Syftet med min studie har varit att utveckla förståelse för hur lärare ser på läsförståelse samt hur de anser att de undervisar inom läsförståelse. Efter att ha analyserat det empiriska materialet från min studie är har jag kommit fram till att lärares grunddefinition av läsförståelse är att eleverna ska förstå det de läser. Vid närmare eftertanke går dock informanterna djupare i sina definitioner och talar då om läsförståelsen olika djup. Informanterna berättar om läsförståelse på ytan, det som kallas att läsa på raden. En informant drar en parallell till att eleverna sökläser efter explicita svar i texten för att förstå och att eleverna många gånger inte kommer djupare än så här. Det är även tydligt att det är denna nivå av läsförståelse som tillämpas i andra ämnen än svenskämnet. Detta kan bero på att eleverna har uppfattningen att övriga ämnen är faktabaserade. Om detta kan jag inte spekulera vidare då undersökningen enbart inkluderade informanter som undervisar i svenskämnet. Vidare förklarade informanterna att läsning mellan raderna även var en del av läsförståelsen och att denna typ av läsning var något svårare. Den sista typen av läsförståelse som informanterna talade om var läsning bortom raderna och denna nämndes som den svåraste. Den upplevdes som den svåraste läsförståelsen då det krävdes mer livserfarenheter samt att kunna göra jämförelser. Min slutsats är att lärare i svenskämnet har en bild av läsförståelse som är flerbottnad och att de upplever förmågan som komplext och krävande för eleverna.
I jämförelse med den tidigare forskningen samt det som nämns i teoriavsnittet och hur detta definierar läsförståelse finns det en viss samstämmighet. Jag får upplevelsen av informanterna att läsförståelse är något som är komplext precis som Bråten (2008) och Westlund (2012) har angett i sina böcker. Judith Langers (2017) definition av läsförståelse visar även den tecken på olika djup. Langer talar om fem olika faser där man kan utläsa likheter med de tre olika läsförståelse som studien har kommit fram till. Det som även stämmer överens är att både informanterna och Langer talar om att använda sina personliga livserfarenheter och att göra jämförelser för att utveckla läsförståelse. Om man jämför informanternas definition av läsförståelse med Ivar Bråtens (2008) så blir det mer problematiskt. Informanternas definition är rak och koncentrerad medan Bråtens kräver mer analys och eftertanke. Bråtens definition talar om att man inte bara ska förstå orden i texten utan budskapet texten är tänkt att förmedla. Tengbergs (2016) beskrivning av läsförståelse är även den mer abstrakt i det att han beskriver
det som en process som kräver engagemang av läsaren och att läsaren behöver vara aktiv som läsare och själv konstruera mening i mötet med texten.
Mitt resultat när det kommer till lärares syn på sin explicita undervisning om läsförståelse och lässtrategier är att informanternas uppfattningar går något isär vad det gäller kontinuiteten av undervisningen. Några lärare säger att den explicita undervisningen av läsförståelse är kontinuerlig och andra säger att den är begränsad i tid. Skillnaden i hur informanterna undervisar kan bero på vad de uppfattar som explicit. De kanske undervisar läsförståelse explicit, men inte lässtrategier. Exempelvis när de har boksamtal och läraren ställer frågor som gör att eleverna triggas till att använda lässtrategier. Informanterna hade olika uppfattning hur de explicit undervisar läsförståelse. En del valde att undervisa om lässtrategier i början av högstadiet när eleverna kom nya i årskurs sju. Efter detta var det enbart påminnelser om läsförståelse och lässtrategier som användes i undervisningen. Dock nämner samma informant att de arbetar med läsförståelse hela tiden. De arbetade exempelvis bland annat med boksamtal vid läst skönlitteratur. Detta är en implicit undervisning av lässtrategier som kan fungerar väldigt bra. På detta sätt märker eleverna att det fungerar omedelbart och förstår då nyttan med det förhållningssätt till texten som läraren försöker få fram.
Forskningen som nämns tidigare i denna studie har många gånger påtalat att läsförståelseundervisning bör vara explicit och kontinuerlig. Westlund (2012) anser att läsförståelse inte är något som uppstår automatiskt. Hon förespråkar att explicit undervisning behövs för att eleverna ska utveckla en fungerande läsförståelse. Det som dock kan sägas är att Palinscar och Brown (1984) i sin studie kom fram till att tester som gjordes en tid efter interventionerna visade ett lägre resultat på läsförståelse. Slutsatsen jag drar av detta är att läsförståelse och lässtrategiundervisning behöver vara kontinuerlig. Eleverna behöver påminnas gång på gång om hur man interagerar med en text och samtidigt ges det då utrymme för progression så att elevernas läsförståelse kan utvecklas progressivt och bli bättre och bättre med tiden. Efter analys av informanternas syn på sin läsförståelseundervisning och efter att ha tagit del av tidigare forskning så är min slutsats att det här finns skillnader i åsikter. Min uppfattning som tidigare var att läsförståelse bör undervisas helt explicit har även börjat att ändras något. Jag uppfattade att det som att det var problematiskt att inte arbeta med läsförståelse explicit. Jag var dock färgad av mitt intresse för området och att jag inspirerats allt för mycket av den forskningen jag har tagit del av. Jag ser nu att undervisningen av läsförståelse kanske inte behöver vara helt explicit, utan att implicit undervisning som
genomförs på ett sätt som får eleverna att utveckla sin läsförståelse och att använda lässtrategier duger gott. Det kan till och med ge en bättre effekt då elever inte upplever det som teoretiskt och tråkigt utan praktiskt och användbart. Genom att använda rätt metoder i undervisningen så kan läraren få igång de rätta kognitiva processerna hos eleverna för att deras läsförståelseförmåga ska utvecklas.
När det kommer till innehållet och metoderna informanterna använde sig av fanns det även här variation. Variationen sträckte sig från att utgå från olika texter och bearbeta texten till att arbeta explicit med lässtrategier. Att arbeta explicit med lässtrategier gjorde informanten genom att eleverna tränades i att ställa frågor och att göra kopplingar. Efter analys ser jag det som att ställa frågor till både varandra och till texten. Att göra kopplingar tolkar jag som att man kopplar det man har läst till tidigare läsning, vare sig det är i samma text eller i en text som eleverna har läst tidigare. Det kan även handla om att göra kopplingar till personliga erfarenheter. Denna beskrivning visar på en undervisning som går djupare i läsförståelsen än att bara läsa på raden.
Att arbeta med olika typer av text är nog så viktigt. Olika texttyper kräver enligt Langer (2017) olika lässtrategier. En informant ansåg att det användes för mycket skönlitteratur i svenskundervisningen och en annan ansåg att det inte användes tillräckligt. Orsaken till dessa åsikter har inte undersökts. Det som kan vara värt att nämna igen är att kursplanen för svenska (Lgr 11) nämner att både skönlitteratur och sakprosa bör behandlas i svenskundervisningen. Frågan som väcks i mig är dock vilka texter eleverna behöver mest i undervisningen. Vilka texter har eleverna svårast att förstå? I Olin-Scheller och Tengbergs (2016) studie använder de två olika typer av texter, en novell och en argumenterande text. Resultatet i studien visade att interventionerna för novellen genererade inte några signifikanta resultat i jämförelse med en kontrollgrupp som inte fått några interventioner. Det resultatet dock visade var att de svaga läsarna i interventionsgruppen gjorde större framsteg än de starka läsarna. I interventionerna med den argumenterande texten visade resultatet än en gång att det var de svaga läsarna som gjorde mest framsteg och de starka läsarna gjorde inga framsteg alls. Min tolkning av detta resultat är att lässtrategier är komplexa och att undervisningsmetoderna behöver forskas på mera. Att de svaga läsarna gjorde mest framsteg känns självklart då det var där det fanns mest utrymme för förbättring, men vad var det som gjorde att de starka läsarna visade på liten eller ingen mätbar förbättring alls? Är det fel lässtrategier som har använts i interventionerna? Eller är det fel att göra jämförelser mellan svaga och starka läsare?
För att summera min studie så anser jag fortfarande läsförståelse som komplex. Att göra denna studie har varit en kunskapsresa som jag hade gjort väldigt annorlunda om jag hade vetat vad jag vet nu mot när jag startade. Det jag även tar med mig är att om jag hade påbörjat min studie idag så hade jag ställt andra frågor och dessutom fler frågor till mina informanter för att komma ner på djupet. Jag hade nog även valt att läsa in mig på forskningen i ämnet efter att jag hade genomfört mina intervjuer. Jag ser denna studie som ett lärande moment i min lärarutbildning som har gett mig inblick inte bara i lärares tankar om läsförståelse och allt där kring utan även i hur det är att forska och föra fram sina resultat. Min studie är extremt liten i jämförelse med tidigare forskning, men jag har fått en inblick i hur några lärare ser på läsförståelse och hur de talar om sin undervisning av läsförståelse och lässtrategier. Dessa begrepp är abstrakta och öppna för tolkning av de undervisande lärarna.
Min studie kan bidra med att väcka tankar hos lärare angående deras egen syn på läsförståelse. Kanske kan lärare och blivande lärare med insikten i dessa lärares definitioner se läsförståelse ur ett nytt perspektiv och vara öppna för att revidera eller lägga till sina egna definitioner. Kanske är de som jag var och kunde bara se nyttan med explicit undervisning och se att implicit undervisning i läsförståelse och lässtrategier har en plats i klassrummet. Min studie kan framför allt ge en inblick i hur komplex läsförståelsen är. Denna studie har inte gett så många svar utan snarare fött fler frågor och ökat min nyfikenhet om läsförståelse som jag tar med mig ut i yrkeslivet som lärare.
8.1 Förslag till framtida forskning
Under min tid som student på Malmö Universitet samt under tiden jag skrev denna studie har det väckts mer och mer intresse i mig om lässtrategier och undervisningen av dessa. När det gäller forskning som jag tror behövs så gäller det lässtrategier. Lässtrategier är viktigt för läsförståelsen och det är kanske det som vi kan utveckla för att hjälpa eleverna. Om vi kan komma fram till vilka specifika lässtrategier som är mest framgångsrika att hjälpa eleverna när det uppstår förståelseproblem. Vidare skulle jag gärna se mer explicit forskning som undersöker hur tätt man bör undervisa och testa läsförståelse för att eleverna inte ska tappa för mycket av sin läsförståelseförmåga. Detta då det i en av de studier jag tagit del av visades att det fanns en nedgång av läsförståelseförmågan när de gjorde ett återbesök och testade den en tid efter att interventionen hade ägt rum.