6 Resultat
6.2 Lärares undervisning om produktutveckling och ekologisk dimension
Användning av produktlivscykeln sker i varierande grad
Som just omnämnts i föregående avsnitt berättar Josef, om än med något perifert fokus, att materialval bör göras med avseende på materialets potentiella inverkan på miljöskador. Han nämner också att han beaktar möjligheter att återvinna ett material i sin undervisning (se tidigare omnämnt citat). Även längre fram i intervjun när Josef ombeds att berätta om hur han ser på ekologisk hållbarhet i sammanhang av produktutvecklingsprocessen, återkommer han till att nämna materialval, men utvecklar inte resonemanget mer. Josef tillfrågas om huruvida han hört talas om och använder sig av produktlivscykeln i undervisning om hållbar utveckling, varpå han först svarar: ”Jag har hört det… men jag använder inte det”. Senare i intervjun återkommer en fråga om produktlivscykelperspektiv igen, varpå Josef berättar att han ändå berör material med fokus på återvinning. Josef nämner inga fler steg i produktlivscykeln. Han för heller inga resonemang som antyder att han går in på hur olika miljöproblematiker uppstår (jfr stycke 3.1, särskilt figur 4), eller hur dessa problematikers koppling ser ut till framställning och konsumtion av tekniska produkter och hur uppkomsten av dessa problematiker kan förebyggas genom särskilda beaktanden i produktutvecklingen (jfr analysverktyg tabell 4 i avsnitt 4.1.2).
De övriga två lärarna som uppgav att de undervisade om hållbar utveckling, Eva och Jenny, har av intervjuer och läromedelsanalys att tyda, ett bredare angreppssätt i undervisning om hur ekologiskt sett hållbara produkter bör utformas. De har fler uppslag om vad som kan beaktas i undervisningen i dessa sammanhang.
Eva berättar att hon berör ett utvecklat produktlivscykelperspektiv då hon undervisar om hållbar utveckling och särskilt med avseende på ekologiska aspekter. Hon berättar om hur hon belyser samtliga faser i livscykeln (jfr tabell 3 i avsnitt för analysverktyg 4.1.2).
…. Vad ska vi tillverka då, vad kommer det ifrån, sedan används det, sen slängs det, kan vi sortera det på något sätt då eller kan det återanvändas liksom. …men det försöker jag tänka på alla produkter dom tar fram, hur kan man tänka då i den här cykeln liksom. …. Ja alltså där är det ju så, där måste jag ju få dem att forska så mycket som möjligt själva liksom, och ta reda på vad kommer det här materialet
27 ifrån? Hur tillverkas det, finns det bättre alternativ, jämför med något annat material. …. Det blir nog mest på det ekologiska skulle jag vilja säga….
Centrala ekologiska beröringsområden är utsläpp, resurseffektivt användande av material och tillsatta ämnen, samt även energi (jfr tabell 5 i avsnitt 4.1.2). Detta blir tydligt då Eva berättar om områden som hon uppmanar sina elever att söka information om i sammanhang av att de jobbar med produktutveckling:
Ja går det åt väldigt mycket energi för att ta fram den här fibern eller det här träet eller det här, vad det nu kan vara då… alltså är tillverkningen miljövänlig i sig?
Måste man sätta till kemikalier för att få ut det man ska? ...smutsar det ner, är det koldioxidutsläpp eller hur ser det ut…? …tär det mycket på jordens resurser? Kan man tänka ett alternativ till det materialet de har tänkt, så att de hela tiden jämför, de ska hela tiden jämföra med något annat.
När hon talar om resurseffektivt användande av material talar hon om vikten av att beakta risker med utarmning av naturresurser: ”…att man tänker på det… att vi inte använder råvaror som… alltså att vi inte gör slut på råvaror, utan försöker hitta alternativ till de som har varit gängse till exempel”. Hon kopplar ihop miljöproblem med vissa stadier i produktlivscykeln. Utöver att lyfta problem om utarmning av naturresurser med koppling till materialframställning, talar hon också om produktion och nämner ett exempel om vattenanvändning (jfr analysverktyg tabell 4 i avsnitt 4.1.2).
I intervjun med Jenny talar hon om hur hon låter eleverna jobba med att göra egna livscykelanalyser och detta i sammanhang av ekologiska aspekter (vilket förtydligas i Powerpoint-presentationen). I presentationen behandlas bland annat produktlivscykelperspektivet med exempel på en produkts miljöpåverkan. I presentationen har Jenny omnämnt samtliga steg för livscykelanalys (jfr tabell 3 i avsnitt 4.1.2). Figur 5 som är hämtad ur Jennys presentation, berör en livscykelanalys för någon typ av produkt framställd av bomull.
Figur 5
Illustration av en livscykelanalys i Jennys Powerpoint-presentation
28 Av intervjun med Jenny framkom inga indikationer på att hon själv för resonemang om hur den typ av miljöproblem uppkommer som Rosenbaum et al. (2018) och JRC (2010) pekar på och som dessa författare också menar bör ingå i en livscykelanalys. Dock är det möjligt att eleverna ändå kommer i kontakt med detta i undervisningen, då de arbetar med den
Då energi, utsläpp och tillförsel av ämnen (i sammanhang av beaktande av hushållning med naturresurser) berörs i figur 5 hämtad från Jennys presentation, representeras här tre av de beröringsområden som återges i tabell 5 om ekologiskt relaterade hållbarhetsaspekter i analysverktyget (se avsnitt 4.1.2).
Det fjärde beröringsområdet i analysverktygets tabell 5 om miljörelaterad användarvänlighet (”det ska vara lätt att göra rätt” och att utforma konstruktionslösningar som befrämjar resurseffektiv hantering genom hela produktlivscykeln), är inget som Jenny berör varken i presentationen eller i intervjun. Inte heller Eva eller Josef talar om denna typ av frågor kopplade till miljödriven produktutveckling.
Intressentperspektiv med olika implementeringsgrader
När Eva ombeds berätta om hur hon undervisar om hållbar utveckling, är bland det första hon nämner ett fokus på användaren: ”Det är ju alltid användaren i fokus när man ska ta fram en produkt då av något slag”. Hon utvecklar dock inte detta vidare i fråga om ekologiskt relaterade aspekter i produktutvecklingen, hon förklarar inte hur detta förhållningssätt påverkar beslut i produktutvecklingsprocessen i riktning mot en ekologiskt inriktad tolkning av hållbar utveckling. När Eva senare i intervjun tillfrågas om hon använder sig av ett intressentperspektiv då hon undervisar om hållbar utveckling, svarar hon att hon kunde undervisa om konsumenters möjlighet att påverka och frågor som berör reklam, men hon har inte kopplat detta till hållbar utveckling i sin undervisning, vare sig när det kommer till ekologisk hållbarhet eller sociala/kulturella aspekter av hållbarhet.
Josef berättar om hur han brukar fokusera på användarnas och kundernas möjlighet att påverka produktutveckling med avseende på ekologisk hållbarhet. När han får en fråga om intressentperspektivet och om detta är något som han känner igen utifrån sin undervisning, svarar han att ”Jo det känner jag. …. När vi pratar om produkten …. Den ska inte skräpa i naturen efteråt, man kanske ska kunna återvinna och man kan använda om och om igen flera gånger... Det är en mycket viktig reklamgrej”. Josef berör alltså en utav de totalt fyra intressentgrupper som identifierats i det teoretiska ramverket (”konsumenter & kunder”).
Intressentperspektivet i undervisning om ekologiska aspekter av hållbarhet kan därmed sägas vara svagt i såväl Josefs som Evas undervisning, av intervjusvaren att döma.
Av den Powerpoint-presentation som Jenny delade med sig av vid intervjutillfället, framkommer att hon använder sig av ett intressentperspektiv i sammanhang av ekologisk hållbarhet och produktutveckling. I presentationen har Jenny bland annat skrivit om två av de intressentgrupper som omnämnts i analysverktyget och deras krav som påverkar produktutveckling. Dessa är ”Konsumenter & kunder” samt ”Samhälle och samhällsaktörer med inflytande över regelverk för hållbarhetsarbete”, se figur 6 från presentationen (jfr analysverktyg tabell 2 i stycke 4.1.2).
29 Figur 6
Figuren är hämtad från Jennys presentation där hon skriver om något som hon kallar för ”samhällsdriven produktutveckling”.