4. Resultatbeskrivning
4.1. Lärares användning av betygskriterier
De lärare som vi intervjuade var samstämmiga om att det saknas gemensamma
utgångspunkter för hur de ska presentera styrdokumenten för eleverna. Dock tillades att skolan förväntade sig någon form av presentation av rådande styrdokument. Alla lärare sa att styrdokumenten introducerades tidigt i kurs A, ofta i samband med elevernas första skrivning.
Jag tycker inte att man ska ge eleverna all information i början, det blir för mycket nytt. Men när det är dags med prov brukar jag visa betygskriterierna skrivna i matrisform och exemplifiera vad som skiljer de olika betygsstegen från varandra (Fredrik).
Efter ett litet tag in i kursen så brukar jag ta med mig kursplanen. Jag tycker att det är för tidigt att göra det de första veckorna. Så det dröjer ett tag men efter en månad eller en och en halv så kommer det och då pratar vi först om innehållet och sen tittar vi på kriterierna. Då berättar jag även lite om vad som bedöms (Bertil).
Flera lärare talade om att de kontinuerligt berättade om de olika kriterierna i undervisningen. Detta gjordes i samband med genomgångar på tavlan vid
exemplifiering av stoffet. De berättade också att det fanns olika nivåer på uppgifterna i boken och att detta visade vilka kriterier som fanns för de olika betygsstegen. Nämnvärt var att enstaka lärare använde styrdokumenten vid mycket få tillfällen i undervisningen.
Jag presenterar kriterierna för eleverna i samband med första provet och därefter använder jag dem inte så mycket. Jag använder dem för egen del men jag pratar inte med eleverna om dem (Adam).
Jag tror att det är mest effektivt att förklara kriterierna utifrån exempel. Det vill säga att man berättar vad som krävs för de olika betygen när man har löst en uppgift. Dessutom kan man resonera med eleverna kring kriterierna då de löser uppgifter från boken (David).
Man talar hela tiden om styrdokumenten i andra sammanhang också, i och med att man måste påminna eleverna. Det gäller att visa framfötterna hela tiden (Bertil).
4.2. Bedömning och betygssättning
4.2.1. Betygsunderlag
Utifrån de lärare som intervjuades kunde vi urskilja att samtliga använder sig av skrivningar för att mäta elevernas kunskap. En del lärare kompletterade med
laborationer och någon med muntliga presentationer. De sistnämnda betygsunderlagen utgjorde dock en liten del av det totala betygsunderlaget.
Vid intervjun med lärarna ställdes frågan om de använde sig av andra examinationsformer än prov:
Jag använder inga andra examinationsformer om det inte behövs (Adam).
Inlämningsuppgifter och laborationer tycker jag är bra komplement till de skriftliga proven (Bertil).
Jag brukar ha laborationer och någon muntlig presentation (Cesar). Ibland använder jag laborationer (David).
Laborationer och muntliga presentationer (Erik). Inget annat som jag sätter betyg på (Fredrik).
Lärarna var även eniga om att det finns ett dolt betygsunderlag som kunde vara svårt att motivera för eleverna. Detta var de färdigheter som eleverna visat under lektionerna och utgjordes av exempelvis elevens delaktighet på lektionen, elevens matematiska nivå men även visat intresse för ämnet.
Det finns ett underlag som inte alltid är lätt att synliggöra för eleverna och det är det underlag som finns i mitt huvud. Det är också ett betygsunderlag kan man säga för det är ju genom att lyssna på elevens frågor som man kan få veta vilken nivå de ligger på och hur långt de har kommit (Fredrik).
4.2.2. Nationella prov
Under intervjuerna talade alla lärare utom en om nationella prov utan att vi nämnt detta. Vid intervjufrågorna kring de nationella proven upptäcktes både likheter och skillnader mellan lärarnas uppfattningar om vikten av detta moment. Likheterna var främst att
samtliga lärare ansåg att de nationella proven var viktiga dels ur ett
jämställdhetsperspektiv men även som betygsunderlag. Däremot var de oeniga om hur stort utrymme provet skulle ha i kursbetyget.
De nationella proven är otroligt värdefulla. Provet är ett styrmedel som ser till att vi håller rätt nivå på undervisningen och på kraven. Jag tycker att alla skolor och kurser borde ha nationella prov för att få en likvärdig skola. De som når godkänt på det nationella provet får godkänt och även de som når de olika betygsstegen, får de betyget de nått upp till. Men om en elev ligger enstaka poäng under betygsgränsen får de andra proven avgöra (Fredrik).
Jag väger in alla moment lika. Säg att man hinner med fem prov och en eller två muntliga presentationer plus det nationella då får de ha de proportionerna. De nationella proven är mycket bra för man får en uppfattning om hur man ska rätta andra prov i och med att man får matriser som hjälpmedel (Erik).
Jag sätter inte ett dåligt betyg om första provet var svagt. Det nationella provet är också ganska avgörande eftersom det är ett prov på hela kursen. Då visar eleverna vad de kommer ihåg från hela kursen, så det måste spela en stor roll vid
betygssättningen (Adam).
4.2.3. Betygssättning
Alla lärare var överens om att de gick tillbaka och överblickade noteringar och bedömningsunderlag om varje elev innan betygssättning skedde. Samtliga lärare
berättade att de hade en bild om vilken nivå en elev låg på redan innan betygssättningen skedde. Noteringar och bedömningsunderlag brukade oftast bekräfta den bild som läraren skapat av eleven.
Vid prov och inlämningar noterar man det de har presterat och sen funderar man över hur eleven har diskuterat, uttryckt sig och hur den allmänt har visat intresse. Det är ganska många detaljer och allt skrivs inte ner. Känslan som man har över
vilken nivå eleverna ligger på stämmer ofta överens med noteringarna jag har gjort (David).
Det betyg eleverna får på det nationella provet brukar stämma väldigt väl med vad de nått på övriga delprov under kursen (Fredrik).
När jag ska sätta betyg tittar jag på skrivningarna och försöker jämföra dem med betygskriterierna (Cesar).
4.2.4. Svårigheter med bedömning och betygssättning
Lärarnas erfarenheter kring vilka svårigheter bedömning och betygssättning kunde medföra hade likheter men även skillnader. Flera lärare påpekade svårigheterna kring att bedöma de muntliga presentationer som sker i det matematiska klassrummet. En av de intervjuade lärarna påpekade att bedömning överlag var svårt medan en annan beskrev att bedömning och betygssättning var lika lätt som övriga undervisningsmoment.
Jag tycker det är svårt att bedöma ”muntlighet” i klassrumssituationer när det inte är en muntlig examination (Cesar).
Det är när man har dialogen i klassrummet. Jag vill inte stå och anteckna när eleverna säger saker utan försöker att memorera vilka som har varit aktiva, vem svarade väldigt bra matematiskt eller vem ställde en bra matematisk fråga. Det är det som är svårt att göra riktigt bra (Bertil).
Jag tycker att hela bedömningssituationen är svår (Adam).
Jag kommer inte på något som är svårare än något annat. Berättar man vad man förväntar sig så blir inget svårare än det andra (Erik).
4.2.5. Lärares egna tankar kring bedömning och betygssättning
Det fanns många moment i kurs A och med det följde att lärare hade olika meningar om vad som var viktigt att kunna efter avslutad kurs. Flera ansåg att det moment som de lägger stor vikt beror på vilket program eleverna tillhör.
Det är ju viktigt att kunna hantera ekvationer och funktioner och formler. Att kunna lösa ut formler, lösa ekvationer av olika slag, att förstå algebran så att säga, för den kommer ju tillbaka i B, C, D och E också (Bertil).
Procent, det tycker jag är det viktigaste avsnittet, det behöver eleverna. Sen är det klart att, för förståelse av matte så är ju algebra oerhört viktigt att man kan dividera med bråk och att man kan multiplicera med parenteser och så vidare. Men till praktisk användning så tycker jag nog procent (Erik).
Även om det fanns moment i kursen lärarna värderade högre var de eniga om att detta inte skulle ha en större vikt vid betygssättning. Vissa lärare påstod att det finns en viss inverkan av närvaro och attityder vid betygssättning. Detta tog sig uttryck genom att lärarna inte anser att de tillgodoser sig den nödvändiga kunskap som eleverna skulle gjort vid eventuell närvaro. De övriga lärarna som inte var av samma åsikt var tydliga med att närvaro inte ska utgöra ett underlag vid bedömning och betygssättning.
Det utgör ett underlag indirekt, det är så att en elev som har dålig närvaro nästan alltid får sämre resultat då de inte tillgodogjort sig någon undervisning (Fredrik).
Det är ju kunskapen som ska mätas inte hur ofta du är där. Det hoppas jag inte (Erik).