Lärares tankar kring centralt innehåll, tidsbrist, läromedel och interkulturell

I empirin går det att skönja ett antal återkommande tankegångar som informanterna gav uttryck för rörande det centrala innehållet i kursen Historia 1b och de läromedel som lärarna använde sig av.

Det var framförallt Marcus och Mattias som var kritiska till hur kursen Historia 1b var utformad. Det som de två lärarna menade var det största problemet med kursen var att dess centrala innehåll var alldeles för omfattande för att man skulle hinna med det. Marcus menar att detta gör kursen “omöjlig” att hålla i på ett fullgott sätt.87 Mattias säger att kursen är “oerhört svår att undervisa i. Historien är lång och tiden är kort.”88 Båda lärarna menar att detta påverkar deras möjlighet att inkorporera ett interkulturellt perspektiv i deras

undervisning. Marcus uttrycker exempelvis att vissa delar av det historiska innehåll han vill lägga stor vikt på i sin undervisning, bland annat imperialism och nationalism, antingen gås

86 _{Intervju med Petra 17-04-26.} 87 _{Intervju med Marcus 17-04-26.} 88 _{Intervju med Mattias 17-04-27.}

igenom snabbt eller faller bort helt och hållet. Mattias uttrycker på ett liknande sätt att han upplever att de olika punkterna i det centrala innehållet måste gås igenom snabbt för att hinna med allt: “De som bara får läsa Historia 1b… Vad var det Peter Englund sa ‘Som att åka motorcykel genom ett museum.’”89 Även Mattias säger att detta påverkar hans möjlighet att ha ett interkulturellt perspektiv i hans undervisning och att historiskt innehåll som lämpar sig för interkulturell historieundervisning bortprioriteras: “Visst, jag skulle kunna köra ett par lektioner om suffragetterna i England, men vad ska jag då välja bort?”90 _{Han uttrycker även}

att han ser kulturell mångfald bland elever som en stor utmaning när han säger att han hade velat låta sina elever lyfta fram deras egna personliga berättelser (baserade på exempelvis historia de fått förmedlad genom populärkultur eller familjehistoria) “Det är det jag lite grann önskar att jag skulle få tiden till den här killen från Irak skulle få berätta sin personliga

berättelse [...] Fan vad det hade blivit bra. Fy fan vad jag inte har tid till det.”91

Informanterna tycks se problemet med tidsbrist som helt beroende på det centrala innehållet i historia, främst i Historia 1b. Marcus uttrycker ett par gånger att han försöker kryssa av de olika delarna i det centrala innehållet och att detta leder till att det blir lite tid över för fördjupningar och liknande.92 Mattias tycker att “man skulle ha läst historia i tre år. Då kunde man kört fram till medeltiden i ettan, sen från medeltiden fram till 1800-talet i tvåan sen hade man kört 1900-talet.”93

Detta för oss in på frågan om varför Petra och Lukas inte verkar tycka att det är lika utmanande att få med allt centralt innehåll i Historia 1b. En tydlig skillnad mellan Petra och Lukas å ena sidan och Marcus och Mattias å andra sidan är nämligen att de sistnämnda tycks strukturera sin undervisning i kursen utifrån att de i detalj ska gå igenom den europeiska epokindelningen under kursens gång. De har en större betoning på kronologi och att deras undervisning tycks präglas av det genetiska perspektivet till en högre grad än Petra och Lukas undervisning. Detta kan vara en bidragande faktor till att Mattias och Marcus upplever det som en större utmaning än Petra och Lukas att inkorporera ett interkulturellt perspektiv i sin undervisning.

Ett annat återkommande tema i vår empiri kretsar kring läromedel. De flesta lärarna är kritiska till de läromedel de har tillgång till. Petra anser exempelvis att läromedel generellt

89 _{Intervju med Mattias 17-04-27.} 90 _{Intervju med Mattias 17-04-27.} 91 _{Intervju med Mattias 17-04-27.} 92 _{Intervju med Marcus 17-04-26.} 93 _{Intervju med Mattias 17-04-27.}

sett är problematiska på grund av att de “är så fokuserade kring Europa.”94 Hon uttrycker att hon “efterlyser lite bättre läromedel. Ofta är det så att man tar det minst dåliga tycker jag.”.95 Även Lukas uttrycker en negativ attityd mot det läromedel han har tillgång till: “Läroboken har jag använt mig mycket lite av det här året för jag tycker den läroboken jag fått är mycket dålig.”96 _{Petra uttrycker att hon skulle vilja se bättre läromedel som riktar sig mot en mer}

global historia och att hon tror att lärare skulle behöva detta eftersom att hon tror att lärare ofta faller tillbaka till läromedel när de känner sig osäkra eller stressade.97 _{Lukas behandlar}

problematiken med sitt läromedel på det vis att han inkluderar en variation av annat material i sin undervisning. Han har bland annat “gjort mycket med konkreta bilder och reklam,

tidningsurklipp”.98 _{Han använder “historiska källor som bilder från olika tidningar [...]}

Amerikabrev [...] ett järnkors”.99 Vid något tillfälle har han även tagit med ett urklipp ur “Mein Kampf”.100 Mattias berättar att han använder läromedel men att han som sagt brukar komplettera dess innehåll genom att lägga till fakta eller förklaringar som ger ett annat perspektiv på historien.101 Marcus uttrycker att han tycker att det är bra att ha ett läromedel som kan tillgodose eleverna med en baskunskap, dock ser han en viss problematik med det innehåll som presenteras i det läromedel han använder. Han säger till exempel att “de pratar väldigt gärna om myter och teorier och det kanske inte hör så jättemycket hemma i en faktabaserad text. [...] Det är väl nog den stora nackdelen med digilär.”102

94 _{Intervju med Petra 17-04-26.} 95 _{Intervju med Petra 17-04-26.} 96 _{Intervju med Lukas 17-04-21.} 97 _{Intervju med Petra 17-04-26.} 98 _{Intervju med Lukas 17-04-21.} 99 _{Intervju med Lukas 17-04-21.} 100 _{Intervju med Lukas 17-04-21.} 101 _{Intervju med Mattias 17-04-27.} 102 _{Intervju med Marcus 17-04-26.}