Lärares påverkan på elevers driv i problemlösning

Den tredje och sista forskningsfrågan som besvaras under detta avsnitt lyder: Hur upplever sig lärare i årskurs 1-3 kunna påverka elevers driv vid

problemlösningsuppgifter?

Majoriteten av de presenterade faktorerna med koppling till de två tidigare frågorna berör saker lärare har möjlighet att påverka. Att nivån på problemlösningen är en bidragande aspekt framkommer under kategorin Uppgiftens betydelse. När

problemlösningsuppgifterna introduceras i undervisningen kan det upplevas som att läraren står inför ett didaktiskt val. Empirin tyder på att lärare bör eftersträva en individbunden balans som bygger på likväl utmaning som bekräftelse för att stödja elevers driv. Om läromedlet inte tillgodoser detta kan lärare behöva ta fram annat material, till exempel egentillverkade problemlösningsuppgifter.

För att lyckas bemästra dessa uppgifter behöver elever grundläggande kunskaper. Kategorin Kunskapsnivå synliggör lärares upplevelser av betydelsen av en stabil grund för att senare utvecklas inom problemlösning. Lärare förklaras kunna påverka detta i form av att ge eleverna möjlighet till att befästa kunskaper som de är beroende av i kommande uppgifter samt synliggöra syftet med arbetet. Utan dessa kunskaper blir det svårt, med hänsyn till ramverkets ekvation, att nå utveckling och goda prestationer. Att använda en metafor likt husbygget, som presenterats i empirin, kan ses som en del i att befästa de psykologiska faktorerna syfte och övning som ryms i ramverket. Om läraren bygger upp en undervisning som synliggör betydelsen av att fortsätta kämpa, att

ansträngning ger resultat samt att momentet är en betydande del för fortsatt utveckling, ökar möjligheten till att påverka elevers driv i positiv bemärkelse.

Att inställning och självförtroende är betydande aspekter för elevers driv framkommer tydligt under kategorin Elevers inställning och självförtroende. Empirin framhåller däremot inga tydliga förhållningssätt kring hur lärare kan påverka detta. En tolkning av materialet pekar dock på att lärare vill påverka elevers självförtroende och känsla av att lyckas i syfte att stärka deras driv. Faktumet att elever inte vågar testa och göra fel kan ses som en del av klassrumsmiljön vilket lärare i stor mån har möjlighet att påverka. Att våga prova och tro på den egna förmågan är enligt empirin angelägna aspekter för möjligheten till att anstränga sig i uppgifter, vilket även ramverket belyser som en betydande aspekt för att utveckla driv.

Vidare framgår inga konkreta förhållningssätt till hur lärare kan påverka elevers driv. En förklaring till detta återfinns under kategorin Faktorer bortom skolan. Det kan

följaktligen upplevas vara svårt för läraren att påverka ett fenomen som i viss mån kan uppfattas som medfött eller skapat via uppfostran. Empirin tyder dock på en oenighet som även talar för att hemförhållande och samhällsenliga aspekter inte ska inverka på elevers driv i problemlösning. Lärare upplever sig ha ett ansvar att kompensera

Den mest talande empirin för att besvara forskningsfrågan återfinns därför under

kategorin Lärares inflytande. Goda relationer till eleverna beskrivs vara en förutsättning för att kunna erbjuda adekvat stöd i arbetet mot mer driv. Med god personkännedom kan lärare anpassa uppgifter och bemötande efter individ och situation. Att ge

framåtsyftande stöd och peppning upplevs påverka elevens förmåga till att fortsätta försöka. I enlighet med ramverket kan detta öka intresset i form av ihållande entusiasm och övning för att fortsätta sträva mot långsiktiga mål. Vidare framgår det att lärare anser sig behöva arbeta med att elever ska få insikt över syftet med arbetet och även att tråkiga uppgifter kan vara betydelsefulla i längden. Lärare framhåller det som viktigt att bygga upp en undervisning som naturligt bygger på dessa förväntningar och som hela tiden strävar mot att bli bättre, vilket löper i linje med ramverkets anseende om övning och syfte. För att eleverna ska ha möjlighet till att utveckla ett bättre driv behöver de inse att dessa faktorer är avgörande för den egna utvecklingen inom problemlösning.

För att tillgodose den första psykologiska faktorn intresse, beskrivs lärares inställning och engagemang vara en betydande beståndsdel för driv och motivation. Genom detta kan det även vara enklare att upprätthålla det redan befintliga drivet hos eleverna då deras intresse inför momentet ökar. Att skapa en mottagare till uppgifterna som

presenteras visar på en annan didaktisk aspekt som lärare har möjlighet till att påverka. Empirin tyder på att en mottagare i form av att elevernas arbete hamnar i en större kontext, upplevs öka elevers motivation och även här deras intresse inför momentet. Slutligen pekar empirin inom kategorin på att lärare vill påverka elevers driv i positiv bemärkelse men att detta kan vara svårt utan konkreta tillvägagångssätt och verktyg eftersom orsakerna till bristande driv ses som många.

För att slutligen sammanfatta svaren på studiens tredje och sista forskningsfråga upplevs lärare kunna påverka elevers driv i problemlösning genom att beakta likväl främjande som hindrande faktorer. Lärare kan exempelvis inverka på elevers möjlighet till övning och därmed driv, genom att låta dem genomföra adekvata matematiska problem på en lagom nivå. Vidare upplevs matematikboken ibland som otillräcklig både ur en problemlösnings-, som drivaspekt. För att möjliggöra övning, är det därför viktigt att upprätthålla elevernas intresse, vilket beskrivs kunna ske genom att skapa en

mottagare. Lärare upplevs också kunna påverka elevers driv genom att skapa ett tydligt syfte och presentera betydelsen av kunskap, samt vikten av att inte ge upp. Empirin tyder även på att lärare bör vara förebilder och skapa en god klassrumsmiljö, där elevers hopp och tro på sin förmåga får ta plats.