Lärare 1

Lärare 1 förklarade under intervjun att det viktigaste är att eleverna förstår varandra och tillåter därför att den nyanlända eleven talar sitt förstaspråk med de klasskompisar som behärskar samma språk. Detta nämner hon i intervjun som det framkommer i citatet nedan:

Ja, det är bra att förstå varandra, hellre att de pratar turkiska och det är en kompis som översätter än att inte förstå varandra. (Intervju Lärare 1 2019-02-06)

Eftersom läraren själv inte alltid kan finnas där för att se till att eleven förstår, som hon enligt citatet tycker är viktigt, har hon medvetet placerat eleven bredvid en annan elev som talar samma förstaspråk. Att eleverna hjälper varandra anser hon vara en typ av stöttning där de utvecklas språkmässigt. Läraren har även valt den klasskompis som hon anser vara stark i både förstaspråket, turkiska och andraspråket svenska som språklig assistent till eleven som är på nybörjarnivå i svenska. Hon påstår att hon inte hade tilldelat eleven denna roll om hon inte kände att kompisen klarar detta. I citatet nedan framkommer det att lärare 1 ibland även anser att hennes elever översätter för de klasskompisar som är nybörjar i svenska:

De känner sig stolta, och ibland är det så att de översätter för mycket, som ibland så när till exempel en tjej översätter väldigt ofta, så ibland så pratar jag med honom, så kommer hon direkt qy qy qy, och jag ba, men låt mig också försöka för att jag tror att hen förstår mer än vad jag vet, för ibland så säger jag något och då gör hen det, som ibland vill jag bara, nej men låt hen försöka nu. (Intervju Lärare 1 2019-02-06)

33 Vi tolkar citatet som att eleverna i klassen som talar samma språk behöver inte känna behovet av att alltid agera tolk åt sin klasskompis utan endast när den nyanlända eleven frågar sin klasskompis eller när läraren behöver tolk. Med brist på studiehandledning på turkiska tar läraren hjälp av en tolk när hon behöver tala med vårdnadshavare men under skoldagen är det klasskamraterna som får agera tolk.

5.2.2 Lärare 2

Eleverna i detta klassrum uppmuntras till att använda sitt modersmål när de har svårt att förklara någonting. Då Lärare 2 är arabisktalande hjälper hon de nyanlända eleverna som har arabiska som sitt förstaspråk att översätta till svenska. Vid behov har läraren ibland använt sig av andra elever i klassrummet som översättare när det är ett första språk hon inte behärskar. När de nyanlända eleverna inte talar ett språk som läraren eller klasskompisarna kan tar läraren hjälp av en studiehandledare. De finns vissa elever som gärna vill översätta och det är bra för deras språkutveckling men andra har lite svårare för det och i dessa fall undviker hon att använda dem som tolkar. I citatet nedan

framkommer det att läraren har lärt känna eleverna och vet vilka hon kan och vilka hon inte borde använda som översättare:

Det är olika, vissa känner att de gärna vill göra det och det är en förstärkning för dem och andra har lite svårt och det är lite forskning på det att det blir stopp när de ska hela tiden växla från ett språk till ett annat och då försöker jag undvika. Jag försöker lära känna eleverna och vet vem som vill och kan inte. (Intervju Lärare 2 2019-02-07)

Enligt citatet försöker läraren alltså lära känna eleverna innan hon väljer att använda dem som hennes språkliga assistenter. Förutom klasskompisarna använder hon själv sina språkkunskaper då hon behärskar elevens modersmål. Hon uppger i intervjun att hon brukar ta ny information på elevens förstaspråk för att sedan tillsammans med eleven gå igenom det på svenska. Läraren har medvetet placerat Elev 2 bredvid en arabisktalande klasskompis som under hennes två år i klassen funnits där som tolk/stöd. Eleverna är mycket nära vänner och tolkningen/stödet är endast en förstärkning för den elev som tolkar.

5.3 Studiehandledning

34 samarbete med modersmålslärare och studiehandledare är viktigt för att utveckla

elevernas kunskaper i till exempel ämnesspecifika ord, texttypers syfte, språkliga drag samt struktur på både svenska och sitt modersmål.

5.3.1 Lärare 1

Med en sjukskriven studiehandledare känner läraren att hon saknar material som kan användas till de nyanlända eleverna. I intervjucitatet nedan, som är taget från intervjun, talar hon om en period då hon hade tillgång till en studiehandledare.

Eeh, jag hade önskat något mer material, så att när studiehandledaren kommer, att jag har något material, och liksom detta vill jag att ni tränar på, för nu tränar hon på, ja, lite bokstäver lite läsning, lite matte, och det är jättebra, men jag hade velat ha nått, nått material. (Intervju Lärare 1 2019-02-07)

Läraren känner att hon behöver något specifikt material som hon kan ge till studiehandledaren när hon hämtar de nyanlända eleverna. När det väl sker

studiehandledning sker det under skoltid och studiehandledaren eller modersmålsläraren kommer och hämtar eleven i klassrummet och går iväg. Detta sker under en timme per vecka. Under timmen gör de liknande uppgifter som de andra eleverna gjort i ordinarie klassen, fast nu på både svenska och elevens modersmål. Själva studiehandledningen sker i ett enskilt rum eller klassrum, men det beror också på vilken lärare som håller i studiehandledningen. Läraren förklarar att det inte finns någon gemensam planering med studiehandledarna och därmed är det också svårt att ha tillgång till relevant material. Vissa studiehandledare vill ha uppdateringar kring vad de arbetar med i klassen men andra vill endast hämta eleven. Studiehandledning erbjuds i samtliga ämnen och i detta fall är det oftast samma lärare eleven har som modersmålslärare som håller i studiehandledningen.

5.3.2 Lärare 2

På denna skola där Lärare 2 arbetar slutade man med förberedelseklasser för några år sedan. Nu börjar eleverna i den ordinarie klassen direkt när de kommer och därför menar Lärare 2 att de behöver studiehandledning. I hennes klassrum har det erbjudits studiehandledning på arabiska, albanska, bosniska, kurdiska, spanska, litauiska etc. Tillgången till många olika språk har varit stor och det har varit enstaka språk som en studiehandledare inte har varit tillgänglig för. I citatet nedan berättar Lärare 2 om hur studiehandledarna stöttar hennes elever:

35

Det kan se olika ut beroende på ämne och elevernas behov. Ibland sitter studiehandledaren bredvid eleven i klassrummet och stöttar i språket. Andra gånger stöttar studiehandledaren en mindre grupp elever utanför klassrummet. Vare sig studiehandledningen sker i klassrummet eller utanför så är det viktigt att eleverna arbetar med samma ämne. Studiehandledaren arbetar aktivt med ämnesspecifika begrepp. (Intervju Lärare 2 2019-02-07)

Enligt citatet känner Lärare 2 att det är betydelsefullt att eleverna under

studiehandledningen arbetar med samma ämne som de gör i den ordinarie klassen. Hennes klass är i behov av studiehandledning på arabiska och eftersom att Lärare 2 behärskar det arabiska språket faller det naturligt för henne att stötta med språket under lektionstid. Ett tag sen hade en elev i klassen behov av studiehandledning på albanska och då samarbetade studiehandledaren och läraren på så sätt att läraren skickade

planeringen till studiehandledaren så att hon kunde förbereda sig. I citatet nedan berättar hon om hur planeringen med studiehandledaren gick till:

När vi hade möjlighet satt vi och tittade igenom planeringen tillsammans. Det var ju naturligtvis mest effektivt eftersom man kunde titta på läromedlet tillsammans och diskutera olika frågor. Det är inte alltid lätt att få tiden att samplanera därför faller det mellan stolarna ibland. (Intervju Lärare 2 2019-02-07)

Läraren känner alltså att samplanering är viktigt men att det inte alltid finns tid för det. När tiden har funnits har de tillsammans tittat på planeringen och diskuterat olika frågor samt arbetat aktivt med ämnesspecifika begrepp. När det inte finns tid för samplanering med modersmålslärare eller studiehandledare kan man dra nytta av elevens modersmål i sin egen undervisning på det bästa sätt man kan.

5.4 Anpassat material

Nedan presenterar vi hur lärarna anpassar material för de nyanlända eleverna. Att använda sig av anpassat material är något som båda lärare gör. Med anpassat material menar de läroböcker som har ett tydligt ordförråd och med en samtalsstruktur som är en bra bas för de nyanlända eleverna.

36

5.4.1 Lärare 1

Läraren använder sig av ett läroböckerna Briljant Svenska (Petrén, 2013). Detta

läromedel handlar om tre elever och genom bokens gång får man följa deras vardagsliv, vilka personer deras familjer består av, vad de gör i vardagsrummet eller köket och när det är dags att lägga sig i sovrummet. I citatet nedan berättar hon om varför hon tycker om just detta material:

Jätteenkla texter, man följer med de i skolan, så är det liksom i klassrummet, när de äter, alltså väldigt många sånna olika steg, i sovrummet, familjen, och det är bra, det är både det här träna läsningen och ordförrådet, och sen ska man svara på frågor och fylla i meningar och så. (Intervju Lärare 1 2019-02-06)

Materialet består alltså av enkla texter där eleverna får läsa och öka sitt ordförråd samt avsluta varje text med att svara på frågor eller fylla i meningar.

5.4.2 Lärare 2

Läraren på skola 2 använder sig av olika läroböcker som är anpassade efter elevernas olika läs nivåer. Läraren introducerar först en lättläst bok så att eleven sedan ska bygga upp ett ordförråd och kunna gå vidare till mer svårlästa böcker. Ett exempel på lättlästa böcker som hon har använt sig av är böcker av Helena Bross som vars böcker har få sidor och lite text som underlättar för nyanlända att läsa lite i taget och läsa ord för ord. En av hennes böcker som Lärare 2 använt är Boken om att börja skolan (2017).Under läsningen diskuterar läraren texten och bilderna med eleven. I citatet nedan berättar läraren på vilket sätt hon anpassar materialet för de nyanlända eleverna:

Om man tänker till exempel matte, då behöver de bara språket men de kan mattetänket, andra har inte det och det beror på att det är en elev som inte har skolbakgrund, då får vi anpassa materialet så att det blir mer konkret, mycket bilder, mycket deras egna modersmål kommer in i text också. (Intervju Lärare 2 2019-02-07)

Enligt citatet använder läraren sig av mycket bilder samt att elevens modersmål kommer in i text också. Hon anser även att det är betydelsefullt att välja texter som eleverna tycker är intressanta för det ska motivera dem och ge dem lust att lära.

37

5.5 Elevernas perspektiv

I detta avsnitt presenterar vi resultatet av intervjuerna med de nyanlända eleverna. Det som är gemensamt för de två nyanlända eleverna som deltog i vår undersökning är att de använder sig av sina klasskompisar när de behöver hjälp med både modersmålet och det svenska språket.

5.5.1 Elev 1

Elev 1 har gått i svensk skola i tre månader, är sju år gammal och har turkiska som modersmål. När vi frågade eleven om hur hen känner att hen lär sig det svenska språket svarade hen på turkiska:

tur. Arkadaşlarımı konuştukları sırada dinlerim, eğer bir şey anlamıyorsam, onlara sorarım

sv. Jag lyssnar på mina kompisar när de pratar, jag frågar. (Intervju Elev 1 2019- 02-06)

Förutom att lyssna på hur hens kompisar pratar känner hen även att hen har lärt sig svenska med hjälp av de böcker som läraren ger hen. Eleven är blyg när hen behöver prata på svenska. Under våra observationer har vi sett att hen pratar gärna med sin klasskompis på turkiska. Hen sitter även bredvid denna klasskompis under hela

skoldagen. Hen påstår att hen förstår vad läraren säger till hen men att hen inte vet vad hen ska svara. Detta framkommer i intervjucitatet nedan:

tur. Öğretmenin ne dediğini anlıyorum ama ne cevap vereceğimi bilmiyorum. sv. Jag förstår var läraren säger när hon pratar men jag vet inte vad jag ska svara tillbaka. (Intervju Elev 1 2019-02-06)

Här kan vi se att eleven har förståelse för det som sägs men har svårt för att svara tillbaka och därför använder sig av sitt modersmål och klasskompis som tolk.

5.5.2 Elev 2

38 modersmål. Vi frågade henne om vad som är till hjälp när hen har svårt att förstå något på svenska och svaret vi fick kommer i citatet nedan:

Ehm, hon pratar med mig hur man ska göra det, sen om jag har inte förstått det så hon ska skriva det på tavlan. (Intervju Elev 2 2019-02-07)

När eleven inte förstår så pratar läraren alltså med henne först och om hen fortfarande har svårt att förstå skriver läraren upp det på tavlan. Hens lärare behärskar det arabiska språket och därför kan eleven ställa frågor på sitt modersmål men läraren går igenom uppgiften sedan tillsammans med eleven på svenska. Innan eleven flyttade till Sverige lärde hen sig skriva arabiska bokstäver men hen känner inte att övergången till det svenska alfabetet har varit svår. Hen känner att hen har lärt sig svenska mest med hjälp av läraren, de läroböcker hen har fått ta hem från skolan samt elevspel på Ipaden.

5.6 Sammanfattning av resultat

De intervjuade lärarna som deltog i vår studie är eniga om att använda sig av den nyanlända elevens förstaspråk som resurs i klassrummet. De anser att det är en utvecklingsfaktor för att den nyanlända eleven ska lyckas i sitt andraspråk. I analysen framgår det att lärarna, enligt observationerna, försöker skapa förutsättningar för att de nyanlända eleverna ska utvecklas en god språkutveckling genom att medvetet placera dem bredvid en klasskompis som talar samma språk. Under observationerna såg vi en gruppdynamik i klassrummen där kamratstöttning var av stor vikt. Eleverna stöttade varandra på både svenska och sina modersmål.

Skillnaden mellan de två klasserna är tillgången till studiehandledare och

modersmålslärare. Gemensamt anser de att ett samarbete med studiehandledare och modersmålslärare är viktigt för att utveckla elevernas kunskaper i exempelvis

ämnesspecifika ord och språkliga drag på både första- och andraspråket. Trots att båda lärarna har lika stort behov av studiehandledare är resurser inte fördelade likvärdigt. Den ena läraren har endast tillgång till studiehandledare på enstaka språk, en timme i veckan. Hon saknar samplanering med studiehandledaren och för tillfället är

studiehandledaren till och med sjukskriven. Läraren på den andra skolan har ett lyckat samarbete med studiehandledarna. När det finns tid samplanerar hon med dem, det finns

39 tillgång till studiehandledning på många olika språk och under väldigt många tillfällen per vecka. Hon behärskar även själv det arabiska språket vilket har varit betydelsefullt i många situationer.

De intervjuade lärarna är eniga om att en avgörande framgångsfaktor för språk- och kunskapsutveckling är interaktionen. Under de lektioner som vi observerat genomlyses det att interaktionen värdesätts högt av lärarna. De gav eleverna många möjligheter till att ställa- och svara på frågor, diskutera och berätta något för hela klassen. Deras undervisning är inte så styrd och det finns erbjudanden till kommunikation i stor utsträckning.

40