion, att man tror på något högre. Då gäller det att prata om religionerna, prata om religionen islam. Man ska inte bli rädd som lärare att prata om islam, tvärtom det är viktigt att prata om islam. Islam liksom alla andra religioner är tolkningar av religionen. Det finns hur många som helst som tolkar religionen islam på ett sätt, vissa på ett annat. Det är viktigt att eleverna får läsa koranen för det finns många som pratar om ¨det här står i koranen¨ och detta leder till islamofobi att man får fördomar och får rädsla för religionen.
