Denna rapport har gett oss ovärderliga kunskaper om bedömning och betygssättning vilket vi inte anser oss fått i tillräcklig utsträckning hittills på Lärarutbildningen. Vi har fått erfara att tolkningen av de rådande betygskriterierna kan leda till svårigheter vid bedömning och betygssättning. Dessutom har vi fått vetskap om att olika lärares uppfattningar kring matematikinnehållet i kurs A skiljer sig väsentligt. Efter vår undersökning känner vi oss betydligt mer erfarna och trygga på detta viktiga område. I samband med bearbetningen av denna rapport insåg vi att detta arbete har givit oss möjlighet för att förbereda oss inför bedömning och betygssättning i praktiken. Vi anser även att vi med hjälp av våra nyvunna kunskaper kan titulera oss som goda
8. Vidare forskning
Under arbetets gång har det framkommit flera olika tankar och funderingar kring vår undersökning. Vi tror att resultatet i vår studie är relativt tillförlitligt men för att säkerställa detta vore det bättre att ha genomfört undersökningen i samband med att läraren sätter kursbetyget på matematik A. Om undersökningen genomförts då läraren satte kursbetyg hade vi som forskare kunnat vara på plats och observera läraren i sitt arbete och därefter komplettera med en intervju. Vid en eventuell observation hade lärarens tankar och åsikter om bedömning och betygssättning satts in i ett sammanhang och då hade vi med största sannolikhet fått ta del av kunskap som inte framkom under våra genomförda intervjuer.
Vår undersökning har väckt vårt intresse för fortsatt forskning inom ämnesområdet. Vi anser att det hade varit intressant att genomföra samma undersökning men i andra ämnen än matematik för att upptäcka eventuella likheter och skillnader. Vi hade även velat genomföra en undersökning liknande denna fast där elevernas åsikter och erfarenheter haft en betydligt större del.
Avslutningsvis, hoppas vi att denna undersökning kan inspirera andra forskare till att fortsätta bidra med ytterligare kunskap på detta ämnesområde. Under arbetet har vi insett betydelsen av att lärare är medvetna om bedömning och betygssättning. Vi hoppas att vår undersökning kan bidra till att väcka diskussion för att göra alla lärare medvetna om de positiva och negativa sidorna med bedömning och betygssättning.
9.
Litteraturförteckning
Backman, Jarl (2009). Rapporter och uppsatser. (2., uppdaterade [och utök.]. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Boaler, Jo (1998). Open and Closed Mathematics: Student Experiences and
Understandings. Journal for Research in Mathematics Education (s. 41-62). Vol. 29, No. 1.
Boesen, Jesper (2004). Bedömarreliabilitet – med fokus på aspektbedömningen i det nationella B-kursprovet i matematik våren 2002. Umeå: Umeå Universitet. Cobb, Paul, Wood, Terry, Yackel, Erna, Nicholls, John, Wheatley, Grayson, Trigatti,
Beatriz, Pelwitz, Marcella (1991). Assessment of a problem-centered second-grade mathematics project. Journal for Research in Mathematics Education. Vol. 22, Nummer, 1, 3-29.
Edvardsson, Bo (2007). Metod- och processproblem vid observation. Örebro: Örebro universitet: Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete.
Ernest, Paul (1989). The impact of beliefs on the teaching of mathematics. Paul Ernest (red.). Mathematics teaching: the state of the art (s. 249-254). London: Falmes Press
Evenshaug, Oddbjørn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Fjellström, Roger (2002). Betygssättandets etik. Skolverket, Att bedöma eller döma – tio artiklar om bedömning och betygssättning (s. 77-90). Stockholm: Liber Distribution.
Gunnarsson, Ronny (2002). Validitet och reliabilitet. Hämtad från
http://www.infovoice.se/fou/bok/10000035.shtml den 28 november 2010.
Handal, Boris & Herrington, Anthony (2003). Mathematics teachers’ belifes and curriculum reforms. Mathematics Education Research Journal. Vol 15, 59-69.
Jakobsson, Anders & Lundström, Lars (2007). Rapporter från tankesmedjan. Rapport 1,
2007; IUP, bedömning och betygssättning. Malmö: Holmbergs i Malmö.
Jaworski, Barbara (1998). Att undervisa i matematik: ett social-konstruktivistiskt perspektiv. Arne Engström (red), Matematik och reflektion (s. 97-123). Lund: Studentlitteratur.
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen – undersökningsmetoder och språklig utformning. (4., [uppdaterade] uppl.) Uppsala: Kunskapsförlaget AB.
Johansson, Håkan (2002). Elevinflytande och arbete med mål och betygskriterier. Skolverket, Att bedöma eller döma – tio artiklar om bedömning och betygssättning (s. 141-152). Stockholm: Liber Distribution.
Korps, Helena (2003). Kunskapsbedömning – hur, vad och när? Stockholm: Fritzes Korps, Helena (2006). Lika chanser på gymnasiet? En studie om betyg, nationella prov
och social reproduktion. Malmö: Holmbergs i Malmö.
Leatham, Keith, R. (2006). Viewing mathematics teachers’ beliefs as sensible systems. Journal of Mathematics Teacher Education. Vol. 9, 91-102.
Lloyd, Gwendolyn, M. (1999). Two teachers’ conceptions of a reform-oriented curriculum: implications for mathematics teachers development. Journal of Mathematics Teacher Education. Vol. 2, 227-252.
McMillan, James H. & Nash Suzanne (2000). Teacher classroom assessment and grading – practices decision making. Dokument presenterat på NCME (National Council on Measurement in Education) årliga möte. New Orleans, USA 25-27 april.
Morgan, Candia (2000). Better Assessment in Mathematics Education: A Social Perspective. Jo Boaler (red.). Multiple Perspectives on Mathematics teaching and Learning (s. 225-242). London: Ablex Publishing.
Nyström, Peter (2004). Rätt mätt på prov – om validering och bedömning i skolan. Umeå: Pedagogiska institutionen, Umeå Universitet.
Nyström, Peter & Palm, Torulf (2001a). Är det något fel med vanliga matteprov?. Nämnaren, nummer 1, 41-47.
Nyström, Peter & Palm, Torulf (2001b). Muntlig kommunikation och självvärdering. Nämnaren, nummer 2, 36-40.
Patel, Runa & Davidson, Bo (2010). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (3., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Persson, Per-Eskil (2010). Bedömning - utvärdering. Malmö Högskola. 2010-10-29. Pehkonen, Erkki (2001). Lärares och elevers uppfattninger som en dold faktor i
matematikundervisningen. Barbro Grevholm(red.), Matematikdidaktik - ett nordiskt perspektiv (s. 230-256). Lund: Studentlitteratur.
Rehn, Agneta (2010). Worskshop intervjuer. Malmö Högskola. 2010-09-02. Riksrevisionen (2004). Betyg med lika värde – en granskning av statens insatser.
Stockholm: Riksdagstryckeriet.
Sadler, Royce, D. (1989). Formative assessment and the design of instructional systems. Instructional science. Vol. 18, 119-144.
Senk, Sharon, L., Beckmann, Charlene, E., Thompson, Denisse, R. (1997). Assessment and grading in high school matematics. Journal for Research in Mathematics Education. Vol. 28. Nummer 2, 187-215.
Skemp, Richard R. (1976). Relational and instrumental understanding. Mathematics Teaching, Bulletin of the Association of Teachers of Mathematics, 77, 20-26. Skolinspektionen (2010). Undervisningen i matematik på gymnasieskolan (2010:13).
Stockholm: Skolinspektionen
Skolverket (2000). Kursplaner och betygskriterier. Gymnasieskolan. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2001). Bedömning och betygssättning. Stockholm: Liber Distribution. Skolverket (2002). Nationella kvalitetsgranskningar 2001-2002. Lusten att lära - med
fokus på matematik. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2004). Det nationella provsystemet i den målstyrda skolan – omfattning, användning och dilemman. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2005a). Likvärdig bedömning och betygssättning. Stockholm: Fritzes. Skolverket (2005b). Nationella prov i gymnasiet – ett stöd för likvärdig bedömning.
Stockholm: Fitzes.
Skolverket (2009). Författningskommentarer för likvärdig bedömning och betygssättning. Stockholm: Fritzes.
Törnvall, Maj (2001). Uppfattningar och upplevelser av bedömning i grundskolan. Malmö. Malmö Högskola, Institutionen för pedagogik.
Utbildningsdepartementet (1992). Gymnasieförordningen (1992:394). Hämtad från
http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=3911&bet=1992:394 den 27 september
2010.
Utbildningsdepartementet (2006a). Läroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94. Stockholm: Fritzes.
Utbildningsdepartementet (2006b). Skollagen (1985:1100). Stockhom: Fritzes. Utbildningsdepartementet (2009). Uppdrag till statens skolinspektion om viss centra
rättning av nationella prov. Stockholm: Statens skolinspektion. Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer – inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad från
www.vr.se/download/18.../forskningsetiska_principer_tf_2002. pdf den 7 april
2010.
Wikström, Christina & Wikström, Magnus (2005). Grade inflation and school
competition: an empirical analysis based on the Swedish upper secondary schools. Economics of Education Review, vol. 24, 309-322.
Wiliam, Dylan (1999). Formative assessment in mathematics. Equals: mathematics and special education needs. 5(2), 15-18.
Appendix
1.A. Intervjufrågor
Allmänna frågor:
1. Hur länge har du undervisat i matematik? 2. Hur länge har du arbetat på denna skola?
3. Hur många lärare är ni som arbetar med kurs A samtidigt? 4. När var det senast du undervisade kurs A i matematik? 5. Vilka/vilket gymnasieprogram undervisade du då?
Huvudfrågor:
6. Hur gör man på er skola när läraren ska informera om vad som bedöms, hur det bedöms och hur betygskriterierna ser ut?
7. Hur tror du att dina kollegor gör? 8. Har ni diskuterat detta?
9. Hur gör du?
10. I vilket/vilka sammanhang ger du information om bedömning och betygssättning till eleverna?
11. Vilken information om bedömning och betygssättning ger du till eleverna? 12. Hur berättar du för eleverna vilka delmoment som är betygsgrundande?
13. På vilket sätt kan anser du att man kan presentera betygskriterier för eleverna så att de förstår vad som krävs för att uppnå ett visst betyg?
14. Hur skulle du vilja förändra hur betygskriterierna är utformade och beskrivna så de blir lättare för alla att förstå?
Om du tänker tillbaka på när du satt betyg i kurs A senast: 15. Vilka delar i kursen tycker du är viktiga?
16. Hur examinerar du dessa?
17. Betyder det att dessa väger mer in vid bedömning och betygssättning? 18. Vilka andra examinationsformer brukar du använda dig av?
19. Kan du berätta om hur du gör när du sätter betyg – hur går du tillväga?
20. Väger alla moment i bedömningen lika? (Om inte, varför? Och hur väger du då samman dem?)
Du nämnde (inte) de nationella proven:
21. Hur anser du att de nationella proven bidrar till en jämlik bedömning? 22. Vilken relation har det nationella provet till dina bedömningar?
23. Vilka likheter och skillnader finns det mellan de prov du konstruerar och det nationella provet?
24. Tror du att faktorer såsom närvaro och attityd påverkar andra lärares bedömning av elever?
Avslutande frågor
25. Vilket examinationsmoment tycker du är svårast att bedöma -Varför
26. Finns det något mer du vill tillägga? 27. Har du läst Skolinspektionens rapport?
1.B. Enkätundersökning
1. Allmänt * Ange kön Kvinna Man 2. Allmänt *Ange födelseår (ex. 1992)
3. Styrdokument *
Har Du under din skolgång fått information om innehållet i kursplanen och betygskriterierna för matematik A?
Ja Nej
Minns inte
4. Styrdokument *
Vilken information fick Du i skolan om betygskriterier och mål
5. Styrdokument *
6. Bedömning *
Vad tror Du att lärarna tittar på vid bedömning av elever
7. Bedömning *
Vilka bedömningsunderlag använde sig lärarna av när Du läste matematik A? (Exempel på bedömningsunderlag: observationer, prov, samtal osv.)
8. Bedömning *
Vilka bedömningsunderlag tror Du är vanligast och varför?
9. Betygssättning *
Vilka faktorer tror Du avgör när läraren sätter betyg och varför? (ex. provresultat, närvaro, flit osv.)
10. Betygssättning *
Fick Du det betyg Du förväntade dig? Ja
Nej
Minns inte
11. Bedömning & betygssättning *
Beskriv hur Du hade önskat att bli bedömd och betygssatt