Lärarens roll

Lärarens roll framträder ständigt i de första tre kategorierna. Deras roll är oskiljbar från kategorierna. Även om Bruner och Piaget till stor del är överens, och både betonar att eleverna lär sig bäst är när de upptäcker själva, har de olika syn på lärarens roll i klassrummet. Läraren spelar en större roll i Bruners inställning än i Piagets, där läraren förblir i bakgrunden och bara erbjuder eleverna lämpligt material. Bruner anser dock att läraren bör introducera problemsituationer som kommer att stimulera eleverna i en sådan utsträckning att de försöker upptäcka själva ämnets struktur (Tomic, 1996). I Skolinspektions rapport (2009) påpekas det att klasslärarsystemet styr i lägre årskurser. Även om nästan alla lärare som undervisar i matematik på de granskade skolorna har pedagogisk högskoleutbildning förekommer dock att lärare saknar adekvat utbildning för att undervisa i matematik. Eftersom klasslärarsystemet är starkt styrande i de lägre årskurserna och för att det inte är ovanligt att lärare med utbildning i

exempelvis svenska och samhällsorienterande ämnen även undervisar i matematik och naturorienterande ämnen. Detta kan leda till att lärare bara instruerar utan att vägleda elever till att komma fram till lösningar, har ostrukturerad undervisning, följer

läroböcker som inte säkrar kvalitet och likvärdighet, inte arbetar systematiskt eller med RF och sällan arbetar laborativ, och även om de arbetar laborativ sätter de inte in undervisningen i ett större sammanhang. Det finns fortfarande många lärare som håller sig till de traditionella undervisningsmetoderna som kräver mindre tid och engagemang. Detta kan även innebära att lärarna inte använder sig av forskning och inte arbetar genomtänkt och strukturerat samt att lärarna inte ser var exakt enskild elev befinner sig i sin inlärning.Samtidigt säger Eckert (2017) att undervisning är en process där även läraren utvecklar sitt sätt att undervisa. Återigen tar jag upp exempel från Zeljics et.al. (2016) studie. Syftet med deras studie var att undersöka lärarens användning av

71

manipulativa modeller, realistiska bilder, abstrakta bilder, ordproblemuppgifter och det symboliska språket i matematikinstruktion. Resultatet visar att varken elevernas

kognitiva utveckling eller abstraktion av innehållet urskiljs tillräckligt och detta är ett viktigt kriterium vid val av RF.

Rektorernas roll är också betydelsefull. Enligt Skolinspektions studie (2009) intar rektorerna inte aktiv roll på de granskade skolorna när det gäller att se till att

undervisningen utgår från de nationella kunskapsmålen, tar inte ansvar för att elevernas kunskaper följs upp och utvärderas och att nödvändiga åtgärder vidtas samt erbjuder inte relevant kompetensutveckling till sina medarbetare. Kontinuerlig

kompetensutvecklig är viktigt för lärare. Rektorerna måste ordna olika kurser och föreläsningar som ska främja lärarnas kompetens. Många forskare föreslår nya sätt att undervisa matematik, men å andra sidan får lärare i förfogande få didaktiska medel som är nödvändiga för att följa den nya utvecklingen. Freudenthal (1962) anser att de nya innehållen är värdefulla, men att deras adekvata didaktiska omvandling helt saknas. Han kräver att de nya innehållen måste åtföljas av en ny didaktisk utveckling, vilken ska leda till en verklig förändring i undervisningen. Enligt min åsikt finns det många studier som vidhåller att förändringar i undervinsingen i matematik behövs och påpekar olika faktorer som är viktiga vid undervinsingen. Å andra sidan följer ditaktiska medel inte den utvecklingen. Lärare lyssnar på föreläsningar som framställer faktorer, samtidigt får de inte didaktiska medel som kan hjälpa dem att implementera dem aktuella faktorerna.

7.3.6. Sammanfattning

Det kan finnas flera möjliga orsakar till resultaten i studien:

1. undervisningar struktureras inte på så sätt att förenkla information, att ge upphov till nya satser och att göra det lättare att handskas med

kunskapsmängden, d.v.s. strukturen står inte i relation till elevernas status och begåvning;

2. i undervisningar specificeras inte sekvenser som är mest effektiva när det gäller att presentera det material som ska läras in;

72

3. i skolan främjas inte elevernas nyfikenhet, drivkraften för att uppnå kompetens och reciprocitet;

4. läroplanen är alltför allmänt skriven och ger inte lärarna tillräckligt tydlig information om vad de ska undervisa om;

5. läromedel säkrar inte kvalitet och likvärdighet;

6. om de ovan nämnda kategorierna är uppfyllda säger studien emot både Bruners och Piagets utvecklingsteori.

För de första tre kategorierna spelar läraren en avgörande roll. Läraren bör vara en vägledare som introducerar problemsituationer som kommer att stimulera eleverna i en sådan utsträckning att de själva upptäcker ämnets struktur. Enligt resultaten är det tänkbart att lärare inte uppfyller de kraven som behövs. Den fjärde orsaken kan vara att läroplanen är alltför allmänt skriven och inte ger lärarna tillräckligt tydlig information om vad de ska undervisa om. Enligt (Berg, 2014) är förmågorna i kursplanen mycket generellt beskrivna och går in i varandra samt att det inte finns någon tydlig definition på vilket sätt de ska beaktas i undervisningen, vilket lämnar stort tolkningsutrymme för lärarna. Den femte orsaken kan vara att läromedelet inte säkrar kvalitet och

likvärdighet. På så sätt kan skolan eller läraren inte heller säkra kvalitet i sitt arbete. Enligt Ryve et.al. (2016) är rätt utformade läromedel och lärarhandledningar en mycket viktig resurs för både undervisning och kompetensutveckling. Resultaten från denna studie ifrågasätter Bruners och Piagets utvecklingsteorier. Dock, för att kunna sätta teorierna under en grundligare diskussion måste det säkerställas att de ovan nämnda grundläggande principerna för inlärningen och intellektuell utveckling hos eleverna i studien är uppfyllda.