Läraren förankrar Skapande Skola

En annan övning gick ut på att alla fick ta tag i en stor filt som lades på golvet. Pedagogen sa att denna filt kunde användas i en teaterpjäs sen skakade alla tyget först långsamt sen lyfte de upp den. Pedagogen sa, "nu skakar vi långsamt" och frågade sen om man gör detta på en teater vad hade denna filt kunnat användas till då? En elev sa: "som vågor där en båt kommer seglandes". En annan elev sa: "en ö med hav". En elev sa: "som spöken" och en elev sa: "som vind". Klassläraren fick också säga vad hon trodde att filten kunde användas till och hon sa: "som draperier innan pjäsen börjar".

Genom att teaterpedagogen ställde en öppen fråga som gav eleverna möjligheter att reflektera kring denna fråga utifrån sina egna tankar, levde denna övning upp till vad regeringens proposition argumenterade för när de startade projektet Skapande skola: "genom att barn och unga, får uppleva och själva skapa får de utveckla sin fantasi och ett självständigt tänkande" (Myndigheten för kulturanalys, 2013 s 14).

Eftersom klassläraren medverkade i de flesta övningarna så verkade det som att hon var engagerad och positiv till detta projekt. Jag frågade därför Jakob om det är vanligt att lärarna brukar vara lika engagerade och positiva när Jakob arbetat med detta projekt eller andra dramaprojekt och Jakob svarade följande:

"Ja de brukar vara positiva. Genom att jag kommer in i olika projekt så är det ofta ett aktivt val av lärarna att vara med om detta, men om det finns lärare som blivit påtvingade så är de inte så

närvarande de känner att de ska kolla lite e-mejl eller rätta något. Men då är det viktigt att jag har en överenskommelse så att läraren känner sig bekväm i detta och kan uttrycka detta".

Enligt Myndigheten för kulturanalys första utvärdering av Skapande Skola projektet så fanns där lärare som var positiva till detta projekt och andra lärare som var negativa. I denna utvärdering fanns det många lyckade exempel på att Skapande Skola upplevts som positivt bland flera lärare och rektorer som menade på att Skapande Skola inspirerat dem i deras vardagliga arbete (Myndigheten för kulturanalys, 2013 s 51 och 52). Men det fanns även vissa lärare och rektorer som upplevt projektet som negativt eftersom de upplevt att Skapande Skola bara pågår i särskilda ämnen som inte hör till de mest prioriterade (Myndigheten för kulturanalys, 2013 s 53 och 54).

En av ambitionerna med Skapande skola satsningen är att göra kulturen till ett integrerat inslag i den ordinarie skolverksamheten och att långsiktigt integrera kulturella och konstnärliga uttryck i skolans arbete (Myndigheten för kulturanalys, 2013 s 20 och 51). För att ta reda på hur kulturinstitutionens arbete lever vidare i skolorna när projektet är avslutat, frågade jag teaterpedagogen i intervjun på vilket sätt deras projekt lever vidare i skolklasserna efter att projektet är avslutat och Jakob svarade följande: indrag

"Jag vet att lärare som varit med andra klasser i det här är ofta sugna på att göra detta igen när de har fått en ny klass för de tycker att det är bra. Sen tror jag också att man kommit in och varit en injektion

i klassen för att just jobba kreativt och skapande. Och barn som kanske har det tufft med läsningen och skrivningen men som får leva upp när man jobbar mycket praktiskt blir sedda på ett annat sätt. Så förhoppningsvis så kan det vara så att de får se varandra i en annan situation i en lustfylld situation sen hur lärare har gått vidare med detta det kan jag inte riktigt svara på."

Jakob pratar om att lärare har velat ta del av kulturinstitutionens projekt fler gånger vilket betyder att vissa lärare tycker att kulturinstitutionens projekt är värdefullt. Att Jakob nämner att han kommit in och uppmuntrat lärare och elever till att arbeta kreativt och skapande är viktigt, tycker jag. Enligt Annika Åstrand i Gråhamn et al, (2009 s 71) måste skolorna ta elevernas skapande på allvar och pedagogisera detta. Lärarna måste även förstå att det estetiska inte bara är lek som ligger utanför ämnenas områden utan ändra sin syn på kunskap, konst och estetik (Annika Åstrand i Gråhamn et al, 2009 s 71). Med kulturinstitutionens projekt kan kanske lärare få bättre förståelse för sina elever eftersom de kan lära sig att utgå ifrån dem mer genom lek, fantasi, skapande och förstå hur viktigt detta är.

I myndigheten för kulturanalys utvärdering framgick det att många lärare menade på att Skapande skola satsningen bidrog med att eleverna fick en ny arena att verka på. Skapande skola bidrog med att lärarna upptäckte nya sidor hos eleverna och att exempelvis vissa blyga elever blommat upp när de stod på scen (Myndigheten för kulturanalys, 2013 s 54).

Detta stämmer överens med vad Jakob berättade i djupintervjun att vissa barn får leva upp genom kursen och att de får se varandra i en annan lustfylld situation. Men om projektet verkligen lever vidare i skolorna när projektet är avslutat går inte att ta reda på enbart efter att ha tagit del av Jakobs utsaga.

Ett problem med externa kulturprojekt som Gråhamn et al, (2009 s 49) tar upp är att dessa projekt inte har varit förankrade eller integrerade i skolans sammanhang. Jag ville därför ta reda på om lärarna använder sig av övningar och material ifrån kulturinstitutionens kurs när teaterpedagogerna inte är där. Jag ställde frågan om det var vanligt för lärarna att använda sig av det som ni genomför i ert projekt och på vilket sätt. Jakob svarade följande:

"I det här projektet så kan jag inte riktigt säga om det hänt eller inte vi har inte pratat så mycket om det än vi är mitt uppe i det. Vi kommer att ha utvärderingstest med lärarna sen och sådana frågor kommer man fram till då och pratar om då. Det är lite tidigt att säga det nu men det är inget direkt som jag kan tänka nu."

Ett annat problem med externa kulturprojekt enligt gråhamn et al, (2009 s 35) var att lärarnas röster inte blivit hörda i dessa sammanhang. Att lärarna får fylla i utvärderingstest motverka detta problem eftersom deras åsikter då förs fram.

Enligt myndigheten för kulturanalys första utvärdering så upplevde många lärare att de hade fått en ökad tillit till hur de kan integrera kulturella och konstnärliga uttrycksformer i undervisningen (Myndigheten för kulturanalys, 2013 s 52). Detta framgick också i det Jakob berättade om att många lärare har valt att använda sig av kursen ett antal gånger samt att han upplever att han varit en injektion för att arbeta kreativt och skapande i klasserna.

Enligt myndigheten för kulturanalys första utvärdering framgår det dock inte hur mycket arbetssätten förändrats i klassrummen och lärarna har även haft svårt att svara på vad de långsiktiga effekterna har blivit (Myndigheten för kulturanalys, 2013 s 52). Jakob hade dessutom svårt att svara på hur lärarna använder sig av deras projekt i den ordinarie undervisningen. Han kunde heller inte svara på hur lärarna har gått vidare med deras projekt. Detta kan också ha att göra med att de är mitt uppe i projektet och inte hunnit.

Diskussion

I detta kapitel kommer jag att reflektera och problematisera kring ett urval företeelser utifrån resultatet av min studie med hjälp av mina nyckelbegrepp som är: Estetik, pedagogiskt drama, teater och ett konstpedagogiskt perspektiv.

Att eleverna får möta kulturinstitutionens projekt kan bidra till att eleverna får ta del av konst och kultur på ett sätt som de inte annars hade fått ta del av i skolan och därmed att eleverna får uppleva estetiska perspektiv på nya sätt. Gråhamn et al, (2009 s 120) skriver om att den estetiska sfärens frihet är att den inte behöver använda sig av färdiga och bestämda kunskaper. En styrka kan vara att en nyfikenhet, frågor, motsägelser och osäkerhet kan uttryckas . Detta kan leda till att människor inom konstens värld får möjligheter att utveckla alla tänkbara sätt att ge tillvaron mening (Gråhamn et al, 2009 s 98). Estetik innehåller fantasi, känslor och

intellekt som kan utmana det som upplevs som självklart och vända på perspektiven (Gråhamn et al, 2009 s 120).

Kulturinstitutionen vill att eleverna ska få personliga upplevelser utifrån deras projekt genom att eleverna får arbeta med olika dramapedagogiska övningar som utgår ifrån elevernas fantasi och även få se en teaterföreställning. Dessa personliga upplevelser går inte att värdera som att det kan vara rätt eller fel. Jag framhåller att Gråhamn et al, (2009 s 121) skriver om att konstnärliga traditioner bär på en frihet att uttrycka och gestalta världen från ett djupt mänskligt perspektiv. Enligt Gråhamn et al, (2009 s 122) är dessa konstnärliga traditioner viktiga eftersom de förvaltar många sanningar, öppenheter inför världen, osäkerhet och kluvenhet. Det kritiska tänkandet går väl ihop med dessa konstnärliga traditioner.

Enligt Annika Åstrand i Gråhamn et al, (2009 s 67) har lärare i grundskolan svårt att förstå vad begreppen kreativa arbetsformer, skapande verksamhet och estetiska läroprocesser innebär. Eftersom pedagogiskt drama använder sig av alla dessa tre begrepp kunde mer pedagogiskt drama i grundskolorna förändrat förutsättningarna. Detta är dock svårt eftersom drama inte finns som ett eget ämne i grundskolan. Men trots det så nämns drama på flera ställen i läroplanen. Ett problem med detta kan vara att det inte står hur lärarna ska gå tillväga för att använda sig av drama i läroplanen. Har lärarna då inte genomgått någon dramautbildning blir det svårt att veta hur de ska gå tillväga för att arbeta med pedagogiskt drama. Teaterpedagoger och dramapedagoger kan på så sätt vara väldigt värdefulla för skolorna och bidra med att fortbilda lärarna i kompetens inom detta område. De kan även hjälpa till med att precisera begrepp som konst och kultur och göra detta användbart i skolan. Dessa begrepp är väldigt breda och kan betyda många olika saker (Gråhamn et al, 2009 s 58).

Styrkan i ett pedagogiskt drama perspektiv kan vara en kroppslig utforskning av olika fiktiva situationer som kan användas för att få en bättre kunskapsinhämtning av skolans olika innehåll, detta eftersom drama kan levandegöra undervisningens innehåll och skapa kroppsupplevelser (Sternudd, 2000 34).

Under de övningar som jag observerade kunde jag tillexempel märka att eleverna fick utforska alternativa verkligheter i sociala samspel med stöd av en pedagogisk ledare. I dessa olika situationer fick eleverna möjligheter att koppla ihop innehållet och den konstnärliga formen i ett samspel som skapade mening (Sternudd, 2000 34). Detta kunde jag märka då

eleverna var väldigt engagerade när de pratade om boken de läste som de sedan skulle se som teaterföreställning. Jag kunde även märka att eleverna var engagerade i de övningar som de genomförde där de fick använda sin egna fantasi i samspel med andra och göra olika gestaltningar. Dessa övningar och aktiviteter kan förstås utifrån ett konstpedagogiskt perspektiv på drama där det dominerande målet är att utveckla individens förmåga att uttrycka sig i konstnärlig form, med alla de medel som finns inom teatern (Sternudd, 2000 s 49 och 50).

Detta tror jag kan användas mer i olika skolsammanhang och bidra till att skapa andra drivkrafter för lärande. Klassläraren använde sig av kulturinstitutionens projekt i sin egen undervisning genom att eleverna fick läsa den berättelse som de sedan skulle se en föreställning på. Detta går att tolka som det myndigheten för kulturanalys utvärdering skriver om att Skapande Skola utvecklar kompetenser som bedöms i flera olika ämnen (Myndigheten för kulturanalys, 2013 s 55). Eleverna fick träna på sin läsförståelse genom att de fick läsa boken Gusten grodslukare och även bearbeta denna på flera olika sätt genom kulturinstitutionens projekt. I intervjun med teaterpedagogen framgick det att han diskuterade boken med eleverna och eleverna fick även träna på att analysera boken genom att jämföra den med teaterpjäsen.

I intervjun med Jakob framgick det också att det bara var vissa klasser där läraren valde att eleverna skulle läsa boken. Värdet av externa projekt varierar mycket beroende på vad lärarna har för syn på dessa projekt. Detta framgick även i myndigheten för kulturanalys utvärdering där de skriver att många lärare, elever och kulturaktörer menar på att Skapande Skola bara blir som ett tillfälligt besök. Vissa lärare uppfattade det även som att Skapande Skola tar tid ifrån vad som egentligen borde uträttas (Myndigheten för kulturanalys, 2013 s 55 och 56). Myndigheten för kulturanalys första utvärdering kommer även fram till att än så länge är de långsiktiga effekterna av Skapande Skola satsningen bara förhoppningar och idealbilder. Det saknas systematiskt gjorda utvärderingar som fångar in de långsiktiga effekterna och därför kommer myndigheten för kulturanalys att fortsätta med sin utvärdering av Skapande Skola (Myndigheten för kulturanalys, 2013 s 5 och 54).

Teaterpedagogen diskuterade övningarna som eleverna fick genomföra både innan, under och efter övningarna. Han ville att eleverna skulle få uttrycka sig kreativt vilket öppnade upp för att eleverna fick pröva olika sätt att beskriva och tolka verkligheten på. Gråhamn et al, (2009 s

fick prova på fanns det inga färdiga och bestämda kunskaper vilket Gråhamn et al, (2009 s 120) skriver om att detta är en utav styrkorna med estetiska läroprocesser. Vidare skriver Gråhamn et al, (2009 s 120) att estetiken kan utmana konventionerna och vanetänkandet genom att främmandegöra sådant som vi uppfattar som självklart, vända på perspektiven och ställa saker på huvudet (Gråhamn et al, 2009 s 120). Detta hör tydligt ihop med det konstpedagogiska perspektivet på drama som har sitt ursprung ifrån Creative dramatics som utvecklades genom bland annat John Dewey i början av 1900-talet. Dewey och hans efterföljare vände sig emot den tidens skoltraditioner som bland annat handlade om att eleverna skulle genom att undervisas i teater utveckla sin kommunikation när de lärde sig repliker utantill (Järleby, 2005 s 15 och 16). Creative dramatics kom att handla om att utveckla elevernas kommunikation genom att istället låta eleverna arbeta kreativt och skapande med utgångspunkt ifrån elevernas förmågor (Sternudd, 2000 s 49).

Klassläraren medverkade i de flesta övningar som jag observerade vilket kan bidra till att läraren inspireras till att använda sig av dessa övningar i andra sammanhang. Hon var även engagerad i vad kulturinstitutionen erbjöd, vilket innebär att det är en större chans att detta projekt kommer att integreras i skolans sammanhang och leva vidare även när kulturinstitutionens projekt är avslutat.

I min studie framgick det också att vissa rektorer och lärare verkar väldigt okunniga och har en negativ syn på kultur och estetik helt i linje med det som gick att läsa i utvärderingen. I denna utvärdering pratade en rektor om att kultur bara är nöje för vissa få och en lärare pratade om att Skapande Skola bara pågår i vissa mindre prioriterade ämnen (Myndigheten för kulturanalys, 2013 s 53 och 54). Dessa föreställningar kan komma från att estetiken sällan har ansetts tillhöra skolans kärnverksamhet (Gråhamn et al, 2009 s 237).

Att sådana föreställningar verkar finnas, gör det ännu viktigare för satsningar som Skapande

Skola. Dessa satsningar kan fördjupa estetiska perspektiv och motverka okunskap om estetik.

Detta är viktigt eftersom regeringens proposition som argumenterade för Skapande Skola satsningen handlade om att det är av stor vikt att barn och unga får uppleva och skapa kultur som utvecklar nytänkande (Myndigheten för kulturanalys, 2013 s 15). Enligt Lindgren i Lindstrand och Selander, (2009 s 181) kräver dagens och framtidens arbetsliv flexibilitet och kreativt tänkande. För att utveckla dessa förmågor behöver eleverna träna sin fantasi och skapande förmåga, vilket jag tycker att kulturinstitutionens kurs bidrog med.

Ett problem med detta är att det bara är vissa skolor som har möjligheter att ta del av kursen som jag har följt. Detta projekt är alltså inte tillgängligt för alla skolor.

Slutsats

I denna studie har jag undersökt regeringens kultursatsning Skapande Skola genom att, närmare bestämt beskriva och analysera en lokal kulturinstitutions uttalade intention samt sätt

att arbeta med Skapande Skola. Jag har även försökt att analysera kulturinstitutionens tolkning och genomförande arbete av uppdraget utifrån ett dramapedagogiskt perspektiv.

Detta har jag gjort genom att observera två lektioner med en årskurs tre samt en djupintervju med teaterpedagogen som höll i dessa lektioner.

.

Ett viktigt syfte med regeringsuppdraget Skapande Skola är att elever i grundskolan ska få likvärdiga möjligheter att delta i kulturlivet (Myndigheten för kulturanalys, 2013 s 14). Genom regeringsuppdraget Skapande Skola ska eleverna få möjligheter att skapa och genom detta skapande utveckla sin fantasi och ett självständigt tänkande (Myndigheten för kulturanalys, 2013 s 14). Ett annat viktigt syfte med denna satsning är att eleverna i kulturella aktiviteter får använda sin kreativitet i gemenskap med andra (Myndigheten för kulturanalys, 2013 s 15).

.

Det lokala projektet har flera olika syften. Deras huvudsyfte är att lära eleverna vad teater kan vara för något, hur skådespelare arbetar och hur andra människor som arbetar på teatern arbetar. De vill lära eleverna att teatern är till för alla och att de är välkomna till teatern. Ett annat syfte är att utveckla elevernas kommunikation där verbal, icke verbal och symbolisk kommunikation ingår. I denna kommunikation är elevernas fantasi, skapande och tankar ett centralt inslag.

.

Eleverna fick prova på varierande övningar under de lektioner som jag observerade. Genom kursen fick eleverna även se en teaterföreställning och vara bakom kulisserna på teatern vilket gav eleverna flera intryck av vad drama och teater kan handla om. Illeris, 2011 s 29 skriver om att för att ett långsiktigt lärande ska ske krävs det att hjärnan får bearbeta mångsidiga intryck som kopplas samman med andra aspekter. Detta bidrar till att kunskapen sätter sig i långtidsminnet. Men för att kunskapen ska sätta sig i långtidsminnet krävs det motivation (Illeris, 2011 s 29) vilket jag tycker att denna kulturinstitution skapade i dessa meningsfulla

sammanhang eftersom de var noggranna med att utgå ifrån eleverna. Det var en väldigt god stämning på de lektionerna som jag medverkade på där teaterpedagogen byggde upp spännande situationer för eleverna. Detta bidrog med känslomässiga minnen av de som medverkade i händelseförloppen som kunde kopplas samman med de innehållsmässiga områdena som behandlades (Illeris, 2011 s 29).

Av de lektioner som jag observerade kunde jag märka att eleverna var väldigt engagerade och glada över projektet eftersom det var en god stämning på lektionerna och eleverna var väldigt engagerade i de olika övningarna. Detta tror jag har att göra med att drama har en närhet till leken vilket är barnens naturliga uttrycksform (Gråhamn et al, 2009 s 91). Teaterpedagogen som jag följde utgick ifrån elevernas intressen, fantasi och skapande på de lektionerna som jag observerade. Detta ledde till att teaterpedagogen kunde bredda elevernas kunskaper utifrån projektets innehåll.

Enligt Annika Åstrand i Gråhamn et al, s 72 är det viktigt att skolan tar elevernas kultur på allvar. Skolan måste även ta elevernas skapande på allvar och pedagogisera detta skapande (Annika Åstrand i Gråhamn et al, s 72).

.

Kulturinstitutionens tolkning och genomförande av Skapande Skola uppdraget går tydligt in i det konstpedagogiska perspektivet. Detta är ett av fyra olika perspektiv som Sternudd (2000) skriver om för att definiera drama. Detta perspektiv på drama tar sin utgångspunkt i att eleverna med hjälp av teaterns medel ska få uttrycka sig kreativt och utveckla sin fantasi (Sternudd, 2000 s 50). Det konstpedagogiska perspektivet har sitt ursprung i creative dramatics där det dominerande målet är att utveckla individens förmåga att uttrycka sig i konstnärlig form, med alla de medel som finns inom teatern (Sternudd, 2000 s 49 och 50).

Referenser

Litteratur

Aulin-Gråhamn, Lena, Persson, Magnus, Thavenius, Jan, 2009. Skolan och den radikala

estetiken. Holmbergs i Malmö AB Sweden

Backman, Jarl 2008. Rapporter och uppsatser. Narayana Press, Denmark

Bryman, Alan 2012. Samhällsvetenskapliga metoder. Liber AB i Malmö

Byreús-Hagen, Katrin (2001), Du har huvudrollen i ditt liv. Liber, Stockholm

Gustafsson, Bengt; Hermeren, Göran & Pettersson, Bo, 2011. God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Hägglund, Kent och Fredin, Kirsten, 1993. Dramabok Stockholm Liber Utbildning

Illeris, Knud, 2011. Lärande Elanders Beijing Printing Co.Ltd, China

Järleby, Anders 2005. Spela roll kreativt lärande med teater och drama. Pegasus förlag & teaterproduktion

Kullberg, Birgitta 2009. Etnografi i klassrummet. Holbergs i Malmö AB

Lindgren, Monica 2009. Normalitet och kunskapsideal i skolans estetiska verksamhet. I: Lindstrand, Fredrik & Selander, Staffan. Estetiska Lärprocesser. Lund: Studentlitteratur.

Mouwitz, Lars (2006). Matematik och bildning: berättelse, gräns, tystnad. Diss. Stockholm : Kungliga tekniska högskolan, 2006

Myndigheten för kulturanalys, Skapande skola en första utvärdering Rapport 2013:4.