I detta avsnitt kommer temat organisation att presenteras, det vill säga hur respondenterna beskriver att det ser ut på de olika skolorna när det kommer till specialpedagogiska resurser, hur de kommer i kontakt med specialläraren eller specialpedagogen samt hur speciallärare och specialpedagoger arbetar utifrån klasslärarnas perspektiv.
7.2.1 Tillgång till specialpedagog och speciallärare
Alla lärare som intervjuades arbetar på skolor där det finns antingen speciallärare eller specialpedagog, eller både och. På skolan där lärare 1 och 5 arbetade finns tillgång till både speciallärare och specialpedagog. På skolan där lärare 4 jobbar arbetar två speciallärare. Lärare 2 och 3 arbetade på skolor med en speciallärare. Alla fem lärare som deltog i studien anser att skolan de arbetade på är i stort behov av specialpedagog och speciallärare, främst speciallärare.
7.2.2 Elevhälsans roll
Lärare 1 och 2 berättade att man behövde boka ett möte med elevhälsan för att komma i kontakt med speciallärare eller specialpedagog. På skolan där klasslärare 4 arbetar finns två speciallärare, och där sker kontakt med skolans elevhälsoteam enbart om en elev som får specialpedagogiskt stöd ändå inte utvecklas. Lärare 4 berättar att på den skolan krävs enbart att eleverna lyfts på arbetslagsmötet för att man ska få tillgång till specialpedagogiskt stöd. Specialläraren är alltid med på arbetslagsmötena. Skolans elevhälsoteam har tillgång till att testa elevers begåvning. Detta kan göras genom skolpsykologen som är kopplad till skolan eller genom skolsköterskan.
Lärare 3 berättar att eleverna som lyfts på elevhälsomöten ändå inte får tid med skolans speciallärare eftersom denne har egen klass. Istället blir oftast en extra resurs tilldelad klassen.
7.2.3 Arbetsfördelning
Under intervjuerna diskuterades hur lärarna upplever samarbetet med specialläraren eller specialpedagogen. Lärare 1 och 3 upplever inte att de har något samarbete med specialläraren eller specialpedagogen. Klasslärare 2 och 4 upplever att samarbetet med specialläraren är välbehövt och jättebra.
Läraren 3 som arbetar på en fristående skola berättar att specialläraren även är mentor för en klass i de högre årskurserna. Detta bridrar till att specialläraren inte har tid till att arbeta enskilt med eleverna som behöver särskilt stöd. Specialläraren finns istället där för rådgivning till lärarna. De elever som behöver extra undervisning eller specialundervisning får enskild tid med antingen läraren själv eller med någon av resurserna i klassen. Läraren säger:
Man blir som en speciallärare själv och ibland känner jag att jag nästan vill ringa till specialläraren på min förra arbetsplats för att rådfråga när jag kört fast i okunskap. (Lärare 3)
På skolan där klasslärare 4 arbetar finns två speciallärare att tillgå med fokus på olika årskurser. Specialläraren börjar redan i förskoleklass att scanna av eleverna och utföra tester. Klasslärare 1 och 5 arbetar på de skolor där det finns tillgång till både en speciallärare och en specialpedagog. Specialläraren arbetar med eleverna och specialpedagogen finns där för att handleda lärarna. Lärare 1 och 5 berättar:
Vi har en specialpedagog som arbetar mot lärarna med förebyggande insatser. Specialpedagogen ger råd och handledning kring hur vi lärare ska tänka runt elever samt kring undervisning och material. (Lärare 5)
Specialläraren är den som arbetar med eleverna och specialpedagogen finns där som handledare till oss lärare. (Lärare 1)
Här ser man att det är en viss skillnad mellan speciallärarens och specialpedagogens arbete. Det finns många skillnader mellan skolorna när det kommer till vem som bestämmer hur specialläraren ska arbeta med eleverna. Två utav lärarna (2 och 5) berättar att de tar beslut om specialundervisningen tillsammans med specialläraren:
Jag som lärare ser ju mest behovet av vilka som ska gå. Sedan har vi lärarna i åk 1 specialläraren och specialpedagogen pratat och t.ex bestämt att vi ska sikta in oss på läsning i 7 steg. Specialläraren planerar sin undervisning men genom dialog så har vi kommit fram till vilka elever som ska få stöd och lite kring materialet. (Lärare 5)
Jag som lärare bestämmer det tillsammans med specialläraren. Har mycket att säga till om som läraren. Diskuterar tillsammans med specialläraren och bollar mycket idéer. (Lärare 2)
Klasslärare 4 berättar att det är enbart specialläraren som lägger upp undervisningen. Specialläraren arbetar bara med forskningsbaserad undervisning och metoder och är mycket erfaren.
7.2.4 Speciallärarens arbete med eleverna
Lärarna berättade hur arbetet går till med specialläraren. Klasslärare 4 berättar att specialläraren arbetar traditionellt med eleverna. Specialläraren plockar ut eleverna en och en eller i smågrupper. När specialläraren plockar ut eleverna missar de undervisningen i klassen.
Specialläraren plockar ut eleverna en och en eller i smågrupper. Specialläraren stöttar främst i matte och läsning. Eleverna missar då undervisning i klassen men det som specialläraren gör är så grundläggande och det är ju någonting som måste komma igång, t.ex läsningen. (Lärare 4)
Lärare 2 berättade att specialläraren arbetar olika. Ibland får eleverna gå iväg och arbeta i ett annat klassrum och ibland är specialläraren med i klassen under ordinarie undervisning som stöd. Klasslärare 5 berättar att specialläraren kommer 2 lektioner i veckan. Hon svarar:
Jag tycker att det hade varit bättre om specialläraren kommit tillexempel 6 veckor i sträck per termin och då kommit varje dag de veckorna. När det blir så sällan, bara ett par lektioner i veckan så glömmer eleverna lätt bort vad de gjorde förra veckan. (Lärare 5)
7.2.5 Teoretisk analys
Elevhälsan har en viktig roll när det kommer till tillgången av speciallärare och specialpedagoger. Enligt skollagen ska elevhälsan ha specialpedagogisk kompetens (Skollagen 2010:800). Skolans elevhälsoteam kan även ses som en ramfaktor, en administrativ ram. För att en elev ska få tillgång till specialundervisningen krävs det att eleven lyfts på något av skolans elevhälsoteams möten. Ur ett ramfaktorperspektiv kan man se det som att skolans elevhälsoteam möjliggör undervisningen. I elevhälsoteamet brukar specialpedagogen ingå.
Lärare 1 och 5 som har både specialpedagog och speciallärare att tillgå på sin arbetsplats berättar att specialpedagogen arbetar mot lärarna och specialläraren arbetar med eleverna. Det finns resurser att tillgå men det verkar vara för få. Klasslärare 3 som arbetar på en fristående skola med en speciallärare berättar att specialläraren även arbetar som mentor i en klass och att det inte finns någon tid över för denne att arbeta enskilt med eleverna. Däremot kan man rådfråga specialläraren om man behöver tips eller råd. Utifrån inkluderingsperspektivet och den tidigare forskning som finns om inkludering har det visat sig att elever som inte arbetar enskilt med en speciallärare utan stannar kvar i sitt ordinarie klassrum känner sig mest inkluderad (Persson & Persson, 2012, s. 107). Flera av lärarna ser det som en nackdel att man som lärare inte har möjlighet att ge alla elever enskild undervisning och att det är en fördel att specialläraren har tid för enskild undervisning. Lärare 1, 4 och 5 berättar att specialläraren plockar ut eleverna från klassrummet när det är dags för specialundervisning. Antingen enskilt eller i mindre grupp. Enligt det individorienterande perspektivet räknas eleven som inkluderad trots att den plockas ut från klassrummet. Enligt det individorienterande perspektivet går eleverna iväg från klassrummet och missar den ordinarie undervisningen. Man tittar här endast på om eleven trivs i skolan, fungerar socialt och når målen. Om eleven gör det så räknas eleven som inkluderad (Nilholm & Göransson, 2013, s.29). Lärare 4 berättar att specialläraren har en traditionell och forskningsbaserad undervisningsmetod och att hen är mycket duktig och erfaren.
Lärare 2 berättar att specialläraren arbetar olika med eleverna, ibland får de lämna klassrummet tillsammans med specialläraren och ibland kommer specialläraren till klassen. Enligt det placeringsorienterande synen på inkludering ges elever med funktionsnedsättning särskilt stöd i klassrummet.
Lärare 5 berättar att hon aldrig upplevt att andra elever tycker att det är konstigt att vissa går iväg med specialläraren, det har istället haft motsatt effekt. Andra elever är istället nyfikna och vill gå iväg med specialläraren själv.
Lärarna har också fått berätta hur de arbetar med elever som har svårt att komma igång med sitt arbete under lektionerna. Lärare 1 berättar att hon köpt in mer material, t.ex enklare
matematikböcker. Lärare 2 berättar att hon brukar ha lektioner med tydlig struktur, lektioner som är uppbyggda på liknande vis samt använda sig mycket av bildstöd och digitala hjälpmedel. Lärare 3 och 5 berättade även att de använt sig av bildstöd. Lärare 3 berättar att bildstöd inte hade fungerat bra i hennes klass eftersom eleven som behövde bildstödet istället hade känt sig utpekad. Utifrån inkluderingsbegreppet anpassar samtliga lärare sin undervisning efter elevens behov. Enligt begreppet inkludering ska fokus ligga på hur skolan ska utformas för att vara anpassad för alla elever och inte på hur elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd ska anpassas efter skolan (Nilholm & Göransson, 2013, s. 26).