Lärares definition av läsförståelse

När informanterna först svarar att läsförståelse för dem betyder att eleverna förstår vad de läser tänkte jag att det är en självklarhet, det avslöjar till och med namnet läsförståelse. Man får en uppfattning att det är något automatiskt som ska ske utan att eleverna behöver tänka. Dock gick informanterna vidare och förklarade djupare vad läsförståelse betydde för dem. Att eleverna kunde förstå en text genom att förutom att läsa på raderna dessutom läsa mellan och bortom raderna. Denna benämning av olika typer av läsförståelse har diskuterats i flera publikationer, artiklar och avhandlingar. En av informanterna graderade dessutom svårigheten av läsförståelse på de olika djupen. Graden gick enligt informanten från det som var lättast: att läsa på raden vidare till att läsa mellan raderna och svårast var att läsa bortom raderna. Dessa

benämningar kan kännas som vedertagna benämningar på de olika typerna av läsförståelse, trots det gav en av informanterna en bra förklaring varför hen tyckte svårighetsgraden var ökande. Min tolkning av informantens svar är att läsning på raden innebär att eleven inte går djupare utan letar söker efter förståelse i den explicita texten. Denna läsförståelse är inte särskilt kognitivt krävande. Det som kan däremot kan vara av vikt är en väl fungerande avkodning. Avkodning är enligt Skolverket (2017) en del av läsförmågan som även läsförståelse är en del av. Både Palinscar och Brown (1984) samt Pressley (2001) lägger stor vikt vid en väl utvecklad avkodningsförmåga. En av informanterna nämner ordförståelse i relation till läsförståelse och att dessa är kopplade på det sättet att läsförståelsen är beroende av ordförståelse. Min tolkning av det informanten säger är att ordförståelse kan kopplas till avkodningsförmågan. Min tolkning blir därför att läsning på raden är den minst kognitivt krävande typen av läsförståelse av de tre typerna som informanterna nämner.

Vidare säger informanten att läsningen mellan raderna är svårare än läsningen på raderna. Min tolkning är att denna typ av läsning är kognitivt mer krävande än läsningen på raderna. Informanten ger ingen förklaring på varför det är en svårare typ av läsförståelse, men en annan informant förklarar att de övar mycket på att göra kopplingar. Forskning och facklitteratur med fokus på läsförståelse förklarar läsning mellan raderna som en läsning som kräver att eleverna kan identifiera dolda budskap genom att göra inferenser och dra slutsatser. Min tolkning efter att ha analyserat det empiriska materialet är att Informanterna anser att läsning mellan raderna är krävande för eleverna. Den uppfattningen får jag genom att en informant förklarar att eleverna inte tillämpar denna typ av läsförståelse i något annat än svenska. Min uppfattning är att de andra ämnena är mer faktaorienterade och mindre abstrakta än svenskämnet och läsförståelse inte används på samma sätt som i språkämnena. De olika texttyperna kan även ställa krav på att använda andra lässtrategier än i svenskämnet. Detta gör att eleverna inte har hört lärarna utanför svenskämnet tala om läsförståelse och tillämpar därför inte några lässtrategier utan gör som informanten nämner det och sökläser på raden efter den information de är ute efter.

Den sista typen av läsförståelse som informanterna nämner vid namn är läsning bortom raderna. Detta benämner en av informanterna som den svåraste typen av läsförståelse. Informanten benämner till och med denna läsförståelse som ”det jättesvåra bortom raderna”. Informanten förklarar att det kräver livserfarenhet och att förmågan att kunna göra jämförelser. Min tolkning efter att ha analyserat informanternas svar är att detta är den kognitivt mest

krävande typen av läsförståelse. Till att börja med så kräver den livserfarenhet. Det kan jämföras med det som forskning och facklitteratur kallar för personliga erfarenheter. Det är min tolkning att dessa livserfarenheter ska användas för att göra kopplingar till texten som en lässtrategi för att skapa förståelse. Denna typ av kognitiva processer liknar det som Langer (2017) benämner som att ”vara i och röra sig genom en föreställningsvärld”. Här kopplar vi samman våra tankar med texten för att göra upplevelsen fylligare och för att utvinna så mycket förståelse som möjligt från läsningen. Detta kräver att läsaren är aktiv och verkligen interagerar med texten på det sättet Westlund (2012) anser att läsförståelsen är beroende av.

För att summera har de intervjuade lärarna som är informanter i denna studie en syn på läsförståelse som är progressiv i svårighetsgrad och även progressivt kognitivt krävande. Lärarna har en realistisk definition av läsförståelse som ligger nära de definitioner som forskning och facklitteratur erbjuder. Det är min uppfattning att detta är samma definitioner som jag själv har tagit del av under min lärarutbildning, både genom kurslitteratur och genom föreläsningar. I analysen var därför en av mina tankar att lärarnas definition kan vara något som sitter djupt rotat sedan deras egna lärarutbildningar och de skillnader som finns kan ha formats av den erfarenhet som de har ackumulerat under sina yrkesverksamma år.