I detta avsnitt kommer lärarnas svar att presenteras utifrån vilket behov lärarna tycker att de och deras elever har av specialpedagogiska stöd, vilken tillgång av specialpedagogiska resurser som finns att tillgå på skolan samt hur kontakten går till mellan speciallärare/specialpedagog och lärare. När det kommer till behovet fick lärarna frågan om de tycker att skolan de arbetar på är i behov av specialpedagogiska resurser. Lärarna fick också en fråga om hur tillgången av specialpedagogiska resurser ser ut. Om det fanns speciallärare eller specialpedagog samt hur man som lärare fick tillgång till specialläraren eller specialpedagogen. Här kom flera av respondenterna även in på hur man kommer i kontakt med specialläraren och specialpedagogen för att boka in möten eller för att prata om undervisningen eller elever.
7.1.1 Behovet
På frågan om läraren tycker att skolan de arbetade på är i behov av specialpedagogiskt stöd svarade alla lärare ”ja”. Trots att både lärare 2 och lärare 3 arbetade på små skolor ansåg de båda att behovet av specialpedagogiska resurser fanns. Lärare 2 svarade:
Ja. Vissa elever behöver sitt stöd. Trots att det är en liten skola med inte så många elever så behövs det. Man är alltid ensam som lärare och det kan vara svårt att hinna med alla och kunna anpassa undervisningen efter allas förutsättningar och behov.
Lärare 4 poängterade även att speciallärare och specialpedagog är viktiga även om man är en lärare med lång erfarenhet. Lärare 4 svarade:
Alla på skolan har olika lång erfarenhet. En ny lärare behöver stöd från speciallärare. Trots att jag har jobbat i 20 år känns det skönt att veta att det finns någon som kan bekräfta att man tänkt och gjort rätt (Lärare 4).
En annan lärare svarade att det behövdes en speciallärare eller specialpedagog så att man som lärare kan få avlastning:
Enligt min erfarenhet så finns det alltid någon i en klass som behöver extra stöd på något vis. Och eftersom utbildningen ska anpassas efter varje elev kan man som lärare behöva ”avlastning” eller extra stöd och hjälp för att kunna uppfylla detta. (Lärare 1)
Lärare 5 tyckte att skolan var i större behov utav en speciallärare som arbetar mot eleverna än en specialpedagog som arbetar mot lärarna:
Specialpedagog kan det räcka att ha en av men speciallärare skulle skolan behöva ha flera utav. (Lärare 5)
Det är enbart en av lärarna som anser att ingen utav eleverna i klassen är i behov av specialpedagogiskt stöd. Detta är läraren 3 som arbetar på en fristående skola. Dock tycker lärare 3 att det ska finnas specialpedagogiska insatser på skolan eftersom det finns många andra elever som behöver stödet.
I slutet av intervjuguiden kom frågor om elevernas behov av specialpedagogiskt stöd. Vad lärarna tycker borde krävas och vad som krävs för att en elev ska få tid med skolans specialpedagogiska resurs. På den frågan fick jag en del olika svar. Klasslärare 1 svarade att elever som är i behov av specialpedagogiskt stöd är elever som har svårt att hänga med eller som ligger efter i sin utveckling kunskapsmässigt samt elever med diagnoser. Detta är även det klassläraren anser borde krävas för att man ska få denna typ av stöd. Klasslärare 1 upplever dock att det krävs en diagnos för att eleven ska få specialpedagogiskt stöd på hens arbetsplats.
Ibland känns det som att kravet är att någon utav mina elever måste ha en diagnos för att få specialpedagogisk hjälp… (Lärare 1)
Resterande lärare tycker att de elever som inte uppnår kunskapsmålen är de elever som får och borde få tillgång till specialpedagogiskt stöd. På frågan Vad tycker du borde krävas för att en elev ska få tillgång till specialpedagogiskt stöd? Så svarar lärare 4 och 5 följande:
Det ska vara kunskapsmässigt. Det ska inte vara en elev som har koncentrationssvårigheter, att den går ifrån för att läraren inte klarar av att ha eleven i klassrummet utan det ska rent vara kunskapsmässigt. (Lärare 4)
Alla elever som behöver en anpassning för att uppnå målen och lyckas i skolan ska ju få den anpassningen. Om man som lärare ser att en elev inte kommer att uppnå målen ska den få träffa speciallärare. (Lärare 5)
Lärare 2 poängterar även att det hade varit till stor fördel om man kunde ge elever tillgång till specialpedagogiskt stöd långt innan de riskerar att inte uppnå målen, någonting som inte är möjligt för tillfället.
7.1.2 Önskan om bättre tillgång
I slutet av intervjun fick lärarna berätta om de hade några önskemål kring hur tillgången och fördelningen av specialpedagogiska insatser skulle se ut. Två utav klasslärarna (lärare 2 och 4) svarar att de skulle vilja att det fanns mer tid med de specialpedagogiska resurserna och två andra lärare (lärare 1 och 5) svarar att de skulle önska att det fanns en till speciallärare på skolan. Lärare 5 svarar:
Mer tid med specialläraren. Det har varit skört på skolan. En speciallärare har försvunnit. Det bidrog till att specialläraren kopplad till klassen försvann. Då var två speciallärare fördelade på olika klasser. Nu finns bara en på hela skolan. Detta bidrog till att hela schemaläggningen fick läggas om. (Lärare 2)
Det skulle behövas en extra speciallärare så att alla elever som behöver specialpedagogiskt stöd kan få det. Just nu är det årkurs 1 och förskoleklass som får stöd av specialläraren på skolan jag arbetar. Specialläraren är mest inriktad på de yngre årkurserna. Specialläraren var hos oss en del i åk 1 och hjälpte till innan vi blev tre lärare på två klasser. Trots att man är fler lärare i en klass borde eleverna få tillgång till en speciallärare. (Lärare 1)
Om det fanns en extra specialpedagogisk resurs på skolorna skulle förmodligen eleverna få mer tid. 7.1.3 Tid
I intervjuerna lyftes begreppet ”tid” vid ett flertal tillfällen. I denna studie ses ”tid” som en ramfaktor som har påverkan på skolans verksamhet. Begreppet ”tid” kom upp i diskussion kring hur man gynnas som lärare när det kommer till samarbete med specialläraren eller specialpedagogen, om specialpedagogiskt stöd är viktigt samt kring önskemål och för- och nackdelar med specialpedagogiska resurser och stöd.
Lärare 4 och 2 poängterade att de som lärare gynnas tidsmässigt av samarbetet med de specialpedagogiska resurserna. Båda lärarna påpekade att det är svårt att hinna med alla elever i en klass ensam. De svarade såhär:
Tidsmässigt gynnas jag. Som lärare finns inte tid till att sitta en och en med eleverna. Men när specialläraren tar de elever som behöver allra mest hjälp så känner jag att jag räcker till för de andra eleverna och kan utmana de starka. (Lärare 4)
Om man som lärare ska arbeta själv med en klass utan specialpedagogiskt stöd räcker inte tiden till alla elever. Elever som arbetar självständigt kan lätt glömmas bort eftersom det är lätt att man som lärare lägger mer fokus på de elever som risker att inte uppnå kunskapsmålen. Med specialpedagogiskt stöd är det lättare för mig som lärare att hinna med alla elever. (Lärare 2)
Lärarna svarade också på frågan om specialpedagogiskt stöd är viktigt. Samtliga lärare svarade ”ja” på den frågan. Lärare 5 svarade att dokumentation samt att komma på idéer på egen hand kring hur man ska arbeta med en elev i behov av extra anpassningar är väldigt tidskrävande. Lärare 5 svarade såhär på frågan kring om specialpedagogiskt stöd är viktigt:
Ja! Jag skulle inte klara en dag här utan att få uppbackning! Bara dokumentation som ska till är otroligt tidskrävande och idéer kring hur man ska tänka. Just att ha någon att bolla med och också dessa specialpedagogiska utbildningar som anordnas på skolan. Ofta har man inte så mycket tid själv till att sätta sig in i litteratur eller filmer för att bli utbildad i fältet. Det ska finnas inom ramtiden annars finns ingen tid. Det är jätteviktigt. Speciellt när man arbetar på en skola som är ganska utsatt som vår skola. Många socioekonomiska faktorer som spelar in och nästan 90% av klassen har svenska som andraspråk. (Lärare 5)
Samtliga intervjuer avslutades med två avslutningsfrågor. Dessa lydde: ”Hur skulle du önska att tillgången och fördelningen av specialpedagogiskt stöd såg ut på din arbetsplats?” Och ”Vilka för- och nackdelar ser du med specialpedagogiskt stöd?” Kring önskemål svarade lärare 2 och lärare 4 att de önskar mer tid med specialläraren.
Mer tid med specialläraren. Det har varit skört på skolan. En speciallärare har försvunnit. Det bidrog till att specialläraren kopplad till klassen försvann. Då var två speciallärare fördelade på olika klasser. Nu finns bara en på hela skolan. Detta bidrog till att hela schemaläggningen fick läggas om. (Lärare 2)
Jag önskar att alla som är i behov av specialpedagogiskt stöd skulle få det. Jag önskar även mer tid med specialläraren. (Lärare 4)
När det kom till frågan ”Vilka för- och nackdelar ser du med specialpedagogiskt stöd?” Svarade lärare 2 att hon ser det som en fördel att specialläraren har möjlighet till att sitta med eleverna en och en eller i mindre grupp.
Många barn behöver stöd. Att sitta ofta en till en eller liten grupp gör att specialläraren ser mycket mer än mig som klasslärare. Det finns mer tid för specialläraren att laborera mer med eleverna när de sitter i mindre grupp. Elever kan bli otroligt stärkta. Tips och hjälp om anpassningar kan man också som lärare få av specialläraren. (Lärare 2)
7.1.4 Kontakt
En av intervjufrågorna var ”Hur får man tillgång till specialläraren/specialpedagogen?” Flera utav lärarna berättade då att de har en frekvent och tät kontakt med specialläraren.
Man ses lite då och då i kopieringsrummet och kan byta några ord med varandra. (Lärare 2)
Klasslärare 2 som arbetar på en liten kommunal skola anser att det fungerar bra att ha denna typ av kontakt eftersom det är en så liten skola. Lärare 2 berättar även att specialläraren kommer och arbetar i klassen 30 minuter i veckan.
Man träffas frekvent eftersom det är en så liten skola. Specialläraren har sitt arbetsrum här ovanför. Alla lärare har även ett schemalagt tillfälle på 30 minuter i veckan då specialläraren kommer och arbetar med eleverna. Det är också öppet EHT varannan vecka som man kan vara med på om man har någon elev man vill lyfta. Jag upplever att jag har en väldigt tät kontakt med specialläraren. (Lärare 2)
Lärare 1 berättar också att man kan vara med på möten med elevhälsoteamet om man behöver komma i kontakt med specialläraren eller specialpedagogen.
Man kan boka in sig på ett EHT-möte. Detta sker varje tisdag. Det kan dock vara svårt att få en tid eftersom det är en stor skola med många elever och ganska mycket personal. Bokar man in sig på detta får man kontakt med specialpedagogen. Läraren med specialpedagogisk kompetens är inte alltid med på detta möte. (Lärare 1)
Lärare 3 berättar att man på hens arbetsplats kan boka in ett möte med specialläraren eller specialpedagogen om man känner att det är något man vill lyfta och man behöver prata lite längre. Lärare 5 påpekar också att man träffar specialläraren och specialpedagogen kontinuerligt samt att specialpedagogen ibland är med på arbetslagsmöten. Lärare 5 berättar även att man på hennes skola har specialpedagogiska utbildningar som specialpedagogen håller i.
Man träffas kontinuerligt naturligt. De finns också alltid till hands via mail. Vi lyfter också på arbetslaget. När vi behöver stöd runt en elev är vår process att man lyfter först på arbetslaget sedan kan man gå till specialpedagogen och då tar specialpedagogen ställning till om man behöver gå vidare. Det är också kontinuerligt planerade specialpedagogiska utbildningar som specialpedagogen håller i. Specialpedagogen kan vara med på a-lag ibland. Hon brukar vara med några gånger per läsår.
7.1.5 Teoretisk analys
Alla lärare arbetade på skolor där det också arbetade en speciallärare eller en specialpedagog eller både och. Samtliga lärare svarade också ”ja” på frågan om de tycker att skolan de arbetar på är i behov av specialpedagogiska resurser. Lärare 3 uttryckte att det var skönt att få bekräftat av speciallärare och specialpedagog att man som lärare har tänkt samt agerat rätt när det kommer till elever i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd.
Lärarna har gett exempel på faktorer som både möjliggör samt begränsar verksamheten och undervisningen. Alla lärares svar går att tolka som att speciallärare och specialpedagoger möjliggör undervisning för lärarna. Elever som är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd kräver ofta mer fokus än andra elever. Med hjälp av speciallärare eller specialpedagog kan lärarna ta hjälp när det kommer till elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd.
Lärare 2 poängterade att klassen är för stor för att man som lärare ska hinna med att hjälpa och stötta varje elev. Inom de organisatoriska ramarna ingår bland annat fördelning av tid samt klasstorlek (Lundgren, 1989, s. 233). När lärarna får stöd och hjälp av speciallärare och specialpedagog kan de istället lägga mer av sin tid och fokus på resterande elever i klassen. De elever som är självgående får då mer tid med läraren vilket är viktigt. Dock tycker flera av lärarna att det är alldeles för lite tid med speciallärarna och undervisningen skulle kunna möjliggöras ännu mer om det fanns fler specialpedagoger eller speciallärare på skolan. Att ta hjälp av specialläraren eller specialpedagogen kan gynna dem tidsmässigt och risken för stress minskar. Tid är en ramfaktor som enligt lärarna både möjliggör och hindrar verksamheten. Lärare 4 tyckte att hon gynnades tidsmässigt av samarbetet med specialläraren medan lärare 1 berättade att tiden inte räcker till att fokusera på alla elever i en klass.